Talmannen. – Nästa punkt på föredragningslistan är ett betänkande (A6-0058/2006) av Louis Grech för budgetutskottet om riktlinjerna för avsnitt II, IV, V, VI, VII, VIII (A) och VIII (B) och om det preliminära förslaget till Europaparlamentets budgetberäkning (avsnitt I) för budgetförfarandet för budgetåret 2007
Avsnitt I – Europaparlamentet
Avsnitt II – Rådet
Avsnitt IV – Domstolen
Avsnitt V – Revisionsrätten
Avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Avsnitt VII – Regionkommittén
Avsnitt VIII (A) – Europeiska ombudsmannen
Avsnitt VIII (B) – Europeiska datatillsynsmannen (2006/2021 (BUD)).
Louis Grech (PSE), föredragande. – (EN) Herr talman! Betänkandet som jag har lagt fram för parlamentets granskning och godkännande anger de huvudsakliga riktlinjerna för budgetåret 2007 som rör andra institutioner. Merparten av mitt betänkande ägnas emellertid åt parlamentets budget.
I betänkandet betonas starkt behovet av att befästa de framgångar som har uppnåtts under de senaste åren. Inga stora projekt planeras för 2007, vilket bör ge oss tillräckligt med tid för att genomföra en djupgående inventering och ge oss möjlighet att kritiskt och objektivt undersöka och utvärdera vad som måste göras under kommande år.
Inom ramen för budgetbegränsningarna måste vi införa en budgetdisciplin inom alla pågående verksamheter och garantera ett mervärde för skattebetalarnas medel. Jag vill betona vikten av verksamhetsbaserad budgetering som skulle leda till mer rationella och analytiska beräkningar. Dessutom bör anslagen avse specifika verksamheter. Detta skulle hjälpa till att undvika att anslag dras in vid årets slut.
Institutionerna måste grunda sina beräkningar på väldefinierade behov, undvika dubbelarbete, fokusera på kärnverksamheter samt eliminera oegentligheter och flaskhalsar. I detta avseende inbjuds institutionerna till att bättre utnyttja sina tillgångar, vilket leder till ökat interinstitutionellt samarbete som i sin tur skulle leda till ökad effektivitet och förhoppningsvis till mer besparingar. Det är rimligt att anta att några administrativa uppgifter skulle kunna delas mellan institutionerna utan att de senare skulle förlora sin självständighet. Detta skulle kunna skapa stordriftsfördelar och öka effektiviteten på tjänster.
En annan viktig fråga i betänkandet har att göra med informationspolitiken som tar upp parlamentets mål att föra EU och dess institutioner närmare sina medborgare. För att förbättra uppfattningen som medborgarna har av unionen är genomförandet av en effektiv och stark informationsstrategi avgörande. Samtidigt påstår jag emellertid fortfarande att i varje informationsprojekt ska särskild uppmärksamhet riktas mot omfattningen av de politiska gruppernas deltagande och samarbete, mångfalden av åsikter samt värdet av projektets innehåll och kostnadsstruktur. I den slutliga analysen måste framgången av varje projekt mätas i termer av dess positiva effekt på EU-medborgarna.
Med tanke på det mycket stora antalet anställningar som har gjorts under de senaste tre åren och systemet med Streamline-mjukvaran är det motiverat att anta att när det gäller personalstyrkan ska, med undantag för utvidgningen och en ytterst begränsad anställning av specialiserad personal, inga nyanställningar ske under 2007, vilket torde leda till verkliga besparingar i framtiden.
I mitt betänkande tog jag också upp ett antal ytterligare prioriteringar för 2007 som huvudsakligen har att göra med fastighetspolitiken, utvidgningen, stöd till ledamöterna, en stadga för ledamöternas assistenter samt utbildning. Tyvärr har jag inte möjlighet att behandla alla dessa ämnen ingående med tanke på tidsbegränsningen.
Det är olyckligt att detta budgetförfarande på grund av frånvaron av ett nytt interinstitutionellt avtal tar sin början i en osäker miljö. Begripligt nog ska vi göra vårt yttersta för att nå en överenskommelse om budgetplanen, men inte till vilket pris som helst. Vi kan inte och ska inte komma med tomma löften och högtravande slagord som tillväxt, anställning, forskning, social solidaritet och utvidgning samtidigt som vi inte anslår tillräckliga medel eller är flexibla nog för att uppnå dem. Om vi verkligen menar vad vi säger ska vi med andra ord använda medlen där vi säger att vi ska göra det.
Dessutom vore det välbetänkt att i detta läge och under dessa omständigheter arbeta utifrån antagandet att vi kommer att behålla det självpålagda utgiftstaket på 20 procent under utgiftsområde 5. Samtidigt vet vi emellertid att det självpålagda taket inte är en obestridlig och orubblig lag. I framtiden får vi inte tveka att utmana och granska denna överenskommelse om vi verkligen är övertygade om att det finns en finansiell och budgetär mening med att göra det.
Sammanfattningsvis har jag förtroende för att de åtskilliga riktlinjer som klarlagts i detta betänkande kommer att förbättra effektiviteten, kvaliteten, utförandet och öppenheten i EU:s institutioner om de antas på ett effektivt sätt och att de kommer att ge ett mervärde till EU-medborgarna och förhoppningsvis öka institutionernas trovärdighet.
Ville Itälä, för PPE-DE-gruppen. – (FI) Herr talman! Jag vill börja med att tacka föredraganden, Louis Grech, för hans utmärkta förslag och det angenäma samarbete som vi kunde uppnå under diskussionerna kring betänkandet. Europaparlamentets budget måste behandlas effektivt, ansvarsfullt och trovärdigt. Detta är beroende av flera faktorer.
Först måste vi sluta tala om en årlig 20-procentig ökning eller ett tak. Vi borde i stället tala om och tillämpa endast en budget baserad på verkliga behov. Vi måste alltid beakta vårt ansvar gentemot skattebetalaren. Detta kommer att stärka den trovärdighet som förväntas av Europaparlamentet. Ett viktigt exempel på detta är informationspolitiken. Vi bör inte ge oss in i ambitiösa projekt, som till exempel våra egna televisionskanaler, utan i stället bör vi alltid se till att de politiska grupperna är aktivt engagerade inom Europaparlamentets alla informationsområden. Vi måste också planera all information som vi ger ut i god tid för att på så sätt kunna avgöra kostnaderna för projekten och hur mycket personal som behövs. Det bästa exemplet på information är besöksgrupperna, och nu måste vi verkligen skynda oss för att se till att de 5 miljoner euro som det beslutades om förra året används så fort som möjligt.
Jag skulle dessutom vilja nämna ett ändringsförslag som har att göra med Europaparlamentets daghem. Detta kanske inte låter som en särskilt viktig politisk fråga, men frågan om hur vi behandlar våra anställda med barn är väldigt viktig för Europaparlamentets status som arbetsgivare. Detta är en fråga om jämlikhet mer än någonting annat, och vi kan inte straffa ensamstående föräldrar och kvinnor som har barn och som önskar arbeta i Europaparlamentet. Av detta skäl bör ett daghem finnas så nära Europaparlamentet och kollektivtrafiken som möjligt. Förslaget som just har lagts fram om att sluta använda Eastmandaghemmet är naturligtvis mycket alarmerande, och jag hoppas att en överenskommelse kan nås när ändringsförslaget ska antas.
Neena Gill, för PSE-gruppen. – (EN) Herr talman! Även jag vill tacka Louis Grech för hans hårda arbete och utmärkta betänkande om riktlinjerna för budgetförfarandet för budgetåret 2007.
Jag hoppas verkligen, som föreslås i betänkandet, att institutionerna kan lägga fram realistiska förfrågningar som grundar sig på budgetdisciplin i ljuset av den nuvarande strama finansiella situationen. Liksom föredraganden är jag övertygad om att vi i samtliga institutioner kan arbeta mer kostnadseffektivt utan att försämra kvaliteten. Jag uppmanar alla ansvariga, vilket innebär alla vi ledamöter i samtliga institutioner, att ha detta i åtanke och ändra våra arbetsmetoder i enlighet därmed.
Jag vill betona några andra synpunkter i betänkandet som jag anser vara särskilt viktiga. Vi har sett en hänvisning till området för information och kommunikation. Jag lovordar betoningen på resultat i motsats till att endast spendera. Dyra lösningar är inte alltid de mest effektiva. Som föredraganden föreslår får vi inte vara rädda för att sluta att använda instrument eller strategier som inte ger önskat resultat. Det innebär regelbunden övervakning och tydlig och lämplig ansvarsfördelning.
Vi har sett en hänvisning till informationsverktyg. En idé som har undersökts är webb-TV. Den idén har mitt starka stöd. Väldigt många unga människor får faktiskt det mesta av sin information från Internet. Om den sköts och hanteras korrekt kan den vara ett nytt sätt i kontakten med medborgarna och i arbetet med att förverkliga våra mål. Vi måste hitta bättre sätt, men detta måste hanteras korrekt. Jag stöder starkt idén om att använda webb-TV och se hur samtliga institutioner kan arbeta tillsammans för att få ut vår information till samhällets alla medborgare.
Kyösti Virrankoski, för ALDE-gruppen. – (FI) Herr talman! Louis Grech har avfattat ett utmärkt betänkande om nästa års riktlinjer för budgetens avsnitt förutom avsnittet om kommissionen. Därför vill jag varmt tacka honom.
Ett inslag i nästa års budget är återigen införandet av det nya aktivitetsbaserade redovisningssystemet i alla institutioner. Precis som föredraganden framhåller är det viktigt att alla institutioner antar samma budget och kontoplan, och i vilket fall så skulle parlamentsledamöterna och andra intresserade parter vara bättre placerade att övervaka budgettillämpningen. Det är viktigt att få jämförbara uppgifter om kostnaderna för och resultaten av olika aktiviteter.
Ett inslag i nästa års budget är den förväntade utvidgningen. Rumänien och Bulgarien kommer mycket troligt att ansluta sig till Europeiska unionen nästa år. Detta kommer att resultera i speciella krav som måste beaktas. Vi måste understryka betydelsen av att organisera språktjänsten och anställningen av personal. På så sätt kan vi få en smidig övergångsperiod.
Föredraganden riktar mycket riktigt uppmärksamheten på det faktum att Europaparlamentets budget bör hålla sig under 20-procentsstrecket när det gäller alla EU:s administrativa utgifter. Detta kommer att bli ett test av Europaparlamentets administrativa disciplin.
Avsikten med nästa års budget är att rikta särskild uppmärksamhet på utbudet av information. Detta är i sig självt en mycket bra sak. Men vi måste likväl insistera på att informationen förblir relevant och riktig. Vi har inte råd med lösningar som är alltför dyra, speciellt om det inte fanns någon motsvarande vinst att göra.
Vi behöver fokusera vår uppmärksamhet på besökstjänster och besöksgrupper. Även om det har gjorts förbättringar av de nuvarande faciliteterna för att guida runt besökare, så lämnar de mycket övrigt att önska. Det finns för få rum för besökare att samlas i, och det är för mycket köande. Det skulle vara bra med ett flitigare utnyttjande av experter från EU:s institutioner utanför Europaparlamentet i Europaparlamentets lokaler så att besökare skulle kunna få en mer mångsidig bild av organisationen än vad de nu får. Den faktiska kostnaden för besöksgrupper bör tillgodoses mer effektivt. Viktigare än att få ett ökat antal besökare är en bättre ersättning för besökarnas resekostnader.
Inför den fortsatta diskussionen om budgeten hoppas vi att nästa års avsättningar kommer att föreslås direkt i det preliminära budgetförslaget. Alltför ofta tenderar det att bli fler och fler finansieringsbehov när det gäller budgeten medan den diskuteras under hösten, vilket bör ses som oacceptabelt. Med dessa kommentarer önskar jag visa mitt stöd till föredragandens förslag.
Lars Wohlin, för IND/DEM-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag ska tala om Regionkommittén och om Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.
Vi har även sett hur såväl fackförbund som arbetsgivarparter drivit framgångsrika kampanjer utanför Ekonomiska och sociala kommittén. Ingen ifrågasätter att dessa parter numera är väl etablerade och kan göra sin röst hörd utan hjälp från en EU-finansierad institution.
Vi bör i EU i stället vända oss direkt till berörda parter för remissutlåtanden. Här finns outnyttjade möjligheter till besparingar. Det vore dessutom en fördel att man skulle få remissvar från organisationer och parter som inte nödvändigtvis är helt beroende av EU:s budget. Jag menar därför att anslagen i 2007 års budget bör begränsas kraftigt.
Hans-Peter Martin (NI). – (DE) Herr talman! I en parlamentarisk demokrati kan, måste och bör folkets företrädare vara ett föredöme. Ifall så många av oss nu är tvingade att fordra av folket i våra länder att göra uppoffringar, så kan det endast fungera, i sann demokratisk anda, om vi också gör uppoffringar. Att minska Europaparlamentets budget från 1,2 eller 1,3 miljarder euro till under 1 miljard euro är sättet att uppnå trovärdighet.
Låt mig komma med ett par förslag. Alla de ledamöter som har lovat att enbart begära ersättning för de faktiska resekostnaderna bör från och med nu betala tillbaka överskottet. Under 2004 redovisade enbart 37 ledamöter den löjliga summan av 234 000 euro. Vi vet att 26 miljoner euro slösas bort på grund av felaktig användning av tolkningstjänster. De många minuterna av onödig tystnad här kostar ytterligare miljoner, och så fortsätter det. 100 miljoner euro per år har spenderats på någonting vad det nu är, därför letar vi efter någonstans att bokföra det till någons konto. Låt oss få ett slut på det här. Vi skulle inte ha några som helst problem med att spara 300 miljoner euro. Genom att göra det skulle vi inte bara slippa negativa rubriker i den internationella pressen, utan också skaffa oss positiva rubriker. Jag säger detta i egenskap av Europavän. Ni kommer att vakna i morgon igen och läsa något som ni anser vara skandalöst, men nej, det är vad som händer här som är skandalöst. Jag är ledsen, men Europeiska unionen kan inte utvecklas om inte besparingar görs här och nu, högst upp, äntligen.
Salvador Garriga Polledo (PPE-DE). – (ES) Herr talman! Jag skulle vilja hänvisa till vad min grupp anser bör vara inspirationen bakom Europaparlamentets budget, det vill säga att maximera effektiviteten i Europaparlamentets arbete samtidigt som dess kostnader minimeras.
När vi utarbetar Europaparlamentets budget bör vi besvara frågor som dessa: Tillhandahåller vi rätt verktyg för ledamöterna så att de kan utföra sina plikter? Har parlamentsledamöterna tillgång till översättningar till alla språk, till den snabba översättningen av dokument och korrekt rättslig och teknisk assistans? Har ledamöterna ett bra datorsystem och tillräckligt med hjälppersonal? Får ledamöterna korrekt information, betraktat ur extern synvinkel? Deltar de politiska grupperna i utarbetande och kontroll av denna information? Behöver parlamentsledamöterna nya informationssystem, eller behöver de använda sig av de som finns på ett bättre sätt?
Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater har lagt fram specifika ändringsförslag som svar på dessa frågor.
Dessutom bör vi tänka på att minimera kostnaden. Är det nödvändigt att nå taket på 20 procent? Skulle det inte också vara bättre för parlamentet att visa att åtstramning och besparingar är grundläggande principer?
Jag hoppas att 2007 kommer att följa trenden från 2006 och att vi under inga som helst omständigheter återvänder till generella utgifter.
Brigitte Douay (PSE). – (FR) Herr talman! Jag skulle vilja tacka min kollega, Louis Grech, för skärpan och strängheten i hans betänkande, som är både omfattande och pragmatiskt. Avsnitten som ägnas vår institution – den enda demokratiskt valda representationen för EU:s medborgare, enligt Louis Grechs egna ord – fångade min uppmärksamhet, speciellt de som handlar om besök till Europaparlamentet.
De senaste debatterna om konstitutionsfördraget och resultatet av folkomröstningen i mitt hemland, vilket jag personligen beklagar, visar att alltför många av våra medborgare är omedvetna om meningen med och betydelsen av Europeiska unionen i deras vardag. Rädsla och vedertagna idéer styr oftare än information. Under min korta tid som ny parlamentsledamot har jag också lärt mig att varje gång som jag har haft tillfälle att ta emot besökare – i Bryssel eller i Strasbourg – så har besökarna oavsett ålder, ursprung eller yrkessocial bakgrund återvänt hem övertygade, hoppas jag, om Europeiska unionens värde. Eller i varje fall bättre informerade och fortfarande intresserade av oss. Det är jag helt säker på.
En välkänd regel i marknadsföringen säger att en missnöjd kund berättar det för elva personer och att en belåten person endast berättar för fyra personer. Så låt oss öka antalet belåtna medborgare, därför att om de är bättre informerade så befinner de sig i en bättre position för att kunna sprida EU:s idéer bland medlemsstaterna. Men för att kunna göra detta måste vi agera enligt Louis Grechs betänkande och öka antalet besökare per parlamentsledamot. Jag stöder Louis Grechs begäran. Nyligen organiserade Europaparlamentets informationskontor för Frankrike ett fascinerande forum om Europeiska unionen i min valkrets på temat ”En dialog om Europa: att föra Europeiska unionen och medborgaren närmare varandra”. Flera av deltagarna beklagade sig över att antalet sponsrade besök till Europaparlamentet inte var högre. Detta är en konkret begäran.
Jag vill ta upp en sista fråga. När det gäller välkomnandet av besökare och organiserandet av vårt arbete spelar våra assistenter en ovärderlig roll. De delar våra liv som valda företrädare och ställer frivilligt sin tid och intelligens till förfogande för oss, men stora skillnader existerar bland dem, och deras sociala situation är ofta osäker. Som Louis Grech framhåller i sitt betänkande förtjänar de verkligen att till slut få en riktig och viktig stadga.
Nathalie Griesbeck (ALDE). – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag skulle för min del vilja börja med att ge mitt stöd åt vår parlamentskollega Louis Grechs arbete och berömma honom för den höga kvaliteten i hans betänkande.
I det nuvarande sammanhanget, och med tanke på de problem som vi stöter på i samband med förhandlingarna med rådet om budgetplanen 2007–2013, kommer detta betänkande i rätt tid för att vi ska kunna få en uppfattning om de ekonomiska resurser som krävs 2007 i syfte att finansiera Europeiska unionens huvudinstitutioner: Europaparlamentet, rådet, domstolen och så vidare.
Jag vill i kväll redovisa mitt stöd för såväl principerna för en sund ledning och de principer som är utformade för att uppnå mervärde, men jag skulle vilja att vi utvidgade dessa principer till att gälla alla institutioner och även, självklart, speciellt till EU-organen.
Vi måste anstränga oss ännu mer för att optimera våra arbetsverktyg, hur vi hanterar informationsverktygen, kostnaderna för dataöverföring och slutligen vår politik för humankapitalet.
Jag vill för min del framhäva vår kommunikationspolitik: den måste inte bara ge våra medborgare verklig tillgång till information, vilket framhölls för en kort stund sedan, utan också till alla de olika aspekterna av Europeiska unionen. Det måste faktiskt verkligen vara möjligt för EU:s medborgare att inte enbart förstå de beslut vi tar för deras skull, utan också att kunna begagna sig av denna storslagna plan för ett samhälle som vi håller på att bygga inte enbart för dem utan – som jag även hoppas – med dem.
Därför måste vi öka våra kommunikationsansträngningar och fördela resurserna i överensstämmelse med tillämpningen av en kommunikationspolitik som är modern, effektiv, bildande och kort sagt anpassad efter vår tid, inte minst genom användningen av verktyg som till exempel webb-tv.
På samma sätt anser jag att vi måste betona vikten av att göra större insatser som värdar för besökare och press vid de olika byggnader där sammanträdesperioderna äger rum. Inför utsikten till en framtida utvidgning råder det ingen tvekan om att det saknas en adekvat infrastruktur. Det händer ofta att jag måste ta emot delegationer i korridorerna i Europaparlamentets byggnad.
Jeffrey Titford (IND/DEM). – (EN) Herr talman! Som brittisk medborgare motsätter jag mig kraftfullt den budgetöverenskommelse som Tony Blair påstår sig ha förhandlat fram i december. Jag föredrar att kalla den ”den stora gåvan”. Att öppna checkhäftet och fråga hur mycket är inte min uppfattning om förhandling. Att tillåta att Förenade kungarikets bidrag skulle öka från ett genomsnittligt netto på 3 miljarder pund sterling till över 6 miljarder pund sterling per år från 2007 är fullständigt oacceptabelt och slösar bort Margaret Thatchers svårligen förvärvade rabatt. Jag röstade därför mot ett godkännande av budgeten när den lades fram för parlamentet, men jag misstänker att mina grunder skilde sig något från de som flesta andra ledamöterna i institutionen hade som också röstade emot.
Inte något av de stora politiska partierna i mitt land, utom mitt eget, är berett på att föra en ärlig och öppen kampanj om EU-frågor under en valperiod. Det är den berömda elefanten i rummet som alla undviker att tala om. De har hjälp från loja massmedier som är alldeles för villiga att delta i vad som i själva verket är en mörkläggning. Tony Blair och hans regering kan tycka att de är mycket smarta genom att undvika en riktig debatt om EU vid det sista allmänna valet. Där finns emellertid en nackdel. Hur kan de på ett befogat sätt göra anspråk på att ha mandat att ge bort alla dessa extra medel från skattebetalarna, av vilka det mesta kommer att gå till att subventionera projekt i östeuropeiska länder på bekostnad av att vår egen nationella infrastruktur inte får tillräckligt med resurser?
Jag har sett på riktlinjerna i betänkandet, och i stort består de av en glorifierad önskelista full av slagord som ”europeiskt hjärta” och projektet ”Raising the Game”. Enligt min uppfattning bör EU, om det verkligen är intresserat av att ”höja ribban”, börja med att fråga efter färre medel, inte mer, och det bör påbörja en större undersökning av vilka hjälpmedel som behövs för att återlämna makten som det har tagit från demokratiskt valda regeringar. Det står i alla fall på min önskelista.
Talmannen. – Debatten är avslutad.
Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 11.30.