Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 26 september 2006 - Strasbourg

18. GALILEO (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt på föredragningslistan är en debatt om en muntlig fråga till kommissionen från Etelka Barsi-Pataky och Paul Rübig för gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater, Norbert Glante för socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, Fiona Hall för gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa och Umberto Pirilli för gruppen Unionen för nationernas Europa om en lägesbeskrivning för Galileoprogrammet (O-0094/2006 – B6-0430/2006).

  Etelka Barsi-Pataky (PPE-DE), frågeställare. – (HU) Herr talman, herr vice kommissionsordförande! För ett år sedan röstade Europaparlamentet om finansieringen av Galileoprogrammet i första behandlingen här i Strasbourg, och programmet fick på det hela taget ett enhälligt stöd. En stor framgång förra året var att experimentsatelliten Giove-A sändes upp i bana och upptog sin frekvens. Vi tackar de europeiska teknikerna och utvecklarna.

Diskussionerna om genomförandet och driften av projektet pågår, och parlamentet noterar kommissionens uttalande om att det första resultatet av dessa förhandlingar kommer att vara de viktigaste avtalsbestämmelserna om finansieringen, som kommer att läggas fram för oss nästa år. Vi uppmanar kommissionen att göra allt som står i dess makt för att uppfylla det gemensamma målet att Galileoprogrammet ska finansieras genom en uppdelning på två tredjedelar/en tredjedel mellan privat kapital och kommissionen.

Trots resultaten måste vi uttrycka våra farhågor. Programmet är avsevärt försenat. Vi har förståelse för de betydande svårigheter som kommissionen dagligen ställs inför. EU:s rättsliga och reglerande system är svåra att använda när gemensamma projekt ska genomföras. Dessutom är det vår erfarenhet att detta är en ny och svår uppgift när det gäller finansieringen, riskerna och driften för de företag inom EU:s rymdindustri som har valts ut för att genomföra det.

Vi håller med om att Galileoprogrammet nu har gått in i den globala sfären och att dess tjänster erbjuds över hela världen. Men om även samarbetet med tredjeländer ska vara en siffra i den övergripande institutionella omstruktureringen av tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet, vill Europaparlamentet emellertid först uttrycka sin uppfattning i denna fråga.

Vi, de olika politiska grupperna i Europaparlamentet, anser att det som Galileoprogrammet nu behöver är det som kallas ”god förvaltning”. Därför vill jag fråga kommissionens ordförande och vice ordförande vad kommissionen har för avsikt att göra för att se till att detta lovande program, som är en av motorerna för Lissabonstrategin, kan genomföras utan ytterligare förseningar. När kommer förordningarna för Galileos tillämpningar att ha slutförts, så att europeiska företag får tillräckligt med tid att förbereda sig för att delta, vilket är nyckeln till hela programmets framgång?

  Fiona Hall (ALDE), frågeställare. – (EN) Herr talman! Jag är liksom Etelka Barsi-Pataky särskilt oroad när det gäller valet av tidpunkt. En försening är helt avgörande, eftersom Galileos unika lockelse för investerare går förlorad så fort det amerikanska GPS 3-systemet är helt funktionsdugligt, vilket beräknas ske ungefär 2015. Jag skulle uppskatta om kommissionsledamoten kunde tala om i vilken utsträckning förseningen kommer att vara skadlig för framgången med Galileo på den internationella marknaden för satellitnavigering.

Jag är rädd att förseningen undergräver affärsplanen för Galileo på andra sätt också. För det första har förseningen orsakat ökade kostnader. Kostnaden för Galileo har faktiskt redan överstigit budgeten med över 40 procent. För det andra underminerar förseningen inkomstpotentialen. Den viktigaste inkomstkällan väntas bli royalties för immateriella rättigheter. Mottagartillverkare skulle betala en licensavgift till företaget som sköter Galileo för att få sina mottagare Galileokompatibla. Men vilka tillverkare skulle vilja betala en licensavgift för Galileo om det inte ger något mervärde jämfört med en uppgraderad GPS? Därför är en försening för Galileoprogrammet inte bara olycklig, utan det kan få stora konsekvenser för den finansiella börda som bärs av statskassan. Jag skulle vara väldigt tacksam om kommissionsledamoten kunde ge oss någon förklaring om detta.

  Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. – (FR) Herr talman! Först och främst vill jag tacka Etelka Barsi-Pataky och Fiona Hall samt Paul Rübig och Norbert Glante, som snart kommer att ansluta sig till oss. Jag är tacksam mot dem, och särskilt mot Etelka Barsi-Pataky, för den nära uppmärksamhet som de har ägnat utvecklingen av detta viktiga program, Galileo.

Jag kommer att försöka svara detaljerat på era frågor. Jag vill nämligen lugna vissa farhågor som jag faktiskt anser vara något överdrivna. Jag vill påminna er om att Galileoprogrammet utformades i tre faser. Den första är utvecklings- och valideringsfasen, som omfattar utvecklingen av systemets satelliter och markkomponenter samt validering i omloppsbana. Denna utvecklingsfas löper från 2003 till 2009, och leds för närvarande av det gemensamma företaget Galileo. Denna fas kommer att följas av en installationsfas från 2009 till 2010, som avser tillverkning och uppskjutning av satelliterna samt fullständig installation av programmets markbaserade del. Slutligen kommer driftsfasen att inledas 2010.

Installations- och driftsfaserna kommer att bli föremål för en koncession som varar ett tjugotal år. Tillsynsmyndigheten, som är ett gemenskapsorgan, kommer att leda dessa två faser och kommer att vara koncessionsgivande myndighet.

Inom denna tidtabell finns ett datum som vi absolut måste hålla – och på den punkten har ni helt rätt – nämligen det datum från vilket företagen och medborgarna kommer att kunna motta exakta och tillförlitliga signaler från Galileo. Detta kommer att ske vid årsslutet 2010, när den första av Galileosatelliterna kommer att börja sända sina signaler.

Samtidigt har jag ingen avsikt att försöka släta över svårigheterna. Galileo är inte bara en teknisk innovation, utan även en mycket speciell operation på institutionell nivå. Projektet omfattar nu åtta industriella aktörer, 25 offentliga aktörer och tre institutioner. På lång sikt kommer detta flerfaldiga stöd att vara Galileos styrka, men det är sant att alla aktörerna, alla dessa aktörer som stöder Galileo, verkligen kommer att behöva anpassa sig för att tillsammans kunna göra framsteg i denna fråga.

När jag 2005 uppmärksammade problemen mellan de åtta medlemmarna av det framtida industrikonsortiet utsåg jag Karel van Miert för att lösa problemen, vilket han gjorde med avsevärd framgång. Vi behöver också ta itu med skillnaderna i säkerhets- och skyddskraven som nödvändiggjorde en ytterligare försening för teknisk undersökning. Det må vara hur som helst med den saken, men det viktigaste är resultatet under 2010.

Vi måste naturligtvis också göra stadiga framsteg i tidtabellen för de mellanliggande åtgärderna, och ägna nära uppmärksamhet åt projektets kvalitet och genomförbarhet. De industriella aktiviteterna under fasen för valideringen i omloppsbana, som är Europeiska rymdorganisationens ansvar, inleddes till exempel i december 2004. Avtalet om slutförandet av denna fas undertecknades den 19 januari 2006, och arbetet fortskrider tillfredsställande för närvarande. Projektets tekniska genomförbarhet har bevisats, och nu handlar det om att lägga grunden för ett verkligt offentligt-privat partnerskap för de kommande 20 åren. Jag kommer självklart att informera er om eventuella problem som uppstår när det gäller undertecknandet av koncessionsavtalet.

Till svar på er andra fråga vill jag nu gå över till tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet. Denna myndighet ansvarar för att övervaka den framtida koncessionsinnehavaren. Tillsynsmyndigheten ska se till att koncessionsinnehavaren uppfyller koncessionsavtalet och de bifogade villkoren och bestämmelserna, och kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att tjänsterna inte avbryts om koncessionsinnehavaren skulle gå i konkurs. Dessutom ska tillsynsmyndigheten även övervaka alla tekniska, säkerhetsmässiga och finansiella aspekter av koncessionen. I detta avseende vill jag påpeka att ordalydelsen i koncessionsavtalet självklart är mycket viktig, eftersom detta avtal kommer att vara det primära instrument som kommer att ligga till grund för tillsynsmyndighetens möjligheter att övervaka koncessionsinnehavaren. Koncessionsavtalet måste därför vara tämligen entydigt formulerat, och jag kommer naturligtvis att informera parlamentet om detta eftersom kommissionen har åtagit sig att informera er om innehållet i koncessionsavtalet innan det undertecknas av tillsynsmyndigheten.

Slutligen återstår två problem att lösa: först och främst den finansiella frågan. Fördelningen mellan de finansiella bidragen från medlemsstaterna och industriaktörerna beror i stor utsträckning på riskbedömningen, men denna riskbedömning kräver i sin tur bästa möjliga förståelse för Galileos möjliga tillämpningar. Jag kommer därför att offentliggöra ett meddelande i form av en grönbok om dessa tillämpningar i slutet av november. För detta ändamål har vi utformat en tävling för att locka EU-medborgarna att använda sin fantasi när det gäller de möjliga tillämpningarna av Galileo. Jag är övertygad om att vi fortfarande underskattar Galileos potential, och jag vill uppmana er, mina damer och herrar, att själva göra insatser för att uppmuntra alla våra EU-industrier att bidra till att upptäcka Galileos möjliga tillämpningar.

Det andra problemet är samarbetet med tredjeländer. Som ni säkert känner till sker förhandlingarna om de internationella avtalen om Galileoprogrammet på grundval av artikel 300 i fördraget. Enligt det förfarande som fastställs i denna artikel måste parlamentet alltid höras innan sådana avtal ingås, och jag kommer personligen att se till att detta sker. Det står helt klart att samarbetet med tredjeländer om Galileo utgör en möjlighet, men denna möjlighet måste styras och kommissionen kommer att lägga fram ännu ett meddelande till parlamentet och rådet denna höst, där vi kommer att skildra denna samarbetspolicy i stora drag.

Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill inte släta över de svårigheter som genomförandet av ett så ambitiöst projekt som detta medför, men jag vill samtidigt uppmärksamma er på riskerna med att ge intryck av att detta program på något sätt kommer att försenas så allvarligt att projektets genomförbarhet betvivlas. Så är inte fallet, och det kommer inte heller att bli så, eftersom jag personligen och med er hjälp, med parlamentets aktiva stöd, har för avsikt att se till att detta viktiga projekt kan genomföras i praktiken enligt den tidtabell som vi har beslutat för att garantera projektets genomförbarhet, eftersom ni har fullständigt rätt i att det inte precis kommer att råda någon brist på konkurrenter. Galileo måste därför sättas i drift inom den tidsram som jag har angett. Jag kommer självklart att hålla ett vaksamt öga på detta under förfarandets gång, med parlamentets hjälp och stöd.

  Lambert van Nistelrooij, för PPE-DE-gruppen. – (NL) Herr talman! Jag är särskilt glad över att vi diskuterar denna fråga – trots den sena timmen – eftersom vi verkligen måste sätta fart på arbetet med detta projekt. Vi måste behålla drivkraften, inte minst med tanke på den globala konkurrensen. Etelka Barsi-Pataky gav redan en utmärkt sammanfattning av ramarna när det gäller den eventuella förseningen, den rättsliga ramen och så vidare. I kväll vill jag gärna kort uppehålla mig vid detta offentlig-privata partnerskap.

Det beräknas att ett framtidsorienterat projekt som detta kan ge 150 000 extra arbetstillfällen, och jag vet att industrin knappt kan vänta på att få delta i det. Dessutom finns det även regioner i EU – Bayern och norra Nederländerna till exempel – som är beredda att investera pengar från strukturfonderna för att vidareutveckla detta. Det har även gjorts tidigare, och då gällde det radioteleskopprojektet Lofar i norra Nederländerna.

Herr Barrot! Som ni säkert känner till, eftersom ni har varit kommissionsledamot med ansvar för regionalpolitik, måste strukturfonderna nu mer än någonsin investeras i teknik och information. Skulle ni vara beredd att ta över denna utveckling av ett centraliserat engagemang och en centraliserad finansiering? Ni har nämnt en grönbok. Skulle den kunna vara det verktyg som kan påskynda arbetet?

Jag tänker även på de nya bestämmelserna för statligt stöd. Kommissionsledamot Neelie Kroes talade om möjligheterna för denna typ av projekt för en stund sedan. Enligt min mening utnyttjar vi inte de andra instrumenten i tillräcklig utsträckning här i parlamentet och inom EU.

Galileo har fortfarande en tätposition globalt sett. EU ligger fortfarande före, men Galileo får inte bli ett misslyckande under genomförandefasen. Galileo får inte fortsätta att driva vind för våg; det måste landa.

  Teresa Riera Madurell, för PSE-gruppen. – (ES) Herr talman! Jag vill tacka kommissionen för dess förklaringar, och anser att den har förstått att vi är oroade över läget för Galileoprogrammet – som liknar det som till exempel sker med Airbus. Detta är det verkliga syftet med denna debatt. Tidsplaneringen och att följa den fastställda tidtabellen är avgörande för programmets kommersiella genomförbarhet och framgång.

Det har uppstått avsevärda förseningar inom Galileo jämfört med prognoserna för 2005. Anbudsförfarandet har förlängts, och detta kommer att få allvarliga återverkningar på programplaneringen för hela projektet. Det är ett annat skäl till att vår fråga är relevant. Vi måste garantera projektets kontinuitet och söka de mest kreativa och lämpliga lösningarna med hänsyn till programmets målsättningar.

Vi vill uppmana kommissionen att fortsätta med sina förhandlingsinsatser och se till att det inte uppstår några ytterligare förseningar så att arbetet med Galileo, det största av de EU-omfattande industriprojekten, kan gå framåt under bästa möjliga förhållanden och kan fylla en lämplig funktion när det gäller att nå Lissabonmålen.

Vi vill även uppmana kommissionen att genomföra de nödvändiga reformerna för att främja små och medelstora företags deltagande.

För att parlamentet ska kunna stödja Galileo måste det hållas informerat. Åtagandet finns där, och ni har nämnt det. Vi måste också informeras om kostnaderna för och konsekvenserna av förseningarna. Jag håller med om att det kommer att vara bra att parlamentet regelbundet övervakar projektet. Därför är det viktigt att även tillsynsmyndigheten, som ni har nämnt, översänder sina rapporter till parlamentet och att den expert som har utsetts av parlamentet har observatörsstatus i myndighetens verksamhet.

I själva verket har parlamentet redan tidigare uttryckt sitt fulla stöd för Galileoprogrammet, ingått rättsliga och budgetära åtaganden och tydligt erkänt att Galileo är ett strategiskt projekt och utgör en av Lissabonstrategins pelare, som i sin tur erbjuder stora möjligheter för våra små och medelstora företag.

  Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. – (FR) Herr talman! Ni vet att jag gärna skulle fortsätta diskussionen hela natten, eftersom Galileo är ett verkligt spännande projekt.

Likväl vill jag på nytt försäkra ledamöterna om följande: den första av de två experimentsatelliterna sköts upp från Baïkonour den 28 december 2005, och har framgångsrikt sänt alla de signaler som ger oss möjlighet att garantera användningen av det frekvensband som har tilldelats det europeiska satellitnavigeringssystemet. Den andra satelliten, Giove-B, kommer att skjutas upp under 2007. Den kommer att medföra annan tekniskt avancerad utrustning, till exempel en passiv vätemaser, som kommer att vara den mest exakta atomklockan som någonsin skjutits upp i rymden. Parallellt med detta inleddes de industriella aktiviteterna inom ramen för fasen med validering i omloppsbana i december 2004. Jag har redan sagt, och jag kommer att säga det igen, att hela avtalet för valideringsfasen, som uppgår till 1 038 miljoner euro, undertecknades den 19 januari 2006.

Vi går nu in i en ny fas, som kommer att omfatta en undersökning av alla möjliga tillämpningar av Galileo. Som jag har förklarat har vi sänt en slags vädjan till alla små och medelstora företag och tekniker som kan utveckla innovationer på detta område. Syftet med grönboken kommer i själva verket att vara att ställa de rätta frågorna, vilket bör göra det möjligt för oss att förbättra förståelsen för alla möjliga tillämpningar av Galileo. Detta kommer att ge oss en övergripande vision av tillämpningarna, och då kommer vi att kunna hantera frågan om offentlig-privata partnerskap på ett bättre sätt och planera hur insatserna ska fördelas. Industrisektorn måste också vara involverad, i den mån den kan dra nytta av dessa tillämpningar. Detta kommer slutligen att leda till att vi kan ge detta koncessionsavtal en rimlig finansiell grund. I nuläget finns det ingen anledning att tro att vi skulle kunna hamna i en så svår situation att projektets balans rubbas.

Mitt åtagande att informera parlamentet är naturligtvis allvarligt menat – som föredragande är Etelka Barsi-Pataky väl medveten om detta, och jag vill passa på att tacka henne igen. Jag är fullständigt beredd att komma till parlamentet så ofta som det behövs för att förklara hur läget är och hur det utvecklas. Ni föreslog att parlamentet skulle ha observatörsstatus, men vi har redan förklarat vår ståndpunkt i detta avseende för de berörda utskotten. Det skulle vara svårt för parlamentet att försöka observera samtidigt som man genomför all övervakningsverksamhet.

Herr talman! I alla händelser vill jag emellertid upprepa det åtagande som jag har gjort här i kväll: Jag kommer att se till att parlamentet hålls fullständigt informerat om allt som sker, både när det gäller genomförandet av koncessionsavtalet och det offentlig-privata partnerskapet och hur vi kommer att hantera bidragen från tredjeländer och deras deltagande i Galileo.

  Talmannen. – Tack så mycket, herr vice kommissionsordförande Barrot.

Jag har avslutningsvis mottagit ett resolutionsförslag⁽¹⁾, som ingivits i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen.

Debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på torsdag.

(1) Se protokollet.