Fullständigt förhandlingsreferat

Torsdagen den 12 oktober 2006 - Bryssel

8. Röstförklaringar

- Betänkande: Cavada (A6-0326/2006)

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. (PT) Jag välkomnar slutandet av dessa bilaterala avtal om Rumäniens, Bulgariens och Turkiets deltagande i Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN).

Dessa tre länder finns med på listan över 13 kandidatländer som är inbegripna i anslutningsprocessen, och syftet med denna typ av avtal, varigenom de kan tillåtas delta i gemenskapsprogram och gemenskapsbyråer, är att stärka föranslutningsstrategin.

Detta är ett av de huvudsakliga sätt som vi kan använda för att hjälpa kandidatländerna att genomföra gemenskapens regelverk effektivare eftersom det i slutändan fungerar som ett slags förberedelseprocess genom vilken dessa länder och deras medborgare kan lära känna EU:s politik och arbetsmetoder.

I dessa avtal fastställs villkor för att delta i ECNN, i likhet med vad som gäller för Norge.

Dessa avtal kommer utan tvekan att medföra stora fördelar, och jag ser inga problem med formerna för deltagande, vare sig på ett tekniskt plan – såvida länderna i fråga kommer att vara knutna till Reitox och kommer att utbyta information, helt i enlighet med gemenskapsregler och nationella regler om dataskydd – eller på ett ekonomiskt plan, i och med att länderna kommer att behöva bidra till att täcka kostnaden för sitt deltagande. De kommer vidare att företrädas i styrelsen, om än utan rösträtt.

- Betänkande: Chichester (A6-0314/2006)

  Jens-Peter Bonde (IND/DEM), skriftlig. (DA) Galileoprogrammet är ett EU-program för satellitbaserad radionavigering. För närvarande baserar sig all satellitbaserad radionavigering på det välkända GPS-systemet och ett ryskt system. Galileo är ett civilt system, medan det amerikanska GPS är ett militärt system. Det kommer också att vara ett bättre system från teknisk synpunkt, med 30 satelliter som ger bättre täckning. För den kommersiella tjänsten kommer detta att innebära en precision på mindre än 3 millimeter, medan GPS ger en precision på mindre än ca 2–3 centimeter. Nu för tiden är satellitnavigering ett oumbärligt verktyg i vårt dagliga liv. Det är därför oerhört riskfyllt om detta är beroende av den amerikanska militärens bedömning. Galileo är därför helt nödvändigt för att ge oss ett säkert och oberoende navigationssystem. Alla kommer att kunna utnyttja den grundläggande tjänsten avgiftsfritt. Med en kostnad på omkring 30 miljarder danska kronor är projektet är en dyr affär som Danmark inte skulle ha kunnat klara av självt. Slutligen, om vi önskar vara oberoende av den amerikanska militären är detta ett projekt som Junirörelsen kan stödja.

I betänkandet stöds också en förlängning av projektet till efter konstruktionsperioden. Junirörelsen röstar därför för förslaget.

- Betänkande: Pahor (A6-0274/2006)

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för min kollega Borut Pahors utmärkta betänkande om ändringen av bestämmelserna om oförenlighet i artiklarna 3 och 4 i Europaparlamentets arbetsordning, där man behandlar granskning av bevis och mandatets varaktighet. Det skulle faktiskt inte vara mer än rätt att medlemsstaternas administrationer är inbegripna i granskningen av bevis, särskilt i fall där en ny ledamot av Europaparlamentet innehar en tjänst som kan vara oförenlig med att vara ledamot av Europaparlamentet.

- Betänkande: Moraes (A6-0278/2006)

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag stöder till fullo den strategi som min vän Claude Moraes redogjorde för i parlamentet under omröstningen. Vi har förhoppningsvis sänt ett politiskt budskap till rådet utan att blockera lagstiftningen.

- Betänkande: Moraes (A6-0279/2006)

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. (PT) Parlamentet har konsekvent förkastat alla inlämnade initiativ när det rådfrågats i detaljerade frågor i samband med Europol.

Vi är åter i samma situation. Därför stöder jag föredraganden Claude Moraes hållning att initiativet om att ändra Europols tjänsteföreskrifter bör förkastas, tillsammans med initiativet om att justera deras grundlöner.

Jag förstår helt och hållet att Europol behöver genomföra internationella justeringar, men det är inte rimligt att parlamentet lämnar ett utlåtande eftersom parlamentet som en mellanstatlig institution inte spelar någon relevant roll i denna institutions administrativa beslutsprocess.

Vi har gett vårt stöd till många initiativ i syfte att utvidga Europols befogenheter och ge byrån operativ behörighet, och därmed möjliggöra att den blir ett effektivt vapen i kampen mot organiserad brottslighet. Men vi har också betonat behovet av att denna process åtföljs av åtgärder som garanterar demokratisk och rättslig kontroll.

Jag hoppas därför att kommissionen snart kommer att skicka oss ett förslag med syfte att integrera Europol i EU:s institutionella system. Då skulle Europolkonventionen ersättas av ett rådsbeslut, varmed strukturen, arbetsmetoderna och verksamhetens och uppdragens omfång skulle bli föremål för medbeslutande.

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag stöder till fullo den strategi i detta betänkande som min vän Claude Moraes redogjorde för under omröstningen i parlamentet. Vi kommer förhoppningsvis att sända en betydelsefull politisk signal till rådet utan att blockera lagstiftningen.

- Betänkande: Mann, Erika (A6-0291/2006)

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) Fastän vissa medlemmar i kontaktgruppen gör allt som står i deras makt för att nå en överenskommelse inom den föreskrivna tidsramen, med andra ord före årets slut, har Kosovos status ännu inte fastställts.

Jag är mycket medveten om att uppdelningen av Kosovo inte finns på förhandlingsdagordningen och att världssamfundet öser förakt över den konstitution som Serbien just har antagit, där omfattande autonomi beviljas Kosovoprovinsen, som serberna med rätta ser som sitt lands vagga. Jag är också mycket medveten om att dessa förhandlingar är ett spel för gallerierna och att målet är att tvinga fram en utbrytning av Kosovo.

Hur det än är med den saken förefaller det som om Kosovos oberoende i det betänkande som vi fick i dag ses som något redan avklarat, eftersom det stöd som man där föreslår inte är någon annat än en konventionell donation till ett land utanför EU. De få ändringsförslagen i samband med respekt för mänskliga rättigheter är inget annat än en symbolisk gest. Förföljelsen av serbiska minoriteter inför de multinationella styrkornas likgiltiga blickar är en verklighet som utan tvekan berättigar den största försiktighet.

Vi känner ingen skyldighet att tolerera denna situation.

- Betänkande: Gál (A6-0306/2006)

  Carlo Fatuzzo (PPE-DE). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag är van att se parlamentsledamöter lämna kammaren när jag börjar tala. Jag skulle vilja tacka dem av er som har stannat för att höra på detta viktiga uttalande som gäller betänkandet om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter.

Jag har röstat för återförvisning till utskottet, men jag skulle vilja säga om detta ämne att grundläggande rättigheter inkluderar rätten för pensionärer att erhålla pension. Den socialistisk-kommunistiska regering som för närvarande styr i Italien och som leds av Romano Prodi som ordförande minskar nu pensionerna för 500 000 italienska medborgare som har arbetat utomlands, i Schweiz, med två tredjedelar av det belopp som de för närvarande erhåller. Det är som om vi skulle få en ersättning på en tredjedel av vad vi hittills fått.

Så kan man inte behandla pensionärer, vilka har rätt att leva och att kunna räkna med en säker pension. Vilken trygghet har de som har vid årets början har märkt att deras pension har minskats med hela 66 procent? Romano Prodis center-vänster-regering i Italien borde skämmas.

  Eija-Riitta Korhola (PPE-DE). – (EN) Herr talman! Tolkningen av mitt tal på finska i går var missvisande och delvis också motsägelsefullt i förhållande till det ursprungliga budskapet. Jag tycker att detta är mycket beklagligt, i synnerhet eftersom jag hade skickat talet i förväg. Det är beklagligt att den här sortens misstag till och med sker under det finska ordförandeskapet. Hur mycket vi än tycker om att tala på vårt modersmål, och hur stolta vi än är över det, gör den här sortens misstag att vi inte har mycket till val.

Jag vill därför be mina kolleger att läsa mina ursprungliga argument beträffande kraven att stänga vissa enheter i kärnkraftverket i Kozloduy i Bulgarien när den slutliga och korrekta översättningen blir tillgänglig.

  Talmannen. Tack så mycket, fru Korhola! Ni har rätt: Den obegränsade flerspråkighet som vi tillämpar här i parlamentet orsakar ofta problem, men tro mig att de som jobbar inom administrationen gör vad de kan.

Med tanke på det antal språk och de tekniska svårigheter som vi står inför anser jag, trots att det kan uppstå vissa problem såsom det som ni har nämnt, att parlamentet på det hela taget utgör en förebild för världen genom dess respekt för flerspråkighet.

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) Om det finns ett område där Bryssel är mycket produktivt så är det utan tvekan i skapandet av byråer. Det kan gälla försvar, narkotikabekämpning, sjöfart, trafiksäkerhet och flygsäkerhet, energi, återuppbyggnad etc.

I dag står EU:s grundläggande rättigheter på tur. Är denna byrå bara EU:s femtioelfte lilla leksak, eller är den en nyckel för att EU:s demokratier ska fungera på rätt sätt? I detta betänkande sägs följande: ”Grundläggande rättigheter bör utgöra kärnan i alla politikområden inom EU, så att EU verkligen kan sägas stå för grundläggande rättigheter.” Lysande! Storartat! Den enda haken är att det ser ganska annorlunda ut i verkligheten.

I dag dömdes i konungariket Belgien, en verklig bananoligarki, en oppositionsledare till icke valbarhet till offentliga uppdrag under tio år bara på grund av sina åsikter. På liknande sätt fördömdes Jean-Marie Le Pen hårt i Frankrike för att ha uttryck en moderat åsikt, som stöds av en mycket stor del av franska folket, om följderna av ett kraftigt inflöde av muslimska invandrare. I Storbritannien inleddes denna månad en rättegång mot Nick Griffin, även detta för att han hade uttryckt sin åsikt, i samband med en provokation som var ovärdig en BBC-journalist.

Man kan inte låta bli att dra slutsatsen att yttrandefriheten och åsiktsfriheten allt oftare hotas och föraktas och ger vika för självcensur och intellektuell terrorism.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. ”Med hänsyn till att processen med att skapa en konstitution för Europeiska union har stannat av anser föredraganden att detta är rätta tillfället för EU att lyfta fram skyddet och främjandet av de grundläggande mänskliga rättigheterna.”

På detta sätt väljer föredraganden att motivera behovet av en ny byrå för att efterleva rättigheter. Denna funktion har övervakats på högsta nivå sedan 1953 av den väl respekterade Europadomstolen för mänskliga rättigheter som omfattar så många fler länder än EU:s medlemsstater, med mycket gott resultat.

Betänkandets uppenbara motiv är att upprätthålla en byrå för övervakning av de grundläggande mänskliga rättigheterna, eftersom konstitutionen har fallit. Detta är högst anmärkningsvärt och visar ytterligare på EU:s outtröttliga strävan att bli en överstatlig makt som ska hantera allt inom alla områden utan att ta hänsyn till existensen av mellanstatliga avtal och överenskommelser samt nationell självbestämmanderätt.

Junilistan har dock röstat för en rad ändringsförslag som berör demokratisk insyn i byråns verksamhet samt en rättvis könsfördelning bland dess ledamöter. Vi har även röstat för att om förslaget går genom så skall barnens rättigheter ha en framskjutande plats i byråns arbete.

Junilistan säger nej till betänkandet i dess helhet.

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag välkomnar den här lagstiftningen, som rör omvandlingen av Europeiska unionens centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet till en heltäckande byrå för grundläggande rättigheter.

Syftet är att få ett oberoende organ som fortlöpande och systematiskt övervakar efterlevnaden av nationella och europeiska lagar om etablerade, internationella normer för mänskliga rättigheter. Byrån för grundläggande rättigheter kommer i sin tur att kunna utarbeta förslag till betänkanden och yttranden åt EU:s institutioner och tillhandahålla vägledning och åsikter. Medlemsstaterna och EU:s institutioner kommer inte att vara bundna av resultaten.

  Bernadette Vergnaud (PSE), skriftlig. – (FR) Jag anser att det är viktigt att skapa en byrå för grundläggande rättigheter som är både oberoende och ansvarig. Det är nödvändigt att hitta en balans mellan dessa båda krav medan man samtidigt håller i tankarna att det huvudsakliga målet är att inrätta ett funktionellt och effektivt organ.

Om detta mål ska uppnås är ett aktivt samarbete mellan EU:s tre institutioner oumbärligt. Det är för det första en fråga om att nå politiskt samförstånd. Rådet har emellertid låtit förstå att det inte vill att befogenheterna för EU:s byrå för grundläggande rättigheter ska utvidgas till den tredje pelaren, med andra ord till ett mellanstatligt samarbete inom områdena polisväsende, rättsväsende, invandring och åtgärder mot terrorism. Nederländerna har till och med tillkännagivit att landet kommer att använda sin vetorätt för att förhindra att byrån inleder sin verksamhet den 1 januari 2007, eftersom den skulle överlappa Europarådets insatser.

Fastän jag röstade för hela paketet med ändringsförslag till Kinga Gáls betänkande, tog jag av detta skäl icke desto mindre ställning för att skjuta upp den slutliga omröstningen för att låta rådet ompröva sin hållning.

- Betänkande: Kósáné Kovács (A6-0282/2006)

  Carl Lang (NI), skriftlig. – (FR) I detta betänkande sägs följande: ”Byrån för grundläggande rättigheter skulle kunna vara ett lämpligt organ som regelbundet tillhandahåller en överblick över efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna.”

Följaktligen måste den framtida byrån givetvis undersöka den aktuella vågen av attacker mot yttrandefriheten i EU.

Tyvärr råder det ingen brist på exempel på detta: från Mohammedkarikatyrerna som publicerades i en dansk tidning, vilket ledde till att präster mördades i Turkiet, våldsamma demonstrationer och brännandet av kyrkor, till det tal som hölls av påven Benedictus XVI vilket fördömdes av en turkisk muslimsk ledare som menade att det speglade ”hat och fiendskap” och, mer nyligen, till de prövningar som den franske filosofen Robert Redeker har fått utstå. Han har blivit utsatt för dödshot och tvingats byta adress på daglig basis på grund av en artikel om koranen som bedömdes vara fientlig och förolämpande mot profeten, mot islam och mot muslimerna.

Självcensur, hot och angrepp blir alltmer utbredda på bekostnad av yttrandefrihet och åsiktsfrihet, vilka nu troligen är de mest hotade friheterna i EU.

Följaktligen, om den främsta uppgiften för denna framtida byrå är att försvara dessa friheter effektivt och att fördöma kränkningar av dessa, så är vi för denna byrå. Om detta inte är fallet kommer byrån bara att vara ytterligare ett värdelöst och dyrt samtalsforum.

- Framtida åtgärder på patentområdet (B6-0522/2006)

  Marco Cappato (ALDE). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag har röstat mot resolutionen om patentens framtid eftersom jag anser att Europaparlamentet borde ha sänt ut ett klart budskap och efterfrågat gemenskapsregler för patent inom EU. Den medelväg som kommissionen föreställer sig består i att lägga till några gemenskapselement till ett system som ändå är, och kommer att förbli, väsentligen mellanstatligt.

Europeiska patentverket har redan gett prov på sin förmåga att orsaka skada inom området patenterbarhet för programvara. Jag hoppas att kommissionen i stället för att utforska den mellanväg som de föreslår oss kommer att vilja med beslutsamhet återgå till tanken på ett gemenskapspatent, i motsättning till den trend av åternationalisering som vid det här laget är rådande inom alla EU:s sektorer.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Fastän rådets gemensamma hållning om ett förslag till direktiv om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar avslogs i Europaparlamentet av en rungande majoritet (648 röster) i juli 2005, tog kommissionen i januari på nytt upp debatten om framtiden för patentsystemet i EU. Genom att göra detta kringgick den utgången av denna omröstning, som var resultatet av en massiv protest.

Frågans kärna är försöket att inrätta en europeisk organisation för patenttvister och en europeisk patentdomstol, vars beslut skulle ha företräde framför beslut från nationella domstolar i alla medlemsstater. Denna domstol skulle stå under kontroll av nationella företrädare i styrelsen för Europeiska patentverket (EPO), som vidare skulle ha ansvaret att utse domare. Under de senaste åren har EPO utfärdat hundratals patent, till exempel om programvara, som vissa länder har bedömt som ogiltiga. Med förlusten av självständighet skulle de nationella domstolarna inte kunna utfärda domar mot patent.

När det gäller den resolution som antogs i dag, och som vi röstade emot, önskar vi upprepa vårt motstånd mot tanken på att utfärda patent på idéer och kunskap och mot att sätta upp hinder för intellektuell frihet, teknisk innovation och själva konkurrenskraften hos EU:s ekonomi.

  Mathieu Grosch (PPE-DE), skriftlig. (DE) Eftersom parlamentet, i artikel 1, bara ber kommissionen att utforska olika möjligheter, har det resulterat i att några beslut ännu inte har tagits om vilka lösningar som bör väljas. I fullständighetens intresse bör då även åtgärder som inte stöds av alla parter analyseras.

- Betänkande: Jeggle (A6-0290/2006)

  Michl Ebner (PPE-DE). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag har röstat för Elisabeth Jeggles betänkande, med övertygelse och efter noggrant övervägande, eftersom jag menar att det är ett av de initiativ som kommer att driva på debatten om forskning på djur, det vill säga om att begränsa forskning på levande djur så långt detta är möjligt. Jag anser att vi måste utnyttja varje möjlighet i detta avseende, vilket vi har gjort i samband med initiativet i fråga. Jag är medveten om att den rättsliga grunden för andra sektorer inte är den allra mest uppenbara. Icke desto mindre upplever jag att vi har tagit ett steg framåt, och jag hoppas att andra kommer att följa efter i denna riktning.

  Jan Andersson, Anna Hedh, Ewa Hedkvist Petersen, Inger Segelström och Åsa Westlund (PSE), skriftlig. Vi röstade emot initiativbetänkandet A6-0290/2006 av Jeggle i sin helhet, eftersom det på flera punkter motverkar unionens arbete för förbättrat djurskydd. Vi kan inte ställa oss bakom tanken att EU skall skjuta upp införandet av bättre djurskydd innan våra handelspartner inom WTO gör detsamma. Detta kommer på ett allvarligt sätt att bromsa utvecklingen på området.

Dessutom vänder vi oss emot införandet av handelshinder gentemot tredjeland med sämre djurskyddsnormer än EU. Detta riskera att drabba utvecklingsländer som är beroende av jordbruksexport till EU.

Vi vill dock betona att vi är positivt inställda till kommissionens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande. Vi välkomnar även de delar av betänkandet som vill gå vidare på flera viktiga områden för djurskyddet.

  Luis Manuel Capoulas Santos, Fausto Correia, Edite Estrela och Joel Hasse Ferreira (PSE), skriftlig. (PT) Jag röstade för den första meningen i punkt 71 i Elisabeth Jeggles betänkande av följande skäl.

1. Tjurfäktning är en månghundraårig tradition med rötter i ett flertal regioner i olika EU-medlemsstater. Den skiljer sig från land till land – i exempelvis Portugal infördes för första gången 1836 ett förbud mot att döda tjuren.

2. Tjurfäktning bidrar till att bevara de tjurar som är avsedda för kamp och som annars hade varit utrotade för länge sedan, eftersom uppfödning av dessa djur inte har något ekonomiskt värde i form av produktion av kött eller mjölk.

3. Detta utesluter emellertid inte att tjurfäktning som skådespel och därmed sammanhängande traditioner bör utvecklas och anpassas till dagens moraliska värderingar. Numera ser man till att så snabbt som möjligt förkorta djurens lidande. Många ansedda sporter har sin grund i våldsutövning. Ett exempel är fäktning som nuförtiden inte innebär att utövarna åsamkas någon fysisk skada. De järnpikar som används vid tjurfäktning kan enkelt bytas ut mot en elektronisk stav som vid kontakt med djuret gör att upplevelsen av skådespelet blir densamma.

4. Genom att i punkt 71 i betänkandet något förenklat föreslå att tjurfäktningar ska förbjudas …

(Röstförklaringen kortades ned i enlighet med artikel 163.1 i arbetsordningen.)

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Även om djurskydd och djurens välbefinnande är viktiga frågor, inte minst genom sambandet mellan dels människors livskvalitet, dels livsmedelssäkerhet och kvaliteten på de produkter som är av animaliskt ursprung, måste även speciella traditioner och kulturyttringar beaktas.

Vi stöder många tankar och idéer i betänkandet. Djurskyddet återspeglar exempelvis en human grundinställning. EU:s politik bör utvidgas till att innefatta välbefinnande hos andra djur än djur från jordbruksföretag. De särskilda regionala och miljömässiga särdragen inom EU bör beaktas och en övergripande djurskyddspolitik främjas, som innefattar såväl lagstiftning och yrkesutbildning som ekonomiskt stöd och vetenskaplig forskning.

Andra positiva inslag som vi vill lyfta fram gäller påpekandet att såväl jordbrukens storlek som de ytterligare kostnader som är förknippade med djurskydd måste beaktas. Jordbrukare med framför allt små och medelstora anläggningar och de som bedriver traditionellt jordbruk bör kompenseras för de ekonomiska förluster de åsamkas genom att åtgärder för djurens välbefinnande genomförs.

Vi stöder inte föredragandens ståndpunkt i fråga om tjurfäktning, eftersom det är fel att dra alla över en kam. Det är exempelvis inte rätt att tjurfäktningar med rep på Azorerna behandlas på samma sätt som tjurfäktningar där tjuren dör, även om dessa också måste ses som ett uttryck för lokala kulturer och traditioner där nya metoder kan utvecklas.

  Robert Goebbels (PSE), skriftlig. – (FR) Jag lade ned min röst vid slutomröstningen om betänkandet, eftersom parlamentet som vanligt har omsatt de goda avsikterna i en störtflod av regler och bestämmelser, vars efterlevnad är omöjlig att kontrollera. Vem kan hålla räkning på hur länge kor betar på ängarna? Vem vet exakt hur gamla smågrisar är när de kastreras? Vägen till helvetet är stensatt med goda avsikter!

  Ana Maria Gomes (PSE), skriftlig. (PT) Jag röstade för ändringsförslaget från gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater, där ordet ”tjur” i punkt 71 i Elisabeth Jeggles betänkande hade tagits bort.

Jag röstade på detta sätt eftersom kamptjurarna inte får dö ut och eftersom traditionen med tjurfäktningar är en garanti för att dessa tjurar får leva kvar.

Jag ser emellertid med avsky på det som numera utspelar sig vid tjurfäktningar i Portugal och andra medlemsstater. Under den genomskinliga förevändningen att slå vakt om en ”tradition” och med folknöjet som täckmantel bidrar detta skådespel till att djurens lidande bagatelliseras.

Liksom andra vardagliga företeelser i samhället måste också tjurfäktningar utvecklas och befrias från det nedärvda barbari som fortfarande utmärker dem. Ingen aspekt av offentligt liv bör undantas från framåtskridande och vara oemottaglig för den ökade medkänsla som kommer till uttryck hos människor.

Resolutionen bör följaktligen fungera som en varningssignal för dem som ser alla förändringar inom tjurfäktning som ett hot. Verksamheten måste skyndsamt förändras och upphöra att vara så tydligt kopplad till djurens lidande. Annars kommer mitt land Portugal att i samarbete med EU tvingas till drastiska åtgärder.

Ett samhälles sätt att behandla djur är inte endast avslöjande för dess inställning till djuren – det är ett tecken på hur civiliserat, humant och framstegsvänligt samhället är.

  Hélène Goudin (IND/DEM), skriftlig. Att föra en politik inom EU som syftar till att skydda djur och öka deras välbefinnande anser vi absolut höra till en grundläggande värdeunions ansvar.

Jag instämmer därför i huvudsak med betänkandet och röstar ja till det i dess helhet. Jag ställer mig dock inte bakom tankarna i betänkandets motivering om att skapa ett EU-centrum eller laboratorium för djurskydd och djurs välbefinnande. Det är medlemsstaterna som skall se till att bedriva en djurskyddspolitik i enlighet med den allmänna strategin för djurskydd som man kommer överens om på EU-nivå.

  Jens Holm och Eva-Britt Svensson (GUE/NGL), skriftlig. Vi välkomnar kommissionens förslag till en handlingsplan för djurskydd 2006-2010. Det finns ett stort behov av att i praktiken förbättra villkoren för djur, och kommissionens förslag innehåller många viktiga förslag. Dessvärre har vi varit tvungna att konstatera att Jeggles betänkande inte levt upp till våra höga förväntningar, bland annat genom betoningen av försämrad konkurrenskraft till följd av höga standarder för djurskydd, vilket i praktiken riskerar att omöjliggöra en progressiv politik på detta område. Därför valde vi att lägga ned våra röster i slutomröstningen om betänkandet idag.

  Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. Att föra en politik inom EU som syftar till att skydda djur och öka deras välbefinnande anser vi absolut höra till en grundläggande värdeunions ansvar.

Jag instämmer därför i huvudsak med betänkandet och röstar ja till det i dess helhet. Jag ställer mig dock inte bakom tankarna i betänkandets motivering om att skapa ett EU-centrum eller laboratorium för djurskydd och djurs välbefinnande. Det är medlemsstaterna som skall se till att bedriva en djurskyddspolitik i enlighet med den allmänna strategin för djurskydd som man kommer överens om på EU-nivå.

Jag ansluter mig inte heller till en del av uppmaningen i punkt 71 i förslaget till betänkande om att på EU-nivå sätta stopp för hundkamper samt tjur- och tuppfäktning genom lagstiftning på EU-nivå. Det är enligt vår mening sist och slutligen medborgarna i en medlemsstat som i nationella val eller folkomröstningar skall avgöra om de vill förbjuda de ovan nämnda verksamheterna inom sin stats territorium.

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta betänkande, som innehåller många förnuftiga förslag till förbättring av djurens välbefinnande. Vi kan emellertid inte bara fastställa höga normer för välbefinnande, utan vi måste också tillämpa dem. Våra befintliga lagar om djurens välbefinnande tillämpas alldeles för ojämnt. Kommissionen måste få medlemsstaterna att verkligen realisera lagen, genom ökad inspektion och tillämpning av sanktioner.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Initiativbetänkandet är ett misslyckande i två avseenden. Det första gäller det fördömande av tjurfäktning som lyckligtvis inte vann gehör, eftersom frågan knappast gör det motiverat med synpunkter från EU:s sida. Eftersom efterlevnaden av de miniminormer som gäller för en EU-medlemsstat inte ifrågasatts anser jag att gemenskapens institutioner bör avhålla sig från åsikter i frågan.

Försöket att med hjälp av gemenskapens ”lagstiftning” pådyvla en medlemsstat antingen en annan stats traditioner och kulturella värderingar eller en viss medlemsstats speciella syn på traditioner eller kulturella värderingar som denna stat saknar all kunskap om tyder dessutom mer än något annat på en arrogant och fullständigt oacceptabel inställning som vi tar bestämt avstånd från. Detta gäller oavsett de eventuella åsikter vi har om traditionerna i fråga.

Låt EU ta hand om de frågor som har anknytning till gemenskapen, och låt medlemsstaterna sköta det som naturligt bör omfattas av deras behörighet.

- Betänkande: Ehler (A6-0272/2006)

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för det betänkande som utarbetats av min förträfflige kollega Jan Christian Ehler om uppföljning av rapporten om konkurrens inom sektorn för professionella tjänster. Jag lade emellertid ned min röst i fråga om vissa bestämmelser om reklam, eftersom en mer ingående information saknas om konsekvenserna av meddelandet för såväl den professionella och etiska kvaliteten på tjänsterna som för priset.

Jag delar åsikten att tillhandahållare av professionella tjänster måste innefattas i EU:s inre marknad, men på grund av det oavvisliga kravet på särskilt skydd för europeiska konsumenter på en marknad som snabbt blir alltmer internationell måste vi beakta dessa yrkens speciella karaktär. Dessutom förefaller det vara mycket viktigt att tillhandahållare av professionella tjänster i större utsträckning erkänns av de politiska institutionerna inom EU och ges sin rätta plats i den sociala marknadsekonomin i Europa.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Det enda syftet med detta betänkande är att fastställa och främja reformer inom sektorn för professionella tjänster genom avreglering och undanröjande av alla konkurrenshinder. Det bidrar med andra ord till målet att åstadkomma en fullständig avreglering och stärka konkurrenskraften, som angavs som ett mål i Koks rapport från november 2004 och vid nystarten av Lissabonstrategin 2005.

Betänkandet bidrar också till processen för liberalisering av tjänstesektorn och skapande av en inre marknad för tjänster, såsom det föreslogs i det så kallade Bolkesteindirektivet. I detta sammanhang anses allmänt att yrkesorganens självreglering hindrar ett fritt tillhandahållande av tjänster.

Vi instämmer i att en del av dessa tjänster är av allmänintresse och bör betraktas som offentliga ”varor” och att det följaktligen måste finnas regler som garanterar tjänsternas kvalitet och som skyddar slutanvändare och konsumenter.

Av denna anledning får medlemsstaternas rätt att reglera dessa verksamheter på nationell nivå, eller att tillåta självreglering från yrkesorganens sida, inte undergrävas. Medlemsstaterna måste ha rätt att utfärda föreskrifter baserade på traditionsbundna, geografiska och demografiska särdrag, eller andra särskilda föreskrifter, till exempel om reklam.

  Marianne Thyssen (PPE-DE), skriftlig. (NL) Fria och intellektuella yrken betecknas så helt enkelt därför att de på många sätt skiljer sig från andra tjänstetillhandahållare. Samtidigt som vi behöver vägleda dem samt hjälpa dem att bidra till Lissabonmålen så mycket de kan och visa respekt för de grundläggande principerna i fördraget, får vi inte förbise deras individuella särdrag.

I betänkandet av Jan Christian Ehler erkänns i hög grad dessa individuella särdrag, och det är också därför som han kan räkna med mitt stöd. När det gäller detta betänkande har Jan Christian Ehler tagit itu med saken på rätt sätt: genom att begära att debatten ska bli mer strukturerad, så att tydliga frågor kan få tydliga svar som är tillförlitliga ur rättslig synvinkel. Detta ligger i kundernas (företagarnas och konsumenternas/klienternas) intresse såväl som i allmänintresset samt främjar konkurrenskraften och de kollegiala förbindelserna inom yrkesgruppen.

- Betänkande: Varela Suanzes-Carpegna (A6-0302/2006)

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för det utmärkta betänkande som min kollega och vän, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, har utarbetat om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Mercosur. Jag är särskilt tacksam för att han har godtagit ändringsförslagen om de små och medelstora företagens plats i kapitlet om samarbete i förslaget till associeringsavtal med Mercosur, om den finansiering som krävs för detta och om rollen för de organisationer som företräder små och medelstora företag.

Vid en tid när förhandlingarna i Världshandelsorganisationen befinner sig i ett dödläge och Europeiska unionen gör sig redo att förhandla om bilaterala avtal beskrivs i detta betänkande vägen till handelssamarbete med denna mycket viktiga del av den amerikanska kontinenten. Om associeringsavtalet ingås kommer det att skapa det största interregionala frihandelsområdet i världen och innebära gyllene möjligheter till handel och därigenom ekonomisk tillväxt för båda parterna samt öka de båda marknadernas internationella konkurrenskraft.

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) Trots att det förnekas från Europeiska unionens sida inleder EU allt fler förhandlingar om bilaterala avtal i syfte att minska sidoeffekterna av det förutsedda misslyckandet vid de multilaterala förhandlingarna i Doharundan. Dessa förhandlingar har emellertid samma brister som WTO-förhandlingarna: Europeiska unionens eftergifter gentemot sina handelspartner är mycket större än partnernas eftergifter gentemot EU, och det europeiska jordbruket offras utan garantier för att utländska marknader verkligen kommer att öppnas för europeiska industriprodukter eller tjänster. En del av Mercosurländerna gynnas faktiskt redan genom Europeiska unionens allmänna preferenssystem, som ger dem tillträde till den europeiska marknaden utan tullar eller kvoter.

Man kan dessutom undra vilket intresse dessa framtida handelspartner har av ett sådant här avtal, eftersom kostnaden om man inte lyckas ingå avtalet är minimal jämfört med den nuvarande handelsvolymen mellan de båda parterna.

Det verkar som om det viktigaste motivet bakom detta avtal är ren fåfänga, en önskan att ta åt sig äran för att ha skapat världens första interregionala frihandelsområde, vilket snart skulle utvidgas till hela den amerikanska kontinenten. Detta är ännu ett exempel på Bryssels benägenhet att låta ideologiska mål överskugga alla andra hänsynstaganden, särskilt ekonomiska och sociala.

  Hélène Goudin (IND/DEM), skriftlig. Junilistan anser att en friare handel gynnar välståndet i världen. Frihandelstanken bygger på att ju fler som är med, desto bättre blir resultatet för de inblandade parterna.

Detta initiativbetänkande innehåller många förtjänstfulla delar, som skulle kunna leda till ökat välstånd. Dessvärre, som så ofta sker i denna församling, lägger man till ovidkommande och negativa skrivningar.

Det talas bland annat om de utrikespolitiska strategiska aspekterna av ett avtal, om bistånd och att ge parlamentet mer makt, såväl i handels- som utrikespolitiska frågor.

De nyss nämnda aspekterna överskuggar tyvärr det önskvärda som skulle kunna uppnås. Jag har således röstat emot betänkandet vid dagens omröstning.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Förslaget att ingå ett associeringsavtal och skapa ett frihandelsområde mellan EU och Mercosur är en del av det pågående korståget för att öppna marknaderna för global konkurrens mot bakgrund av det nuvarande dödläget i WTO.

I betänkandet har man lyckats tydliggöra EU:s ambition att bli dominerande i Latinamerika, särskilt i Mercosurländerna, trots frihandelsområdet för Nord-, Latin- och Sydamerika (FTAA), utan att undergräva FTAA, anmärkningsvärt nog. En motsägelse? Visst inte!

En majoritet av parlamentet vill se att alla sektorer ingår i detta frihandelsområde, inbegripet de så kallade Singaporefrågorna, det vill säga investeringar, konkurrens, offentlig upphandling och underlättande av handeln. Samma majoritet hävdar dessutom att EU är en integrationsmodell för Latinamerika.

Vi anser att en liberalisering av marknaderna undergräver folkets och (en del) staters makt att förvalta sina resurser och välja vilken väg deras land ska följa för att utvecklas. I och med liberaliseringen av världshandeln har arbetarnas löner och rättigheter utsatts för press, och de flesta små och medelstora jordbruk och företag har riskerats medan de stora multinationella företagens intressen och en koncentrering av kapitalet har främjats.

Därför röstar vi emot.

  Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. Frihandel är det viktigaste medlet för välstånd i världen, och ju fler länder som deltar i sådan frihandel, desto mer stiger välståndet i de länder som deltar. Att få med stora delar av Sydamerika i ett frihandelsområde med EU är därför ett stort steg mot välstånd och utrotande av fattigdom.

Detta initiativbetänkande innehåller därför många förtjänstfulla förslag, som kan leda till ökat välstånd om de förverkligas. Som så ofta i denna församling innehåller det dessvärre också en mängd skrivningar, vars syfte är att främja utvecklingen av EU till en federal stormakt och att öka parlamentets makt på medlemsländernas bekostnad. Det talas bland annat om de utrikespolitiska strategiska aspekterna av ett avtal, om bistånd och om att ge parlamentet mer makt över såväl handelspolitiken som utrikespolitiken.

Trots dessa starka invändningar, gör jag bedömningen att det är bättre att detta regionala associeringsavtal ingås än att det stoppas.

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) På det stora hela välkomnar jag detta betänkande, som uttrycker stöd för ett återupptagande och en förstärkning av det biregionala, strategiska partnerskapet med Mercosur. Det syftar till att förstärka den regionala integrationen som en prioriterad dimension för stöd av utveckling i Latinamerika och till att erkänna principerna om ”mindre än fullständig ömsesidighet” och ”särskild och differentierad behandling”, beroende på utvecklingsnivåerna och sektoriell konkurrenskraft i de båda regionerna. I betänkandet förespråkas också en gradvis och ömsesidig liberalisering av handeln.

Jag anser dock att man bör gå försiktigt till väga med liberaliseringen av tjänster (i synnerhet offentliga tjänster). Man bör genomgående ta hänsyn till utvecklingsländernas särskilda behov. Liberaliseringen kan, om den tillämpas lägligt och gradvis, innebära en lösning för affärspotentialen och stimulera den ekonomiska tillväxten till båda parters belåtenhet. Men den är inte ett mål i sig, och den bör inte betraktas som ett universalmedel för alla de problem som våra partner står inför.

  Tobias Pflüger (GUE/NGL), skriftlig. (DE) Daniel Varela Suanzes-Carpegnas betänkande ser ut som en önskelista sammanställd av europeiska megaföretag och Mercosurländernas livsmedelsindustri, vilka har som mål att så snart som möjligt inrätta ett frihandelsområde mellan EU och Mercosur. Varken respekten för de mänskliga rättigheterna eller inverkan på breda befolkningslager i de båda regionerna behandlas som om de hade någon som helst betydelse.

I betänkandet belyses de kostnader som ett misslyckande att ingå avtalet skulle innebära, men inte med ett enda ord nämns de sociala kostnader som ett frihandelsområde mellan EU och Mercosur skulle medföra. De frihandelsavtal som har ingåtts under de senaste årtiondena visar nämligen med förfärande tydlighet att en liberalisering av handelsförbindelserna inte på något sätt bidrar till att öka välståndet. De småskaliga producenterna hör till dem som förlorar på ett frihandelsavtal som ökar tillträdet till den europeiska marknaden endast för ett fåtal jordbruksindustriprodukter.

När det gäller offentlig upphandling, tjänster och investeringsregler är EU på offensiven och kräver till exempel lika tillträde vid offentlig upphandling i Mercosurländerna inom områdena vatten, transporter och energi.

Det är tydligt att EU inte har någon önskan att ge mänskliga rättigheter och demokrati en central plats i handelsavtalet med Latinamerika. I stället prioriteras fri handel för företag, vilket kommer att leda till att de fattigaste befolkningsgrupperna kommer att få det ännu sämre.

I stället för en ny förhandlingsrunda för att ingå ett avtal mellan EU och Mercosur borde EU starta en utredning om de sociala och ekonomiska konsekvenserna av liberaliseringsåtgärderna i Latinamerika.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Historien har lärt oss att handel är ett effektivt sätt att skapa positiva förbindelser mellan länder och få fart på den ekonomiska utvecklingen. Enbart detta räcker som skäl till varför vi bör försöka ingå ett avtal med Mercosur, som jag tidigare har framfört både i offentliga tal och i politikförslag till kommissionen. Det finns ytterligare faktorer, till exempel historiska och kulturella band, som gör vårt åtagande på detta område än mer berättigat. Jag tänker här särskilt på Brasilien och det blomstrande portugisiska samhället i Venezuela.

Venezuelas anslutning nyligen ger dessutom avtalet en utrikespolitisk dimension, eftersom det inte endast är ett oljeproducerande land utan också ett land som EU bör ägna särskild uppmärksamhet.

Detta avtal erbjuder enorma möjligheter till framsteg och ekonomisk utveckling, och av denna anledning och eftersom jag noggrant har följt denna fråga instämmer jag med föredraganden i att kommissionen bör uppmanas att kanalisera sina ansträngningar för att skapa lönsamhet i detta enorma ekonomiska område.

  Kathy Sinnott (IND/DEM), skriftlig. (EN) Det påstås att kommissionen vill se en balanserad strategi när det gäller förhandlingar med länder som producerar etanol. I de två konkreta fall som jag känner till, sockerfabrikerna i Mallow och Carlow i Irland, kommer denna balans inte till uttryck.

Eftersom den irländska regeringen inte var tillräckligt uthållig i förhandlingarna med kommissionen om kompensationspaketet, som en del av nedläggningen av Mallow och Carlow inom ramen för tillfälliga bestämmelser för omstrukturering inom sockerindustrin, är kommissionen nu omedgörlig när det gäller att omvandla dessa fabriker till etanolproducerande anläggningar. Faktum är att man har försäkrat mig, trots upprepad vädjan till kommissionsledamot Mariann Fischer Boel att ompröva avgörandet och tillåta produktion av etanol i dessa fabriker med användning av de sockerbetor som finns tillgängliga, att fabrikerna kommer att avvecklas helt och hållet.

- Situationen inom sektorn för bär och körsbär avsedda för bearbetning (B6-0525/2006)

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. Vi har röstat nej till denna resolution då den i sitt innehåll dels vill begränsa och på olika sätt försvåra tredjeländers tillgång till den inre marknaden, dels införa olika nya stöd till EU:s odlare inom denna sektor.

Vi anser att marknaden i allmänhet måste öppnas upp för jordbruksvaror, vilket även gäller bär och körsbär för bearbetning.

Det är faktiskt en skandal att vi i Europaparlamentet helt plötsligt från jordbruksutskottet föreläggs ett resolutionsförslag som detta, vilket talar om överdriven import av bär från tredje länder och bland annat vill införa:

– kvalificerat marknadstillträde,

– stödsystem för grupperingar av producenter,

– särskilda skyddsklausuler för införselpris,

– ekonomiskt stöd för att likvidera fleråriga odlingar av bär och körsbär i situationer med bestående utbudsöverskott.

Vi motsätter oss definitivt sådana förslag i detta parlament.

- Betänkande: Gál (A6-0306/2006) och Kósáné Kovács (A6-0282/2006)

  Carl Schlyter (Verts/ALE), skriftlig. Jag röstar mot dessa två betänkanden, eftersom Kósáne Kovács betänkande mest troligen kommer att betona som EU:s uppgift att fastställa och genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Jag anser att de resurser som finns bör satsas på befintliga organ såsom Europarådet, OSSE och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och inte konkurrera med dessa.