Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2004/0150(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0343/2006

Ingivna texter :

A6-0343/2006

Debatter :

PV 24/10/2006 - 7
CRE 24/10/2006 - 7

Omröstningar :

PV 24/10/2006 - 8.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2006)0433

Fullständigt förhandlingsreferat
Tisdagen den 24 oktober 2006 - Strasbourg EUT-utgåva

7. Programmet Kultur (2007-2013) (debatt)
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Nästa punkt är en andrabehandlingsrekommendation från utskottet för kultur och utbildning om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av programmet Kultur (2007–2013) (06235/3/2006 – C6-0269/2006 – 2004/0150 (COD)) (Föredragande: Vasco Graça Moura) (A6-0343/2006).

 
  
MPphoto
 
 

  Vasco Graça Moura (PPE-DE), föredragande. – (PT) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Den process som kommer att kulminera i omröstningen om ramprogrammet Kultur (2007–2013) vid andra behandlingen har varit komplicerad och långsam: långsam huvudsakligen på grund av en rad bakslag angående budgetramen, vilket vi alla minns, och komplicerad på grund av frågans natur och de olika bidragen till debatten från alla medlemmar av de övriga utskotten, som yttrat sina åsikter inför medlemmarna av det direkt berörda utskottet.

Alla dessa bidrag resulterade i en omfattande dialog om ramprogrammet Kultur (2007–2013), som därefter gick från första behandlingen till det nuvarande skedet i förfarandet. Denna process har utmärkts av formella och informella inlägg från såväl kommissionen som rådet, vilka har lett till sådana givande utbyten av åsikter och ståndpunkter som vi kunnat enas om som bara kan betraktas som mycket positiva.

Detta har resulterat i att de flesta av de ändringsförslag som parlamentet antog vid första behandlingen har skrivits in i den gemensamma ståndpunkten. Av dessa ändringsförslag vill jag belysa den uttryckliga hänvisningen i skälen och i huvuddelen av artikel 3 till betydelsen av ett gemensamt kulturarv som vi européer kan dela, en tanke som innefattar programmets målsättningar.

Vi måste därför fortlöpande övervaka genomförandet av de specifika mål som fastställs i programmet när det gäller detta enormt stora arv som har förankrats på alla områden av människans aktivitet i århundraden. Med tanke på att dessa områden relaterar till vår civilisation och kultur speglar de också vår identitet.

Det har också gått att enas om tillfredsställande arrangemang för en tidsplan för åtgärderna, som beräknas ta mellan ett och fem år, för intervention av kulturaktörer, vars antal per land kommer att variera beroende på åtgärdens natur, och för de medel från budgeten som alla berörda sektorer har beviljats, särskilt beviljandet av ytterligare resurser för samarbetsåtgärder, dvs. för mindre projekt, i motsats till storskaliga eller fleråriga samarbetsprojekt. Detta kommer att möjliggöra ett övervägande av åtgärder av småskaliga aktörer, som ofta befinner sig närmast medborgarna, utan att de storskaliga, mer synliga åtgärderna, som omfattar fler länder över en längre tidsperiod, glöms bort.

Utöver allt detta vill jag belysa bestämmelsen om särskilda åtgärder som syftar till att väcka medvetenhet om den kulturella mångfalden i medlemsstaterna hos den europeiska befolkningen. Några av dessa åtgärder tillgodoses redan, som exempelvis de europeiska kulturhuvudstäderna och stöd till europeiska organ som agerar på kulturområdet som, vilket är mycket viktigt, fungerar som ambassadörer för den europeiska kulturen och av vilka många har fått ett betydande stöd av parlamentet tidigare.

Om bestämmelserna ändras med anledning av gällande budgetförordning, och dessa organ alltså ställs inför det faktum att de måste ansöka om det stöd de behöver inom ramen för programmet Kultur (2007–2013), är det mycket viktigt att de inte förbises och att de kan fortsätta med sin verksamhet.

Kommissionen och rådet förväntar sig att programmets sektorsövergripande natur kommer att göra det mycket flexibelt och möjliggöra stöd till många innovativa förslag. Jag hoppas verkligen att de har rätt, trots vissa reservationer som jag nämnde under debatten vid första behandlingen.

Mot denna bakgrund av institutioner som arbetar tillsammans och rör sig i samma riktning finns det bara en negativ punkt, och den är lätt att identifiera. Jag syftar på vad som bara kan beskrivas som de mycket knappa resurser som beviljats programmet Kultur (2007–2013). Vid första behandlingen fäste ett flertal av oss som deltog i debatten – med andra ord inte bara jag i egenskap av föredragande – uppmärksamheten på denna punkt.

Detta är ett tredje generationens program som syftar till att gå längre och vara effektivare än tidigare program. Det är ett program som omfattar ett bredare spektrum av åtgärder och ståtar med ett större antal intresserade medlemsstater. Det omfattar också högre förvaltnings- och övervakningskostnader, och ändå ligger budgetanslaget långt under vad som skulle behövas för att nå dessa mål och långt under vad alla ansvariga – ledamöter av kommissionen, kulturministrar, kulturaktörer och -utövare och politiker – anser vara absolut nödvändigt.

Trots detta anser jag att vi bör uttrycka vår önskan om att programmet Kultur (2007–2013) ska bli en stor framgång och att det ska utgöra ett uttrycksfullt bidrag till utvecklingen av det Europa som vi alla känner oss engagerade i.

 
  
MPphoto
 
 

  Ján Figeľ, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Det gläder mig att vara här i slutet av den andra förhandlingsrundan. Jag får ett mycket positivt intryck när det gäller att gå vidare med den slutliga omröstningen och beslutet. Vi ser nu över den rad av program som jag har ansvar för, inbegripet program för unga, utbildning och medborgare.

Vi inleder med kultur. Detta är mycket symboliskt och ytterst viktigt, eftersom vi anser att kultur, liksom i det förflutna, kan ge många viktiga svar om EU:s framtid. Låt mig påminna er om att ordförande José Manuel Barroso i december 2004 sa att kulturella värden rankas högre än ekonomiska värden, eftersom ekonomin hjälper oss att leva, men det är kulturen som gör livet värt att leva.

Det gläder mig att kunna säga att hela lagstiftningsförfarandet karakteriserades av ett utmärkt samarbetsklimat mellan våra institutioner och ledde oss fram till en mycket tillfredsställande kompromiss. Jag skulle i synnerhet vilja tacka föredraganden, Vasco Graça Moura, för hans utmärkta arbete och av liknande anledningar hela utskottet för kultur och utbildning, under ledning av ordförande Nikolaos Sifunakis. Utskottets stöd för detta program är ett viktigt bidrag till det kommande beslutet.

Det gläder mig också att den allmänna linje som kommissionen föreslog i det ursprungliga förslaget har välkomnats av både parlamentet och rådet. Nästa kulturprogram kommer således för det första att främja den gränsöverskridande rörligheten för människor som arbetar inom den kulturella sektorn, för det andra den gränsöverskridande spridningen av konstverk och av konstnärliga och kulturella produkter, och för tredje interkulturell dialog.

Jag är likaså övertygad om att programmet kommer att bidra till det blomstrande multilaterala samarbetet inom EU, liksom till utvecklingen av en europeisk identitet, tack vare den interaktivitet som vi uppmuntrar till mellan medborgare. Vi kommer att ha 400 miljoner euro till vårt förfogande.

Jag skulle också vilja tacka Europaparlamentet för dess stöd. Vi kanske räknar med mer stöd, men för det första måste vi bli medvetna om begränsningarna, och för det andra växer stödet, och det kommer fler tillfällen att organisera samarbete. Men, som Vasco Graça Moura just sa, måste vi vara effektiva.

Jag vill bekräfta att kommissionen är beredd att godta de tre ändringsförslagen som finns i betänkandet. De motsvarar kompromissen mellan våra tre institutioner. Jag hoppas i mycket hög grad att man vid nästa möte med rådet (kultur) i november kommer att nå ett slutligt beslut.

 
  
MPphoto
 
 

  Bogusław Sonik, för PPE-DE-gruppen. (PL) Herr talman! Jag stöder det övergripande målet med detta program, nämligen att stärka det gemensamma europeiska kulturområdet och förstärka känslan av europeiskt medborgarskap. Detta är mycket lovvärda mål.

Jag blev dock förvånad då jag läste i rådets gemensamma ståndpunkt från juni i år att programmet Kultur (2007–2013) ska bidra till, jag citerar ”att stärka gemenskapens övergripande mål, […] genom att […] bidra till att undanröja alla former av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning”. Övergripande gemenskapsmål – vad är det för nyspråk? Bevittnar vi en återfödelse av den socialistiska realismen? Innebär allt detta att det huvudsakliga rättesnöre som används vid bedömningen av framtida projekt kommer att vara deras förmodade inverkan på diskriminering? Det kanske skulle vara bäst att låta Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet i Wien eller det nyligen upprättade Europeiska jämställdhetsinstitutet utföra bedömningen av projekten. Jag skulle vilja påpeka att jag inte fann någon sådan hänvisning i den tidigare versionen av programmet, Kultur 2000.

Europa var delat i över 50 år. Därför bör vårt program erbjuda en möjlighet att öka medvetenheten om och förståelsen av den kulturella mångfalden i Europas länder, och i synnerhet de kulturer som förtrycktes av den kommunistiska totalitarismen i framför allt Central- och Östeuropa. Detta bör vara tanken som ligger till grund för projekten i den nya versionen av programmet Kultur (2007–2013). Kultur bör uppfattas som ett medel för att underlätta den kulturella integrationen av 27 medlemsstater snarare än som en integrerad världsåskådning. Kultur måste åtnjuta total frihet. Den främjar anledningen till frihet mest effektivt när den är delaktig i att sprida den.

 
  
MPphoto
 
 

  Guy Bono, för PSE-gruppen. – (FR) Herr talman! Jag vill börja med att gratulera föredraganden Vasco Graça Moura till det arbete han har utfört när det gäller den grundläggande frågan i programmet Kultur 2007, och i synnerhet när det gäller den överenskommelse som han nått för Europaparlamentets räkning.

Jag skulle kortfattat vilja gå igenom de tre punkter som jag kämpat för på socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentets vägnar inom utskottet för kultur och utbildning. Först och främst måste man, med tanke på den övergripande aspekten av programmet, notera att den överenskommelse som nåtts går i rätt riktning: ingen kan motsätta sig en ökad samstämmighet i programmet, vilket kommer göra det möjligt att sätta stopp för den splittring som under lång tid har karakteriserat Europeiska unionens kulturella verksamhet. Men avsikterna är en sak, och de resurser som föreslagits är en helt annan.

Jag kommer nu till min andra punkt, nämligen budgetfrågan, som också nämnts nyss av föredraganden och även av kommissionsledamoten. Jag vill säga följande, och jag kommer att fortsätta säga det så länge som det är nödvändigt: det är meningslöst att Europeiska unionen sätter upp ambitiösa mål, såsom att främja kulturell mångfald och kulturellt samarbete, om den tillgängliga budgeten inte matchar dessa mål, utan inte uppgår till mer än 15 cent per medborgare och år. Vi har krävt en avsevärd ökning av den budget som anslagits till programmet, så att det kan bidra till en uppkomst av en europeisk kultur och identitet som tillåter oss att gå bortom det nationella egenintresset och därmed ta oss ur den kris som unionen nu har lidit av under ett och ett halvt år. Det måste påpekas att budgetramen för 2007–2013, där gemenskapsutgifterna stabiliseras till 1 procent av Europeiska unionens BNP, inte kommer att göra det möjligt för oss att nå de mål som vi har satt upp i detta program, eller ge kulturen den roll vi tänkt i byggandet av ett starkare Europa med större solidaritet. Därför kan vi inte tillåta oss att straffa detta program en andra gång genom att dess genomförande försenas. Som Aristide Briand sa, om vi inte har resurser till vår politik måste vi ha en politik för våra resurser. Därför måste vi agera snabbt och genomföra detta program snart, så att vi inte försätter kulturorganisationerna på ort och ställe i ett ofördelaktigt läge, eftersom dessa är beroende av detta ekonomiska stöd och har väntat i månader på ett beslut.

 
  
MPphoto
 
 

  Claire Gibault, för ALDE-gruppen.(FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Inledningsvis vill jag gratulera Vasco Graça Moura till kvaliteten på hans arbete och tacka honom för den välvilliga uppmärksamhet som han alltid har ägnat våra förslag. Hans betänkande är utmärkt, vilket knappast är förvånande eftersom det kommer från denne portugisiske författare som är en sådan ivrig försvarare av det portugisiska språket.

Som skuggföredragande för gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa vill jag uppmana parlamentet att ge honom sitt fulla stöd. Detta program omfattar följande mål: att främja rörlighet över gränserna för personer som arbetar inom kultursektorn, vilket uppmuntrar transnationell rörlighet för såväl konstverk som konstnärliga och kulturella produkter, och främjar interkulturell dialog. Samtidigt undrar man hur vi med en sådan begränsad budget kommer att kunna skydda och främja den språkliga mångfalden och uppmuntra språkinlärning och undervisning i musik och scenkonst. Man undrar även hur detta program kommer att kunna bidra till och utveckla EU:s synlighet utåt tack vare främjandet av EU:s kulturella mångfald och de aspekter som är gemensamma för alla dess kulturer.

Jag är därför mycket besviken över att kommissionen inte har förstått vilken viktig roll som kulturen spelar för vår europeiska identitet. Jag finner det särskilt allvarligt att kommissionen, på grundval av det interinstitutionella avtalet som innefattar budgetramen för 2007–2013, kunde godta en sådan snäv budget. Denna budget uppgår till endast 354 miljoner euro, jämfört med de 600 miljoner som föredraganden efterfrågade och de 408 miljoner som kommissionen föreslog.

Budgeten för programmet Kultur (2007–2013) utgör nu bara 0,04 procent av den EU-budget som beviljats i budgetramen.

Alla konstnärer i EU kommer att häpna över att EU:s institutioner fortfarande anser att kultur är som grädde på moset, en lyx som får komma efter nödvändigheterna. Om främjande av kulturen inbegriper att man höjer medvetenheten och försöker att undvika missuppfattningar så är denna krympta budget inte ett sätt för EU att föregå med gott exempel.

 
  
MPphoto
 
 

  Helga Trüpel, för Verts/ALE-gruppen. (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Jag skulle också vilja inleda med att tacka Vasco Graça Moura för hans arbete med denna viktiga aspekt av vår europeiska politik.

Varje gång vi diskuterar kulturpolitikens betydelse för EU tycker folk om att citera ett uttryck i stil med: ”Man förälskar sig inte i den inre marknaden.” EU är ju mer än den inre marknaden, fastän denna inte är något som vi kan klara oss utan. EU har en hel del att göra med den kulturella identiteten och vår kulturella rikedom, vilka är saker som vi vill bevara och utveckla. Kultur kan separera människor från varandra, särskilt när man betonar skillnaderna. Men vår kulturpolitik syftar till att föra samman folken i EU genom kulturen, att etablera kontakt mellan dem och göra det möjligt för dem att få kontakt med och ha en känsla av tillhörighet till världen, faktiskt också med annorlunda och olikartade världar. En utslätning av skillnaderna är inte något som vi bör vara rädda för. Det är något som bör uppmuntras och något som är centralt i vår europeiska kulturpolitik.

Detta är anledningen till att de tre målen – att uppmuntra kulturellt utbyte, rörlighet för konstnärer och kulturell dialog – är de rätta målen, men med den summa pengar som man tidigare beslutat om kommer dessa mål inte att kunna uppnås. Om vi vill göra mer för EU på kulturfronten så måste vi uppbåda modet att besluta om en större kulturbudget under de kommande åren.

 
  
MPphoto
 
 

  Zdzisław Zbigniew Podkański, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Ett lands levnadsstandard beror på dess materiella tillgångar, men dess identitet avgörs av kulturen i begreppets vidaste betydelse. Kulturen är ett lands verkliga välstånd och drivkraften bakom dess existens och utveckling. Kulturen utgör också en plattform där länder kan uppnå samförstånd och integreras. Kulturen utvecklas genom en historisk process, och den främjas inte av brutala ingrepp eller av att tvingas utvecklas i någon specifik riktning. Kulturen behöver frihet.

Med programmet Kultur (2007–2013) som vi diskuterar i dag finns en avsikt att organisera målen och minska deras antal. Dess syfte är också att främja rörligheten över gränserna för personer som arbetar inom kultursektorn, transnationell rörlighet för såväl konstverk som konstnärliga och kulturella produkter, och även interkulturell dialog.

Utifrån ett förenklat perspektiv på europeisk integration är de föreslagna målen förståeliga. Utifrån ett perspektiv av kulturell utveckling, och kulturens betydelse och mångfunktionalitet, är tillvägagångssättet alltför snävt för att utan vidare kunna godtas. Det är nödvändigt att inkludera insatser för att skydda och stödja kulturens källor, särskilt där dessa hotas.

 
  
MPphoto
 
 

  Alessandro Battilocchio (NI).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag talar på det nya italienska socialistpartiets vägnar.

Det europeiska kulturarvet är en väsentlig del av vår unions välstånd, och jag är därför tacksam mot de tre institutionerna för de insatser som hittills gjorts för att skydda och främja detta.

Det stora värdet med programmet Kultur, som jag hoppas också kommer att fortsätta under nästa programperiod, ligger inte enbart i att främja rörligheten för personer och konstverk inom gemenskapen, utan framför allt i den stora möjlighet som detta utgör för små aktörer och små samhällen inom EU att hålla sin egen historia och identitet levande.

Att främja enskilda kulturer på ett lokalt plan är faktiskt oerhört värdefullt, lika mycket för EU som helhet, som grundar sin enhet och styrka på olikheterna inom dess gränser, som för samhällsstrukturens ekonomi och regionala omständigheter på alla nivåer.

Därför stöder jag till fullo rådets förslag för att finna en balans mellan små- och storskaliga projekt, att underlätta för små aktörer att få tillgång till programmet, och att tilldela hälften av de tillgängliga medlen till denna typ av åtgärder.

 
  
MPphoto
 
 

  Ján Figeľ, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag välkomnar de mycket positiva svaren. Det kan fortfarande förekomma en del påtryckningar för att mer ska göras. Vi vill alla göra mer för kulturen, eftersom det är viktigt för den europeiska mentaliteten och den europeiska identiteten, för att leva tillsammans i ett allt större hus. Jag anser att den bästa beskrivningen av EU är mångfald och enighet. Växande mångfald innebär en inbjudan att främja och fördjupa enighet, och enighet som grundar sig på värderingar främjas bäst genom vårt kulturprogram.

Jag är säker på att vissa punkter som mest handlade om budget är uppmaningar till att göra mer i framtiden. Om ni minns det tidigare programmet, så hade vi sju eurocent per kulturevenemang, per år och medborgare – Guy Bono nämnde tidigare att nu kommer vi att ha 15 eurocent. Det fanns uppmaningar till att göra tio gånger mer – 70 eurocent per kulturevenemang. Jag vill bara påminna folk om att parlamentet är budgetmyndigheten inom unionen. Ert stöd, men också fortsatt stöd, kommer att bidra till att skapa mer utrymme. Medborgarskapsprogrammet grundar sig också på kulturartikel 151 i fördraget. Främst är detta medlemsstaternas befogenhet och grundläggande ansvar. Vi stöder medlemsstaterna i deras samarbete; vi ersätter dem inte.

Vi kommer att genomföra Europeiska året för interkulturell dialog 2008, och bedriften att förhandla om en ny konvention om skydd och främjande av kulturell mångfald inom ramen för Unesco visar unionens framgångar. Jag vill försäkra parlamentet om att genomförandet av programmet så snart som möjligt efter det slutliga beslutet kommer att ge oss möjlighet att göra mer för kulturen genom Kultur för EU, både kvantitativt och kvalitativt. Jag är säker på att vi kommer att få många tillfällen till samarbete när det gäller genomförandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i dag kl. 12.00.

Bilaga – Kommissionens ståndpunkt

Kommissionen skulle vilja fästa den lagstiftande myndighetens uppmärksamhet på behovet av att det budgetpaket som nämndes i den grundläggande rättsakten om inrättande av programmet Kultur (2007–2013) uttrycks i gällande priser, och att detta inte görs senare än vid dess slutliga offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning. Detta motsvarar normal budgeteringssed och kommer att bidra till att den lagstiftande myndighetens beslut efterlevs, med all den öppenhet som krävs. För programmet i fråga uppgår beloppet i gällande priser till 400 miljoner euro.

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: McMILLAN-SCOTT
Vice talman

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy