Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 27 september 2006 - Strasbourg

16. Ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter (debatt)

  Talmannen. Nästa punkt på föredragningslistan är ett betänkande (A6-0253/2006) av Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel (KOM(2005)0671 C6-0033/2006 2005/0279(CNS)).

  Mariann Fischer Boel, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Tack för tillfället, även om det är ganska sent, att få tala om vårt förslag om nya importbestämmelser för ekologiska produkter. Och tack, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, för det värdefulla betänkandet.

Detta är en mycket betydande sektor med mer än 150 000 gårdar på 4,4 miljoner hektar, en beräknad omsättning på nästan 11 miljarder under 2002 och en klar tendens till ytterligare ökning. Med tanke på det mycket stora utbudet av produkter på marknaden och det antal bearbetade produkter som innehåller mer än en importerad ingrediens är det uppenbart att importer är centrala för utvecklingen av den ekologiska sektorn inom Europeiska unionen.

Vi måste vara säkra på att konsumenterna litar på att de produkter de köper och som betecknas som ekologiska verkligen är det, antingen de är importerade eller producerade inom Europeiska unionen och att ekologiska producenter i EU inte utsätts för illojal konkurrens. Samtidigt måste vi utarbeta bestämda förfaranden för våra handelspartner så att den ekologiska produktionen kan fortsätta att öka.

Sedan 1992 har importerade produkter kunnat föras in i Europeiska unionen antingen från tredjeländer vars officiella garantier gemenskapen erkänt som likvärdiga – det finns nu sju länder på den förteckningen och ungefär lika många ansökarländer – eller genom att medlemsstater godkänner införsel av särskilda varusändningar. Det senare systemet avviker från de gemensamma reglerna vilka upphör mot slutet av 2006. Med detta förslag vill vi fylla luckan mellan detta datum och den 1 januari 2009, det datum då det övergripande förslag som vi har lagt fram träder i kraft och som innehåller precis samma bestämmelser om importer som vi har framför oss i kväll. Det finns ingen skillnad mellan vad vi föreslår nu och vad som kommer att ingå i det huvudförslag som träder i kraft den 1 januari 2009. Vi föreslår att förteckningen över tredjeländer behålls i sitt nuvarande skick, men att medlemsstaternas godkännanden ersätts med ett permanent gemenskapssystem. I syfte att respektera våra internationella handelsåtaganden förutses slutligen i vårt förslag direkt tillträde för produkter som uppfyller alla krav.

Jag har lagt märke till att det i betänkandet krävs extra garantier för detta sista alternativ med direkt tillträde. Jag anser inte att våra ståndpunkter i denna fråga skiljer sig särskilt mycket åt. Vi vill gå så långt vi kan när det gäller att kräva garantier från operatörer i tredjeländer som är beredda att slå in på den vägen, men utan att försätta oss själva i ett läge som skulle kunna stå i strid med WTO-systemet.

Därför kan jag delvis godkänna ändringsförslagen 1 och 2. Till stor del kan jag i princip samtycka till era andra ändringsförslag, men jag vill helst hålla detta förslag så koncist och enkelt som möjligt; det vill säga att det innehåller alla de viktiga bestämmelser som behövs, men inte mer än så. Ytterligare detaljer borde enligt min uppfattning föras in i de kommande tillämpningsföreskrifterna.

Med glädje har jag också uppmärksammat den stora beredvilligheten att stödja utvecklandet av lokala kontrollorgan i tredjeländer. Detta är en åtgärd, men den hör inte hemma i denna förordning.

(Talmannen avbröt talaren.)

  Talmannen. Fru kommissionsledamot! Jag ber om er förståelse. Jag beklagar men vi måste hålla oss inom de tidsramar som vi redan har tänjt på tillräckligt.

Föredraganden har fem minuter. Jag ber honom att endast använda fyra.

  Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf (Verts/ALE), föredragande. – (DE) Herr talman! Med tanke på att vi fortfarande är här så här sent – ni måste det, vi måste det, och även kommissionsledamoten är här – borde vi inte ägna en kvart åt att dividera. Det spelar verkligen inte någon roll om det är midnatt eller kvart över. Jag tänker utnyttja mina fem minuter.

Fru kommissionsledamot! Vi gör i stort sett samma bedömning av situationen. Den ekologiska marknaden är föremål för ett uppsving. Det har skett en förskjutning från producenter som ägnar sig åt direkt marknadsföring av sina produkter och affärer som specialiserar sig på dessa produkter och hälsokost till butikskedjor som vill tjäna pengar på och utnyttja uppsvinget på den ekologiska marknaden. Om de ger sig in i branschen kommer de att kräva en sänkning på 10 eller 20 procent, ett mycket stort belopp som EU:s producenter inte har råd med.

Ni har en inkonsekvent inställning till den befintliga förordningen. Vid ett tillfälle säger ni att ni vill ändra på den när det gäller handel med tredjeländer, vilket innebär en omarbetning av den. Ni vill ha en helt ny förordning för att hantera det som utgör kärnan i den här. Vi ifrågasätter detta eftersom ni hanterar det mesta – nästan var tredje artikel – i förslaget till förordningen genom att säga att detaljerna kommer att lösas under kommittéförfarandet, det vill säga i genomförandebestämmelserna. Vi tycker inte att det är tillräckligt tydligt. Vi här i parlamentet bad er att införa förbättringar. Det var därför vi bara lade fram ett arbetsdokument och inte ett betänkande.

När det gäller import – det vill säga förbindelserna med tredjeländer – anser vi att det är nödvändigt att vi får den mängd produkter som kedjorna behöver. Problemet är att produktionen i dessa länder inte följer EU:s normer, vilket gör att de tillämpliga bestämmelserna måste skärpas omedelbart. Vi stöder detta trots våra farhågor om att ni när det gäller den centrala förordningen kanske är lite väl tillmötesgående gentemot kedjornas krav. Dessa kedjor är inte längre intresserade av att veta vilka producenterna eller de traditionella ekologiska lantbruksorganisationerna är utan vill få människor att köpa omärkta livsmedel så att de kan saluföra dem under sitt eget namn. Här ser vi alltså olika tendenser. Vi må hysa farhågor i ett fall men i det här fallet står vi på er sida eftersom vi vill att EU:s normer upprätthålls i tredjeländer.

Trots att vi har nämnt de underrättade tredjeländerna är det fortfarande så att 70 procent av importen når EU genom så kallade importtillstånd. Dessa tillstånd innebär inte en granskning av produktionsprocessen utan i stort sett bara av de bifogade handlingarna som intygar att något är ”ekologiskt”. Vi vet alla att papper inte rodnar och behöver därför även se till att EU:s normer tillämpas i dessa länder.

Fru kommissionsledamot! Enligt er har vi gått längre i våra ändringsförslag men så är det inte. Vi håller faktiskt med er. Vi strävar efter större precision på vissa områden och vill att Europaparlamentet ska få delta i underrättelseförfarandet precis som de enskilda länderna. Vi vill att kommissionen upprättar en rapport om hur långt den har kommit med insamlingen av uppgifter och i underrättelseförfarandet. Vi vill även att det skapas en databas som innehåller de uppgifter som samlats in om tredjeländer för att kunna bevaka riskerna genom kontroller – som, eftersom vi vet vilka människor vi har att göra med här, måste vara riktade – i syfte att se till att det inte förekommer något fusk.

Vi vill att ni i rapporten tar hänsyn till den kritik som vi har framfört och hoppas att ni kommer att lägga fram alla insamlade uppgifter för parlamentet. Vi vill inte se en upprepning av det som hände med studien om kvalificerat marknadstillträde där marknadstillträdet till slut var det enda som återstod. Kvalifikationen förlorades någonstans på vägen.

Det enda vi eftersöker nu – eftersom ni har nämnt WTO – är ett exempel på något som gör att även handeln blir ”kvalificerad”.

  Albert Jan Maat, för PPE-DE-gruppen. – (NL) Herr talman! Jag instämmer i föredragandens protest. En ledamot av kommissionen som alltid närvarar och regelbundet deltar i utskottets möten tystas i kväll efter fem minuter! Vi var tvungna att vänta på hennes kollega, kommissionsledamot Franco Frattini, i tio minuter under eftermiddagens omröstning och han fick femton minuters talartid. Denna ledamot av kommissionen närvarar alltid oavsett tidpunkt. Det faktum att vi håller debatter om jordbrukspolitiken klockan 23.30 har ingenting med henne utan med ert schema att göra.

(Talmannen avbröt talaren.)

Jag instämmer i protesten och kommer även att rapportera detta till ordföranden för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling i morgon.

Nu kommer jag att fortsätta med den aktuella frågan. Först vill jag dock upprepa att jag starkt fördömer att kommissionsledamoten för jordbruk och landsbygdsutveckling som inte bad om att få tala vid den här tidpunkten men som ändå är här och på allvar deltar i debatten tystas. Det är inte hon utan ert presidium som har valt när hon ska närvara.

Kommissionsledamoten sa att hon förstår parlamentets önskemål. Andemeningen i den fråga vi diskuterar i dag är att importerade produkter måste följa EU:s produktionskrav. Det är viktigt och framgår tydligt av betänkandet. Min grupp, Europeiska folkpartiets grupp (Kristdemokratiska gruppen) och Europademokrater, är nöjd med det som utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling har kommit fram till och ändringsförslagen återspeglar det som har diskuterats i utskottet.

Jag vill göra ett politisk uttalande. I de kommande världshandelsavtalen är det nödvändigt att importerade produkter uppfyller samma krav som europeiska produkter. Det gäller inte bara ekologiskt jordbruk utan även jordbruket i sin helhet. Jag hoppas att vi i parlamentet kommer att ge tillräckligt stöd till kommissionsledamoten för jordbruk och landsbygdsutveckling i frågan och att vi även stöder diskussionen på kommissionsnivå med hennes kollega kommissionsledamot Peter Mandelson. Jag vill tacka föredraganden för hans betänkande och kommer att förorda att min grupp röstar för betänkandet efter ändringarna i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

  Talmannen. Tack så mycket. Jag vill be ledamöterna att respektera att tolkarna slutar arbeta vid midnatt. Vi kan bara fortsätta några minuter till. Jag vill inte riskera att vi inte får tolkhjälp i morgon och det borde inte ni heller göra. Jag vill därför helt enkelt be er att hålla er inom den tid ni har tilldelats.

Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf sa att han skulle tala under de fem minuter som han tilldelats och det gjorde han. Han talade i exakt de fem minuter som han tilldelats. Det finns därför inte någon anledning för er att protestera.

  María Isabel Salinas García, för PSE-gruppen. – (ES) Herr talman! Jag ska hålla mig inom den tilldelade tiden.

I slutet av 2005 lade kommissionen fram två lagförslag: ett förslag till en förordning om ekologisk produktion, som kommer att ersätta den befintliga förordningen från och med 2009, och det förslag om importsystemet som vi debatterar nu.

När det gäller importen var det önskvärt och angeläget att förbättra gemenskapssystemet, särskilt för att en gång för alla förenkla tillståndssystemet för import från tredjeländer som inte har eller hade någon allmän motsvarighet till ekologisk produktion och för att underlätta tillträdet till marknaden för ekologiska produkter som för närvarande har en svag administrativ struktur.

Min grupp anser att ändringsförslagen har ett sådant lovvärt syfte. Jag vill ändå göra er uppmärksamma på att vi – som kommissionsledamoten själv med rätta har sagt – varken kan eller får tillåta en försämring av konsumentgarantin när det gäller importerade ekologiska produkter eller skapa illojal konkurrens för europeiska aktörer. Jag anser att vi eventuellt löper den risken.

Det har blivit mycket viktigt med inspektionsförfaranden som är baserade på tydliga bestämmelser och där hänsyn tas till denna risk. Det är därför oerhört viktigt att reglera erkännandet och ackrediteringen av certifieringsorgan på EU-nivå. Jag vill i det här sammanhanget lyckönska föredraganden till det arbete som har utförts inom utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Mot bakgrund av detta vill jag dock kort säga att vi bara talar om en del av lagstiftningen om ekologiska produkter. Betänkandet om förordningen har gått i baklås, bland annat eftersom föredraganden påstår sig inte ha fått all dokumentation från Europeiska kommissionen.

Jag vill ta tillfället i akt att uppmana kommissionen att göra allt den kan för att få ett slut på denna situation, för att arbetet med betänkandet ska kunna fortsätta och för att det parlamentariska förfarandet ska kunna slutföras så att vi kan införa tydliga, enkla och effektiva bestämmelser för marknaden och skingra osäkerheten bland ekologiska producenter.

  Marios Matsakis, för ALDE-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag vill framföra mina uppriktiga lyckönskningar till föredraganden för hans utmärkta betänkande om kommissionens förslag att ändra den nuvarande förordningen om jordbruk i tredjeländer och import till EU av ekologiska produkter.

Det är lätt för alla att se det finns en växande efterfrågan på ekologiska produkter i hela världen, och EU:s medlemsstater utgör inget undantag. Import av ekologiska produkter från tredjeländer kan alltså vara en mycket lönande verksamhet, men de nuvarande rutinerna för sådan import är tråkigt nog inte tillräckliga för att ovillkorligen garantera en produkts kvalitet. Vi välkomnar därför varmt detta efterlängtade förslag från kommissionen. Samtidigt inser vi att förslaget har en rad svaga punkter och luckor som föredraganden har upptäckt och försöker rätta till med hjälp av ett antal ändringsförslag, som vi i samtliga fall tycker är både förnuftiga och rimliga. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling har kompletterat hans insatser genom att också lägga fram en rad viktiga ändringsförslag.

Vi har inga allvarliga invändningar mot något av ändringsförslagen, men vi vill uppmärksamma att det största problemet med att garantera den strikta efterlevnaden av de bestämmelser som inom kort ska bli EU-lagstiftning är själva genomförandet. Detta är den svaga länken när det gäller att förena många EU-legislaturer med effektiv tillämpning. Och vi befarar att trots de obestridliga förbättringar som åstadkoms genom de talrika ändringsförslagen kommer denna lagstiftning fortfarande att vara lamslagen av ineffektivitet när det gäller att verkligen genomföra den på vederbörligt sätt.

Med hopp om att tiden kommer att visa att jag har fel lyckönskar jag än en gång föredraganden till ett väl utfört arbete.

  Andrzej Tomasz Zapałowski, för IND/DEM-gruppen. – (PL) Herr talman! Dagens debatt om förslaget om märkning av ekologiska jordbruksprodukter ligger i linje med den allmänna globala trenden med en ökad efterfrågan på hälsosamma livsmedel. För närvarande måste vi hantera ett överskott i livsmedelsproduktionen i EU-länderna. Vi ser även en tydlig ökning av antalet sjukdomsfall som orsakats av konsumtion av livsmedel som är fulla av kemikalier. Konsumenterna väljer därför att köpa dyrare men säkrare livsmedel. I många länder är viktiga markområden i så dåligt skick att det inte är möjligt att producera sådana livsmedel. Det är inte heller möjligt att producera sådana livsmedel på stora jordbruk. Situationen innebär en möjlighet för länder med relativt oskadad jord och med små eller medelstora jordbruk. Den innebär även en möjlighet att åtminstone delvis lösa sysselsättningsproblemet på landsbygden.

Ett annat problem är naturligtvis införandet av hälsofarliga livsmedel i EU. Det är mycket vanligt med vilseledande information inom internationell handel. Inom kort kan vi bli överösta med så kallade hälsosamma livsmedel från till exempel Kina. Det innebär ytterligare en risk att livsmedel som är hälsosamma i teorin och som har producerats med hjälp av genetiskt modifierade grödor dyker upp på den europeiska marknaden. I syfte att ta itu med båda dessa problem borde vi införa ett absolut förbud mot import av ekologisk produktion till unionen såvida det inte står klart enligt vilka kvalitetsnormer den har framställts.

  Agnes Schierhuber (PPE-DE). – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Trots att föredraganden inte är här vill jag tacka honom för ett riktigt bra betänkande.

För många jordbrukare utgör det ekologiska jordbruket ett alternativt produktionssätt. Gentekniken leder till en ständigt ökande efterfrågan på ekologiska produkter från kontrollerade och godkända jordbruk. Ekologiska livsmedel utgör ungefär 5 procent av omsättningen inom livsmedelsdetaljhandeln. Konsumenter väljer ekologiska produkter inte bara för att de är mer smakrika utan även för att ta ansvar för djur och miljö samt för att verkligen bidra till att bevara landsbygden och dess mångfald.

Med en strategi som utgår från kvantitet kommer länder som Österrike – som jag kommer ifrån – aldrig att lyckas i den hårda konkurrensen med de stora jordbruksländerna. I stället måste vi sträva efter kvalitetsprodukter – av högsta möjliga kvalitet – från en högkvalitativ miljö.

En stor andel av Österrikes jordbruk är ekologiskt – ekologiska jordbruk står för 11,2 procent av den totala produktionen – och det är vi mycket nöjda med. Den sammanlagda omsättningen från ekologiska livsmedel i Österrike uppgår till ungefär 450 miljoner euro per år. Förtroendet för ekologiska produkter kan endast upprätthållas genom strikta kontroller på alla områden, med andra ord av alla produkter oavsett om de kommer från EU eller från tredjeländer. Det är den enda garantin för att konsumenter kommer att vara beredda att betala de högre priser som begärs för dessa produkter.

  Kathy Sinnott (IND/DEM). – (EN) Herr talman! Ekologisk livsmedelsproduktion blir allt viktigare i min valkrets i Irland. Under årens lopp har irländska jordbrukare satt sin ära i högkvalitativa, naturligt producerade livsmedel. Ekologisk odling har varit en logisk utveckling för många av dem.

Jag är delaktig i flera ändringsförslag. Man försöker sätta en gräns för ekologiskt utsäde på mindre än 0,1 procent GMO-förekomst och tillfogar ytterligare en garanti till den ursprungliga förordningen där det bara anges att moderplantan, inte utsädet, ska ha producerats ekologiskt.

I ändringsförslaget till artikel 16 skärps definitionen av ekologiska jordbruksprodukter. I kommissionens förslag tillåts en rad undantag från ekologiska produktionsföreskrifter, som till exempel i fråga om att grunda ekologiska gårdar eller lösa problem med djurhållning. Detta skulle medföra att produkter som inte är organiska och inte GMO-fria ändå betecknas som ekologiska på marknaden. I stället måste vi ändra denna artikel så att missbruk kontrolleras och att undantag bara medges i särskilt angivna och ovanliga förhållanden, som till exempel ett utbrott av fågelinfluensa.

Om vi ska uppmana konsumenter att välja ekologiska varor måste vi garantera att de varor som de köper verkligen är ekologiska.

  Ioannis Gklavakis (PPE-DE). – (EL) Herr talman! Mina lyckönskningar till föredraganden. Nuförtiden får vi betala ett högt pris för att en stor del av vår kosthållning består av ohälsosamma produkter. Många av dem innehåller olika jordbrukskemikalier. Vi behöver införa en Medelhavsdiet och använda produkter utan en massa fetter och bekämpningsmedel. Vi börjar se en bättre kosthållning tack vare ekologiska produkter, vilket är anledningen till att de med rätta har vuxit fram de senaste åren.

I ett försök att skydda konsumenterna har EU fastställt lämpliga produktionsbestämmelser och strikta kontroller och enligt min mening har EU gjort rätt i det. Jag tvivlar dock fortfarande på att de ekologiska produkter som importeras från tredjeländer är producerade enligt de normer som gäller i EU. De intyg som bifogas ekologiska produkter från tredjeländer måste alltid gälla för en specifik leverans. Företag i tredjeländer som producerar ekologiska produkter för export till EU bör kontrolleras en gång per år. EU vill ha ekologiska produkter. Det är dock nödvändigt med alla dessa kontroller för att kunna skydda konsumenterna och kunna skapa lika konkurrensvillkor för våra jordbrukare. Annars kommer vi inte att kunna uppnå resultat. Vi ska helt enkelt hjälpa stormarknadskedjorna att bli rikare på bekostnad av konsumenthälsan och europeiska jordbrukare.

  Neil Parish (PPE-DE). – (EN) Herr talman! Jag vill tacka Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf för ett mycket bra betänkande och kommissionsledamoten för att vara här vid en så sen timma. Jag vill be er, herr talman, om att ge kommissionsledamoten tillräckligt med tid för en ordentlig sammanfattning vid slutet av debatten. Eftersom hon har varit vänlig nog att komma hit vid den här tiden bör vi avsluta vår debatt ordentligt.

När det gäller ekologiskt jordbruk och ekologiska produkter vill jag framhålla att människor i allt större utsträckning köper ekologiska produkter, vilket vi bör vara glada över. Men de förväntar sig naturligtvis att dessa produkter ska vara ekologiska och inte producerade med kemikalier eller konstgödsel. Ett av problemen med ekologiska livsmedel är svårigheten att undersöka dem för att se hur de har producerats. Därför är det mycket viktigt att övervaka produktionen i de länder från vilka vi importerar ekologiska produkter. Ett problem som jag generellt sett förutser när det gäller ekologisk produktion, inte bara inom EU utan även på andra håll, är att endera dagen kommer ett TV-reportage att visas som följer produktionsprocessen för dessa livsmedel från början till slut och som kommer fram till att dessa livsmedel kanske inte är så ekologiska som man tror. Det kommer att göra att människor tappar intresset för hela den här metoden. Därför är det viktigt att människor är helt säkra på att dessa höga krav på ekologisk produktion har uppfyllts när de köper en produkt som importerats från icke EU-länder.

Detta betänkande och kommissionens arbete är därför mycket viktigt, inte bara för importerade ekologiska livsmedel utan också med avseende på att garantera absolut lika villkor i hela EU när det gäller definitionen av ekologiska produkter. På så sätt kan konsumenterna köpa dem med stort förtroende och vi inom jordbrukssektorn kan producera dem med stor tillförsikt.

Jag vill än en gång tacka kommissionsledamoten och jag ska ge henne några sekunder för en sammanfattning.

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). – (PL) Jag vill ta upp fem frågor när det gäller ekologiskt jordbruk. Den första frågan gäller märkning av ekologiska produkter. Detta innebär att ekologiska produkter märks med gemenskapens eller en nationell eller regional märkning för ekologiska produkter samt information om ursprungsplatsen och liknande uppgifter.

Den andra frågan gäller de förhållanden som råder där de ekologiska produkterna produceras, de normer som tillämpas och de kontroller som utförs. Det är nödvändigt att ha en förteckning över de medel som är tillåtna inom ekologiskt jordbruk, som växtskyddsmedel, gödningsmedel, medel som används för att förbättra jordmånskvaliteten, förstärkare och förädlingsmedel. Ekologisk livsmedelsproduktion äger rum i en säker och ren miljö utan antibiotika, tillväxthormoner och genetiskt modifierade organismer. Det bör finnas ett obligatoriskt tillståndsförfarande och kontinuerlig bevakning inom intygssystemet.

Den tredje frågan gäller värdet och främjandet av ekologiska livsmedel. Det är nödvändigt att konsumenterna uppmärksammas på fördelarna med ekologiska produkter i syfte att öka efterfrågan. Det krävs bättre marknadsföring och informationsåtgärder för att öka konsumtionen av ekologiska produkter.

För det fjärde uppfyller det ekologiska jordbruket konsumenternas behov och förväntningar när det gäller livsmedelskvalitet. Jordbrukarna får en möjlighet att öka sin inkomst genom ekologiskt jordbruk. Ekologiskt jordbruk innebär även en möjlighet att stärka den regionala och lokala utvecklingen, särskilt i mindre utvecklade områden.

Avslutningsvis är det viktigt att stödja det ekologiska jordbruket genom subventioner och att inrätta ett system för lämplig distribution och marknadsföring. Detta är den svagaste länken i förhållandet mellan producenter och konsumenter.

  Mairead McGuinness (PPE-DE). – (EN) Herr talman! Jag vill tacka kommissionsledamoten, och föredraganden för hans betänkande. Neil Parish har klargjort att konsumenterna har stort förtroende för begreppet ”ekologisk” och för ekologiska produkter, och vi måste se till att de som vill handla ekologiskt verkligen får det de förväntar sig, det vill säga en mycket ren produkt. Men sanningen är – och jag har den irländska myndigheten för livsmedelssäkerhet att tacka för denna värdefulla uppgift, som jag tror att vi här i kammaren förmodligen alla känner till – att det inte finns något vedertaget vetenskapligt test för att skilja ekologiska och konventionella produkter åt. Det innebär att vi måste se till att det från första början finns kontroller och avvägningar i systemet. På pappret är allt förmodligen riktigt, men detta kan falla på genomförandet.

Konsumenterna betalar högre priser för ekologiska produkter. På den irländska marknaden är mindre än 1 procent av livsmedlen ekologiska. Vi importerar 70 procent av vårt ekologiska behov och jag måste åter hänvisa till den irländska myndigheten för livsmedelssäkerhet eftersom det finns mer än 70 länder på listan. Jag hade inte trott att en del av dem hörde hemma i den ekologiska ligan, det måste jag säga, men de finns på listan och jag anser, att eftersom de finns med på listan så måste vi verkligen garantera konsumenterna i Irland och i hela EU, att om de köper ekologiska produkter från dessa länder, så ska de uppfylla samma krav som ekologiska EU-produkter gör.

Jag anser att dokumenteringen är enastående och att EU är väldigt bra på detta. Min oro gäller framför allt frågan om vem som övervakar kontrollorganen och vem som kontrollerar revisorerna. Detta är en oro som jag generellt känner för hela vår lagstiftning och det är kanske något som kommissionsledamoten kan ta upp på den korta tid hon har till sitt förfogande. Men visst, den ekologiska sektorn växer. Det är en liten sektor, men jag delar Neil Parishs oro för att ett skadat förtroende skulle förstöra den. Det skulle förstöra marknaden för producenterna, det skulle ruinera konsumenternas förtroende och det är något vi måste försöka undvika. Mina farhågor är att en del ekologiska produkter som importeras till EU är allt annat än ekologiska.

  Mariann Fischer Boel, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag vill tacka ledamöterna för alla deras inlägg, även om en del av dem tycks ha mer att göra med den allmänna regleringen av ekologiska produkter. Jag hoppas att vi kommer att ha lite mer tid nästa gång vi diskuterar denna fråga så att jag kan gå in på fler detaljer.

När det gäller ändringsförslag 13 så kan en meningsfull rapport inte utarbetas förrän de kontrollorgan som finns med i den första förteckningen har verkat under en längre tid; i vart fall inte före det datum då hela förordningen börjar tillämpas den 1 januari 2009.

Tanken att utbilda lokala certifierare är bra, och vi måste hitta sätt att planera denna utbildning. Stöd till utbildning och tekniskt bistånd förutses också i det officiella regelverket om kontroll av livsmedel och foder.

Föredragandens förslag om en databank verkar vara svår att genomföra, men jag är beredda att titta närmare på detta.

Kravet på att kontrollorganen ska ackrediteras med avseende på förteckningen över tredjeländer i punkt 4 är inte tillämpligt eftersom de i dessa fall övervakas av regeringar. När det gäller de kontrollorgan som är förtecknade i punkt 5 samtycker jag i princip till kravet på formell ackreditering, men adekvat övervakning av regeringar bör också vara ett godtagbart alternativ i det läget. Vi bör också kunna visa en viss flexibilitet gentemot lokala organ i utvecklingsländer och i länder med en ekonomi i omvandling, från vilka det inte alltid är möjligt att få internationell ackreditering.

Jag samtycker till tanken om övervakning av kontrollorgan – jag anser att det är både avgörande och nödvändigt. Men vi skulle föredra en mer allmän formulering om övervakning. Mer detaljerade regler kan läggas fram i tillämpningsföreskrifterna, men som jag nämnde i min inledning, vill jag helst ha ett mycket enkelt och koncist förslag.

Kort sagt, ändringsförslagen 1, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 12, 13, 15 och 16 är delvis godtagbara eller godtagbara i princip. De andra ändringsförslagen kan inte godtas.

Jag tackar er för debatten. Jag anser att vi – kanske inte bokstavligen men i alla fall i sak – strävar åt samma håll.

  Talmannen. Fru kommissionsledamot! Tack så mycket. Förlåt mig. Vänligen respektera våra tidsramar. Trots allas ansträngningar slutar vi nästan en kvart senare än planerat. Jag vill tacka tolkarna för deras förståelse, vilket gjorde att vi kunde avsluta debatten med alla de begränsningar som jag beklagar att jag behövde införa.

Debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 12.00.