Talmannen. Nästa punkt på föredragningslistan är ett betänkande (A6–0302/2006) av Daniel Varela Suanzes–Carpegna för utskottet för internationell handel om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Mercosur i syfte att ingå ett interregionalt associeringsavtal (2006/2035(INI)).
Daniel Varela Suanzes–Carpegna (PPE–DE), föredragande. – (ES) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag vill till att börja med informera er om att kommissionsledamot Peter Mandelson har tagit kontakt med mig och förklarat varför han inte kan delta i debatten, vilket jag är tacksam för att han gjorde. Skälet är toppmötet om Indien i Finland. Detta ledde till ett intressant samtal med kommissionsledamoten om Mercosuravtalet, då jag förklarade för honom att Brasilien och Mercosurgruppen precis som Indien och Kina också är tillväxtekonomier, ett synsätt som kommissionsledamoten förvisso lyckligtvis delar.
När Doharundans dystra skådespel har tonat bort, när valet i Brasilien har ägt rum och när den politiska, ekonomiska och handelsmässiga grunden har lagts för EU:s förbindelser med Mercosur, vilket är parlamentets avsikt i det betänkande vi idag lägger fram, då hoppas jag att vi kommer att ta de avgörande stegen för att slutföra förhandlingarna om ett ambitiöst associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Mercosur.
Avsikten med vårt betänkande är som följer: att återupprätta en politisk, ekonomisk och kommersiell prioritering, att fastställa en uppsättning principer, regler och riktlinjer som tillsammans utgör en strategisk, politisk prioritering och förstärka ramverket för förbindelserna mellan två handelsblock. Om vi kan närma dem till varandra med hjälp av ett associeringsavtal, som utöver de politiska aspekterna av samarbetet innehåller en överenskommelse om att inrätta ett frihandelsområde, då kommer vi att ha tagit ett historiskt steg mot att skapa världens största frihandelsområde. I en tid då nya ekonomiska stormakter växer fram i öst, kan detta vara ett sätt att öka den ömsesidiga nyttan för två block som är förenade med historiska och kulturella band, med alla de fördelar detta kommer att medföra för medborgarna på båda kontinenterna.
Vi talar om en sammanlagd befolkning på drygt 700 miljoner invånare. I vårt betänkande kräver vi därför ett heltäckande, ambitiöst och balanserat avtal som grundar sig på tre pelare: ett politiskt och institutionellt kapitel om att stärka den demokratiska dialogen och det politiska samarbetet, ett kapitel om utvecklingssamarbete för att främja en hållbar ekonomisk och social utveckling, och ett handelskapitel om upprättandet av ett utvecklat frihandelsområde med ett brett program som ska omfatta såväl ömsesidig avreglering av handeln med varor och tjänster som investeringar, offentlig upphandling, skydd av immateriella rättigheter, samarbete inom området för konkurrens och handelsskyddsinstrument, åtgärder för att underlätta handeln samt en bindande tvistlösningsmekanism.
Mexiko och Chile är goda exempel på hur våra förbindelser kan stärkas genom ett associeringsavtal. Med tanke på att Mercosur företräder 45 procent av Latinamerikas befolkning och utgör regionens största marknad, och 45 procent av dess BNP, finns det en tydlig tillväxtpotential på båda sidor. I motsats till utvecklingen i Latinamerika som helhet, där importen från USA är tre gånger så stor som den från EU, är EU:s andel av importen inom Mercosur ungefär 25 procent, jämfört med 20 procent från Förenta staterna.
På institutet för politiska studier i Paris uppskattar man kostnaden för ett uteblivet avtal till minst 3,7 miljarder euro per år för handel med varor och till mer än 5 miljarder euro om investeringar och tjänster tas med i beräkningen. Handelsavtalet måste vara övergripande och omfatta alla sektorer, även om vissa produkters särskilda känslighet givetvis bör beaktas, såsom anges i betänkandet.
Vi ville inte gå in och i detalj beskriva hur olika undersektorer påverkas av avtalet, utan ansåg det istället vara lämpligt att göra en helhetsanalys och analysera de ömsesidiga intressen som står på spel i förhandlingarna i stort. I vårt betänkande tar vi därför både upp EU:s intressen i Mercosur och Mercosurs intressen i EU, och vi ägnar särskilda avsnitt åt en rad viktiga områden. Dessa är exempelvis jordbruk, där vi tar upp jordbruksstöd, geografiska ursprungsbeteckningar, bioetanol, osv., och marknadstillträde för icke–jordbruksprodukter, där vi särskilt tar upp fiske och sårbarheten för vissa bearbetade produkter, exempelvis tonfisk på burk. Vi nämner vidare tjänstesektorn, där det är viktigt att åstadkomma reella förbättringar och införa ett tydligt och stabilt regelverk, investeringar, som har avgörande betydelse för en hållbar ekonomisk utveckling och för att generera sysselsättning och välstånd, offentlig upphandling och immateriella rättigheter, behovet av att tydligt identifiera möjliga handelshinder och harmonisera reglerna för standardisering, ackreditering, certifiering, etc., för att främja rättvis handel och konkurrens, samt inrättandet av ett institutionaliserat instrument för tvistlösning.
Vid sidan om de rent tekniska och kommersiella aspekterna omfattar betänkandet också mekanismer som krävs för de små och medelstora företagens industriella, sysselsättningsrelaterade och sociala samarbete och frågor om teknik, vetenskap, miljöåtgärder, energi och kommunikation, liksom Europeiska unionens mekanismer för bistånd och solidaritet.
Slutligen berör vi det nödvändiga interparlamentariska samarbetet mellan Europaparlamentet och Mercosurparlamentet i syfte att öka avtalets demokratiska förankring och anpassa dess ibland överdrivet tekniska aspekter till uppfattningen hos de medborgare som vi företräder, och därigenom ge avtalet en mer folklig dimension.
Genom detta betänkande anser vi att Europaparlamentet tydligt framför sitt stöd för ett långtgående och ambitiöst associeringsavtal mellan den gamla världen och en stor del av den nya världen, som vi vill ska integreras, och vi uppmanar kommissionen att skynda på förhandlingarna så att avtalet kan börja tillämpas så snart som möjligt, till gagn för medborgarna på båda kontinenterna.
Jag vill avsluta med att tacka alla de parlamentariska grupperna för deras ovärderliga förståelse och stöd. Jag har fått mycket förståelse och stort stöd och jag behövde så mycket som möjligt av den varan för att kunna nå den breda överenskommelse vi ville ha.
Neelie Kroes, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! På min kollega Peter Mandelsons vägnar skulle jag vilja gratulera föredraganden och utskottet för internationell handel till betänkandet om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Mercosur i syfte att ingå ett interregionalt associeringsavtal.
I detta betänkande ges en mycket omfattande bild av de aktuella förbindelserna mellan EU och Mercosur på det ekonomiska och politiska området, och kommissionen instämmer till största delen i den analys som presenteras i detta betänkande.
Kommissionen är i mycket stor utsträckning ense med utskottet för internationell handel om att slutandet av ett ambitiöst och balanserat associeringsavtal mellan EU och Mercosur är ett strategiskt mål.
Kommissionen har fortfarande en stark vilja att sluta avtalet med Mercosur så snart som detta är tekniskt och politiskt genomförbart. Ett sådant avtal skulle utgöra en plattform för att främja förbindelsen mellan de två regionerna och för att främja de gemensamma värderingar och mål som förenar oss.
Genom ett avtal mellan EU och Mercosur skulle man få till stånd den första interregionala associeringen någonsin och det största frihandelsområdet i världen, vilket skulle omfatta nästan 700 miljoner människor. Som påpekas i betänkandet från utskottet för internationell handel skulle ett sådant associeringsavtal möjliggöra för båda regionerna att svara effektivare på globaliseringens utmaningar. Det skulle öka våra ekonomiers konkurrenskraft, öka tillväxten och därmed bidra till ekonomisk och social sammanhållning. Skapandet av världens största marknad skulle innebära ett enormt uppsving för skapandet av arbetstillfällen, för ekonomiska reformer och för produktiviteten. Ett frihandelsavtal med Mercosur är ett mycket bra exempel på hur EU:s handelspolitik kan bidra till EU:s mer allmänna strävan när det gäller ekonomiska reformer och konkurrenskraft.
Ett interregionalt avtal med Mercosur skulle också fungera som ett verktyg för att stödja integrationsarbetet inom Mercosur och Latinamerika. Venezuelas anslutning till Mercosur i år medför en utvidgning av regionen, och kommissionen hoppas även att arbetet med att bredda och fördjupa integrationen i regionen kommer att fortsätta. Vi vet från vår egen europeiska erfarenhet att de reformer och anpassningar som är nödvändiga för integrationen inte är lätta att åstadkomma. Men vi vet också att det man vinner på detta gör det värt att försöka.
Ett avtal skulle också skapa ett öppnare och stabilare affärsklimat för företagen inom EU och Mercosur, vilket skulle bidra till att locka större flöden av investeringar. Investeringar – och framtida investeringar – skulle kunna bli det som mest formar vårt framtida ekonomiska partnerskap med Mercosur. Trots att utländska direktinvesteringar inom Mercosur ökade under 2004 och 2005 har regionens relativa andel i förhållande till globala EU–investeringar varit på nedåtgående ända sedan 1990–talet. Detta ger anledning till oro eftersom investeringar innebär överförande av know–how, industrialisering och arbetstillfällen. Denna relativa nedåtgående trend för Mercosur–regionen i förhållande till resten av världen, särskilt Asien, är en av utmaningarna i samband med det framtida avtalet och möjligtvis den viktigaste potentiella ekonomiska fördelen med avtalet.
Låt mig bara säga några ord om valet av tidpunkt. I betänkandet från utskottet för internationell handel efterfrågar ni att man ska upprätta ett tidsschema för förhandlingarna med vars hjälp vi skulle kunna slutföra förhandlingarna mellan EU och Mercosur så snart som möjligt. Kommissionen är fast besluten att slutföra dessa förhandlingar så snart som det är tekniskt och politiskt genomförbart, men vi har alltid ansett att förhandlingarnas innehåll är viktigare än den tid de tar. Vad vi vill uppnå är ett ambitiöst, omfattande och balanserat avtal som går utöver våra WTO–åtaganden. Som påpekas i betänkandet från utskottet för internationell handel kostar det att inte ha ett avtal. Men det finns också en långsiktig kostnad för de möjligheter som man missar genom att ha ett dåligt avtal.
Det finns ett samband mellan tidsplaneringen och kopplingen mellan dessa biregionala förhandlingar, framstegen inom WTO:s utvecklingsagenda från Doha och de två förhandlingarnas inbördes ordning. I detta avseende instämmer kommissionen till fullo i den analys som görs i betänkandet från utskottet för internationell handel. Dessa båda processer kan i stor utsträckning samverka. De är inte ömsesidigt uteslutande utan kompletterar varandra.
Låt mig avslutningsvis ge er ett budskap som jag är säker på att ni håller med mig om: Av strategiska och politiska skäl är kommissionen fortfarande besluten att förhandla fram och sluta ett ambitiöst och balanserat avtal med Mercosur.
Handeln är en viktig del av detta avtal, men inte det enda viktiga. Utöver själva handelsförhandlingarna bör vi inte heller förlora detta avtals strategiska, politiska och ekonomiska grund ur sikte. Låt oss inte glömma ett framtida associeringsavtals strategiska dimension, som innebär att verka för en förbindelse mellan regionala block som främjar fred, stabilitet, välstånd, sociala framsteg och demokrati.
Filip Kaczmarek (PPE–DE), föredragande för yttrandet från utskottet för utveckling. – (PL) Herr talman! Jag vill framföra mina hjärtliga lyckönskningar till föredraganden, Daniel Varela Suanzes–Carpegna, för hans mycket framgångsrika betänkande om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Mercosur i syfte att ingå ett interregionalt associeringsavtal. Detta är ett viktigt betänkande som kom vid en lämplig tidpunkt.
Som vi vet har förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och Mercosur en lång och stormig historia. I det rådande läget – när Dohaförhandlingarna har misslyckats – behöver vi sända en stark och tydlig signal om att ett associeringsavtal är nödvändigt och gynnsamt för både Mercosurländerna och för EU–länderna. Det krävs också ett större politiskt engagemang och stöd om förhandlingarna mellan EU och Mercosur i slutänden ska bli framgångsrika. Jag anser att föredraganden har varit mycket framgångsrik här. Betänkandet skickar en positiv signal och kan spela en viktig och positiv roll för att bana väg för kommande förhandlingsetapper.
Jag vill också tacka föredraganden för att han beaktat de många förslagen och synpunkterna från utskottet för utveckling, som jag företrädde i egenskap av föredragande. Jag vill tacka för att ni betonat behovet av att bibehålla jämvikten mellan handel och utveckling i avtalets sluttext så att avsnitten om handeln inte kommer i konflikt med avsnitten om utveckling, och för att ni betonar behovet av att ställa upp garantier om att bestämmelserna om utvecklingsbistånd är effektiva för att bekämpa fattigdom och överensstämmer med EU:s förhandlingspolitik.
Utskottet för utveckling har pekat på olika aspekter av utvecklingssamarbetet. Det är uppenbart att bättre ekonomiska villkor och handelsvillkor kan bidra till att lösa vissa av de sociala problemen i Mercosurländerna. Utskottet för utveckling betonar behovet av att öka stödet till social utveckling, utbildning, minskade sociala klyftor, en mer jämlik fördelning av inkomster, och minskad fattigdom. Vi anser också att vi bör stödja små och medelstora företag och balansera investeringar i jordbruk, turism och infrastruktur mot miljöskydd. En viktig fördel med betänkandet är att det stärker institutionerna inom Mercosur. Ett sätt som föreslås för att nå detta mål är att stärka samarbetet på parlamentarisk nivå, något som skulle få mycket positiva effekter.
José Ignacio Salafranca Sánchez–Neyra, för PPE-DE–gruppen. – (ES) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag skulle vilja inleda med att gratulera föredraganden, Daniel Varela Suanzes–Carpegna, till det utmärkta arbete som han har gjort för utskottet för internationell handel.
Jag vill också beklaga att den ansvarige kommissionsledamoten, Peter Mandelson, är frånvarande, fastän han åtminstone var hövlig nog att ringa föredraganden för att förklara, vilket inte händer särskilt ofta i dessa fall.
Herr talman! I egenskap av föredragande för yttrandet från utskottet för utrikesfrågor vill jag säga att jag skulle ha uppskattat ett mer bestämt åtagande från kommissionen om den tidsram som föredraganden efterfrågat i sitt betänkande. Tio år är en lång tid för att förhandla om ett avtal som, vilket föredraganden och kommissionsledamoten har påpekat, är ett avtal om politisk associering, ekonomisk samordning och ekonomiskt samarbete.
Det är tydligt att EU inte har visat någon bristande vilja. Jag anser att en av medlemsstaterna i Mercosur har uttryckt ett klart och bestämt stöd för den multilaterala rundan, och erfarenheten med Chile och Mexiko – som Daniel Varela Suanzes–Carpegna påminde oss om – visar tydligt att det är möjligt att gå mycket längre än de förväntningar som framställts vid den multilaterala rundan.
Därför anser jag att där det finns vilja, finns det en väg. Fastän denna typ av avtal kännetecknas av kommersiella aspekter, när det gäller tredje generationens avtal som innefattar demokratiklausulen, är det tydligt att vi efter toppmötet i Wien och efter misslyckandet med den multilaterala rundan måste ta steget fullt ut.
Jag menar att Europeiska kommissionen tydligt och bestämt måste stödja dessa associeringsavtal, eftersom Latinamerika inte behöver allmosor, utan möjligheter. Detta associeringsavtal mellan EU och Mercosur ger oss alla en utmärkt möjlighet att arbeta mot våra gemensamma mål som innebär mer demokrati, större integration och självklart smidigare och effektivare handel, vilket för med sig fred, framsteg och välstånd för alla.
Javier Moreno Sánchez, för PSE-gruppen. – (ES) Herr talman, mina damer och herrar, fru kommissionsledamot! Jag vill inleda med att gratulera föredraganden Daniel Varela Suanzes–Carpegna till hans utmärkta betänkande, och som skuggföredragande för socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet vill jag tacka honom för vårt nära samarbete sedan de inledande diskussionerna i utskottet för internationell handel. Detta samarbete har bidragit till ett balanserat betänkande som innefattar det tydliga budskap som parlamentet vill ge till kommissionen: Fru kommissionsledamot! Det finns flera anledningar till att vi vill att ett associeringsavtal så snart som möjligt ska upprättas mellan EU och Mercosur.
För det första kommer detta avtal att vara mycket mer än bara ett handelsinstrument. Det kommer att vara ett instrument som främjar fred, multilateralism och dialog och som kommer att möjliggöra för båda blocken att anta en politik som främjar gemensamma ekonomiska, sociala och geopolitiska värderingar och intressen.
Det kommer att innebära den första interkontinentala associeringen mellan nord och syd och utgör ett alternativ till andra integrationsförsök, såsom det amerikanska frihandelsområdet (FTAA), som mer hade att göra med en önskan att dominera handeln.
Vidare kommer associeringen mellan EU och Mercosur att skapa världens största region av delat välstånd, som kommer att gynna mer än 700 miljoner medborgare, vilket tidigare talare har sagt. Ett stärkt samarbete kommer att möjliggöra genomförandet av en politik för ekonomisk och social sammanhållning med syfte att främja utveckling, jämlikhet och välstånd för båda regionernas medborgare.
För det slutliga betänkandet bedömer socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet att det är nödvändigt att i högre grad involvera sociala aktörer i integrationsprocessen och att ha en verkligt interparlamentarisk dimension mellan EU och Mercosur. Vi hoppas att de andra grupperna kommer att stödja våra ändringsförslag i denna riktning.
Fru kommissionsledamot! Trots att ansträngningar som inte leder någonstans kan vara nedslående måste kommissionen göra allt den kan för att avtalet ska kunna slutas och sätta stopp för den känsla av stagnation och pessimism som på senare tid har omgärdat de multilaterala och bilaterala handelsförhandlingarna.
Jag ska avsluta med en fråga, fru kommissionsledamot: Skulle ni kunna ge oss någon information om processen med Venezuelas anslutning till Mercosur och säga oss vilka konsekvenser denna process har för de pågående förhandlingarna?
Helmuth Markov, för GUE/NGL–gruppen. – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot! Jag anser att det är rätt att EU strävar mot fördelaktiga och nära förbindelser med de mest olikartade regioner i världen och självklart även med Mercosur. Emellertid är det enligt min synpunkt fel om kommissionen genom sådana avtal försöker att bakvägen genomföra det som avslogs av merparten av länderna under WTO–förhandlingarna, nämligen en liberalisering av internationell handel mellan partnerländer med mycket olika ekonomiska och sociala villkor utan att man tar hänsyn till dessa länders olika omständigheter. Toppmötet mellan EU och Latinamerika som ägde rum i Wien, samt det parallella mötet ”Enlazando alternativas” i maj, gav en möjlighet att bättre förstå önskemålen från de nya rösterna i Latinamerika och att forma förbindelser i befolkningens intresse i båda regionerna på ett mer balanserat sätt, och inte bara till fördel för industri och handel.
För några dagar sedan presenterade kommissionen ett meddelande om sin handelspolitiska strategi där man fokuserade mer än tidigare på ekonomisk liberalisering. Under gårdagens debatt betonade kommissionsledamot Peter Mandelson åter att han delar samma grundläggande hållning. Jag skulle inte vilja rekommendera en sådan grundläggande hållning. Betänkandet innehåller referenser som jag bedömer som mycket viktiga, såsom att betona principerna om ”mindre än fullständig ömsesidighet” och ”särskild och differentierad behandling” beroende på utvecklingsnivåerna.
På det hela taget förordas emellertid i betänkandet de kända kraven på liberalisering och man går även bortom dessa genom att till exempel godta att investeringsområdet utgör ämnet för ett kapitel i avtalet mellan EU och Mercosur. Som ett resultat av internationella protester har detta dock i sin helhet tagits bort från förhandlingarna om utvecklingsstöd inom ramen för Doharundan.
Min grupp stöder ett rättvist associeringsavtal men inte den väg man valt mot ett frihandelsområde mellan EU och Mercosur.
Kader Arif (PSE). – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Daniel Varela Suanzes–Carpegnas betänkande påminner oss med rätta om att EU och Mercosur borde stärka sitt samarbete, och han bör gratuleras till detta. Under de senaste månaderna har förhandlingarna med Mercosur snarast stannat av och de flesta kontroversiella frågorna väntar på att redas ut vid WTO–förhandlingarna. Mot bakgrund av de nyligen uppskjutna förhandlingarna i Doharundan måste vi hädanefter visa en orubblig politisk vilja att återuppta dessa diskussioner.
Bilaterala förhandlingar mellan olika regioner förutsätter en hög grad av ekonomisk och politisk integration mellan de två partnerna. Mercosur förefaller emellertid försvagat av asymmetrin bland dess medlemmar och av att deras intressen ibland går isär. Dess institutioner behöver därför konsolideras, särskilt genom att man inrättar ett regionalt parlament och ett bindande instrument för tvistlösning. Vidare måste man ta Venezuelas medlemskap i beaktande, vilket utan tvivel kommer att ge blocket en mer politisk karaktär och förändra den ekonomiska maktbalansen.
Eftersom det i hög grad ligger i EU:s intresse att förhandla med en stark partner måste EU politiskt och ekonomiskt stödja framväxandet av Mercosur som ett integrerat regionalt block. Detta område har makt att tillsammans med oss förstärka den multilaterala struktur och den ekonomiska och sociala modell som vi tror och hoppas på.
Antolín Sánchez Presedo (PSE). – (ES) Fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag skulle vilja inleda med att gratulera min landsman, Daniel Varela Suanzes–Carpegna, till hans betänkande och till hans öppna och positiva synsätt, vilket jag hoppas kommer att leda till ett betydande samförstånd här i parlamentet.
Mercosur har över 230 miljoner invånare, det är ett av världens fem största ekonomiska områden och det är det största i termer av livsmedelsproduktion.
Förbindelserna mellan EU och Mercosur har djupa historiska rötter och en gemensam kulturell grund. Associeringsavtalet är därför det bästa receptet för att utvidga våra förbindelser och stimulera utbytet oss emellan.
Jag är glad över att våra ändringsförslag har införlivats i betänkandet, där man betonar det demokratiska inslaget i vår förbindelse, som grundas på gemensamma värderingar, den parlamentariska dimensionen och civilsamhällets aktiva deltagande. Jag anser att vi fortfarande bör göra ytterligare insatser i samband med dessa aspekter, vilket Javier Moreno Sánchez har påpekat.
Jag är också nöjd med införlivandet av våra förslag om att utvidga förbindelserna inom fiskeri och turism, skapa lämpliga lagstiftningsramar, intensifiera utbyten och öka investeringarna – med en lämplig harmonisering av redovisnings– och revisionsstandarder – och att ta itu med hindren för rationalisering av den offentliga sektorn.
Slutligen vill jag uppmana kommissionen att behandla detta avtal som ett mål av högsta politiska prioritet.
Neelie Kroes, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag skulle vilja tacka parlamentet för deras kommentarer. Jag har noga noterat dessa, och jag kommer att förmedla dem till min kollega, kommissionsledamot Peter Mandelson, så att han kan beakta dem.
Av strategiska och politiska skäl är kommissionen fast besluten att förhandla fram och sluta ett ambitiöst och balanserat avtal med Mercosur. Följaktligen förblir ett sådant avtal en prioriterad fråga. Deltagandet i förhandlingar med andra partner innebär för övrigt inte att vi ger lägre prioritet åt ett avtal med Mercosur. Fördraget om Venezuelas anslutning har undertecknats av medlemsländerna i Mercosur. För att Venezuela ska bli en fullvärdig medlem måste dock detta fördrag också ratificeras av parlamenten. Vi i kommissionen ser inte att Venezuelas anslutning skulle utgöra något större hinder för förhandlingsprocessen.
Mycket har här sagts om utveckling. EU är den i särklass största givaren, och vi planerar att betala ut omkring 50 miljoner euro under perioden 2007–2013.
Jag tror att Europaparlamentet och kommissionen av ekonomiska, kulturella och politiska skäl delar samma åsikt när det gäller att sluta ett ambitiöst och balanserat avtal mellan EU och Mercosur. Detta är ett strategiskt mål.
Talmannen. Debatten är avslutad.
Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 11.00.