Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 31 maj 2006 - Bryssel

20. Europeiskt år för interkulturell dialog (2008) (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt på föredragningslistan är ett betänkande (A6-0168/2006) av Erna Hennicot-Schoepges för utskottet för kultur och utbildning om Europeiska året för interkulturell dialog (2008) (KOM(2005)0467 – C6-0311/2005 – 2005/0203 (COD)).

  Andris Piebalgs, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Jag vill uttrycka min tacksamhet mot utskottet för kultur och utbildning, i synnerhet mot Erna Hennicot-Schoepges, och mot de andra utskott som har medverkat för alla värdefulla synpunkter på och ändringsförslag till kommissionens förslag om Europeiska året för interkulturell dialog.

Jag är mycket glad att Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att den interkulturella dialogen är viktig och att den bör prioriteras i Europeiska unionen.

Kommissionen välkomnar flertalet av ändringsförslagen. Kommissionen är särskilt lyhörd för kravet på omfattande samarbete med det civila samhället och för den tonvikt som läggs vid utbildningens roll. Vi uppskattar också betonandet av det bidrag som de olika kulturerna och den kulturella mångfalden kan lämna såväl till medlemsstaternas kulturella arv som till den europeiska identiteten. Vi förespråkar i högsta grad att det bör råda samstämdhet med Europeiska året för lika möjligheter för alla 2007. Kommissionen vill också att man – helst i ett skäl – ska nämna att den interkulturella dialogen innefattar dimensioner som gäller religioner och trosåskådningar.

Kommissionen vill dock utrycka vissa farhågor när det gäller några av ändringsförslagen. För det första kan vi inte gå med på att resurserna för informations- och PR-kampanjen minskas till 2 miljoner euro. De erfarenheter vi har gjort av tidigare Europeiska år visar att dessa kampanjer är ytterst viktiga för att uppnå målet att öka medvetenheten, och i detta avseende har utvärderingsrapporterna alltid pekat på bristen på resurser som ett problem. Kommissionen skulle kunna visa en viss flexibilitet när det gäller dess ursprungliga förslag om en budget på 4,5 miljoner euro, men den kan absolut inte gå med på en så drastisk nedskärning.

En annan ekonomisk fråga är nivån på medfinansieringen av åtgärderna på nationell nivå, och i ett av ändringsförslagen föreslås att den ska öka till uppemot 80 procent. Som redan har påpekats skulle denna förändring på grund av den begränsade budgeten för Året leda till en betydande minskning av antalet evenemang som skulle kunna samfinansieras men också till minskat engagemang bland partnerna på nationell nivå. Det ursprungliga förslaget om 50-procentig medfinansiering är den standardmodell som har behållits under alla tidigare Europeiska år.

I några av ändringsförslagen görs en åtskillnad mellan Årets geografiska räckvidd, som är begränsad till Europeiska unionen, och ett antal nya mål och insatser när det gäller tredjeländer. Kommissionen föreslog att det specifika instrumentet för Året för interkulturell dialog skulle inriktas på Europeiska unionen samtidigt som den förbinder sig att göra liknande insatser för dialogen i och med tredjeländer med utgångspunkt från instrument för yttre förbindelser.

I en del ändringsförslag görs problematiska hänvisningar till flera mycket konkreta åtgärder. Kommissionen anser att Året bör vara en bottom-up-process där projekt och initiativ kommer från våra partner, i synnerhet från det civila samhället. Med tanke på det begränsade antal initiativ som kan stödjas skulle hänvisningar till bestämda åtgärder inom ramen för den rättsliga grunden hämma våra partners kreativitet och leda till svårigheter vid genomförandet.

Sist men inte minst förstår och uppskattar kommissionen Europaparlamentets önskan att engagera sig aktivt i processen. Tyvärr kan kommissionen inte stödja ändringsförslaget om att företrädare för Europaparlamentet ska medverka i den rådgivande kommittén. Kommittésystemet är synnerligen genomreglerat. Vår önskan är att följa befintliga regler. Tack för er uppmärksamhet.

  Erna Hennicot-Schoepges (PPE-DE), föredragande. – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! Tack för att ni lägger fram kommissionens åsikt så tydligt. För det första skulle jag vilja tacka mina kolleger som har hjälpt mig med den här uppgiften, alla utskotten som har lagt fram in ändringsförslag och alla som har gett mig råd.

Kommissionens ursprungliga förslag var utan tvivel mycket omfattande, något oklart och tämligen mångordigt, men syftet var att det skulle ha en allmän karaktär. Den fråga parlamentet måste överväga är den följande: Kan vi ge uttryck för våra strävanden och inleda ett initiativ för interkulturell dialog utan att i förväg utvidga detta ämne till de frågor som verkligen intresserar oss? Kan vi även göra detta utan att diskutera känsliga frågor såsom dialog mellan trosuppfattningar?

Vi försökte förtydliga ett antal saker i vår text. För det första finns det i artikel 2 en referens till EU:s gemensamma värderingar. Genom att ansluta oss till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna gör vi det tillräckligt tydligt att vår gemensamma grund, den som vi alla har godkänt, är den som garanterar icke-diskriminering mellan könen och lika möjligheter ur alla aspekter. Det är onödigt att fortsätta upprepa detta.

En annan fråga är den om att utvidga åtgärderna till efter 2008, och att stimulera dialog över det breda spektrum av initiativ som redan har påbörjats inom gemenskapsprogrammen. Det finns inget tvivel om att utbildning kommer att vara av väsentlig betydelse här, för att inte nämna civilsamhällets roll. Samarbete med alla parter i civilsamhället är nödvändigt. Det är uppenbart att medier kommer att spela en viktig roll, och vi måste utnyttja den möjlighet som de storskaliga sammankomster och symboliska evenemang som planerats för 2008 erbjuder, särskilt för att bekämpa människohandel och tvångsprostitution.

Det är även nödvändigt att involvera andra internationella organisationer, såsom Europarådet och Unesco. Det betyder inte att dialogen inom EU inte ska ha en viktig plats, bara att vi måste ta hänsyn till de gemensamma åtgärder som redan har inletts av Unesco. När det gäller detta skulle jag vilja dra uppmärksamheten till omröstningen om kulturell mångfald, då de 25 medlemsländerna uppträdde enat.

En annan fråga är att Internetportalen måste utvecklas. När kommissionen säger att den inte kan stödja en mindre budget för kommunikation och information skulle jag vilja fråga kommissionsledamoten om inte den totala budgeten kan ökas. Utskottet för kultur och utbildning har redan påpekat för honom att budgeten på 10 miljoner euro är extremt liten för att uppnå de mål som man har satt för detta år. Vi vet att kulturen alltid är den fattiga kusinen när det gäller budgeten. Under dessa omständigheter är er kommentar om att ni skulle vilja återgå till den ursprungliga budgeten otillfredsställande. Vi vill be er att göra ytterligare en ansträngning när det gäller den totala budgeten, så att vi kan öka det belopp som ägnas åt kommunikation och information.

I samband med dialogen med de religiösa samfunden måste jag påpeka, herr talman, att rådets ordförande och kommissionens ordförande så sent som i går inledde en debatt med företrädare för olika religiösa samfund, en debatt om grundläggande rättigheter och ömsesidig respekt. Trots detta uppmanas parlamentet att ta upp denna aspekt endast i skälen, medan parlamentet enligt min åsikt också måste vara redo att delta i den dialogen. Vi kan inte längre ha sådana tabun i vårt samhälle. Vi måste göra framsteg och ta itu med de svåra frågorna. Religioner och förkastandet av dessa är en nyckelfaktor när det gäller social identifikation, integration och utestängning. Med stöd från mina kolleger skulle jag vilja betona vikten av denna aspekt av den interkulturella dialogen i vidare mening.

Slutligen, herr talman, får vi inte förbise det faktum att konkreta åtgärder otvivelaktigt kommer att vara ett sätt att få större uppmärksamhet. Varför inte skapa ett dialogpris i parlamentet, ungefär som Sacharovpriset för mänskliga rättigheter? Varför inte organisera ett interkulturellt forum i parlamentet som avslutning på året, och därmed ge parlamentet den framträdande plats det förtjänar i dessa frågor?

  Patrick Gaubert (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för utrikesfrågor. – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! I egenskap av föredragande för yttrandet från utskottet för utrikesfrågor skulle jag först av allt vilja gratulera föredraganden till hennes utmärkta arbete och till den vikt hon tillmätte vårt samarbete.

Det europeiska projektet får sin rikedom från den kulturella mångfalden bland dess medlemsstater. Sålunda är interkulturell dialog nu, mer än någonsin, en process som bör uppmuntras. Europeiska året för interkulturell dialog kommer att ge möjlighet till detta. För att uppnå detta tänker jag mig en tvåvägskommunikation.

EU-medborgare måste kunna få tillgång till kulturerna i andra EU-länder och länder utanför EU, särskilt sina grannländer. Parallellt finns det ett behov av att öka medvetenheten i resten av världen om de kulturer och värden som finns inom EU, för att på så sätt främja ömsesidig förståelse. På liknande sätt måste interkulturell dialog vara en drivande kraft för invandrarnas integrering i samhället.

I egenskap av skuggföredragande för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor för Europeiska året 2007, skulle jag vilja betona vikten av sammanhållning och av att vara konsekvent i de åtgärder som under 2007 vidtas till stöd för lika möjligheter för alla. Jag skulle också vilja betona vikten av sammanhållning i de initiativ som utgör en del av 2008 års kulturella dialog, eftersom dessa två år kompletterar varandra. Jag vill också inbjuda kommissionen och de berörda parterna – särskilt civilsamhället, som kommissionen har sagt – att ta tillfället i akt vid de stora evenemang som planerats för 2008, såsom fotbolls-VM eller Olympiska spelen, för att öka medvetenheten hos allmänheten, och särskilt hos den målgrupp som unga människor utgör, om vikten av interkulturell dialog.

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (PSE), föredragande för yttrandet från budgetutskottet. – (PL) Herr talman! Tanken att 2008 skulle bli Europeiska året för interkulturell dialog väcktes i samband med EU:s utvidgning till att omfatta 10 nya medlemsstater, vilken har tillfört gemenskapen kulturell, språklig och religiös mångfald. Detta initiativ passar utmärkt till de utmaningar som EU står inför i dag, och det svarar till fullo mot behovet av dialog på flera plan med syfte att uppnå ömsesidig förståelse grundad på respekt och tolerans.

Olyckligtvis har denna fina tanke inte fått uppbackning av en tillräcklig budget. 10 miljoner euro delat på 27 länder, utan ytterligare stöd från medlemsstaterna, kommer inte att betala för några riktigt publikdragande eller verkligt värdefulla kulturella evenemang. Vi bör emellertid hoppas att vi, med ett lämpligt utnyttjande av andra program avsedda att stödja kulturåtgärder, och genom att involvera företrädare för civilsamhället, frivilligorganisationer och religiösa organisationer, skolor, universitet och särskilt medier, kommer att kunna förena våra krafter för att uppnå de ambitiösa målen för 2008 trots den blygsamma och relativt obetydliga budgeten. Detta skulle kunna bidra till att det blir en dialog, snarare än en pengasparande kulturell monolog.

  Rodi Kratsa-Tsagaropoulou (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. – (EL) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag skulle vilja inleda med att tacka föredragandena, eftersom de i sitt arbete har visat på alla aspekter och möjligheter som året för interkulturell dialog erbjuder.

Detta initiativ står i direkt samband med alla de interna och externa utmaningar som EU står inför. Att bibehålla och stärka EU:s mångkulturella sida är verkligen en avgörande faktor för dess integration. Samtidigt behövs en dialog mellan kulturer och medborgare från hela världen – eftersom det är medborgarna som bär upp kulturen – en dialog för fred och jämvikt.

EU:s tradition och våra utvecklingsmål är sådana att vi i våra medlemsstater behöver ett öppet samhälle med dialog där man söker gemensamma värderingar med medborgarna i andra länder, för att på så sätt uppnå ömsesidig förståelse, ömsesidig respekt och mindre diskriminering.

För utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män skulle jag vilja betona vikten av att vi arbetar inom den här ramen för att bekämpa den diskriminering som kvinnor utsätts för och för att uppmuntra dem att delta i alla åtgärderna och initiativen i samband med den interkulturella dialogen.

  Doris Pack, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill tacka min kollega, Erna Hennicot-Schoepges, för hennes enastående arbete. Utan att väcka anstöt hos kommissionsledamoten vill jag ändå säga att hon i hög utsträckning har gett liv åt vad som ursprungligen var ett ganska administrativt förslag. Men kommissionens förslag lämnar alltid plats för förbättringar.

Europaparlamentet är ett demokratiskt forum där de politiska debatterna handlar om människors liv, vardag och angelägenheter. Inom det geografiska området för Europeiska unionen har inte bara katedraler uppförts, utan det var också skådeplatsen för franska revolutionen och deklarationen om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna liksom födelseorten för rättsstatsprincipen och välfärdsstaten.

EU har ett gemensamt kulturarv och respekt för kulturell mångfald. Därför vill jag med stort eftertryck framhålla att den interreligiösa dialogen måste utgöra en betydande del av den interkulturella dialogen. Om vi vill främja den interkulturella dialogen, vilket vi bör göra, men låter bli att tala om den interreligiösa dialogen, så sviker vi den. Vi bör inte se den som ett hinder utan som en utmaning eller till och med som en möjlighet att öka vår ömsesidiga förståelse och att leva tillsammans i harmoni.

Med hänsyn till att vi för närvarande försöker komma till rätta med islam, så är det nu inte rätt tidpunkt för oss att vara omedvetna om våra rötter, att förneka dem och att ta avstånd från dem. I detta avseende är vi är ställda mot väggen. Vi bör tala tillitsfullt, för endast då kan vi börja en dialog.

Utbildning måste också spela en viktig roll i initiativet, såväl på EU-nivå som nationellt och regionalt. Medborgarutbildning och initiativ avsedda att främja förståelse för andra i deras mångfald utgör bidrag till en konstruktiv och effektiv dialog. Särskilt utbildningsinstitutioner måste spela en roll under detta europeiska år. Europeiska året för interkulturell dialog ger också tillfälle att distribuera undervisnings- och inlärningsmaterial om de olika kulturerna.

Interkulturell dialog är extremt viktig politiskt sett, men den är endast meningsfull när den omfattar interreligiös dialog och utbildning. Endast då kan den bära frukt, och endast det är själva andemeningen med en sådan dialog.

  Maria Badia i Cutchet, för PSE-gruppen. – (ES) Herr talman! Jag vill tacka Erna Hennicot-Schoepges för hennes arbete med detta betänkande. I morgon kommer vi att anta betänkandet om Europeiska året för interkulturell dialog (2008), ett initiativ som otvivelaktigt kommer att främja dialogen mellan alla kulturer och människor med olika ursprung som bor i Europeiska unionen.

År 2008 kommer att bidra till integration och sammanhållning i våra samhällen liksom fredliga styrelseformer i hela det internationella samfundet. Målet är att göra det möjligt att utveckla denna mångfald till en chans för alla. Staterna och alla berörda myndighetsnivåer bör främja en utbildningspolitik som bygger på värden och respekt som omfattar mångfald och jämställdhet bland människor och som utplånar de fördomar som ofta är orsak till misstro och främlingsfientlig hållning. Därför krävs ett bestämt och ansvarsfullt tillvägagångssätt som syftar till att främja kunskap, samarbete, respekt och ömsesidig förståelse.

Men denna dialog måste bygga på övertygelsen att kultur består av en lång rad olika värden och traditioner – inklusive religiösa traditioner – och respekt för alla kulturella perspektiv och alla religiösa övertygelser, och jag anser att dessa är varje individs enskilda angelägenhet.

Det är tydligt att detta program riktar sig till medlemmar i Europeiska unionen, men, som jag sa, med tanke på den betydelse det har i fråga om styrelseformerna i världen, så bör det utgöra ett komplement till det enda världsomfattande projektet för att främja interkulturell dialog som finns inom ramen för Förenta nationerna: Civilisationernas allians.

Som ni vet så var det ett initiativ av den spanske premiärministern, José Luis Rodríguez Zapatero, och den turkiske premiärministern, och det har nu stöd från Förenta nationerna som helhet.

Jag är övertygad om att när detta program inleds så kommer denna överensstämmelse att bli tydligare eftersom de två programmen i realiteten måste verka tillsammans.

  Jolanta Dičkutė, för ALDE-gruppen. – (LT) Genomförandet av programmet för Europeiska året för interkulturell dialog kommer att bidra till att fullgöra det grundläggande åtagandet för Europeiska unionen – att göra det möjligt för medlemsstaternas kulturer att blomstra och lyfta fram Europas gemensamma kulturarv.

När det gäller Litauens kultur skulle jag kunna komma med många exempel som är intressanta för varje vetgirig europé. Jag vill bara nämna två – konsten att tillverka kors och traditionerna med sångfestivaler i Baltikum som båda finns med på Unescos världsarvslista.

Detta projekt är också viktigt på grund av demografiska förändringar i Europa. Till följd av emigration har vi redan hela samhällen med litauer i Förenade kungariket, Irland och Spanien. Dessa samhällen är helt slutna. Orsaken – brist på information och tillfällen att lära känna traditionerna och de kulturella skillnaderna i dessa länder.

Jag anser att varje stat måste skapa förutsättningar för invånarna att lära känna det rika kulturarvet i hela Europa och gemensamma europeiska värden. Denna erfarenhet är väsentlig om vill stärka ett aktivt och öppet europeiskt medborgarskap.

  Bernat Joan i Marí, för Verts/ALE-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag vill börja med att tacka föredraganden Erna Hennicot-Schoepges för hennes arbete och för det sätt hon har utfört det på genom att föra en dialog med åtskilliga ledamöter och ta ställning till deras synpunkter. Det har varit en mycket bra erfarenhet som vi alla har dragit nytta av.

Det är viktigt att erkänna den kulturella mångfalden i EU – inom varje medlemsstat, varje samhälle, varje region och varje nation – för att kunna kombinera enhet och mångfald. Detta är vår europeiska utgångspunkt. Ett europeiskt medborgarskap kan vi bara bygga upp om vi erkänner denna mångfald och om alla är överens om samma gemensamma projekt för Europa.

När det gäller religion och interkulturell dialog måste vi förstå att ett erkännande av de religiösa värdena endast kan komma till stånd genom interkulturell dialog. Kulturell mångfald innefattar religiös mångfald, och den måste därför ingå i denna dialog.

  Zdzisław Zbigniew Podkański, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Interkulturell dialog är endast möjlig när kulturell mångfald försvaras och gynnas och när vi betraktar europeisk kultur som en helhet av dess olika kulturer, olika nationer och olika miljöer. Försök att skapa en så kallad ”europeisk kultur” som en universell och uniform kultur för alla kommer att medföra större förluster än fördelar.

Önskan att ta bort språken i mindre och därigenom svagare nationer inom Europeiska unionen från listan med officiella språk och från rättsliga meddelanden, även affärsmeddelanden, är ytterst skadlig för den kulturella dialogen. En särskild avoghet mot de slaviska språken och kulturerna kan konstateras. Tecken på detta kan till exempel ses vid omröstningen i Europaparlamentet om betänkandet om åtgärder för att främja flerspråkighet och språkinlärning.

Det glöms ofta bort att språk och traditionell kultur är stöttepelare på vilka nationella kulturer lever vidare och utvecklas. Det råder en kronisk brist på medel för att skydda denna rikedom i Europeiska unionen. Men medel är tillgängliga för stora projekt och för professionella kulturevenemang som ibland till och med sträcker sig utanför Europa. För att initiera en bestående kulturdialog måste jämställdhet och kulturellt partnerskap upprätthållas.

  Nina Škottová (PPE-DE). – (CS) Herr talman, mina damer och herrar! Året för interkulturell dialog syftar till att bidra till att främja harmoni i de multikulturella samhällena i EU:s medlemsstater. Jag hade därför väntat mig att det i förslaget skulle läggas större vikt vid att engagera medborgarna i en sådan dialog. Men det sätt som projektbudgeten har strukturerats på tyder inte på att det förhåller sig så. En summa på 10 miljoner euro har anslagits och strukturerats på grundval av tre slags åtgärder alltefter nivå: punkterna A) och B) på gemenskapsnivå svarar tillsammans för cirka 7,5 miljoner euro eller 75 procent av budgeten medan punkt C) för åtgärder på nationell nivå, förutsatt att de har ett europeiskt mervärde, bara kommer att få 2,5 miljoner euro. De belopp som beviljas per stat uppgår till 100 000 euro, det vill säga, endast 1 procent av projektbudgeten kommer att avsättas för varje stat. Det sätt som budgeten för detta projekt har strukturerats på tyder starkt på att det ofta proklamerade och ytterst ambitiösa ”Huvudmålet med det föreslagna Europaåret är att främja en dialog mellan alla kulturer och mellan alla dem som är bosatta på EU:s territorium” kommer att bli svårt, om inte omöjligt att uppfylla. Anledningen till detta är enkel – en brist på ekonomiska resurser för att åstadkomma en vittomfattande dialog mellan människor på nationella och på bilaterala och multilaterala internationella nivåer. Sådana kontakter skulle i högsta grad kunna bidra till att utveckla ömsesidig respekt, förståelse och beundran på grundval av kulturell förståelse.

  Andris Piebalgs, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Först och främst vill jag tacka er för denna debatt. Det är ganska sent, men det är en mycket viktig debatt. Jag tror att vi alla är överens om den interkulturella dialogens betydelse. Som vanligt håller jag också med om att kommissionens förslag har förbättrats genom föredragandenas och skuggföredragandenas arbete i parlamentet, och detta kan vi vara stolta över.

Beträffande budgeten vill jag säga att den inte skulle räcka till även om vi utnyttjade hela den budget som gemenskapen har för detta ändamål. Det handlar inte om pengar utan mer om tanken, och vi bör arbeta för att detta ska finansieras också från andra källor. Det är inte lämpligt att sådana insatser finansieras enbart genom gemenskapens budget. Vi avsätter så mycket pengar som vi har råd med. Jag håller med om att summan skulle kunna vara större, men detta är den summa som har avsatts för detta ändamål.

Samtidigt vill jag ännu en gång försvara de budgetmedel vi har anslagit till informations- och PR-insatser. Detta är av avgörande betydelse. Vad som är viktigast är inte så mycket medfinansieringen, trots att det är en viktig fråga, utan snarare att tillhandahålla information och styra processen i samarbete med de berörda medlemsstaterna.

Därför ber jag er om förståelse för den summa vi avsätter. Summan betyder inte att vi inte värdesätter detta, utan den beror på att budgeten är begränsad och att gemenskapen inte bör finansiera 100 procent av alla de åtgärder som unionen föreslår. Även andra källor måste utnyttjas.

  Talmannen. – Debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på torsdag klockan 11.00.