Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 5 september 2006 - Strasbourg

10. Röstförklaringar

– Betänkande: Daul (A6-0244/2006)

  Jan Andersson, Anna Hedh, Ewa Hedkvist Petersen, Inger Segelström och Åsa Westlund (PSE), skriftlig. – Vi valde att lägga ner våra röster. Vi gör nämligen bedömningen att det föreslagna stödet inte bör finansieras inom ramen för jordbruksbudgeten, då det till sin karaktär inte är ett jordbruksstöd utan snarare ett regionstöd.

– Betänkande: Stubb (A6-0261/2006)

  Bruno Gollnisch (NI). – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Det finns många positiva aspekter av Alexander Stubbs betänkande om flerspråkighet inom våra institutioner. Alexander Stubb betonar helt riktigt att flerspråkigheten, där kostnaderna naturligtvis är en viktig faktor, är ett politiskt val att bevara särdragen hos alla våra specifika identiteter och förhindra kulturell likformighet, som skulle bli det oundvikliga resultatet om ett språk skulle få dominera.

Han bör tillämpa samma logik för den något högre kostnaden för tolkningen i Strasbourg, eftersom valet av Strasbourg också är ett politiskt val, som symboliserar den tysk–franska försoningen.

Jag vill ta tillfället i akt att ännu en gång protestera mot den skandal som grupplösa ledamöter av Europaparlamentet är offer för. De grupplösa ledamöterna ges inte samma tolknings- och översättningsresurser som ledamöter som tillhör en grupp, vilket strider mot EG-domstolens utslag. Presidiet har undersökt denna fråga, men har efter nästan två år fortfarande inte kunnat finna någon lösning. Denna diskriminerande situation måste upphöra.

(Applåder)

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Trots att respekten för medlemsstaters officiella språk fastställs i fördragen har upprepade försök gjorts för att begränsa antalet arbetsspråk inom EU, alltid till fördel för de länder som har störst befolkningar. Ta till exempel fallet nyligen med den ”europeiska indikatorn för språkkunskaper”, som endast omfattar engelska, franska, tyska, spanska och italienska.

Även om ”flerspråkigheten” anses vara ett av EU:s ”främsta särdrag” i detta betänkande, inriktas betänkandet huvudsakligen på budgetbesparingar, av administrativa skäl hävdas det, vilket kan undergräva denna fördragsenliga rättighet.

Vi upprepar därför att vi starkt motsätter oss alla försök att begränsa användningen av något officiellt språk (och arbetsspråk) inom EU på grund av att utgifterna för tolkningen är höga.

Vi kritiserar även kriterierna för besluten om vilka språk som ska användas vid den gemensamma parlamentariska AVS–EG-församlingens sammanträden, vilket förhindrar användningen av portugisiska. Detta är diskriminering.

Dessutom motsätter vi oss att antalet tolkar i parlamentet, kommissionen och rådet minskas under förevändning att budgeten måste minskas, att man försöker skapa en enda tolkningstjänst och att tolkarnas rättigheter när det gäller kontraktsmässiga skyldigheter, arbetsscheman och arbetsförhållanden nu angrips.

  Alyn Smith (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Herr talman! Jag stöder det breda förtroendet i detta betänkande och kritiken mot ineffektivitet, men skulle dock vilja betona mitt eget engagemang när det gäller flerspråkighet i vårt arbete. Ja, det kostar pengar att översätta vårt arbete, men det är en avgörande komponent för ömsesidig respekt att varje språk har samma värde som alla andra. Det står naturligtvis parlamentsledamöternas grupper fritt att finna andra arbetssätt, vilket redan sker, och jag skulle önska att denna process fortsatte och utvidgades. Som institution måste vi upprätthålla lika tillgång för alla; att göra något annat skulle undergräva våra demokratiska grundvalar.

  Bart Staes (Verts/ALE), skriftlig. – (NL) Parlamentet gör rätt att i dag upprepa att flerspråkigheten belyser den kulturella och språkliga mångfalden, och att den måste bevaras. Det är också rätt att förklara att medborgarna har rätt att kommunicera med EU:s institutioner på vilket som helst av EU:s officiella språk.

I betänkandet understryks det också att de valda ledamöterna har rätt att tala sitt eget språk under Europaparlamentets alla officiella sammanträden. När allt kommer omkring kan inte språkkunskaper vara ytterligare ett urvalskriterium. Jag vill ta tillfället i akt att hylla de hundratals tolkarna som dag efter dag utför ett utmärkt och högkvalitativt arbete. Det faktum att allt detta kostar pengar är ett normalt pris att betala för att EU-demokratin ska fungera ordentligt.

Jag stöder förslagen om att, där det är möjligt, minska kostnaderna genom att försöka undvika mycket sena avbokningar och för sen begäran om tolkning. Att de genomsnittliga tolkkostnaderna i Europaparlamentet är högre än i rådet och kommissionen beror dessutom även på vår påtvingade förflyttning till Strasbourg varje månad, där de lokala resurserna är begränsade så att parlamentets tolkningskostnader i Strasbourg ökar med 13 procent. Vi skulle följaktligen kunna spara pengar genom att sätta stopp för denna absurda förflyttning varje månad.

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. – (EN) Flerspråkighet utgör en grundläggande del för kommunikationen inom EU:s institutioner. Kostnaden för att kunna upprätthålla detta ökar på grund av Strasbourg. För att undvika denna kostnad borde det finnas ett säte för Europaparlamentet, och det borde ligga i Bryssel. Europaparlamentet är det enda parlamentet i världen som inte får yttra sig när det gäller dess säte. Detta måste ändras en gång för alla.

– Betänkande: de Grandes Pascual (A6-0184/2006)

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för Luis de Grandes Pascuals utmärkta betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om flerårig finansiering av Europeiska sjösäkerhetsbyråns åtgärder, som innebär att byrån ges ordentliga ekonomiska resurser för att utföra sina nya åligganden, vilka omfattar bekämpning av avsiktliga och oavsiktliga föroreningar som orsakas av fartyg. Byråns idé om att chartra kommersiella fartyg, så kallade ”beredskapsfartyg” som kan avbryta sin kommersiella trafik för att användas i anslutning till en olycka, förtjänar att prövas. Vi bör emellertid noga granska halvtidsrapporterna om detta system, eftersom jag undrar om det inte vore mer effektivt att helt enkelt lägga ut sjösäkerhetstjänsterna på entreprenad. Det ligger i deras natur att de bara kommer att behövas vid enstaka incidenter. Det rör sig om avsevärda belopp. Den beräknade kostnaden för ”beredskapsfartyg” under perioden 2007–2013 uppgår till 134 miljoner euro, av de 154 miljoner som byrån tilldelas i anslag. Slutligen ger jag mitt oreserverade stöd till de föreslagna anslagen till upprättandet av ett servicecenter för satellitbilder som ska hjälpa medlemsstaterna i bekämpningen av avsiktliga och oavsiktliga oljeföroreningar från fartyg.

  Hélène Goudin (IND/DEM), skriftlig. – Junilistan stöder EU-samarbete inom gränsöverskridande miljöfrågor. Vi anser dock inte att sjösäkerhetsbyrån skall tilldelas ytterligare resurser. De angelägna arbetsuppgifter som föredraganden föreslår att denna byrå skall tilldelas kan med fördel skötas utanför denna byrås ram. Junilistan är kritiskt inställd till det stora antal byråer, myndigheter och decentraliserade organ som har upprättats inom EU. Jag har således röstat nej till detta betänkande.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) I detta betänkande behandlas den verksamhet som den Lissabonbaserade Europeiska sjösäkerhetsbyrån bedriver i form av åtgärder för att förbättra sjösäkerheten och förebygga föroreningar från fartyg i EU-medlemsstaternas farvatten.

Dessa åtgärder ska enligt definitionen komplettera och stödja kustländernas egna åtgärder för att bekämpa och förebygga föroreningar till havs. De ska bidra till att göra den tidiga spårningen av föroreningar mer effektiv och identifiera de ansvariga fartygen.

Ju bättre offentliga resurser som ges till de olika kustländerna i syfte att genomföra lämpliga, snabba och effektiva insatser, desto mer effektiva blir åtgärderna för att förebygga och bekämpa föroreningar till havs.

Bortsett från andra viktiga aspekter som måste bedömas, föreslås i betänkandet att förordningens räckvidd ska utvidgas till att inte bara omfatta oljeföroreningar till havs, utan även övriga föroreningar som orsakas av fartyg, inklusive flytande skadliga ämnen, vilket är något vi välkomnar.

I betänkandet föreslås ett ”minimianslag” till byrån, och det skulle bli svårare – än svårare, vill vi tillägga – att uppfylla de mål som låg till grund för byråns inrättande om denna miniminivå inte garanterades.

  Sérgio Marques (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Med tanke på nyligen inträffade miljökatastrofer med föroreningar från fartyg är det förslag vi just har röstat om särskilt betydelsefullt.

De åtgärder som föreslås i betänkandet förefaller vara det bästa sättet att förbättra Europeiska sjösäkerhetsbyråns sätt att fungera. Genom åtgärderna införs en ny långsiktig strategi, som möjliggörs tack vare att budgeten fastställs för en sjuårsperiod (2007–2013). Vidare införs bestämmelser om chartring av beredskapsfartyg för bekämpning av oljeföroreningar.

Viktigt är också parlamentets förslag om att inrätta ett nytt servicecenter för satellitbilder, för att lättare kunna identifiera illegala utsläpp och oavsiktliga oljeutsläpp. Våra insatser kan därigenom bli snabbare och effektivare.

Förslaget är särskilt viktigt för Portugal. Landet har en vidsträckt exklusiv ekonomisk zon, som hundratals fartyg dagligen passerar, och har tidigare drabbats av oavsiktliga oljeutsläpp och miljökatastrofer.

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. – (EN) De föroreningar som orsakas av fartyg är oerhört oroande. Förslaget att tillåta överföring av oljelast mellan fartyg i Firth of Forth är något som jag har drivit en stark kampanj emot. Jag har varit i konstant kontakt med Europeiska kommissionen när det gäller dessa kontroversiella överföringar, och den är medveten om den starka lokalkänslan i Fife, liksom de mycket allvarliga riskerna för den lokala miljön. De har talat om för mig att överföring av oljelast mellan fartyg medför en överhängande risk för att olja spills ut i havet.

Vi kan inte tillåta att överföring av oljelast mellan fartyg fortsätter. Jag uppmanar föredraganden och kommissionen att trycka på för att den underkommitté som bedömer de risker som hör samman med utsläpp från kolväten ska kunna nå en slutsats tidigare.

– Betänkande: Gröner (A6-0193/2006)

  Marie Panayotopoulos-Cassiotou (PPE-DE). – (EL) Herr talman! Jag ville förklara att vår invändning mot ändringsförslag 68 om gatubarn inte avsåg kategorin i sig, utan kategoriseringen av offren, något som kommissionen har betonat.

Vi vill göra samma slags precisering när det gäller ändringsförslag 70, där vi vill ha en ”hotline”, i stället för en ”help line”. På grund av den oklarheten motsatte vi oss ändringsförslaget, även om vi tycker att det är en bra idé att inrätta en europeisk hjälptelefon.

Vad jag just har sagt gäller ändringsförslagen till Lissy Gröners betänkande.

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE), skriftlig. – (FR) I första behandlingen röstade jag för min kollega Lissy Gröners betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet ”Kamp mot våld (Daphne), förebyggande av narkotikamissbruk och information” för perioden 2007–2013. Jag stöder parlamentets initiativ som syftar till att skilja mellan de olika problemen våld och narkotikamissbruk. Europeiska unionen måste på ett politiskt tydligt sätt förbättra sitt sätt att bekämpa alla former av våld, i synnerhet det som riktas mot kvinnor, barn och ungdomar. I den humanistiska civilisation som vi bygger utgör fysiskt, sexuellt och psykiskt våld, inbegripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, oavsett om det sker offentligt eller i den privata sfären, en kränkning av unionens grundläggande värden, som inbegriper rätten till liv, säkerhet, frihet, värdighet samt fysisk och emotionell integritet. Det utgör ett hinder mot alla medborgares möjligheter att utöva sina medborgerliga rättigheter under trygga, fria och rättvisa former. När det gäller narkotikagisslet klarar vi inte att bekämpa det på ett effektivt sätt. Jag stöder alla program för att förebygga missbruk och öka allmänhetens medvetenhet om detta problem, som orsakar så mycket lidande, särskilt för de unga.

  Carlo Casini (PPE-DE), skriftlig. – (IT) Jag lade ned min röst i den slutliga omröstningen på grund av att ändringsförslag 67 hade godkänts. I övrigt är dokumentet acceptabelt och i många avseenden utmärkt, men jag kan inte hålla med om att kampen mot barnvåld delvis måste föras genom att man inför nya familjemodeller, eller att Europeiska unionen ska ge de åtgärder som vidtas av medlemsstaterna ett mervärde genom att exempelvis främja nya familjemodeller. Vardagserfarenhet och mycken psykologisk och sociologisk forskning visar i själva verket att det mest omfattande våld som barn utsätts för är när föräldrarnas känslomässiga relationer bryter samman. Dessa relationers stabilitet och varaktighet garanteras – så långt det nu är möjligt – genom äktenskapet. Det är likaså väl känt att barn behöver både en kvinnlig och en manlig förebild. Tanken att man kan skydda barn mot våld genom att uppmuntra homosexuella förbindelser och nedvärdera äktenskapets betydelse är därför oacceptabel.

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. – (PT) Jag röstade ja till Lissy Gröners betänkande om kamp mot våld (Daphne) (2007–2013), eftersom det är nödvändigt att garantera kontinuitet i detta framgångsrika program för bekämpning av det våld som fortsätter att drabba barn, ungdomar och kvinnor inom och utanför EU, och slå vakt om de grundläggande rättigheter som slås fast i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor och skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne III) kräver ett separat program.

Det är nödvändigt att informera medborgarna och öka deras medvetenhet om våldsproblematiken, exempelvis genom att stödja det europeiska året mot kvinnovåld 2007. Programmet måste förses med nödvändiga instrument och inbegripa ett nära samarbete med olika icke-statliga organisationer, som spelar en viktig samhällsroll inom detta område.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Vi välkomnar att vårt ändringsförslag om att stärka Daphneprogrammet har godkänts. I och med antagandet av detta förslag från min grupp, som jag står bakom, kommer budgetanslagen för programmets genomförande att öka till 125 miljoner euro för perioden 2007–2013, från de 116,85 miljoner euro som anslogs i Grönerbetänkandet. Föredraganden hade föreslagit att siffran skulle höjas till 120 miljoner euro, även om hon också röstade för vårt förslag, med följd att det godkändes.

Härigenom kan programmet Daphne III bättre bidra till att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor samt skydda våldsoffer.

Nolltolerans mot våld förutsätter ett bredare politiskt engagemang, kontinuerliga ansträngningar och samordnade åtgärder i alla medlemsstater.

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (PSE), skriftlig. – (PL) Allt våld, oavsett om det är fysiskt, psykiskt eller sexuellt, utgör en allvarlig kränkning av en människas rätt till liv, säkerhet, frihet och värdighet. När våldet riktas mot svaga grupper som barn, ungdomar och kvinnor utgör våldet även ett allvarligt hot mot deras fysiska och psykiska hälsa.

Våldshandlingar har också mycket allvarliga konsekvenser för den psykosociala utvecklingen inom familjer och grupper i stort. Olyckligtvis är våldet fortfarande en vardagsrealitet i EU:s samtliga medlemsstater. Hittills har de gemensamma åtgärder som vidtagits för att förhindra och uppmärksamma detta problem, som så ofta har sopats under mattan som något skamligt, endast varit ett första trevande steg i kampen mot våldet.

Daphne III är ett fortsättningsprogram med en budget på 115 miljoner euro och syftar till att förebygga och bekämpa våld i alla dess former, både offentligt och i den privata sfären. Det syftar till att skydda barn, ungdomar och kvinnor från våld genom förebyggande åtgärder och tillhandahållande av stöd och skydd åt potentiella våldsoffer. Om Daphneprogrammet ska bli framgångsrikt måste det vara synligt för medborgarna.

Utöver de åtgärder som handlar om att stödja och bistå icke-statliga organisationer, institutioner, organisationer och föreningar måste vi också bedriva ett effektivt kampanjarbete för att göra allmänheten medveten om problemet med våld, och i synnerhet problemet med människohandel som syftar till sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn.

Stöd innebär inte enbart kortsiktiga insatser, utan även att exempelvis hjälpa våldsoffer att komma in på arbetsmarknaden, och därigenom underlätta deras integration i samhället. Med detta i åtanke förtjänar förslaget om det europeiska året mot kvinnovåld vårt starka stöd.

  Hélène Goudin (IND/DEM), skriftlig. – Självklart vill Junilistan bidra till kampen mot våld mot kvinnor, men betänkandet innebär att EU får en rättslig grund att ingripa i medlemsstaternas mest känsliga områden, nämligen lagstiftning och förebyggande åtgärder mot våld. Dagens europeiska länder har ingen gemensam syn på dessa områden, och rättskulturen i dessa länder skiljer sig åt. Betänkandet är dessutom mycket vagt utformat.

Parlamentets förslag innehåller för många otydliga begrepp samtidigt som man talar om för medlemsstaterna hur dessa skall sköta kampen mot våld och kvinnoförtryck. Ett tydligt exempel på detta är ändringsförslag 14 som indirekt innebär ett erkännande av att vissa manliga grupper är mer våldsbenägna gentemot sina kvinnor än andra välbärgade män av annan etnicitet. Det finns inget stöd för detta påstående i form av statistik eller referenser till vetenskapliga studier. Parlamentets förslag tar inte heller hänsyn till de kulturella och juridiska problem som förslagen innebär för medlemsstaterna.

Junilistan har således röstat nej till betänkandet.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag röstade för de antagna ändringsförslag som innehåller krav på inrättandet av en europatäckande hjälptelefon för barn, och att fortsätta med hjälpcentraltjänsterna för icke-statliga organisationer. Jag röstade också för de ändringsförslag som omfattade kampen mot våld i hemmet inom ramen för Daphneprogrammet.

Jag välkomnar det överväldigade antalet röster för betänkandet, och hoppas att programmet kommer att bli framgångsrikt när det gäller att stärka den pågående kampen mot våld.

  Timothy Kirkhope (PPE-DE), skriftlig. – (EN) Jag och mina brittiska konservativa kolleger avskyr allt våld som begås mot kvinnor och barn. Nationella program i detta hänseende borde vara det huvudsakliga medlet för att motverka detta viktiga sociala problem, eftersom nationella regeringar och parlament samt lokala myndigheter har de bästa förutsättningarna för att ha kunskap om och förståelse för ärendena i fråga.

Samtidigt som vi stöder många av de åsikter och särskilda samarbetsidéer som finns i detta betänkande, har vi beslutat att lägga ned våra röster i den slutliga omröstningen eftersom den innehåller krav på att ”fastställa en rättslig grund för att bekämpa våld … inom ramen för befintlig gemenskapslagstiftning”. Detta och andra uttalanden i betänkandet pekar mot ökad överföring av behörighet till gemenskapen, något som vi inte anser är nödvändigt eller önskvärt eftersom det riskerar att underminera nationella och lokala strategier mot våld.

  Katalin Lévai (PSE), skriftlig. – (HU) Först och främst vill jag säga att jag stöder ståndpunkten att kampen för utsatta grupper även i fortsättningen måste behandlas separat och bli föremål för ett särskilt EU-program under nästa budgetperiod.

Om denna fråga – som i sig kräver gemensamma åtgärder och differentierad behandling – kombineras med andra områden är jag rädd att EU kan få det svårt att genomföra samordnade och effektiva insatser.

Samtidigt har frågan om socialt skyddsnät för romer och deras integration, dels till följd av den förra utvidgningen och dels med tanke på kommande utvidgningar, blivit ett av de mest undanskymda sociala problemen i EU. Dessa grupper är redan i sig drabbade av förtryck, men de romska kvinnorna och barnen är särskilt utsatta, eftersom de dagligen är utsatta för hotet om våld.

Detsamma kan sägas om kvinnor och barn som är flyktingar och migranter, vilka också öppet utsätts för både yttre och inre förtryck. För att illustrera den humanitära katastrofen i den illegala migrationens spår bör det räcka att påpeka att över 5 000 människor har mist livet i migrationsflödet i Medelhavsområdet. Återigen är de svagaste grupperna mest utsatta.

Jag vill tillägga att den fasansfulla verkligheten med tvångsprostitution och sexuellt utnyttjande är ett allvarligt hot mot samhällets mest marginaliserade medlemmar, ofta med kopplingar till olika former av organiserad brottslighet, som människohandel och narkotikahandel.

Jag är övertygad om att dessa olika problem endast kan lösas genom långsiktiga och omfattande handlingsplaner och genom ett alleuropeiskt samarbete. Det är min ärliga förhoppning att Europaparlamentet ska gå i bräschen för dessa ansträngningar.

  David Martin (PSE), skriftlig. – (EN) Jag välkomnar detta betänkande som innebär att ett program införs för att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor samt för att skydda offer och grupper i riskzonen.

Fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld mot barn, ungdomar och kvinnor, inbegripet hot av denna art, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, antingen det sker i den offentliga eller privata sfären, borde inte tolereras inom EU, och borde ses som ett brott mot rätten till liv, säkerhet, frihet, värdighet samt fysisk och emotionell integritet. Medlemsstaterna måste också erkänna att könsstympning utgör en särskild form av våld mot kvinnor med kortsiktiga och långsiktiga skadliga effekter på deras hälsa, och att huvudoffren är medlemmar i minoritetssamhällen.

För att nå målsättningarna i detta betänkande instämmer jag i att det krävs tydliga och trovärdiga mål, som det att halvera det antal personer som faller offer för våld och människohandel under de närmaste tio åren. Jag välkomnar upprättandet av en tankesmedja som ger riktlinjer till kommissionen när det gäller social, kulturell och politisk bakgrund vid urvalet av projekt och kompletterande åtgärder som i hög grad kommer att fungera som stöd för Daphne II-programmet.

  Mary Lou McDonald (GUE/NGL), skriftlig. – (EN) Våld mot kvinnor, barn och ungdomar är en ständigt ökande företeelse och ett grundläggande brott mot de mänskliga rättigheterna inom några av de mest sårbara delarna av vårt samhälle. Jag välkomnar i synnerhet att man i betänkandet betonar att det krävs åtgärder mot människohandeln. Ungefär 80 procent av offren för sådan handel är kvinnor eller flickor, och upp till 50 procent är minderåriga.

Min förhoppning är att denna strategi på EU-nivå kan bidra till att stödja dem som mest befinner sig riskzonen för våld.

  Cristiana Muscardini (UEN), skriftlig. – (IT) I Grönerbetänkandet och de ändringsförslag som lagts fram betonas behovet av att kampen mot våldet mot kvinnor och barn blir mer effektiv, och de förtjänar utan tvekan vårt stöd. Vi kommer därför att rösta ja.

Herr talman! Vi vill dock passa på att betona att vi inte kan inskränka vår hantering av frågan till att finansiera projekt som syftar till att bekämpa detta gigantiska problem. En kultur av respekt för samhällets svagare grupper måste också växa fram. Det kan bara uppnås med hjälp av en fortlöpande och effektiv informationskampanj, och genom en reglering av Internet i syfte att skydda barn från riskerna med pedofili och pornografiskt våld som sprids via webbplatser som förmedlar våldsamma budskap och bilder utan någon som helst begränsning eller kontroll.

I detta sammanhang har jag ingivit en skriftlig förklaring (39/2006) där jag berättar om ett nytt system, som bygger på ett utvecklat SIM-kort med barnsäkerhetsspärr, utformat för att skydda barn som använder Internet och mobiltelefoner, eftersom det ger leverantörerna möjlighet att avgöra om användaren är minderårig eller vuxen och filtrera samtal så att alla anonyma och oönskade samtal kan blockeras.

  Frédérique Ries (ALDE), skriftlig. – (FR) Daphne är ett passande namn på EU:s program för att bekämpa våld mot kvinnor och barn. Det är ett program som snart kommer att ha pågått i tio år och som har haft viss framgång och finansierat mer än 350 projekt, i huvudsak via icke-statliga organisationer som är verksamma inom området.

Våldet mot kvinnor är ett fruktansvärt gissel. Det är alarmerande att vuxna kvinnor år 2006 fortfarande faller under kategorin ”svaga grupper”. Över hela världen har en av tre kvinnor drabbats av någon av de många formerna av kvinnovåld. Vi förfogar över ett antal vapen för att bekämpa dessa barbariska gärningar: drakoniska lagstiftningsåtgärder, nolltolerans, att låta våldsoffren komma till tals och medvetandehöjande kampanjer.

Även barnen drabbas. Blotta förekomsten av det nederländska partiet PNVD, som förespråkar barnpornografi och sexuella förbindelser mellan barn och vuxna, vittnar om att vårt system har misslyckats och säger mycket om de reformer som måste genomföras.

Under den gångna tioårsperioden har Daphnes budget femdubblats och uppgår nu till totalt 25 miljoner euro per år. Enligt min åsikt är detta fortfarande otillräckligt för att bekämpa denna typ av våld, som alltför ofta bagatelliseras och som påverkar samhällets mest utsatta grupper, nämligen kvinnor och barn.

  Bart Staes (Verts/ALE), skriftlig. – (NL) Förslaget till förstärkning av Daphneprogrammet för perioden 2007–2013 förtjänar vårt oreserverade stöd. I mitt eget land har vi på senare år konfronterats med många fall av oacceptabelt fysiskt, sexuellt och psykiskt våld mot små barn, ungdomar och kvinnor.

Morden på två oskyldiga barn i Liège helt nyligen får det att vända sig i magen när man tänker på dessa gemena handlingar. Organisationer som Child Focus, European Federation for Missing and Sexually Exploited Children, Europeiska nätverket för barnombudsmän (ENOC) och ett stort antal frivilligorganisationer som är verksamma på nationell nivå uträttar ett storartat arbete. Författare som Chris De Stoop har visat oss på människohandelns och tvångsprostitutionens grymma verklighet. Trots alla ansträngningar återstår mycket att göra. Det blir också alltmer uppenbart att gatubarnens situation måste uppmärksammas mer. De faller offer för narkotika- och människosmugglare, och drabbas därtill av våld och sexuellt utnyttjande.

Daphneprogrammet är därför en garant för att EU inte bara är en gigantisk handelsplats, utan också erbjuder handfast hjälp till de svagaste i samhället. Alla måste fortsätta att bekämpa dem som saknar alla moraliska skrupler och utnyttjar, förnedrar och till och med dödar dem som har minst möjlighet att försvara sig själva. Mänsklig värdighet måste sättas i första rummet.

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. – (EN) Jag skulle vilja berömma föredraganden för hennes outtröttliga engagemang när det gäller att driva frågan om våld som drabbar kvinnor och barn. Daphneprogrammet utgör ett viktigt redskap i kampen mot våld. I Skottland betonades det i kampanjen ”nolltolerans” att så många som en av tre kvinnor har drabbats av våld i hemmet. Vi måste göra allt som står i vår makt för att fördöma våld mot kvinnor och barn. Det är bara genom samarbete som vi kan få ett slut på dessa brott.

  Anna Záborská (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Utan att vilja det tryckte jag av misstag på fel knapp på omröstningsapparaten. Därför ändrade jag omedelbart min slutliga röst i omröstningen med namnupprop, enligt det föreskrivna förfarandet. Det är omöjligt att rösta emot ett program som bekämpar våld mot kvinnor och barn och som främjar alla människors värdighet.

Jag har hela tiden strävat efter att kommissionens ursprungliga förslag ska delas upp i två avdelningar: narkotikamissbruk och kvinnovåld. Alla vi inom utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män har all anledning att känna oss stolta över vårt arbete och lyckönska oss till vårt nära samarbete i denna avgörande fråga.

– Betänkande: Karin Riis-Jørgensen (A6-0240/2006)

  Milan Gaľa (PPE-DE). – (SK) Syftet med Europeiska kommissionens förslag till direktiv om beskattning av personbilar är att ta i tu med de betydande skillnader i beskattningen av bilar som finns i EU:s medlemsstater och minska de miljöföroreningar som orsakas av utsläpp från personmotorfordon. Europeiska kommissionen föreslår att registreringsskatten ska avskaffas för personbilar och ersättas med en skatt som delvis baseras på koldioxidutsläpp.

I Slovakien har vi dock ingen registreringsskatt eller årlig trafikskatt för personbilar. Införandet av den nya skatten skulle öka skattetrycket på enskilda individer, bortsett från att uttaget av en årlig vägtrafikskatt för personbilar som baseras på koldioxidutsläpp inte automatiskt leder till att man köper nya och miljövänligare bilar.

Mina damer och herrar! Medlemsstaterna har exklusiv behörighet i skattefrågor, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, som jag anser att man i detta fall ska beakta. Av det skälet, samt för att förslaget skulle innebära att en ny skatt införs i Slovakien och att skattetrycket på de slovakiska medborgarna ökar, har jag lagt ned min röst om förslaget.

  Jan Andersson, Anna Hedh, Ewa Hedkvist Petersen, Inger Segelström och Åsa Westlund (PSE), skriftlig. – I fråga om beslut om skatter har EU:s medlemsländer vetorätt. Vi skulle se det som positivt om EU:s medlemsländer kunde enas om ett samarbete för en beskattning av fordon som minskar transporternas klimatpåverkan och leder till en bättre fungerande inre marknad.

Vi kan möjligen acceptera registreringsskatter i framtiden om de utformas på ett sätt som leder till tydliga miljöförbättringar.

  John Attard-Montalto (PSE), skriftlig. – (EN) Jag röstade i enlighet med PSE-gruppens riktlinjer med undantag för de ändringsförslag om vilka vi parlamentsledamöter från Maltas arbetarparti enades om att rösta på annat sätt. Som förklaring vill jag ta upp följande. Koldioxidutsläppen från bilar är sannolikt lägre för nya bilar. Biltillverkarna är nu medvetna om behovet att minska utsläppen och använda den senaste tekniken. När registreringsskatten missbrukas av en regering blir bilpriserna orimligt höga. Med undantag för Danmark har Malta och Gozo de högsta bilpriserna i EU. Registreringsskatten för bilar bör avskaffas tills man har nått en överenskommelse om enhetlighet inom de olika staterna. Avgiften för den årliga fordonsskatten bör baseras på mängden koldioxidutsläpp. Intäkterna från bilrelaterade skatter bör användas för att förbättra och underhålla bilrelaterade infrastrukturer, huvudsakligen anläggning av vägar, underhåll, parkeringsområden, säkerhetsåtgärder och landskapsplanering. Intäkterna från bilregistreringen i Malta och Gozo är förhållandevis mycket höga medan väginfrastrukturen är den sämsta i EU. Problemet med koldioxidutsläpp är särskilt stort när det gäller kommersiella fordon och fordon i kollektivtrafik.

  Jens-Peter Bonde (IND/DEM), skriftlig. – (DA) Jag har röstat ja till betänkandet för att skicka en tydlig signal om behovet av en skatteomläggning som gynnar miljön. Beskattningen ska även i fortsättningen ligga under medlemsstaternas kompetens, och det är tur att beslut rörande Karin Riis-Jørgensens önskan att begränsa skatteintäkterna till välfärdstjänster enligt lagstiftningen inte kan fattas på EU-nivå.

  Brian Crowley (UEN), skriftlig. – (EN) Registreringsskatten för fordon i Irland är en nationell skatt, och att fastställa skattesatsen faller därför under nationell behörighet. Den irländska registreringsskatten för fordon har godkänts enligt EU-rätten. Det är inte Irlands, någon annan medlemsstats eller kommissionens rätt att besluta om medlemsstaternas skattepolitik.

I betänkandet menar man att avskaffandet av registreringsskatten för fordon kommer att vara bra för de irländska konsumenterna. Det är inte helt sant. Irland får in 1,15 miljarder euro genom registreringsskatten för fordon. Om man avskaffade registreringsskatten för fordon skulle de irländska bilisterna bli tvungna att bekosta detta genom att priset på bensin eller diesel höjs med 20 cent, eller att den årliga fordonsskatten höjs från 400 euro till 900 euro. Jag tror inte att det är i de irländska bilisternas intresse.

Jag kan se fördelarna med att införa skatteincitament för bilister att köpa fordon med lägre koldioxidutsläpp och förbättrad bränsleeffektivitet. Men det bör vara upp till varje medlemsstat att besluta hur detta ska göras. Att bevara medlemsstaternas flexibilitet att besluta vilka skatter som ska tillämpas och till vilka skattesatser är avgörande för att uppnå ett lands sociala och ekonomiska mål.

  Proinsias De Rossa (PSE), skriftlig. – (EN) Jag stöder båda målen med detta förslag till direktiv: att förbättra den inre marknadens fungerande samtidigt som man tar tillfället i akt att åstadkomma en rejäl minskning av koldioxidutsläppen. Jag anser också att förslagen skulle kunna leda till en markant förbättring av vägsäkerheten, eftersom vi genom att bilisterna ges möjlighet att betala mindre för nya, miljövänligare bilar skulle uppmuntra till en gradvis ersättning av bilparken med säkrare fordon.

Genom att rösta för Karin Riis-Jørgensens betänkande i dag stöder jag också till fullo de mycket mer uppfinningsrika miljökrav som ställts i betänkandet. Medan kommissionen har uppmanat till en gradvis övergång till skatter avsedda att bestraffa koldioxidutsläpp uppmanar Europaparlamentet till att fokus ska omfatta alla miljöfarliga ämnen och bränsleeffektiviteten. Vi behöver uppfinningsrika åtgärder som denna om vi ska ha en chans att minska hotet om en global uppvärmning.

  Jonathan Evans (PPE-DE), skriftlig. – (EN) De brittiska konservativa parlamentsledamöterna stöder helt målet att förbättra den naturliga miljö som vi lever i. Utöver att stödja miljöaspekterna i betänkandet så stöder vi även att brittiska medborgare inte behöver dubbelbeskattas när de flyttar utomlands samt konsumenternas rätt att dra nytta av en stärkt inre marknad. Vårt beslut att lägga ned våra röster i den slutliga omröstningen innebär inte att vi motsätter oss kravet på brådskande åtgärder för att förbättra miljön. Många av åtgärderna i betänkandet kan stödjas, men vi motsätter oss att ge kommissionen och andra EU-institutioner ny och ytterligare makt när samma mål kan uppnås på nationell nivå.

Framför allt kan vi inte stödja uppmaningen i betänkandet att ge kommissionen skatterättsliga befogenheter på bekostnad av nationella regeringar, och av den anledningen, liksom vårt allmänna motstånd mot att ge kommissionen mer makt, lade vi ned våra röster i den slutliga omröstningen.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Kommissionens strategi för att harmonisera beskattningen av personbilar går tillbaka till 2002. Grundtanken är att avskaffa registreringsskatten för fordon – i Portugal benämnd IA – och gradvis ersätta den med en högre vägtrafikskatt, eller stämpelskatt, där beloppet kopplas till koldioxidutsläppen. Syftet är att bestraffa bilkörning och främja rörligheten på den inre marknaden, uppmuntra till försäljning av bilar och ersättning av äldre bilar.

Vi håller med om att särskilda åtgärder måste införas för medborgare som flyttar mellan olika medlemsstater, men vi godtar inte den föreslagna skatteharmoniseringen. För det första på grund av den federala aspekten: denna harmonisering underminerar medlemsstaternas suveränitet på skatteområdet och deras politiska befogenheter på transportområdet. För det andra kopplas skattenivån till koldioxidutsläpp utan hänsyn till bilarnas cylinderkapacitet och cylinderantal. Förutom att bestraffa bilkörning kommer skatten i slutändan att få en negativ effekt genom att bestraffa fordon i förvärvstrafik. Till sist påverkar denna strategi andrahandsvärdet på bilar, och den ökade konkurrensen kan få ekonomiska och sociala konsekvenser.

Vi kan därför inte ställa oss bakom målen i detta direktiv.

  Robert Goebbels (PSE), skriftlig. – (FR) Jag lade ned min röst i slutomröstningen eftersom omröstningarna inte har lett till något enhetligt resultat.

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Karin Riis-Jørgensen vill med sitt betänkande om beskattning av personbilar införa en vägtrafikskatt baserad på koldioxidutsläppen från personbilar i syfte att uppmuntra bilförarna att använda miljövänligare bilar, och samtidigt skapa en mer enhetlig och genomblickbar marknad för tillverkarna.

Beskattningen omfattar emellertid endast personbilar, vars koldioxidutsläpp är mindre än hälften så stora som motsvarande utsläpp från transportfordon. Vidare verkar inte beskattningsmodellen vara den bästa lösningen på problemet med utsläpp, mot bakgrund av den framtida tekniska utvecklingen och alternativet med användarstandarder. Till på köpet kommer direktivet att medföra att nya skatter införs i länder som Frankrike, där skattetrycket redan är så hårt att bilisterna känner sig som mjölkkossor, och för den delen även syndabockar.

EU, som är så uppfinningsrikt när det gäller att reducera sina medborgare till fattiglappar med hjälp av ultraliberal politik, måste undvika att mångfaldiga kostnaderna för att köpa och använda personbilar, eftersom detta är ett direkt angrepp på människors fria rörlighet – som man inom parentes sagt påstår sig vilja värna.

Alldeles bortsett från att vi ifrågasätter Bryssels rätt att överta några som helst skattemässiga befogenheter leder detta resonemang till att vi röstar mot betänkandet.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag avstod från att rösta om alla ändringsförslag och röstade emot betänkandet i den slutliga omröstningen. Jag gjorde det eftersom jag absolut anser att all makt över skatter, som för närvarande faller under medlemsstaternas behörigheter, bör förbli hos medlemsstaterna.

Jag ser särskilt fram emot den dag då en oberoende skotsk regering har makten över uppbörden av skatten, inklusive fordonsbeskattningen, eftersom man i Skottland måste ta lämplig hänsyn till att biltransporter är absolut nödvändiga för invånarna i våra landsbygdsområden.

  Marie Anne Isler Béguin (Verts/ALE), skriftlig. – (FR) Vissa regeringar oroar sig över fordonsskatten; andra oroar sig över att vi behåller ett beskattningssystem fullt av inkonsekvenser.

När det gäller förslaget till direktiv vill jag betona behovet av att uppmuntra ett proaktivt förhållningssätt. Är det nödvändigt att diskutera vilka begränsningar som måste införas för att bromsa klimatförändringarna?

För att kunna göra framsteg måste vi sopa bort tveksamheten hos bil- och oljelobbyn. Miljöskatter är ett sätt att hjälpa medborgarna och planeten samtidigt. Om beskattningen genomförs på ett bra sätt kommer den att stimulera innovationen inom transportsektorerna och främja energibesparingar.

Vi måste också bryta våra regeringars handlingsförlamning. Beskattning kan inte vara den enda lösningen. Vi måste också lagstifta om minskade utsläpp av växthusgaser. Det är avgörande att medborgarna ges ett ansvar och att vi utvecklar redskap för att mäta vår påverkan på miljön.

De gröna har röstat för förslaget, som ett första steg mot en koldioxidskatt. Det kan leda till inrättandet av ett miljöskattesystem som är tillräckligt omfattande för att möta de utmaningar vi står inför. De gröna vill att registreringsskatten ska behållas. I Danmark har den lett till en minskning av bilparken. De gröna är fortfarande skeptiska till principen om budgetneutralitet och befarar att andra skatter kommer att införas.

Vi beklagar att Europaparlamentet inte har antagit de grönas ändringsförslag där vi kräver att medlemsstaterna minskar sina transportrelaterade koldioxidutsläpp.

  Peter Skinner (PSE), skriftlig. – (EN) Europaparlamentets labourgrupp är i princip för att man knyter samman skattesatserna och våra åtaganden att minska miljöförstöringen.

Även om Europaparlamentets labourgrupp anser att det är ett oerhört viktigt betänkande där många relevanta punkter tas upp i försök att utveckla en EU-omfattande lösning där föroreningar knyts till förbrukning så anser Europaparlamentets labourgrupp att beskattning är en nationell behörighet. Därför kan vi inte stödja ansträngningar för att harmonisera skatter på EU-nivå för att uppnå dessa mål utan enhällighet. Europaparlamentets labourgrupp har därför avstått från att rösta i den slutliga omröstningen.

  Alyn Smith (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Herr talman! Som stolt skotsk europé är jag djupt övertygad om att vi bör samarbeta över hela vår kontinent på områden där det är meningsfullt, men jag anser inte att så är fallet med skattefrågor. Även om jag till stor del instämmer i idéerna i betänkandet är det viktigt att också överväga om de bör behandlas på EU-nivå. Jag anser att de inte bör det och har därför avstått från att rösta om det centrala innehållet i betänkandet där man föreslår motsatsen.

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. – (EN) Det finns ett antal punkter som jag inte instämmer i, och därför var jag tvungen att lägga ned min röst om betänkandet. Även om jag håller med om att vi måste minska miljöföroreningarna anser jag att skatter bör behandlas på medlemsstatsnivå.

  Georgios Toussas (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Kommissionens förslag om att avskaffa registreringsskatten för personbilar och ersätta den med höjd årlig vägtrafikskatt missgynnar arbetarklassen och gräsrötterna, gynnar bara bilindustrins intressen och ökar bilindustrins och den likriktade inre marknadens vinster och underblåser kampanjen mot gräsrötterna samt ökar de indirekta skatter som påförs av EU och medlemsstaternas regeringar under förevändning av utsläppen och Kyotoprotokollet.

Den påstådda minskningen av ingångspriserna kommer att upphävas av bilindustrins skiftande prissättning och ändrade momssatser. Samtidigt kommer medlemsstaterna att ersätta sina inkomster från registreringsskatten med höjda årliga vägtrafikskatter.

Den nya lömska beskattningen missgynnar arbetstagarna och innebär samtidigt att principen om en miljöskatt införs, med tanke på att kriteriet för den årliga skatten på personbilar blir deras utsläpp. Åtgärden kommer helt uppenbart att vara ineffektiv för att bekämpa miljöföroreningar och leda till en direkt ökning av skatteintäkterna och av försäljningen av nya bilar som ska ersätta de gamla. Härigenom kommer trycket på familjernas redan hårt prövade ekonomi att öka ytterligare.

Vi röstade nej till betänkandet, eftersom åtgärderna ökar bilindustrins vinster och i stället för att skydda miljön ökar miljöbelastningen ytterligare, genom att antalet bilar ökar, och i stället för att skydda gräsrötternas inkomster bidrar till att skinna dem ytterligare i stabilitetspaktens namn.

  Talmannen. – Därmed är omröstningen avslutad.