Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 26 april 2006 - Bryssel

14. Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt

  Talmannen. – Nästa punkt på föredragningslistan är anföranden på en minut om frågor av politisk vikt.

  Zita Pleštinská (PPE-DE). – (SK) Efter incidenten med reaktor 4 i Tjernobyl för precis 20 år sedan inneslöts inte bara denna före detta sovjetrepublik utan hela Europa i ett radioaktivt moln. För egen del genomlevde jag den rädsla som föds ur okunskap då den totalitära regimen i före detta Tjeckoslovakien underlät att informera oss som bodde nära den ukrainska gränsen om vad som hade hänt, om det hot vi stod inför och om hur vi skulle skydda oss.

Den verkliga omfattningen av tragedin offentliggjordes först några dagar senare. Brott mot säkerhetsföreskrifter, mänskliga misstag och därefter följande brist på information har resulterat i onödiga förluster av människoliv i min hemtrakt. En ödelagd miljö och livsödet för människor med obotliga sjukdomar är en allvarlig varning för oss alla.

Mina damer och herrar! Jag ber er att vi i dag ägnar en stunds tystnad åt offren för tragedin i Tjernobyl, både dem som inte lever i dag och dem som bär på arvet efter den.

  Yannick Vaugrenard (PSE). – (FR) Herr talman! Våra demokratier grundas på icke förhandlingsbara principer: fred och frihet, ömsesidig respekt, jämlikhet och, om så är möjligt, broderskap. Det var historiens tragedier, särskilt andra världskrigets, som i slutändan fick våra vördade föräldrar och äldre anförvanter att erkänna behovet av att lägga en stabil grund för fred i vår världsdel. Hågkomsten av det bidrar till en bättre värld, och om vi vägrar ta emot den läxa som historien har lärt oss genom att förneka det som hänt riskerar vi att åter uppleva samma saker.

För den sakens skull kan vi, som européer, inte acceptera de upprepade uttalandena från Irans president där han förnekar förintelsen, åberopar en myt och kräver att Israel ska försvinna. Det skulle vara skamligt om vi bagatelliserade de uttalandena och ignorerade dem med hänvisning till Gud vet vilken oacceptabel realpolitik eller realekonomi. Alla, också Irans folk och vi själva, måste axla sitt ansvar och kräva att Mahmoud Ahmadinejad tar tillbaka sina avskyvärda uttalanden. Vi får inte låta ett land som stöder den typen av uttalanden av sin president delta i ett internationellt sportarrangemang på europeisk mark. Inte heller kan vi acceptera dess närvaro i Nürnberg, eftersom det skulle vara en förolämpning mot minnet av förintelsens offer.

  Marian Harkin (ALDE). – (EN) Herr talman! Jag skulle vilja ta upp vad som sker med utländska arbetstagare. Låt oss säga att någon kommer till Irland under ett par år för att tjäna lite pengar. Vad händer om den personen har sådan otur att vederbörande dör oväntat? Bara under den senaste månaden har vi haft två fall där tre lettiska arbetstagare och fyra polska arbetstagare omkommit i två olika trafikolyckor. De sörjande familjerna vill naturligtvis att kropparna ska sändas hem, men i vissa fall – inte nödvändigtvis de som jag just nämnde – har de helt enkelt inte haft råd att sända hem sina nära anhörigas kroppar.

Jag känner till fall i Irland där de lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheterna, vänner, grannar, kolleger etc. har samlat ihop de nödvändiga medlen för att sända hem kropparna. Jag anser dock inte att vi borde låta denna situation avgöras av tillfälligheter. Som union underlättar vi personers fria rörlighet. Därför borde antingen en fond inrättas för att hjälpa sörjande familjer om de inte kan betala kostnaderna för hemsändandet och om de inte är försäkrade, eller så borde vi kanske se över socialförsäkringssystemen inom EU för att se om de kan användas för att hjälpa till.

  Thomas Wise (IND/DEM). – (EN) Herr talman! Jag vill fästa den allmänna uppmärksamheten på ytterligare ett exempel på Europeiska unionens hyckleri när det gäller att ta itu med miljöfrågor.

Det rapporteras i dagens Moscow News att den statligt finansierade Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) avser att stödja det mycket kontroversiella Sachalin II-projektet. Detta förslag om att utvinna olja från kontinentalhyllan vid den ryska ön Sachalin hotar inte bara öbornas ekonomi och livsstil, utan är också en möjlig miljökatastrof av alarmerande proportioner.

Lokala fiskare och internationella miljöorganisationer vädjar till EBRD att inte bevilja ett lån på ungefär 300 miljoner euro för att finansiera projektet. Nu ser vi EU:s sanna natur, som på intet sätt är grön.

Både Europeiska gemenskapen och Europeiska investeringsbanken är aktieägare i en bank som ämnar finansiera ett projekt som kommer att ha rakt motsatt effekt mot att skydda miljön. Detta är hyckleri i dess mest tragiska form.

  Jaromír Kohlíček (GUE/NGL). – (CS) Mina damer och herrar! Närhelst jag hör rapporter om hur det går till i valupptakten i vissa utvecklingsländer säger jag mig att det aldrig skulle kunna hända i Europa. Särskilt i EU erkänner vi demokratiska värden, vi för civiliserade valkampanjer, och fysiska angrepp sker inte här. Förutom att det inte längre är sant. I Tjeckien anfölls vice partiledaren för ett politiskt parti som fått nästan 20 procent i opinionsundersökningarna och misshandlades brutalt av tre angripare fem veckor före valet. Mannen i fråga är den nuvarande ledamoten av det tjeckiska parlamentet Jiří Dolejš. Ändå fortsätter vi att lugnt diskutera begreppet immunitet för politiker. I sin resolution fördömer i dag deputeradekammaren svängningen åt höger i samhället.

Mina damer och herrar! Om sådana händelser skulle bli en vana i EU:s medlemsstater så måste vi skyndsamt göra någonting åt det. Tack för era ord av solidaritet.

  Zsolt László Becsey (PPE-DE). – (HU) Tyvärr upplever vi – allt oftare – att länder i Europa, särskilt Centraleuropa, drabbas av översvämningar som ett resultat av klimatförändringar och brutala skogsskövlingar. Detta pågår medan vi talar här. En enorm kamp mot översvämningarna pågår utefter Donau, mestadels i Rumänien, och utmed Tisza i Ungern samt i den norra delen av Serbien, i Vojvodina. Vattenmassorna har redan förstört skyddsvallarna i många områden.

Jag är oerhört nöjd med att EU skapade solidaritetsfonden för några år sedan och nu använder den. Jag menar att den situation som håller på att utvecklas i min valkrets i södra Ungern, och särskilt i grannländerna, kan komma att kräva att solidaritetsfonden tas i anspråk. Jag ber rådet att visa flexibilitet vid användningen av stödet, i enlighet med kommissionens strategi. Det skulle möjliggöra för drabbade regioner – däribland kandidatländer och associerade länder – att verkligen se att EU hjälper. I det direktiv om översvämningar som förbereds bör EU åta sig en större insats för att lätta medlemsstaternas riskbörda och särskilt beakta samarbetet med tredjeländer. Detta är också en aktuell fråga.

Jag vill också peka på att jordbrukare borde få direktstöd vid eventuella översvämningar. Dessutom borde de fortfarande ha rätt till stöd om de inte kan odla på sin mark på grund av skyddsåtgärder mot översvämning.

  Françoise Castex (PSE). – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! För sex månader sedan var jag ledamot av EU:s observatörsuppdrag som närvarade vid det palestinska valet. Mot bakgrund av EU:s närvaro under valet i Palestina anser jag att rådets beslut att dra in biståndet till den palestinska myndigheten är ologiskt. Vi avvisar resultatet av ett valförfarande som vi stödde och prisade för det smidiga sätt på vilket det genomfördes. Hjälper det verkligen demokratin?

Att dra in biståndet är att straffa den palestinska befolkningen i dess helhet, det vill säga att bestraffa inte bara islamisterna i Hamas utan också den civila befolkningen, barn, kvinnor, fredsvänner och demokrater som fanns representerade – jag vill framhålla det – på tolv andra listor med kandidater under valet. Att man drar in biståndet innebär ett ödesdigert slag mot en framväxande och skör stat, eftersom de första som drabbas kommer att vara de 150 000 palestinska statstjänstemän som också har tillsyn över hälso- och sjukvård och utbildning och som ser till att mer än en fjärdedel av befolkningen får sin försörjning. Världsbanken har redan slagit larm om faran för en humanitär kris. Internationellt bistånd syftar inte till att stödja det ena eller andra partiet som sitter vid makten, utan i enlighet med Osloavtalet garanterar det att den palestinska myndigheten faktiskt kan existera och tillhandahålla grundläggande offentliga tjänster.

Jag vill, i allvarliga ordalag, tala om att jag och många européer med mig hyser stor oro. Detta beslut är kontraproduktivt och kommer att bidra till att stärka Hamas. Det riskerar att göra den palestinska befolkningen ännu mer radikal vid en tidpunkt då den behöver mer bistånd än tillrättavisningar, om den ska fortsätta hoppas på en rättvis och varaktig fred och om den ska tro på demokrati.

  Bernard Piotr Wojciechowski (NI). – (PL) Herr talman! Jag skulle, på invånarna i Warszawas vägnar, vilja fästa kammarens uppmärksamhet på planerna att bygga motortrafikleder genom de urbaniserade delarna av den polska huvudstaden. Projektet omfattar genomfartsvägar som kommer att leda trafiken rakt igenom tätbefolkade bostadsområden. Om man genomför den planen kommer det att innebära hälsorisker för hundratusentals invånare i staden. Partikelutsläppen kommer att öka mer än tiofaldigt, trots att godtagbara nivåer redan överskrids med 50 procent eller till och med 120 procent. Andra hälsorisker får inte glömmas bort, såsom kolmonoxid, bensen, kolväten och andra kemikalier.

Projektet grundas på föråldrade markutvecklingsplaner som inte tar hänsyn till att staden växer och att nya bostadsområden byggs. Det är exakt av den anledningen som vägarna kommer att gå mellan bostadshusen, och en av dem kommer att gå rakt igenom Mazowiecki Landscape Park i Wawerdistriktet. Jag skulle vilja tillägga att det strider mot EU:s Natura 2000-program. Jag hoppas att det finns människor i Europaparlamentet som bryr sig om miljön i Polen och också om tusentals polska medborgares hälsa.

  Antonio Tajani (PPE-DE). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Vid en parad i Milano i går för att fira årsdagen av Italiens och Europas befrielse från naziockupationen inträffade en mycket allvarlig antisemitisk händelse – ett verkligt våldsamt fall av rasism. Det förekom protester mot den judiska brigaden som kämpade för Europas befrielse, två israeliska flaggor brändes och utbildningsministern häcklades kraftfullt. Vad värre är, man skrek åt och hånade utbildningsministerns far, en motståndsman som suttit fången i Dachau och erhållit silver- och bronsmedalj från motståndsrörelsen.

Parlamentet måste sända ut en mycket stark signal att sådana händelser aldrig får upprepas. Herr talman! Jag vill göra en formell framställning om att ni, i ert officiella ämbete, ingriper och återigen fördömer dessa antisemitiska, rasistiska händelser genom ett formellt principuttalande från talmannen.

  Guy Bono (PSE). – (FR) Herr talman! Jag vill återkomma till de attacker som några unga tyska elever som deltog i ett utbytesprogram med skolor i några förorter i Paris utsattes för i mitt land, Frankrike. Eleverna möttes av nazisthälsningar, och de jagades av ungdomar som kastade sten på dem. Detta är ytterst allvarliga händelser, och jag vill uttrycka min indignation inför er. Det är, befarar jag, långtifrån isolerade händelser.

Det är uppenbart att den europeiska idén, självfallet, skapades för att få slut på främlingsfientlighet och krig mellan nationer, och handlingar som dessa är därför oacceptabla. Jag ville ta till orda eftersom vissa människor verkar tona ned handlingar av detta slag genom att påstå att de är normala. Den varianten av ”normalitet” är emellertid inte godtagbar, och tyvärr inser inte européerna det längre. Jag menar att det är vår skyldighet att reagera kraftfullt.

Jag vill säga till er alla, mina damer och herrar, och särskilt till våra tyska vänner, att vi inte står bakom den typen av uppförande och att vi ännu mindre tillåter att det förbigås med tystnad. I min egenskap av ledamot i utskottet för kultur och utbildning har jag beslutat att skicka ett brev till mitt lands utbildningsminister och kräva att han vidtar lämpliga åtgärder i fråga om dessa avskyvärda handlingar.

  Danutė Budreikaitė (ALDE). – (LT) Sedan ett och ett halvt år tillbaka har 15 företag som sysslar med elektronik och liknande upphört med tillverkning i Europa. I oktober förra året kom en begäran till Europeiska kommissionen från det tjeckiska bolaget Tesla Ecimex och det litauiska bolaget Ekranas, som båda tillverkar katodstrålerör, om antidumpningsåtgärder mot Kina, Malaysia, Sydkorea och Thailand. Den 11 januari i år meddelades i Europeiska unionens officiella tidning att en antidumpningsundersökning inletts. Tesla Ecimex har dock redan upphört med sin verksamhet. I april upphörde Ekranas. Det finns ingen möjlighet för företagen att konkurrera med tillverkare i Sydasien och Latinamerika som får stöd från staten genom en politik som gynnar företagande. I Litauen förlorar 5 000 anställda sina jobb, inklusive anställda i dotterbolag. Samtidigt är utsikterna för elektronikmarknaden och Ekranas försäljning positiva. Jag uppmanar kommissionen att tillämpa antidumpningsåtgärder mer aktivt och göra vad den kan för att hjälpa europeiska tillverkare och bidra till hederlig konkurrens.

  Mario Borghezio (IND/DEM). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Med förolämpningar och hot tvingades den italienska ministern Letizia Moratti att lämna paraden för högtidlighållande av den 25 april, som är Befrielsedagen i Italien. Sådana angrepp är utan något som helst tvivel avskyvärda och måste fördömas på EU-nivå, inte minst därför att de kränker de värderingar om frihet som förenar oss i parlamentet och som inte går ihop med alla dem som försöker trakassera den som tänker annorlunda.

Herr talman! Jag ber att vi tillsammans ska göra ett uttalande som fördömer de handlingar som beskrivits, särskilt brännandet av israeliska flaggor och de intoleranta antijudiska åsikterna. Vi måste också uttrycka vår solidaritet med den italienska ministern, som var i sällskap med sin far, tidigare Dachaufånge och numera rullstolsburen, i paraden. Detta är allvarliga händelser som vi starkt måste ta avstånd från, särskilt då de inträffade under en parad ägnad åt att högtidlighålla vårt lands befrielse.

  Neena Gill (PSE). – (EN) Herr talman! Det är över ett år sedan kung Gyanendra i Nepal tog över den oinskränkta makten. På SAARC-delegationens vägnar vill jag säga hur glada vi är över att kungen nu givit efter och i går gick med på att återupprätta demokratin.

Men detta är bara det första steget mot att inrätta en verklig fred och en varaktig demokrati. Det är absolut nödvändigt att maoisterna nu blir en del av den demokratiska processen och tar avstånd från våld. Som ordförande för delegationen för förbindelserna med länderna i Sydasien och Sydasiatiska organisationen för regionalt samarbete (SAARC) uppmanar jag dem att lyssna till och agera utifrån detta budskap.

Under de tre senaste veckorna har världen bevittnat intensiva protester och stort lidande i Nepal, och vi är alla mycket lättade över att få se att freden slutligen återupprättas på Katmandus gator. EU och alla dess externa partner som är delaktiga i denna process måste dock vara vaksamma på att denna positiva vändning av situationen kan vara en verklig vattendelare. Detta får inte bli ytterligare ett missat tillfälle till demokrati i Nepal. Vi måste följa utvecklingen mycket noga. Jag uppmanar bestämt kommissionen, rådet och alla externa partner att vidta de nödvändiga åtgärderna för att förhindra alla risker för att landet återfaller till förvirring och våld.

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (PSE). – (PL) Herr talman! I november 2005 presenterade Europeiska kommissionen för första gången de nya regionalpolitiska initiativen Jaspers, Jeremie och Jessica. Detta är nya stödinstrument av särskild betydelse för de nya medlemmarna i EU, som är avsedda att göra det lättare att tillgodogöra sig bidrag på sammanhållningspolitikens område mellan 2007 och 2013. Initiativen har mötts av stort stöd från parlamentet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, som själva försöker främja de tidigare nämnda nya finansieringsmöjligheterna för regionala initiativ.

Det finns dock ännu inga uppgifter om en storskalig och effektiv informationskampanj som kommissionen har ansvar för. Trots att det redan har gått sex månader sedan initiativen presenterades första gången är det omöjligt att hitta någon broschyr eller någon som helst dokumentation på området, ännu mindre på de nationella språken. De som berörs direkt, med andra ord kommuner och företag, får enbart summarisk information. Det saknas brett tillgänglig utbildning på området. Det är meningen att programmen ska starta den 1 januari 2007, så jag undrar vad kommissionen väntar på. Det är hög tid att en professionell och samordnad informationskampanj sätts i gång.

  Marios Matsakis (ALDE). – (EN) Herr talman! I förrgår ägde den 91:a årsdagen för det armeniska folkmordet rum. Detta fruktansvärda brott mot mänskligheten utfördes mot det armeniska folket i det ottomanska riket under första världskriget. Det planerades centralt och administrerades av den tidens turkiska regering och ledde till att ungefär 1,5 miljoner män, kvinnor och barn dog. De flesta dödsfallen inträffade efter fruktansvärd tortyr, massakrer och svält.

När vi kommer ihåg dessa oskyldiga offer för det ottomanska barbariet måste vi förnya vårt krav på dagens turkiska regering att överge sin brottsliga envishet att totalt förneka det armeniska folkmordet och åtminstone, även om det sker med väldig försening, ha anständigheten att be det armeniska folket om ursäkt för den fruktansvärda förintelse som de utsattes för.

  Gerard Batten (IND/DEM). – (EN) Herr talman! Under den senaste sammanträdesperioden berättade jag om anklagelsen att Romano Prodi hade varit något slags agent för KGB. Sedan dess har Romano Prodi blivit Italiens premiärminister. I denna egenskap kommer han att vara medlem av Europeiska rådet och kommer att ha tillgång till konfidentiell information.

KGB – numera FSB – har en central roll i det institutionaliserade nätverk av organiserad brottslighet och korruption som dominerar Ryssland. Det är inte möjligt att lämna KGB lika lite som det är möjligt att lämna La Cosa Nostra. Därför uppmanar jag åter parlamentet att genomföra en undersökning av dessa anklagelser. Tidigare högre tjänstemän i KGB är villiga att under rätt omständigheter vittna i samband med en sådan undersökning.

Med tanke på betydelsen av Rysslands förbindelser med EU är det inte acceptabelt att denna situation inte har klarats upp. Parlamentet bör inte vara begränsat av det faktum att tidigare högre tjänstemän inom kommunistpartier från Östeuropa för närvarande sitter i kommissionen.

  Marianne Mikko (PSE). – (ET) Mina damer och herrar! Det kalla kriget är ännu inte slut, inte ens på 2000-talet. Jag fäller detta otvetydiga uttalande mot bakgrund av importförbudet mot vin från Georgien och Moldavien som Ryska federationen införde den 27 mars.

Genom att uppge att moldaviskt vin inte uppfyller Rysslands stränga krav på hygien krossar Ryssland den moldaviska ekonomin. Det är en mycket allvarlig fråga. Enligt statistiken säljs 85 procent av det moldaviska vinet på den ryska marknaden.

Detta är en kallt beräknande vedergällning, på grund av att Moldavien de senaste åren har sökt sig mot en närmare integration med EU och inte med Ryssland.

Mina damer och herrar! Fram till denna dag har Kreml inte kunnat visa upp ett enda expertanalysresultat som bevisar att moldaviskt vin är giftigt. Jag föreslår därför att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet gör en oberoende analys av kvaliteten på moldaviskt vin.

Jag föreslår också att vi som ledamöter av Europaparlamentet ordnar en vinprovning under plenum i Bryssel för att själva avgöra vad det är för kvalitet på vinet från Moldavien, ett land som vill komma med i Europeiska unionen. Jag vill också uppmuntra affärsmänniskor i EU att importera moldaviskt vin. Tack.

  Bruno Gollnisch (NI). – (FR) Herr talman! Parlamentet röstade nyligen för resolutioner som fördömde till exempel det sätt som val genomförts på i vissa länder såsom Vitryssland, där det föreföll som om den avgående kandidaten hade långt större resurser till sitt förfogande än oppositionskandidaten. Borde vi inte först sopa rent framför egen tröskel?

Jag har just fått veta att ledaren för Nationella fronten i Belgien, Daniel Féret, har förklarats icke valbar för en period av tio år. Det är uppenbarligen ett tidigare okänt sätt för de etablerade partierna, som kan få domstolarna att lyda minsta vink, att enkelt räkna ut motståndarna.

(Till en ledamot som häcklar honom:)

Jag har inte något som helst förtroende för den belgiska domarkårens självständighet. Jag menar att det finns ett antal skurkaktiga element i den belgiska domarkåren som på ett cyniskt och skandalöst sätt kränker de mänskliga rättigheterna och särskilt oppositionens rätt att delta i val. Detta händer i ett land som är korrumperat, som inte hävdar de mänskliga rättigheterna och som borde bannlysas av EU.

Låt oss sopa rent framför egen tröskel.

  Talmannen. – Debatten är avslutad.