Talmannen. Nästa punkt är den gemensamma debatten om budgetförfarandet 2007.
Under denna debatt ska vi behandla
- betänkandet av James Elles, för budgetutskottet, om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007 (avsnitt III) (C6-0299/2006 – 2006/2018(BUD)) och ändringsskrivelserna nr 1/2007 (5733/2006 – C6-…/2006) och nr 2/2007 (9010/2006 – C6-…/2006) till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007 (A6-0358/2006), och
- betänkandet av Louis Grech, för budgetutskottet, om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007 (avsnitt I, Europaparlamentet; avsnitt II, Rådet; avsnitt IV, Domstolen; avsnitt V, Revisionsrätten; avsnitt VI, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén; avsnitt VII, Regionkommittén; avsnitt VIII (A), Ombudsmannen; avsnitt VIII (B), Europeiska datatillsynsmannen (C6-0300/2006 – 2006/2018(BUD)) (A6-0356/2006).
James Elles (PPE-DE), föredragande. – (EN) Herr talman! Tack för er inledning av denna första budgetdebatt för 2007. Till att börja med vill jag tacka alla som har bidragit till att vi nått detta skede, i synnerhet sekretariatet i parlamentets budgetutskott och de som har anknytning dit. Utan dem skulle det ha varit omöjligt att nå denna grad av förberedelse.
När det gäller fastställandet av riktlinjerna för 2007 års budget – en budget som skiljer sig från andra eftersom det är den första budgeten inom den nya budgetramen – ägnades huvudparten av den första delen av året åt förhandlingar om budgetramens resultat. Det rör sig verkligen om en ovanlig budget när man upptäcker att några av programmen ännu inte är på plats, eftersom de fleråriga programmen nu håller på att slutföras samtidigt som budgetförordningen förhoppningsvis kommer att vara färdig i början av nästa år och kan utgöra grunden för vår verksamhet.
När det gäller allmänna överväganden finns det tre sådana som jag skulle vilja ta upp, som har format budgetutskottets strategiska tänkande för presentationen av denna budget för parlamentet.
För det första formas vår politik, liksom vi noterade vid diskussionerna om den årliga politiska strategin i maj som utgör grunden för våra förberedelser av budgeten, av den ökade takten i globaliseringen utanför Europas gränser. Jag anser att vår kritik av kommissionen för dess lättsinniga och självbelåtna inställning till detta är berättigad. Vi måste kunna ta hänsyn till följderna av vad som sker på andra håll i världen i vår budgetpolitik.
För det andra är vi mycket medvetna om att resultatet av diskussionerna om budgetramen har blivit mindre resurser än vi annars hade hoppats på, och att det därför innebär ett behov av att fastställa prioriteringar inom politiken.
För det tredje måste vi kommunicera bättre med våra medborgare och försäkra dem om att vi är förmögna att förvalta budgeten på ett effektivt sätt.
Det återstår dock att fråga sig vad processen har lett till när det gäller det vi röstat för. Först och främst har vi de allmänna utsikterna. Vad gäller åtaganden anser jag att vi har varit mycket försiktiga i fråga om att tillåta betydande marginaler inom de olika delarna av budgeten. De befinner sig en god bit under de tak som tillhandahålls inom det interinstitutionella avtalet (IIA), och för första gången sedan 2000 efterfrågar vi inte flexibilitetsinstrumentet.
När det gäller betalningar har vi haft ett övergripande angreppssätt som speglar den åtgärd som vidtagits av Reimer Böge, vår föredragande för budgetramen – vars betänkande parlamentet antog – vad gäller att dra upp riktlinjer för ett antal prioriterade områden. Detta har vi gjort genom att vid första behandlingen höja betalningarna till 1,04 procent, återigen en god bit under det tillåtna taket för 2007 på 1,06 procent. Detta håller också i de flesta fall förhållandet mellan åtaganden och betalningar nere på en andel under 80 procent.
När det gäller pilotprojekt och förberedande åtgärder har vi en rad olika möjligheter. Vad gäller intern politik vill vi stödja nyskapande, och där står vi i fråga om säkerhet inför ett betydande initiativ på området för migrationshantering, tack vare vår vän och kollega Gérard M.J. Deprez från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Och sist men inte minst utrikespolitiken, där vi vill se vad vi kan göra för att bygga upp förbindelser med Kina och Indien, eftersom vi i den allt mer globaliserade världen inte har rätt sorts nätverk för att förbinda vårt näringsliv och våra forskare med Kinas och Indiens näringsliv och forskare, vilket speglas av inledningen. Vi sätter in dessa som förberedande åtgärder att godkännas inom ramen för 2007 års budget.
Slutligen har jag i fråga om betalningar nämnt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Det finns personer i rådet som tycker att vi inte är särskilt generösa när vi skär ned deras budget med 50 procent. Det fanns de som ville se 100 procent, men 50 procent blev en god kompromiss eftersom det finns en rad personer, i synnerhet i utskottet för utrikesfrågor men också på andra ställen i parlamentet, som skulle vilja se rådets åtagande uppfyllas när det gäller vårt sätt att hantera den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken mellan parlamentet och rådet.
Också när det gäller särskilda representanter, där vi rekommenderar att hela summan överförs till EU:s delegationer, är budskapet vid första behandlingen att vi, om vi inte får särbehandling, åtminstone vill upplysas klart och tydligt om hur dessa personer utnämns. Vi vill, liksom det står i ändringsförslaget, anta riktlinjer i samband med beslutet att inrätta, välja och utse EU:s särskilda representanter och i samband med en noggrann bedömning av deras arbete.
För att övergå till den andra aspekten, som rör valuta för pengarna, är detta ett nyskapande koncept inom vilket vi vill förhindra att EU kastar bort pengarna. Jag tror inte att det är någon i parlamentet som har motsatt sig just detta slags koncept, som ingår i identifieringen av de strategier där vi, genom de olika rapporter som vi har tillgång till, vet att de politiska åtgärderna genomförs dåligt, endera i kvantitativ eller i kvalitativ mening.
Tack vare budgetutskottets arbete – även om det hade varit trevligt om föredraganden för budgetkontrollutskottet hade bidragit mer i processen – har vi, genom att undersöka våra egna kostnads–nyttoanalyser, revisionsrättens rapporter, information om budgetprognosen och sammanfattningsrapporterna från kommissionen, kunnat identifiera ett antal budgetposter för vilka vi enhälligt har röstat för att föra 30 procent av anslagen till reserven vid första behandlingen i budgetutskottet. Avsikten är att vi ska kunna frigöra dessa summor i slutet av året vid en andra behandling så länge som kommissionen presenterar en tillfredsställande förklaring den 15 november, då vi kommer att ha ett gemensamt sammanträde för budgetutskottet och budgetkontrollutskottet för att undersöka dessa budgetposter och om de verkar på ett tillfredsställande sätt. Hela syftet med detta är att göra utrensningar i budgeten för de budgetposter som inte fungerar effektivt och ta ett steg i riktning mot det vi söker, vilket är en positiv revisionsförklaring.
Medan rådet har antytt att detta skulle kunna strida mot budgetförordningen anser jag att artikel 43.1 b tydligt klargör att vi, där vi har tillräckligt goda grunder för att placera pengar i reserven, är berättigade att göra det.
Det skulle vara bra om vi före processens slut – kanske i anslutning till samrådsmötet med rådet den 21 november, eller vid vår omröstning i december – kunde få till stånd en gemensam förklaring av parlamentet, rådet och kommissionen om hur vi fortgående ska hantera begreppet valuta för pengarna, så att vi kan göra det till en del av processen snarare än behandla det på ett godtyckligt sätt.
Jag har några avslutande kommentarer om andra aspekter – budgetkontroll och valuta för pengarna. Den första kommentaren gäller gemensam förvaltning: ordföranden för revisionsrätten talade om problemen på detta område i budgetkontrollutskottet i går kväll, då han, till min och andra kollegers stora förvåning, sa att han inte var särskilt intresserad av en gemensam förvaltning eftersom det är rådet som betalar och kommissionen som tar ansvar för godkännandet av budgeten. Jag tror inte att en revisionsförklaring är möjlig om inte medlemsstaterna tar på sig sitt ansvar inom ramen för budgeten för de medel de betalar, som uppgår till 75 eller 80 procent av budgeten. Därför anser vi att en gemensam förvaltning är viktig för att IAA-bestämmelsen ska kunna genomföras.
För det andra, vad gäller arbetet med byrån – som Jutta D. Haug samordnade så skickligt åt oss – placerar vi en summa av ökningarna i reserver så att byråerna kan meddela oss hur de kommer att använda pengarna och sina arbetsprogram för att återigen få valuta för pengarna.
Sist men inte minst har vi frågan om administrationen, där rådets åtgärder vid första behandlingen för att effektivt minska antalet kommissionstjänster med omkring 2 000 under de kommande åren är något som vi inte kunnat ställa oss bakom. Vi anser att det behövs en granskning av kommissionen före den 30 april 2007, så att vi får en insyn i vilka kommissionens halvtidskrav är innan vi vidtar några radikala åtgärder för nedskärning.
I tillägg vill vi inte bara få en rapport från kommissionen om den aktuella situationen när det gäller vilka av de kvarvarande förordningarna som vi skulle ha kunnat dra tillbaka, utan vi vill framför allt försäkra oss om att vi är klara över skillnaden mellan det vi har här i budgetprocessen och lagstiftningsprocessen för arbetsprogrammet, som kommissionen beslutar om i dag. Anledningen är att vi med ett slutgiltigt fastställande av denna budget, förhoppningsvis i december, och med parlamentets resolution om lagstiftningsprogrammet, ska kunna binda samman dessa båda, så att kommissionens ordförande kan komma till parlamentet i februari 2007 och tala om vilket unionens slutliga arbetsprogram är. Annars skulle detta vara oklart för medborgarna.
Därför vill jag avsluta med att säga att denna budget vad gäller prioriteringar är en budget som jag skulle kalla konsekvent och framsynt. Vad gäller valuta-för-pengarna kan den beskrivas som sammanhängande och förståndig. Slutligen kommer vi, genom att sammanfoga dessa två byggstenar, att kunna se fram mot översynen 2008–2009 och inta en mycket tydlig ståndpunkt på Europaparlamentets vägnar för att säkerställa att vi är väl förberedda för en debatt på ett särskilt politiskt område där det behövs en ökning eller olika politiska åtgärder.
(Applåder)
Louis Grech (PSE), föredragande. – (MT) Den anslagsökning som getts till de andra avsnitten under 2007 var i jämförelse med vad som gavs under 2006 bara marginell och mycket mindre än vad som efterfrågats i det preliminära förslaget. Den ökning som man har enats om speglar inflationstakten och beloppen i samband med varje institutions särskilda prioriteringar. Budgetutskottet beslutade att återinföra mer än 10 miljoner euro av de minskningar på omkring 29 miljoner euro som rådet gjort inom de andra avsnitten, med undantag för parlamentet och rådet.
Budgeten för 2007 har grundats på institutionernas viktigaste prioriteringar, samtidigt som den garanterar att deras operativa och funktionella effektivitet inte hämmas. Globalt uppgår ökningen för institutionerna till 31 miljoner euro jämfört med de 48 miljoner euro som efterfrågats.
Herr talman! Under åren har överdrivna marginaler blivit vanliga inslag i vissa institutioners budgetberäkningar. Detta bruk, eller snarare detta dåliga bruk, förde med sig ett krångligt system med överföringar i sista minuten eller annullering av vissa anslag. Denna situation kommer att vara svår att hantera när processen med fastighetsförvärv om några år kommer att börja avta. I detta avseende tror vi att ett alltmer verksamhetsbaserat tillvägagångssätt skulle vara effektivare. Vidare bör presentationen av preliminära budgetar vara mer standardiserad, i motiveringarna bör klarare skäl anges och budgetberäkningarna bör utföras mer korrekt.
När det gäller parlamentet enades budgetutskottet om att det slutliga beloppet i 2007 års budget bör vara 0,1397 miljarder euro, det vill säga en marginal på 25 miljoner euro under maxgränsen på 20 procent. Denna nivå motsvarar 19,65 procent av de administrativa kostnaderna under kapitel V. I detta avseende avstår dock inte parlamentet från sin traditionella andel på 20 procent. Faktiskt utsträcker utskottet sitt stöd till anslående av outnyttjade medel för oväntade men berättigade kostnader genom ändringsbudgetar. Skapandet av en effektiv struktur tillsammans med genomförandet av en omfördelning av personal bör vara de huvudsakliga målen i den strategiska planeringen av 2007 års tjänsteförteckning. Vidare kommer fyllandet av vakanser till följd av pensioneringar inte att anses vara en automatisk process.
När det gäller stöd och tjänster till ledamöter håller vi med generalsekreteraren om att de huvudsakliga målen som gäller projektet ”Raising the Game” i stort sett uppnåddes. Emellertid finns det ett återkommande klagomål på att det finns otillräcklig information om de stödtjänster som finns tillgängliga för parlamentsledamöter. Administrationen bör ta itu med denna brist, och den bör vara åtgärdad senast vid årsslutet.
På grund av tidsbrist har jag inte möjlighet att tala i detalj om alla prioriteringar som tagits med i budgeten och i mitt betänkande för 2007. Dessa prioriteringar gäller de 48 miljoner euro som tilldelats för kostnader i samband med utvidgningen som inbegriper Bulgarien och Rumänien, de åtgärder som vidtagits för förenkling och förbättring av lagstiftningen, granskning av översättningstjänsternas kostnadseffektivitet, särskilt när det gäller texternas längd, beviljandet av 9,5 miljoner euro i extra medel för förbättring av besöksprogrammet, beslutet om att behålla 6,7 miljoner euro i reserven för webb-tv, om vilket ett slutligt beslut kommer att tas efter en presentation av prototypen i budgetkontrollutskottet, och behovet av större kontroll av administrationen av flerspråkighet, för vilket vi för 3 miljoner till reserven. Missbruket av denna tjänst av vissa, inklusive politiska partier, bör ge upphov till sanktioner. 50 miljoner euro har avsatts för byggnader, och vi måste se till att fastighetspolitiken regelbundet ses över.
Jag måste avsluta med att säga att budgetens genomförande behöver administreras bättre om målen ska kunna uppnås. Det finns också ett behov av årliga rapporter grundade på mer detaljerad information om institutionernas arbete. Dessa rapporter bör också användas för att berättiga krav på ytterligare medel så att parlamentet kan fatta ett mer välgrundat beslut om tilldelning av medel. På detta sätt kommer budgetar finansierade av EU:s skattebetalare att ge ett verkligt mervärde i deras dagliga liv.
Slutligen skulle jag vilja tacka alla dem som bidragit till upprättandet av detta betänkande. Särskilt skulle jag vilja tacka generalsekreteraren som har inkommit med sin avskedsansökan. Vi kommer att sakna honom. Om han kommer att sakna oss är en annan fråga.
Ulla-Maj Wideroos, rådets ordförande. (FI) Herr talman, mina damer och herrar! Det är en ära för mig att vara här och delta i parlamentets debatt om 2007 års budget. Jag kan försäkra er om att vi med intresse kommer att notera de frågor som tagits upp under diskussionen och föra dem vidare till alla våra kolleger.
Utarbetandet av budgeten är en lång process. Jag uppskattar den uppriktiga debattatmosfär som har varit rådande hela året mellan rådsmedlemmarna och parlamentsledamöterna. Vi diskuterade senast frågan vid trepartsmötet om budgeten den 18 oktober. Jag hade då en möjlighet att komma med några inledande reaktioner på ändringsförslagen från budgetutskottet, som man ska rösta om i plenum på torsdag. Innan jag presenterar vissa viktiga frågor för rådet skulle jag vilja arbeta med några frågor som gäller kvalitet och som är viktiga för hela EU:s arbete.
Det är nu min avsikt att tala uppriktigt och säga som det är. Jag tror att budgetutskottet under ledning av James Elles och Louis Grech har arbetat utan förutfattade meningar, genom att också fokusera på vad som kan uppnås med medborgarnas och skattebetalarnas pengar. Förhoppningsvis kommer även kommissionen att delta i detta arbete.
Att se till att man får valuta för pengarna från unionens skatter måste göras till en reguljär process. Begreppet valuta för pengarna måste bli något som genomsyrar hela budgetförfarandet.
Enligt min åsikt bör man vid den första behandlingen av budgeten koncentrera sig på fakta och siffror. Jag anser inte att budgetmyndigheterna bör göra politiska uttalanden vid första behandlingen.
Jag sa vid rådets presentation av budgetförslaget den 5 september 2006 att EU:s budgetförfarande är i behov av nytänkande. Utan innovativa budgetlösningar kan vi inte främja unionens konkurrenskraft eller effektivisera institutionernas administration. Budgetmyndigheterna måste vidta konkreta åtgärder för att uppnå sina mål i 2007 års budget.
Rådet anser att parlamentets avsikt att öka betalningsbemyndigandena betydligt, när det inte finns några belägg för att detta behöver göras, inte är rätt väg för att bygga en bro mellan EU och allmänheten. En ökning på denna skala skulle bara leda till ett enormt överskott under det första året. 2007 års budget bör grundas på realistiska och berättigade anslagsbehov.
Att halvera budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken är helt enkelt oacceptabelt. I det interinstitutionella avtalet som slöts för fem månader sedan godkände parlamentet ett genomsnittligt belopp på 250 miljoner euro per år. Med tanke på detta tror jag att de 159 miljoner euro som förespråkats av kommissionen och rådet är ett rimligt belopp. Jag skulle därför vilja fråga hur parlamentets förslag på 73 miljoner euro kan vara berättigat. Jag hoppas att man under plenarsammanträdet kommer att agera ansvarsfullt i allt som gäller dessa två områden.
Budgetmyndigheterna behöver inom en mycket snar framtid utveckla ett förfarande för utnyttjande av reserver. Anslag bör inte sättas åt sidan bara av taktiska skäl. Även här måste bestämmelserna i budgetförordningen följas till punkt och pricka.
Som vi alla mycket väl vet är 2007 års budget den första som omfattas av det nya interinstitutionella avtalet. Det är mycket viktigt att alla dess gamla bekanta aspekter, såsom tak och tillräckliga marginaler, respekteras redan från början. Det nya avtalet har också nya bestämmelser om till exempel pilotprojekt och förberedande åtgärder. Jag skulle vilja framhäva betydelsen av dessa bestämmelser, där det tydligt anges att pilotprojekt och förberedande åtgärder inte är en budgetmyndighets exklusiva rättighet. Både parlamentet och rådet måste också respektera denna aspekt av innehållet i det nya interinstitutionella avtalet.
2007 års budget är ett paket. Det är viktigt att budgetmyndigheterna inrättar ett paket som man gemensamt kommit överens om inom ramen för budgetförfarandet. De centrala elementen i det kompletta paketet är sammanlänkade.
Slutligen skulle jag vilja återkomma till översynen av budgetförordningen. Detta är ett ämne som parlamentet och kommissionen har varit angelägna om, och de har uppmanat rådet att snabba på arbetet. Talmannen Josep Borrell Fontelles tog senast upp frågan i sina diskussioner med statsminister Matti Vanhanen den 17 oktober. Det är med nöje som jag nu kan uppge att rådet antog en gemensam ståndpunkt om översynen av budgetförordningen den 19 oktober. Vi kan därför hålla förhandlingar med parlamentet om budgetförordningen den 21 november. Jag beklagar att vi inte har kunnat hålla den tidsram som föreslogs av kommissionsledamoten med ansvar för budgeten i hennes brev i juni. Kommissionen hade hoppats att mötet skulle hållas förra veckan. Jag tror dock att den tidsram som jag har hänvisat till kommer att ge alla tillräcklig tid för att formulera en omfattande helhetslösning.
Jag hoppas att dessa korta kommentarer som jag har kommit med har varit till någon nytta för att tydliggöra rådets åsikter. Jag tror verkligen att parlamentet och rådet kan nå en bra gemensam lösning om 2007 års budget under de kommande veckornas diskussioner.
Dalia Grybauskaitė, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag vill uttrycka kommissionens uppskattning för det arbete som har utförts av budgetutskottet och dess föredragande, där mer än 1 200 förslag från andra utskott har hanterats under processen för förberedelserna för första behandlingen. Vi vet vad detta innebär och hur man har gått tillväga. Kommissionen har i allmänhet reagerat positivt på det förslag som parlamentet lagt fram för omröstning och som vi ska rösta om i morgon. Jag vill dock ta upp tre känsliga punkter som vi vill lösa tillsammans med parlamentet före andrabehandlingen.
Den första punkten gäller de övergripande reserverna på 30 procent av budgetposterna för mervärdesprogram. Vi är lite bekymrade över den första tillämpningen av programmet – inte som politisk idé, den har vi stött från första början, utan den första tillämpningen när det gäller det generella beloppet, och vissa villkor som följer med denna. Kommissionen och dess sekretariat är dock beredda att komma till utfrågningen i mitten av november, som parlamentet har bjudit in oss till, för att förklara så mycket vi kan och för att låta parlamentet frigöra så mycket som möjligt före andrabehandlingen.
Den andra faktorn gäller byråer, i synnerhet tre nya sådana. De är tänkta att inrättas under 2007. Budgetutskottet har tagit bort förberedelser för dessa. Vi har förstått att detta rör punkt 47 i vårt nya interinstitutionella avtal. Förhållandet mellan de två budgetmyndigheterna måste klargöras, och de nya förfarandena måste fastställas – därför kommer vi inom en snar framtid att kräva tekniska möten mellan de tre institutionerna för klargörande av situationen så att dessa tre byråer kan börja verka från och med januari 2007.
Den tredje faktorn är en reserv på 50 miljoner euro för lön till kommissionens personal under utgiftskategori 5. Vi vill tacka parlamentet för att man återställer de nedskärningar som rådet har gjort, men reserverna är fortfarande ett bekymmer för oss eftersom villkoren är många och omfattande. Men som jag sa i inledningen kommer vi att arbeta för att så mycket information som möjligt ska kunna tillhandahållas före den 15 november och före den avslutande förlikningen mellan budgetmyndighetens båda grenar, så att vi ska kunna frigöra så mycket som vi kan. Om en reserv inte frigörs åtminstone delvis från den 1 januari kommer vi inte att kunna inleda någon rekrytering alls, inberäknat från de nya medlemsstaterna och ersättare för personal som gått i pension.
Generellt är vi positiva. Vi är beredda att samarbeta nära med parlamentet i fråga om att lyfta och uppfylla alla de villkor som föreslås vid förstabehandlingen. Vi hoppas att vi kommer att kunna ha nått en överenskommelse den 21 november som är bra för alla tre institutionerna och som är acceptabel.
István Szent-Iványi (ALDE), föredragande för yttrandet från utskottet för utrikesfrågor. – (HU) Kapitlet om utrikesfrågor var kanske det som förlorade mest i sjuårsbudgeten, vilket omedelbart leder en att ifrågasätta om EU kommer att kunna fylla sin roll som global aktör. Det är särskilt olyckligt att rådet i det årliga budgetförfarandet har gjort ännu större viktiga nedskärningar i sin budget för utrikesfrågor. Det var på grund av detta som utskottet för utrikesfrågor beslutade att återinföra det preliminära budgetförslaget på flera punkter, och sålunda tilldela de ursprungliga beloppen.
När vi upprättade Europaparlamentets prioriteringar i utrikesfrågor bedömde vi det som nödvändigt att ägna mer resurser åt kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna, att spendera mer på länderna på östra sidan av vår europeiska grannskapspolitik och att ge mer humanitärt bistånd till Palestina.
Budgetutskottet instämde inte i alla våra förslag, och därför lägger vi fram dessa förslag än en gång för utskottet för utrikesfrågors räkning. I syfte att uppnå en ansvarig och konsekvent utrikespolitik uppmanar vi er att acceptera förslaget från utskottet för utrikesfrågor.
ORDFÖRANDESKAP: ANTONIOS TRAKATELLIS Vice talman
Jürgen Schröder (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för utveckling. – (DE) Herr talman! Kanske jag kan få inleda med att gratulera min kollega James Elles till hans strategiska tänkande, särskilt när det gäller Kina och Indien. Detta är något nytt och något som vi bör ta på stort allvar.
Vi i utskottet för utveckling har lyckats att få medlen från det preliminära budgetförslaget återinförda, att hålla budgeten genomblickbar och att producera ett betänkande som redan är i linje med vår kollega Gay Mitchells betänkande om instrument för utvecklingssamarbete. Icke desto mindre har jag lagt fram två ändringsförslag i kammaren, vilka emellertid inte antogs av budgetutskottet.
Ett av dessa var ändringsförslag 250, som syftade till att inrätta pilotprojekt för små och medelstora företag i utvecklingsländer. Jag vill påminna parlamentet om att dessa utgjorde ämnet för ett betänkande som vi antog tidigare i år. Om vi vill bygga upp sektorerna för egenföretagare och småföretag i utvecklingsländer behöver vi ge små och medelstora företag en större roll. Det skulle verkligen vara förargligt om vi skulle misslyckas med att inrätta ett pilotprojekt som framhäver vår egen efterfrågan på stärkta små och medelstora företag i utvecklingsländer.
Det andra ändringsförslaget som jag hänvisade till var ändringsförslag 253, vilket har att göra med utbyten med andra parlament. I detta refereras till vårt eget parlaments budget och till möjligheten att upprätthålla kopplingar till andra lagstiftande församlingar, såsom Panafrikanska parlamentet eller Afghanistans parlament, vilket skulle göra det möjligt för Europaparlamentet att ha ett verkligt och positivt inflytande på demokratiseringsprocessen runt om i världen. Därför uppmanar jag er att på torsdag rösta för att anta även detta ändringsförslag.
Ona Juknevičienė (ALDE), föredragande för yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor. – (LT) Budgeten är väsentlig i genomförandet av projekt som är viktiga och till nytta för gemenskapen och dess medborgare. Ett sådant projekt är Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter på 500 miljoner euro.
Jag föreslog att man skulle föra medlen till reserven i utskottet för sysselsättning och sociala frågors budget för följande år. Vi kommer att rösta om detta i december. Emellertid skulle jag än en gång vilja fästa er uppmärksamhet och speciellt kommissionens uppmärksamhet på de regler som fastställts för användandet av medlen. Frågan är om pengarna verkligen kommer att nå någon enskild arbetslös person. Pengarna kan förskingras, vilket ofta har varit fallet med donerat stöd till arbetet med omstruktureringsprocessen.
Jag förutser en avsevärd risk för missbruk av kommissionens medel. Det är detta som vi, medlemmarna i utskottet för ekonomi och valutafrågor, har röstat emot. Vi kan inte acceptera reglerna om de inte ändras avsevärt. Därför uppmanar jag er att inta en fast hållning och kräva att kommissionen garanterar en öppen och effektiv användning av medlen.
Jutta Haug (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Början på det första budgetåret med den budgetram som vi förhandlade fram i april och antog i maj är nästan här. Budgetramen är snävt tilltagen och ställer oss inför ett antal problem när det gäller att uppnå våra politiska mål.
Kommissionen förhöll sig mycket försiktig när den upprättade det preliminära budgetförslaget för 2007, och rådet – som alltid obekymrat över vad experterna skulle kunna säga – skar ned budgeten ännu mer. Miljöutskottet försökte rädda vad som räddas kunde genom att återinföra siffrorna från det preliminära budgetförslaget och göra ansvarsfulla ökningar på några rader.
Budgetutskottet accepterade alla miljöutskottets ändringsförslag, och för detta är jag mycket tacksam mot mina kolleger bland ledamöterna som sitter med i detta utskott. Vi kan emellertid inte betrakta hela situationen som tillfredsställande eftersom budgetåret 2007 kommer att föra med sig ännu olösta problem med Life+ och åtgärdsprogrammet för främjande av hälsa.
Byråer är det enda område inom vilket vi kan se framtiden an med optimism på grund av att de utvecklas och finansieras på rätt sätt. Med detta menar jag inte bara de byråer för vilka miljöutskottet är det behöriga fackutskottet, utan alla byråer. Samarbetet med dessa har genomgått en påtaglig förbättring under de senaste två åren. Personalen och personalutvecklingsplanerna för dessa kommer att vara i våra händer senast vid slutet av året, och jag ser positivt på alla dessa.
Det måste dock sägas att det finns ihållande svårigheter med de nya byråerna – jämställdhetsinstitutet, byrån för mänskliga rättigheter och kemikaliemyndigheten – och i motsats till vad kommissionsledamoten just har sagt är dessa inte bara av teknisk natur, för det finns ännu ingen rättslig grund för någon av dessa. Vi här i parlamentet väntar fortfarande på att förhandlingar ska inledas med rådet i enlighet med artikel 47 i det interinstitutionella avtalet – det vill säga förhandlingar om varifrån pengarna för de tre nya byråerna ska komma. Kanske rådets ordförandeskap skulle kunna vara så vänligt att driva på den här processen lite.
Neena Gill (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi. – (EN) Herr talman! Jag skulle vilja påtala tre saker. För det första vill jag tacka föredraganden för ökningen av utgifter för utbetalningar för prioriterade program som är knutna till Lissabonmålen, såsom konkurrens- och innovationsprogrammet samt sjunde ramprogrammet för forskning. Dessa är nyckelinitiativ som inte bara ger arbete åt Europas värdefulla och skickliga vetenskapsmän utan också förbereder EU för att möta framtida utmaningar som global ledare. Vi får inte förbise den betydande och positiva påverkan som de har på våra regioner och deras invånare.
För det andra vill jag berömma det engagemang som uttrycks i betänkandet för Galileoprogrammet, som har underfinansierats i förslaget till allmän budget för budgetåret 2007. Detta PR-nummer till EU-program är en stor teknisk, ekonomisk och politisk utmaning, och vi måste verkligen bli säkra på det. Jag förstår inte varför vi är beredda att skära ned på finansieringen på detta område. Det skulle vara en skam för EU om detta projekt skulle köra fast eller misslyckas på grund av bristande finansiellt stöd.
För det tredje begriper jag inte, eftersom många områden, liksom de jag just nämnt, kräver ökad finansiering, varför detta inte kommer från programmet för säkerhet och rymdforskning, där betalningarna borde minskas och inte ökas, med tanke på att utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi kräver en mindre budget.
För att övergå till mer allmänna frågor som inte har med industriutskottet att göra, stöder jag kravet i detta betänkande på en ökning av betalningarna för strukturfonderna. Detta är det område där vanliga medborgare ser den skillnad som EU:s politik gör i deras vardag. Min egen region, West Midlands, är ett bra exempel på detta. Gemenskapsmedel har fungerat som en katalysator för en ny stimulans av lokala samhällens potential och utveckling.
Vad gäller yttre förbindelser är Asien en av de största och folkrikaste regionerna i världen. Där bor 60 procent av världens befolkning. Därför förvånar det mig mycket att kommissionen har skurit ned på medlen. Förra året togs pengar från andra Asienprogram till tsunamikatastrofen utan att det sköts till några pengar till programmen, och det här året har kommissionen skurit ned på budgeten igen, eftersom finansieringen av stödet till tsunamins offer har minskat. Har kommissionen glömt att det finns ett desperat behov av medel inom de Asienprogram där dessa pengar togs, om EU ska kunna uppfylla millennieutvecklingsmålen? Jag ber kommissionen att motivera detta.
Jag välkomnar kravet i detta betänkande på insyn i tilldelning av medel för information och kommunikation. Det behövs full insyn på alla områden, så att de pengar från EU:s skattebetalare som läggs på EU-politik blir fullständigt spårbara och offentliggörs på Internet. Då kan vi se precis hur mycket pengar som går vart. Detta gäller i lika hög grad för parlamentets ledamöter, och i synnerhet för jordbruk.
Avslutningsvis vill jag gratulera båda föredragandena, James Elles och Louis Grech, till att ha framställt utmärkta betänkanden. Jag tackar dem för deras hårda arbete.
Bill Newton Dunn (ALDE), föredragande för yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd. – (EN) Herr talman: en minut, två kommentarer. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd har helt enkelt röstat för upprätthållandet av kommissionens förslag att anslå medel till konsumentskydd, inte för de stora nedskärningar som rådet föreslår. Vi röstar alltså för det rådande läget, som kommissionen föreslår.
För det andra vill jag nämna parlamentets budget för kommunikation med våra medborgare. Varje år har amerikanska kongressmän tillåtelse att skicka fyra nyhetsblad på fyra sidor till alla sina väljare för att meddela dem om sina enastående prestationer. Jag vill föreslå ett ändringsförslag enligt vilket alla vi som sitter här får tillåtelse att skicka ett kostnadsfritt nyhetsblad på fyra sidor till alla våra väljare varje år för att meddela dem vad vi har gjort. Jag hoppas att mina kolleger här kommer att stödja detta ändringsförslag som skulle hjälpa upp den bristande kommunikationen. Det finns några få väljare här på åhörarläktaren, men det finns miljontals där ute som inte vet vad vi sysslar med, och vi måste kommunicera med dem.
Anne E. Jensen (ALDE), föredragande för yttrandet från utskottet för transport och turism. – (DA) Herr talman, fru kommissionsledamot, fru rådsordförande! I budgetramen har beloppet för de transeuropeiska näten – de 30 topprioriterade transportprojekten – skurits ned till en tredjedel av det belopp som kommissionen ursprungligen bedömde som nödvändigt. Vi har fortfarande inte fått ordning på den rättsliga grunden för finansieringen. Vi vet heller inte hur det minskade beloppet ska distribueras under de närmaste åren. Därför har vi valt att föra hela beloppet för 2007 – nästan 800 miljoner euro – till reserven tills allt har klarats ut. Självklart kan vi inte använda första årets budget utan att ha någon klar idé om vad som ska hända under de närmaste åren. Man bygger inte en halv bro. Det är en fråga om ”antingen eller”.
I fallet med de tre byråerna för sjösäkerhet, flygsäkerhet och järnvägar vill vi se kommissionens siffror återinförda i budgeten. Dessa är nya byråer som håller på att inrättas, och de behöver utrymme för sin verksamhet.
Sist men inte minst skulle jag vilja dra uppmärksamheten till pilotprojektet med nödfickor längs motorvägar i EU. Med strängare regler för förares vilo- och körtider är det viktigt för förare i EU att ha lämpliga och säkra förutsättningar för att kunna vila.
Marian Harkin (ALDE), föredragande för yttrandet från utskottet för regional utveckling. – (EN) Herr talman! Jag vill säga ”bra gjort” till föredraganden: han har verkligen visat prov på fasthet. Betalningarna inom 2007 års budget måste totalt uppnå 1,04 procent av gemenskapens BNI om vi ska kunna tillhandahålla våra medborgare effektiva program. Det är också mycket viktigt att vi antar en kvalitativ strategi som ger valuta för pengarna med de resurser som vi har. Någon har framfört kommentaren att rådet betalar. Det gör man faktiskt inte. Medborgarna betalar. Det är skattebetalarnas pengar som vi hanterar. De har anförtrott sina pengar till oss, och de förväntar med rätta att få se positiva resultat inom ramen för övergripande valuta för pengarna.
Som föredragande för utskottet för regional utveckling uppmanar jag starkt till att anslagen i det preliminära förslaget till budget återställs och att sammanhållningen betraktas som en av EU:s politiska prioriteringar.
Slutligen uppmanar jag kommissionen att klargöra den rättsliga grunden för Peaceprogrammet och att göra det möjligt att anslå medel till Internationella fonden för Irland (IFI). Som irländsk parlamentsledamot gläder det mig att få tillfälle att tacka EU för dess fortlöpande stöd för fred och till IFI. Mer än 1 miljard euro har lagts på att främja fredsskapande, förståelse och tolerans. Ni har stöttat samhällen och visat förtroende för vanliga människor i Irlands gränsområden. Ni har spelat en viktig roll, och det förtjänar ni stort beröm för.
Marc Tarabella (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. – (FR) Herr talman, herr Elles, mina damer och herrar! Med några få undantag har budgetutskottet accepterat alla ändringsförslag från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.
För det första är jag mycket glad att ändringsförslagen om att återinföra förslaget till preliminär budget har antagits, och jag är ännu gladare över att ändringsförslagen om att öka stödet till de fattigaste människorna har antagits: matleveranser, bidrag till mjölk, fri utdelning av frukt och grönsaker, reklamaktiviteter, utdelning av mjölk till skolbarn och stöd till biodling. Vi skulle ha önskat att man tagit mer hänsyn till framför allt am- och dikobidrag – vilket är grundläggande inom eftersatta områden – stöd till energigrödor och pilotprojekt om energieffektivitet. Vi tar oss friheten att på nytt lägga fram ändringsförslag enligt dessa linjer i kammaren.
Totalt sett anser vi att budgetutskottet har varit mer uppmärksamt på våra ändringsförslag än vad vi hade förväntat oss, och vi skulle vilja tacka er, herr talman, herr Elles, mina damer och herrar, för att besluten har fattats i en så konstruktiv anda.
Rosa Miguélez Ramos (PSE), föredragande för yttrandet från fiskeriutskottet. – (ES) Herr talman! Vårt utskott har några kommentarer till de nedskärningar rådet har infört jämfört med Europeiska kommissionens förslag.
Den största av dessa nedskärningar är den på 10 miljoner euro i reserven för internationella överenskommelser – den försvinner helt enkelt – både för åtaganden och betalningar. Fiskeriutskottet anser att detta till och med skulle kunna skapa problem när det gäller unionens rättsliga skyldigheter på området, och vi vill därför att de ursprungliga beloppen ska återinföras.
Rådets övriga nedskärningar gäller betalningar till Europeiska fiskerifonden: 23 miljoner euro till konvergensregionerna och 7 miljoner euro till övriga regioner. Fiskeriutskottet anser att dessa nedskärningar inte skulle göra det möjligt att betala det förskott på 7 procent som anges i fondens egna stadgar.
De allmänna anslagen till fisket är redan tillräckligt låga, och vi tycker därför att dessa nedskärningar är oacceptabla. Utöver att de är godtyckliga och omotiverade innebär de ett mycket negativt budskap vid ett kritiskt tillfälle för sektorn, och vi i fiskeriutskottet ber därför att kommissionens siffror i förslaget till preliminär budget ska återinföras.
Helga Trüpel (Verts/ALE), föredragande för yttrandet från utskottet för kultur och utbildning. – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Även jag tror i princip att vi bör inrikta oss på att få valuta för pengarna, eftersom det viktiga är att medlen används effektivt och ekonomiskt. Men å andra sidan – och här tänker vi olika – behöver EU pengar om vi ska kunna entusiasmera människor och få EU-projekten att göra framsteg, vilket är vad vi vill göra, och det blir inte möjligt om inte lämpliga medel ställs till förfogande.
Låt mig erinra kammaren om debatten i förmiddags om kulturprogrammet och EU:s kulturpolitik, och om de debatter vi ska ha i kväll om livslångt lärande, ungdomspolitik under de kommande åren och om ”Ett Europa för medborgarna”. I förmiddags beklagade vi – och vi kommer att göra det även i kväll – att vi inte använder tillräckligt med pengar på detta område som verkligen påverkar människorna, EU-medborgarna, och skapar en länk mellan dem och Europa.
Vi har ett gemensamt stort problem med hur vi ska få människorna att inte bara acceptera EU utan även vara entusiastiska över det, och i stället för att skära ned dessa program borde vi därför investera mer i EU:s framtid. Utskottet för kultur och utbildning har av den anledningen varit högst konsekvent när det gäller att avvisa de nedskärningar som rådet ville göra i programmen.
Gérard Deprez (ALDE), föredragande för yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. – (FR) Herr talman, fru Wideroos, fru Grybauskaitė, mina damer och herrar! Som talesman för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor vill jag först av allt säga ett välförtjänt tack till huvudföredraganden, vår ledamot och vän James Elles, liksom till budgetutskottet som helhet, för hur de har tagit hänsyn till prioriteringarna från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.
Bland dessa prioriteringar finns två som uppenbarligen krävde en mycket speciell satsning när det gäller budgeten. Den första gällde bättre kontroll över EU:s yttre gränser, vilka nu utsätts för kontinuerliga och avsevärda påtryckningar från migrationen och där särskilt hela den södra gränsen utsätts för press. För att övertygas om detta behöver man bara titta på tv och läsa tidningarna varje dag. Det var därför mycket viktigt att stärka de operativa resurserna för gränsförvaltningsbyrån som vi inrättade för att kontrollera de yttre gränserna. Som tur var fick byrån verkligen stärkta resurser, med stöd framför allt av vår huvudföredragande och spanska parlamentsledamot som hjälpte oss att korrigera – jag vet inte, fru Wideroos, om jag ska använda ordet ”galenskap”, eller ”inkonsekvens”, men jag väljer ”galenskap” – den galenskap som trots de rådande omständigheterna har fått rådet att minska resurserna till gränsförvaltningsbyrån.
Vi hade också en andra prioritet, som hela parlamentet erkände och EU-medborgarna entusiastiskt stödde, om vi ska tro tillgängliga undersökningar, och det var att öka de resurser som öronmärkts för kampen mot terrorism och organiserad brottslighet, vilka som ni vet gör EU:s internationella gränser till ett skämt. Även här har budgetutskottet uppmärksammat vårt budskap, och man har framför allt har ökat resurserna till Eurojust. Också dessa minskades i rådets förslag till budget. Fru Wideroos! Jag låter er välja ett lämpligt adverb för att beskriva den här minskningen.
Jag sticker inte under stol med att när det gäller området för ”frihet, säkerhet och rättvisa” motsvarar rådet varken det som står på spel eller EU-medborgarnas förväntningar, och vårt parlament kommer att stolt kunna använda sin röst för att korrigera inkonsekvenser i ståndpunkterna från rådet, vars ledamöter njuter av att göra stort väsen men stegrar sig när det gäller att agera gemensamt för att bemöta allvarliga gemensamma problem. Det är verkligen en skam.
Carlos Carnero González (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor. – (ES) Herr talman! Det sägs ofta att kunskap inte tar någon plats, men i det här fallet anser jag att debatten och diskussionen om EU:s framtid bör få utrymme i budgeten.
När vi träffade huvudföredraganden i juli sa jag för utskottet för konstitutionella frågors räkning att detta kanske förefaller vara det minst viktiga i debatten, men i verkligheten är det inte så.
Vi diskuterar hur vi vill att Europa ska se ut i framtiden, och för att kunna förverkliga våra drömmar behöver vi medel och resurser, framför allt för att kunna informera medborgarna, stärka de institutioner som är ansvariga för förbindelser mellan det civila samhället och EU-institutionerna samt främja debatten.
Kommer vi att uppnå det med den budget vi har?
Budgetutskottet har i viss mån tagit med ändringsförslagen från utskottet för konstitutionella frågor. Vi kommer därför att kunna främja en korrekt diskussion om dessa frågor och även se till att medborgarna förstår en del av den debatt vi håller här – även om det bara är lite – och veta vad unionens budget handlar om.
Piia-Noora Kauppi (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. – (EN) Herr talman! Jag vill tacka mina kolleger James Elles och Louis Grech för det stora arbete som de lagt ned på EU:s budget för 2007.
Även om jag stöder våra föredragandes strategi måste vi generellt garantera den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken tillräckligt med pengar i den slutliga analysen, och vi måste finna en lösning på finansieringen av byråerna. De pågående förhandlingarna kan dock bara grundas på den ömsesidiga förståelsen att alla sidor står fast vid sina tidigare åtaganden. Jag vänder mig särskilt till rådet, som upprepade gånger har föreslagit betydande budgetnedskärningar på områden som är av mycket stor betydelse för Europaparlamentet.
Jag vill som talesman för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män ta upp några punkter som tyvärr måste tas upp varje år. Principen om integrering av jämställdhetsperspektivet är införd genom Amsterdamfördraget, vilket innebär att jämställdhetsperspektivet inte bara ska anläggas i frågor som syftar till att främja lika möjligheter utan ska införlivas i alla politiska beslut och på alla nivåer i budgetförfarandet genom så kallad gender budgeting. Sedan 2003, då Europaparlamentet antog en resolution om gender budgeting – dvs. att utarbeta offentliga budgetar utifrån ett genusperspektiv – har man tagit hänsyn till att offentliga budgetar, däribland EU:s, inte är könsneutrala utan påverkar kvinnor och män olika.
Gender budgeting bör tillämpas för att utvärdera och omstrukturera alla relevanta budgetprogram, åtgärder och politiska beslut, avgöra i vilken mån resursfördelningen är könsneutral eller inte och slutligen uppnå könsneutralitet, där båda könen beaktas i lika hög grad.
När den finska ministern för social- och hälsovårdsfrågor, Tuula Haatainen, talade till vårt utskott i början av oktober belyste hon integreringen av jämställdhet i budgetplanering och tog upp det finska exemplet som kännetecknas av en strävan att garantera att jämställdhetspolitiken beaktas på alla punkter, inte bara inom den nationella budgeten utan också inom EU:s budget. Jag hoppas verkligen att det finska ordförandeskapet kommer att lyckas i detta avseende.
Alexandra Dobolyi (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för framställningar. – (HU) Jag vill som talesman för utskottet för framställningar tala om budgeten för Europeiska ombudsmannen. Vi talar ofta om att föra EU närmare medborgarna och hjälpa dem att bättre förstå vad Europeiska unionen verkligen är.
Europeiska ombudsmannens sekretariat är en liten institution, men den utför mycket arbete på området. Det är därför mycket viktigt att ombudsmannen får tillräckliga budgetresurser för att kunna sköta sina åtaganden framgångsrikt och effektivt. I april i år talade vi mycket positivt om Europeiska ombudsmannen i samband med ansvarsfrihetsförfarandet. Jag skulle vilja erinra alla om att vi talade om detta sekretariat som en förebild (för övriga institutioner, med tydligt definierade befogenheter) och en korrekt skött budget.
Europeiska ombudsmannen är måttlig när det gäller översättningsutgifter och vill inte lägga till nya frågor, och det är just därför som jag för utskottets räkning, med tanke på att vi måste ta hänsyn till den kommande utvidgningen, vill att vi stöder en måttlig ökning av den budget som Europeiska ombudsmannen begärt, samtidigt som vi betonar behovet av budgetdisciplin och av att medborgarna måste få service på hög nivå.
Ville Itälä, för PPE-DE-gruppen. – (FI) Herr talman! Jag skulle vilja tacka Louis Grech som är föredragande för parlamentets budget. Det var ett nöje att samarbeta med honom och som skuggföredragande nå gemensamma kompromisser. Jag gratulerar honom till det utmärkta slutresultat som vi uppnådde. Vi måste framför allt komma ihåg enligt vilka principer budgeten har upprättas. För det första måste vi vara exakta när det gäller hur vi vill utnyttja skattebetalarnas pengar. En annan princip är att vi använder pengarna till sådant som behövs. Vi ska inte göra alla möjliga sorters trevliga och intressanta saker, utan sådant som verkligen är nödvändigt.
Ökningen på 20 procent är hopplöst omodern. Det leder ibland till galenskap, såsom förslaget om webb-tv. Idén bakom webb-tv är att parlamentet ska ha en egen tv-kanal. Men kostnaden för detta kan vi inte riktigt motivera för skattebetalarna. Som ett exempel kan jag nämna det tal som Finlands biträdande finansminister höll i Bryssel i början av det finska ordförandeskapet. Talet sändes via webb-tv till alla i Europa, men i hela Europa fanns endast 14 intresserade tittare, varav hälften var ministerns egna rådgivare. Om vi ska göra investeringar på tiotals miljoner för bara en handfull människor kommer pengarna definitivt att vara på fel ställe. Det skulle vara mer kostnadseffektivt att exempelvis använda pengarna för att få hit journalister från små lokala och regionala tidningar så att de sedan kunde skriva artiklar om parlamentet och vad som händer här. Folk läser dessa tidningar noga, men de kommer faktiskt inte att följa sändningarna via webb-tv.
Alla budgetrubriker behöver utvärderas och övervakas noggrant, och det gäller särskilt byggnadspolitiken. Jag är glad att vi har nått en gemensam syn, eftersom byggnaden i Strasbourg blev en skandal, och vi behöver inte längre publicitet av det slaget. Vi behöver därför vara betydligt mer noggranna med hur vi använder pengarna.
Catherine Guy-Quint, för PSE-gruppen. – (FR) Herr talman, fru Wideroos, fru Grybauskaitė, mina damer och herrar! Låt mig först av allt tacka våra två föredragande James Elles och Louis Grech som genom arbete och fasthet har kunnat vägleda oss i vårt arbete med denna första behandling av budgeten.
Det här är den första budgeten i programmet för 2007–2013. Den är mycket blygsam och utgör endast 1,04 procent av BNP. Den är inte bara blygsam utan den svarar sannolikt inte heller upp mot de utmaningar som Europeiska unionen står inför: energikrisen, förtroendekrisen, konflikter i världen och den ökade fattigdomen och osäkerheten på arbetsmarknaden, och allt vid en tidpunkt när EU-medborgarna har mer förväntningar än någonsin på Europeiska unionen. Den begränsade ramen påtvingar oss mycket blygsamma ambitioner. Kvalitet och inte endast kvantitet kännetecknar därför synsättet på denna budget för 2007.
Budgeten har också tvingat oss till en hybridstrategi. Inte nog med att den rättsliga grunden för de nya politikområdena inte är klara – vi är inte heller beredda att kämpa för och genomföra all den politik som EU-medborgarna önskar. Vi vill vara ambitiösa, vilket människorna förväntar sig av oss, men vi måste också vara realistiska eftersom vi inte vet om vi kommer att kunna genomföra dessa olika strategier. För socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet var återinförandet av förslaget till preliminär budget ett minimum för alla strategier som vi är tycker är viktiga, framför allt Lissabonmålen och Göteborgsstrategierna, och vi får inte heller glömma sysselsättningen, solidariteten, miljön och landsbygdsutvecklingen.
År 2007 bör bli det år då vår kommunikationspolitik ses över, med tanke på att EU-medborgarna har varit mycket åsidosatta hittills. När det gäller utrikespolitik vill jag också slå ett slag för ett balanserat synsätt på administrationen särskilt när det gäller EU:s gränser, eftersom vi inte kan nöja oss med ett unilateralt synsätt som bygger på lag och ordning. Om ni tillåter skulle jag vilja nämna två viktiga punkter: för det första den roll som bör spelas under EU-budgetens rubrik för medfinansiering och som innefattar Europeiska investeringsbanken, i syfte att på nytt lansera Lissabon- och Göteborgsstrategierna, och för det andra betydelsen av pilotprojekt och förberedande åtgärder som alltid har gynnat uppkomsten av nya idéer och som bör genomföras.
I praktiken är jag mest orolig för genomförandet av den här budgeten. Vår föredragande har förespråkat utgifter med fokus på kvalitet. Det innebär att kämpa för hur våra prioriteringar traditionellt har finansierats, men det innebär även en vädjan till kommissionen om att fullt ut respektera de politiska val som parlamentet gör. Om parlamentet dessutom kan kritisera hur strategierna administreras av övriga institutioner beror det på att sådan kritik medges i fördraget, de institutionella överenskommelserna och rådande praxis. Parlamentet är en av budgetmyndighetens två grenar, och vi vill inte avhändas vår makt och överge all befogenhet när det gäller hur våra röster används. Är det emellertid rättvist att i denna befogenhets namn göra det svårare för dessa institutioner att utöva sina företrädesrätter? Nej. Det skulle vara farligt och ännu mer kontraproduktivt att försöka ingripa alltför mycket i den administrativa praxis som råder. Jag vill också säga till rådet att det bästa kommissionen skulle kunna göra är att vi samtidigt kommer överens om att frysa rekryteringen till institutionen. Vi har emellertid lite manöverutrymme om alla våra prioriteringar anpassas till Europeiska kommissionens brister när det gäller att genomföra politiken, något vi har anledning att befara med tanke på den senast föreslagna rubriken.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att rådet måste komma ihåg att det inte kan påtvinga någon sin uppfattning eftersom vi tillsammans måste uppfylla prioriteringarna i det europeiska politiska projektet och eftersom vi, om vi minskar budgeten alltför mycket, inte längre kommer att kunna utveckla någon av de strategier som EU-medborgarna väntar sig så mycket av.
Anne E. Jensen, för ALDE-gruppen. – (DA) Herr talman! Den budget vi i dag lägger fram är en ansvarsfull och förnuftig budget. Vi har inte accepterat rådets godtyckliga nedskärningar av de administrativa utgifterna utan i stället placerat 50 miljoner euro från kommissionens administrativa budget i reserven och begärt en tydligare förklaring av inriktningarna inom vissa utgiftsområden. Vi får inte blunda för fakta när vi upprättar budgeten utan gå in på detaljer och se till att exakt de resurser som krävs också är tillgängliga.
I detta sammanhang vill jag tacka föredraganden James Elles för det synsätt han har valt att använda under årets arbete med budgeten. Jag tänker på idén med ”valuta för pengarna” som kommer efter kritik från revisionsrätten och kostnads–nyttoanalyser och andra rapporter. Jag vill särskilt framhålla kostnads–nyttoanalyserna som en konstruktiv innovation som ger oss en betydligt bättre överblick över exempelvis tendenser i kommissionens informations- och kommunikationspolitik och utvecklingen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Jag vill som talesman för gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa särskilt betona att det krävs lämpliga resurser för rätts- och asylpolitiken men även för utrikespolitiken. Det är stor skillnad mellan de vackra ord som yttras av EU:s stats- och regeringschefer i formella tal och de resurser som deras finansministrar är beredda att göra tillgängliga. Samtidigt som stats- och regeringscheferna betonar att EU bör bilda enad front när det gäller flyktingpolitik och stärka gränsförvaltningsbyrån som ska hantera den gemensamma gränsen, gör finansministrarna det till en hederssak att minska byråns anslag. Det är verkligen inkonsekvent. Jag är dessutom glad över att vi varit tvungna att nå en överenskommelse för att reda ut dessa frågor.
I anslutning till budgetramen är det helt klart att EU:s utrikespolitik sköttes illa. Att den budget vi i dag lägger fram tydligt är en ansvarsfull sådan framgår emellertid av att parlamentet inte har försökt att utmana det interinstitutionella avtalet. Vi har upprättat en budget inom ramen för avtalet. Utrikespolitik är emellertid ett område som kommer att kräva nära samarbete under de närmaste åren. Särskilt när det gäller våra nära grannländer i Central- och Östeuropa anser jag att vi i EU är skyldiga att främja en starkare ekonomisk utveckling och uppmuntra en demokratisk utveckling som något hoppfullt och positivt. Pengarna måste emellertid användas väl, och vi ber därför kommissionen att se till att det tas hänsyn till revisionsrättens kritik mot stödet till Ryssland i de nya programmen.
När det gäller parlamentets och andra institutioners budget har min grupp antagit samma synsätt som vår föredragande Louis Grech, och jag vill tacka också honom för ett konstruktivt och gediget arbete. Det innebär att budgeten ligger något under den nivå som institutionerna ursprungligen aviserade, men efter att varje institution noggrant har analyserat har vi en ståndpunkt om vad som verkligen behövs och har slagit fast en lämplig marginal. Vi har haft ett antal debatter om huruvida parlamentet behöver 20 procent av den totala administrativa kostnaden, och vi har till slut hamnat på en siffra som snarare ligger lägre. Min grupp stöder de senaste årens politik att parlamentet bör köpa de byggnader vi använder, men vi måste se till att vi har en tydligare överblick över vilka resurser som krävs för byggnader under de närmaste åren.
Helga Trüpel, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Budgetdebatterna här i kammaren kanske inte är kända för att vara sexiga, men de är mycket viktiga eftersom 2007 års budget precis som alla andra innehåller prioriteringar för vårt arbete under det kommande året.
Som ni vet röstade gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen inte för att budgetramen för 2007–2013 skulle godkännas eftersom vi anser att den löser alldeles för få problem. Vi har samma uppfattning om budgeten för 2007 och ifrågasätter om den gör det möjligt för oss att genomföra sådant som måste göras.
Vi instämmer exempelvis inte i vår jordbrukspolitik eller i de stora subventioner som betalas ut för jordbruksexporten. Våra djupfrysta kycklingar säljs på afrikanska marknader till halva priset jämfört med de som afrikanerna själva producerar, och sedan klagar vi på att alltför många flyktingar kommer från Afrika när det är vi själva som med vår egen jordbrukspolitik hjälper till att skapa problemet.
Vi har också fiskeripolitiken där våra fiskekvoter fortfarande är för höga och skadar våra fiskbestånd. Detta är ytterligare ett politikområde som Europeiska unionen borde ändra.
För att inte tala om vår politik när det gäller tobak, eftersom vi fortfarande lämnar anslag till odlare samtidigt som vi fördömer tobaksreklam. Även detta tycker jag är inkonsekvent och inte någon smart politik för EU.
När nu många europeiska länder har drabbats av globaliseringsblues – kommer ni ihåg folkomröstningen i Frankrike? – borde vår globaliseringspolitik vara mer rättvis, och vi borde trycka på mer till förmån för rättvis handel och bli mer allvarliga när det gäller våra åtaganden för Förenta nationernas utvecklingsmål, där vi ligger efter resten av världen när det gäller medel till kampen mot fattigdomen.
EU måste emellertid också göra mer för att åstadkomma en framåtsyftande energipolitik. Vi behöver investera mer i forskning om förnybar energi som skulle göra oss mindre beroende av Vladimir Putin och mer rättframma i vår kritik mot hans enväldiga regim.
Vad ska vi göra i stället? Vi måste investera mer i utbildning, forskning, kultur, medier och kulturindustrin som är en viktig pelare i Lissabonstrategin, och det i sin tur skulle bidra till att göra strategin mer precis och framåtsyftande. Vi behöver vara mer samstämmiga inom EU när det gäller politikområden. Endast på det sättet kan vi utveckla en ansvarsfull gemensam utrikespolitik som är proaktiv, sprider civilisationen och förstärker det civila samhället genom grannskapspolitiken men också ingriper när det är absolut nödvändigt. Om det här är vad vi vill ha gör vi inte av med tillräckligt med pengar. Hur gärna jag än skulle vilja se oss använda ”valuta för pengarna” som vår måttstock måste vi också arbeta på grundval av ”bra pengar för EU”. Om var och en av våra medlemsstater endast avsätter en procent av sin BNP till EU blir inte tillräckligt mycket pengar tillgängliga för EU-strategier som är både viktiga och de rätta att följa.
Esko Seppänen, för GUE/NGL-gruppen. – (FI) Herr talman, fru kommissionsledamot! Jag höll på att säga fru minister, men det ska jag inte göra. Behandlingen innehåller en slags virtuell version av EU:s budget. Efter rådets behandling var nivån på betalningsbemyndiganden 1 procent av medlemsstaternas totala BNP. Vid sin första behandling höjde parlamentet det till 1,04 procent. Detta sker genom att anslagen i förslaget till budget ökar, vilket kan kallas virtuellt eftersom parlamentet inte har haft för vana att hålla fast vid sina ökningar ända till slutet.
Rådet har vanligtvis vunnit förhandlingarna. Parlamentets trovärdighet kommer att bli lidande om detta sker igen. Vår grupp kräver att parlamentet håller sig till sina prioriteringar.
Föredragande James Elles har varit nyskapande när han har letat efter anslag där kommissionen inte har genomfört budgetkraven från tidigare år. Vi stöder detta synsätt där vissa medel avsätts i reserver och endast används efter att en korrekt redogörelse har lämnats.
Vår grupp stöder de nya medlemsstaternas rättighet att söka anställningar i kommissionen för sina egna medborgare. Vi kan därför inte stödja nedskärningarna i kommissionens personal såsom rådet föreslagit.
Offentliga myndigheter, däribland Europeiska unionen, kan fungera som en katalysator i olika ekonomiska processer. Å andra sidan kan samma pengar även användas för administrativa projekt som leds av EU-byråkrater, vilket faktiskt undergräver människors förtroende för unionen. Ett exempel har varit Princeprogrammet. Ett annat blir projektet med 3D-genom, plan D. Det finns en risk för att parlamentets egen webb-tv-kanal blir en annan. Vår grupp vill inte medverka till att kommissionens och parlamentets anslag används för att producera EU-propaganda, och vi vill inte heller ha en militarisering av EU där man använder pengarna från den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Wojciech Roszkowski, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Som talesman för gruppen Unionen för nationernas Europa vill jag börja med att gratulera de båda föredragandena och tacka dem för deras arbete. I år har vi en ganska underlig situation. Den magra kommissionsbudgeten skars endast obetydligt ned av rådet, medan parlamentets budgetutskott föreslår en ökning av utgifter och ekonomiska åtaganden som är högre än kommissionens förslag. Den här inställningen är uppenbart värd att stödja eftersom unionen inte kan möta utmaningarna utan en större budget. Jag tänker på den kommande utvidgningen och den ökande konkurrensen på världsnivå.
Vi kan bara hoppas att en lämplig kompromiss uppnås i november och att EU:s budget hamnar närmare parlamentets förslag än rådets. Med tanke på att rådet som vanligt vill minska på utgifterna var det mycket lämpligt av James Elles att föreslå ett synsätt med valuta för pengarna. Metoden innebär att vi måste arbeta effektivare för att uppnå våra målsättningar. Med tanke på att budgeten för 2007 är den första budgeten inom den nya ekonomiska ramen får man hoppas att den bådar gott för kommande år.
Jag vill ta detta tillfälle i akt och upprepa min uppmaning till alla dem som bryr sig om mänskliga rättigheter att stödja UEN:s ändringsförslag, där vi kräver att unionen inte längre ska ge ekonomiskt stöd till program som främjar tvingande abort i tredjeland. Låt mig betona att vad det handlar om här är tvingande abort, inte abort som sådan.
Om man avvisar dessa ändringsförslag innebär det att man stöder metoder som kränker grundläggande mänskliga rättigheter. Det kommer att visa hur hycklande alla är som konstant förespråkar mänskliga rättigheter samtidigt som de undertrycker dem.
Dariusz Maciej Grabowski, för IND/DEM-gruppen. – (PL) Jag måste börja med att tacka föredragandena, men 2007 års budget är ändå dålig. De flesta ledamöter är medvetna om detta, men endast en liten majoritet vågar säga det öppet. Det är en dålig budget eftersom man misslyckas med att hantera eller till och med tackla något av Europeiska unionens stora problem. Det gäller exempelvis den besvärliga ekonomin och de ökande skillnaderna i utvecklingsnivå mellan länderna i den gamla och nya unionen. 2007 års budget är dålig också för att man inte bemöter de nya utmaningarna som samhället och ekonomierna i medlemsstaterna ställs inför. Vi har destabiliseringen av råvarumarknaden, och särskilt de ökade energipriserna. Vi har också den viktiga frågan om ekonomisk migration från de nya medlemsstaterna till länderna i den gamla unionen och de därmed snabbt ökande sociala och ekonomiska kostnaderna i de fattiga länderna.
Om ändringsförslagen som lagts fram av gruppen Självständighet/Demokrati hade antagits skulle budgeten ha kunnat användas för att införa ett nytt synsätt på finansiering för jordbrukssektorn. Med tanke på det stora motståndet mot dessa ändringsförslag som framkommit vid möten i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och budgetutskottet förväntar vi oss att de ska avvisas av parlamentet. Detta är ett exempel på jordbruksnäringens och de stora markägarnas makt. Det visar också var parlamentets verkliga lojalitet ligger eftersom parlamentet är ganska inställt på att försvara intressena hos en rik minoritet mot den stora majoriteten fattiga jordbrukare. De resurser som sparas skulle kunna användas för att stödja företagsamhet, forskning och utveckling samt investeringar i infrastruktur. I budgeten för 2007 ökar utgifterna för administration och bidrar till att skapa nya kontor och byråer. Vi är starkt emot allt detta.
Sammanfattningsvis kommer IND/DEM-gruppen att rösta emot 2007 års budget, och vi är övertygade om att andra ledamöter i kammaren kommer att göra detsamma.
Sergej Kozlík (NI). – (SK) När det gäller passivsidan är rådets förslag till budget för Europeiska unionen helt förenligt med proportionsparametrarna i den godkända långfristiga budgetramen för 2007–2013. Anslag till konkurrenskraft och sammanhållning har ökat betydligt inom området tillväxt och sysselsättning liksom för området frihet, säkerhet, rättvisa, det civila samhället och Europeiska unionens ställning som global partner.
I enlighet med budgetramen har andelen utgifter för direkta utbetalningar inom jordbruket minskat. Däremot har andelen utgifter för landsbygdsutveckling ökat.
Som ett resultat av rådets satsning på att avsevärt minska den totala finansieringsvolymen har den positiva betalningsutvecklingen tyvärr i stor utsträckning krympt. Rådets förbehåll när det gäller mottagarnas förmåga att minska budgeterade utgifter har haft vissa negativa effekter. Eftersom rådet har nyckeln till en framgångsrik användning av medlen uppfattar jag detta som om rådet reserverar sig mot sig självt. Parlamentets övertygelse att de tillgängliga medlen kommer att användas väl och effektivt överträffar emellertid rådets förväntningar. Jag vill därför rösta för dessa ändringsförslag som gör att betalningsparametrarna i större utsträckning blir i linje med den långfristiga budgetramen.
Janusz Lewandowski (PPE-DE). – (PL) Herr talman! Vid det avgörande steget i arbetet med 2007 års budget verkar det som om Europaparlamentet tar större hänsyn än rådet till prioriteringar, siffror och principer i det interinstitutionella samarbetet om den fleråriga budgetramen för perioden 2007–2013. I vår egenskap av ledamöter som har valts av folket har vi en god förståelse för den oro man känner i medlemsstaterna. Man är orolig för att den nya generationen av fleråriga program kanske inte börjar i tid. Det kommer att bli ett av huvudkriterierna för att bedöma 2007. Vi delar också en gemensam strävan efter en ny budgetförordning, vilket är anledningen till våra påtryckningar på det finländska ordförandeskapet så att vi kan arbeta på grundval av den nya budgetförordningen under 2007.
Den ofta upprepade refrängen att vi strävar efter att rationalisera budgeten kommer att bli mer än bara ord i år. Vår föredragande James Elles har föreslagit och fått stöd från parlamentet för en mycket konsekvent ståndpunkt. Den innebär att vi ger starkt ekonomiskt stöd till de prioriterade posterna, och samtidigt tillämpar en 30-procentig reserv för budgetposter som inte tycks användas i sin helhet. I den här frågan bör vi alla sjunga från samma notblad. Det kommer säkert att finnas olika uppfattningar ändå när det gäller tjänster och löner inom administrationen. Vi tror att Europeiska unionens nya funktioner kräver motivation, en stabil administrativ personal och rekrytering från de nya medlemsstaterna. Vi kommer definitivt att vara oeniga i den här frågan under förlikningsförfarandet i november.
Personligen är jag inte helt nöjd med detta geografiska fokus eftersom vårt huvudsakliga engagemang gäller Europas kontinent. Ju större Europeiska unionen blir, desto större blir vårt ansvar för Europa. Detta bör återspeglas i den geografiska fördelningen av medel. Marginalerna är emellertid fastslagna, och flexibilitetsinstrumentet är fortfarande oanvänt. Det bör också bli möjligt att nå en kompromiss i år, och vårt argument bör vara styrkan i torsdagens omröstning i Europaparlamentet.
Giovanni Pittella (PSE). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag är tacksam mot föredragandena James Elles och Louis Grech, och jag välkomnar kommissionsledamoten och alla mina kolleger bland parlamentsledamöterna. Jag har två mycket korta kommentarer.
Den första gäller det som Catherine Guy-Quint sa. De som ville ha bevis på bristfälligheter i budgetramen för 2007–2013 har nu fått det. Den första budgeten inom den nya budgetramen visar tydligt att medlen har överutnyttjats. Föredraganden gav sig delvis ut på okänt vatten, och vissa saker har med rätta korrigerats av de politiska grupperna, men inget har kunnat påverka de hårda restriktionerna i den fleråriga budgetramen.
Efter det första beviset borde det vara uppenbart, även för dem som påstår att 1 procent av bruttonationalprodukten är tillräckligt för att upprätthålla gemenskapens budget, att det som i stället behövs är en förändring, en översyn efter halva tiden. Jag uppmanar därför parlamentet att börja förbereda sig för denna utmaning nu.
Min andra kommentar blir kort. James Elles har gjort rätt i att föreslå en åtgärd för att kontrollera utgifterna, och vi stöder och backar upp den. Det är rätt att vara så öppen som möjligt, men det är också rätt att inte underminera Europeiska unionens grundläggande politik.
Kyösti Virrankoski (ALDE). – (FI) Herr talman, fru kommissionsledamot! Först av allt vill jag tacka huvudföredraganden för budgeten, James Elles, för hans utmärkta förberedelsearbete. Han har visat djup kunskap om EU:s arbete och administreringen av våra medel. Hans synsätt har varit välmotiverat och djärvt. Samtidigt vill jag tacka Louis Grech för det utmärkta och ansvariga arbete som han har utfört och Janusz Lewandowski för att han så skickligt har lett budgetutskottet.
2007 års budget är den första som utarbetas inom ramen för den nya budgetramen. Den är dessutom en inledande källa till finansiering av nya program och en avslutande för tidigare åtaganden. Den preliminära budgeten är måttfull. Den håller sig inom ramen för budgetramen, och den innehåller inte ens förslag om att flexibilitetsinstrumentet ska användas. Ändå finns där tydliga prioriteringar. Jag tycker att det är helt riktigt att anslag till utbildning, forskning och utveckling har ökat. Vi måste bygga upp mer än bara en hög papper kring Lissabonstrategin. Av den anledningen behöver vi fortfarande göra det lättare för företag att blomstra, vilket kommer att innebära konkurrenskraft inom programmet för konkurrenskraft och innovation och ett tydligt uppsving för innovation. Allt detta har hört till vår grupps målsättningar.
Den nordliga dimensionen och samarbetet i Östersjöregionen har funnits på dagordningen under lång tid, och det har ansetts viktigt att utveckla dem. Min grupp har lagt fram två ändringsförslag, ändringsförslagen 492 och 493, där det finns ett tillägg till motiveringen för budgetrubrikerna med alleuropeiska väg- och gasnätverk, och där man slår fast att medel också kan användas för att finansiera projekt som innefattar de strategier som det hänvisats till. Jag hoppas att dessa ändringsförslag får stöd.
Gérard Onesta (Verts/ALE). – (FR) Herr talman! Jag ska inrikta mig på Europaparlamentets budget. Grechbetänkandet är avgörande för Europaparlamentets budget, och jag vill uppriktigt tacka honom för kvaliteten i hans arbete och särskilt för det dialogklimat som han har lyckats skapa. Under en ettårsperiod – och ett år är en lång tid – kommer han att tvingas administrera alla frigöranden av medel liksom reserverna. Det råder inget tvivel om saken: vi kommer att ha att göra med någon som är öppen, enhetlig och rättvis.
För andra gången i parlamentets historia kommer man inte att uppnå den mytomspunna normen på 20 procent. Det är användbart att tänka i termer av en operativ budget, men det är också nödvändigt att vara mycket observant och mycket uppmärksam om vi, som Louis Grech föreslår i sitt betänkande, vill mobilisera mer pengar vartefter behovet uppstår för att förvärva byggnader, mot bakgrund av att förvärvsförfarandena är extremt utdragna – det krävs att presidiet fattar ett beslut, budgetutskottet yttrar sig och rådet ger oss grönt ljus. Om jag exempelvis skulle vilja köpa ett hus i London eller Paris under de kommande dagarna är jag inte säker på att vi på några få veckor skulle kunna få loss de medel som vi ändå hade avsatt året innan. Det är därför en mycket god idé att hålla sig under gränsen på 20 procent och samtidigt vara mycket vaksam om en möjlighet skulle dyka upp.
Den andra mycket viktiga punkten i Grechbetänkandet är att den enskilda medborgaren placeras i centrum för våra målsättningar. Nästa år kommer vi för första gången att inleda en ny process genom att inrätta en webb-tv-kanal för parlamentet, börja arbetet i vårt besökscentrum och ha det första mötet inom medborgarnas ”agora” där människorna blir involverade i vårt lagstiftningsarbete. Jag tycker att vi har gjort stora ansträngningar för att placera medborgaren i centrum, och jag vill inte sluta utan att betona att vår generalsekreterare Julian Priestly – eftersom vi i går fick veta att han kommer att sluta – under sina tio år som chef för administrationen har arbetat hårt för att modernisera vårt budgetförfarande och göra det mer noggrant och öppet.
Diamanto Manolakou (GUE/NGL). – (EL) Herr talman! Den preliminära budgeten tjänar definitivt antigräsrötterna och Europeiska unionens reaktionära politik.
Det sker inom ramen för den nya budgetramen för 2007–2013, som är som gjord för att stärka det europeiska kapitalet. 2007 års budget främjar Lissabonstrategin som går emot arbetarna och den gemensamma marknaden, och samtidigt minskar man resurserna för många regioner, däribland Grekland, stärker skillnaderna och orättvisa åtgärder där möjligheterna inte ens ingår i den eländiga sammanhållningsfonden. Man minskar drastiskt utgifterna inom jordbrukssektorn som ett komplement till den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken som går emot jordbrukarna och utplånar på så sätt ännu fler små och medelstora jordbruk samtidigt som man avskaffar hundratals arbetstillfällen.
Detta är den moderna andan i Europeiska unionen: intensifiering av arbete, massarbetslöshet, löner och pensioner på fattigdomsnivå och, naturligtvis, drastiska nedskärningar och ytterligare privatisering inom offentliga hälso- och socialförsäkringssystem. Däremot har resurserna till konkurrenskraft, industriell innovationspolitik och företagsamhet ökats med 98 procent, liksom medlen till åtgärder för anställbarhet, tillfälligt arbete och klassamarbete. De kallar det för den sociala dialogen. Det är en klassbudget som är orättvis och bör fördömas av gräsrötterna eftersom den leder till ojämlikhet, orättvisa, fattigdom och större exploatering för arbetarna samtidigt som kapitalets vinster ökar. Den bör därför avvisas.
Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk (UEN). – (PL) Herr talman! Inte nog med att 2007 års budget är den första inom den nya budgetramen för 2007–2013, utan det är också den första budget som omfattar 27 medlemsstater och inkluderar Bulgarien och Rumänien. Enbart av dessa två skäl bör den vara så hög som möjligt när det gäller utgifter. Enligt budgetramen för 2007–2013 kan betalningarna uppgå till som mest 1,06 procent av unionens BNP. Tyvärr föreslog Europeiska kommissionen i sin preliminära betalningsplan utbetalningar på knappt 116 miljarder euro, vilket motsvarar endast 0,99 procent av unionens BNP, och rådet föreslog ytterligare nedskärningar om 1,75 miljarder.
Mot denna bakgrund bör vi välkomna inställningen hos parlamentets budgetutskott. Där föreslog man utbetalningar på totalt 121,9 miljarder euro, vilket motsvarar 1,04 procent av BNP och är över 5,1 miljarder euro mer än kommissionens förslag.
Jag hoppas därför väldigt mycket på att parlamentet kommer att godkänna förslagen från budgetutskottet och att de kommer att försvaras framgångsrikt hela tiden som våra förhandlingar med Europeiska kommissionen och rådet pågår.
Michael Henry Nattrass (IND/DEM). – (EN) Herr talman! James Elles skriver i sitt betänkande att det är mycket viktigt att de politiskt ansvariga fokuserar på det som kommer att bli de verkliga utmaningarna för EU under kommande år. När David Cameron kandiderade till ordförandeskapet för James Elles’ parti förra året sa han till Daily Telegraph: ”Vi måste utmana EU:s kultur och låta det fokusera på sitt verkliga jobb, dvs. att se till att den inre marknaden fungerar ordentligt och att kämpa för frihandel.” Men Elles politiska prioriteringar omfattar en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, EU:s grannskapspolitik, terroristhot, gränskontroller i fråga om invandring, miljö och kommunikation.
Detta är Torypartiets dolda program, och det skiljer sig mycket från det program som David Cameron lade fram när han behövde de mer euroskeptiska partimedlemmarnas röster. Men detta är förstås samma Cameron som låtsades att han skulle lämna PPE-DE-gruppen. Om ett år står det Elles fritt att fortsätta främja PPE-DE:s program. Hans verkliga ledare, Hans-Gert Poettering, är utan tvekan förtjust.
Hans-Peter Martin (NI). – (DE) Herr talman! Jag vill tacka det finländska ordförandeskapet för att det äntligen vågat göra något åt den heliga kon med utnämningar i EU, även om det bara är lite grann.
Jag tycker att det är mycket beklagligt att försöket att avskaffa minst 200 tjänster innan man går vidare med ännu fler avvisas på det sätt som sker i punkt 29 i Ellesbetänkandet. Det är verkligen fel sätt att gå tillväga. För att visa varför det är så fel, låt mig citera Catherine Guy-Quint, som lade fram ändringsförslaget och som sa att hon ännu inte har hört några rationella motiveringar till dessa nedskärningar. Enligt henne handlar det enbart om att skaffa sig personliga poäng, om sårad stolthet, intriger och aggressioner. Det är vad hon sa i utskottet. Naturligtvis är det motsatsen som gäller. EU har gjort det enda rätta genom att avskaffa massor av arbetstillfällen redan, och vi skulle sända de rätta signalerna om vi för en gångs skull gör några nedskärningar för egen del.
Ingeborg Gräßle (PPE-DE). – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar, kolleger! Denna budget för 2007 är en direkt fortsättning på den för 2005, och föredraganden förtjänar ett tack för ett utmärkt resultat. Vi behöver göra mer när det gäller hanteringen av budgeten för att bekämpa slöseriet med EU:s medel i form av omflyttningar och bristande effektivitet.
Nedskärningarna av arbetstillfällen i kommissionen är fortsatt högst kontroversiella. Vi säger nej till dem, även om vi har vissa förbehåll, och det elddop vi tillämpar är: vilka effektivitetsvinster är rådet berett att medge att kommissionen har uppnått, exempelvis i sina kontor i Luxemburg? Hur välutrustad är kommissionen själv för att klara sina framtida åtaganden, som kommer att ha mindre att göra med att stifta lagar och mer med att övervaka hur gemenskapslagarna genomförs? Det finns endast två tjänster för att övervaka gemenskapens miljölagstiftning, och den utgör ändå 40 procent av de lagar vi antar.
Något annat som vi måste avsätta medel för i parlamentets budget är resurser för att hantera ytterligare förlust av EU:s trovärdighet. Under 2007 kommer vi att anställa nio översättare och tolkar för det iriska språket, trots att åtta av de tretton irländska parlamentsledamöterna inte talar iriska. Sextio ledamöter reser runt med den nya parlamentariska församlingen Eurolat och ansluter sig på detta sätt inte till någon vedertagen praxis för parlamentariska församlingar, exempelvis mellanstatliga avtal. Vårt parlament låter utföra byggnadsarbete vid alla våra tre anläggningar under 2007, och det är något som jag tycker är svårt att förklara för besöksgrupper eller för väljarna hemma.
Alla dessa är bra frågor som vi kan använda för att visa att vi tar revisionsrättens kritik på allvar och även att vi menar allvar när det gäller att hantera EU:s budget bättre.
ORDFÖRANDESKAP: SARYUSZ-WOLSKI Vice talman
Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (PSE). – (PL) Herr talman! 2007 kommer att bli det första året i en ny sjuårig budgetram. Det är därför extra viktigt nu att EU-institutionerna tydligt fastställer de verkliga behoven och prioriteringarna för de kommande åren.
Samtidigt som vi arbetar på grundval av budgetdisciplin och ökad effektivitet bör vi utgå från praxis att acceptera mycket höga marginaler när det gäller utgifter. Tidigare ledde detta ofta till att resurser slösades bort. Det förefaller också lämpligt att behålla den nuvarande strategin med att köpa de byggnader vi använder. Det kommer att leda till besparingar på sikt och göra medel tillgängliga för annan verksamhet. Det förefaller också mycket viktigt att se över politiken för personalledning, särskilt när det gäller att utlokalisera genomförandet av aktiviteter, vilket har en menlig inverkan på kontinuitet och stabilitet och därför kan få en negativ effekt på hur institutionerna fungerar.
När det gäller sysselsättningspolitik måste de tjänster som är resultatet av utvidgningen prioriteras för närvarande. Processen måste innefatta information om placering av ny personal. De nedskärningar i budgeten för enskilda institutioner som rådet föreslagit bör inte bli ett mål i sig. Med tanke på utvidgningen 2004 och nästa som snart är över oss måste det viktigaste målet först och främst vara att garantera att unionens alla institutioner kan arbeta effektivt.
Sammanfattningsvis vill jag varmt gratulera de båda föredragandena till ett mycket väl utarbetat dokument och oss till en klok kompromiss och en ambitiös budget.
Nathalie Griesbeck (ALDE). – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! För det första vill jag gratulera våra föredragande James Elles och Louis Grech till deras mödosamma arbete, samt tacka och gratulera alla mina kolleger till det enorma arbete som budgetutskottet har lagt ned på att granska de 1 200 ändringsförslagen, i syfte att uppfylla förväntningarna hos 450 miljoner människor i Europa.
Först och främst vill jag för min del än en gång påpeka att jag beklagar att medlemsstaterna har bidragit så lite till EU:s budget inom ramen för budgetramen. Detta bidrag räcker uppenbarligen inte för att genomföra den politik som Europeiska unionen nu ska omvandla till någonting som européerna vill ha.
Därför har vårt parlament ett relativt litet manöverutrymme på det här området. Om våra ambitioner ska vara realistiska – eller till och med blygsamma – låt oss då åtminstone göra det så klart som möjligt. Det var det som budgetutskottet föreslog, och det är det förslaget som vi ska granska i dag och under kommande veckor, genom att prioritera den mest effektiva politiken när det gäller att nå dessa mål och därmed skapa världens mäktigaste kunskapsbaserade ekonomi. Det är därför som jag välkomnar de bemödanden som särskilt, genom förslagen, var inriktade på en politik för forskning, nyskapande och utveckling, stöd till små och medelstora företag, pilotprojekt och på de bemyndiganden som har öronmärkts för kulturpolitiken, som européerna enligt Marielle de Sarnez betraktar som en grundläggande del av vårt gemensamma projekt.
I enlighet med den humanistiska och realistiska bilden av vår europeiska integrationsprocess välkomnar jag slutligen de betydande ökningarna av bemyndigandena till politiska åtgärder som gynnar de fattigaste människorna i Europa.
Avslutningsvis gläder det mig att vi har funnit en balans i utrikespolitiken som tar hänsyn till fredsprocessen i Palestina, även om de invändningar som har framförts enligt min åsikt kommer att göra det möjligt för oss att skicka ett kraftfullt budskap till rådet under de kommande veckorna, eftersom detta är första behandlingen.
Pedro Guerreiro (GUE/NGL). – (PT) Även om parlamentets förslag till gemenskapens budget för 2007 är en förbättring av kommissionens förslag på 0,99 procent av gemenskapens BNI och rådets på 0,98 procent i termer av betalningsvolym är det ingen överraskning att parlamentets 1,04 procent redan under det första året understiger det som överenskoms i budgetramen, nämligen 1,06 procent. Enligt vår mening är redan det otillräckligt om vi ska kunna främja en verklig ekonomisk och social sammanhållning, i synnerhet med tanke på en utvidgad unions behov.
Mot bakgrund av att detta är en del av förhandlingsprocessen hoppas vi att parlamentet, i motsats till vad som har skett tidigare, åtminstone kommer att försöka se till att vi håller oss till minimibeloppen i budgetramen för 2007, och att dessa anslag används för att skapa en effektiv politik för ekonomisk och social sammanhållning och en verklig samarbets- och utvecklingspolitik.
Vi välkomnar att budgetutskottet har antagit särskilda ändringsförslag som vi har lagt fram, men vi är mycket besvikna över att andra viktiga förslag som vi har lagt fram tillbakavisades, nämligen införandet av kompensationspaket för att uppväga för bränsleprisökningar i fiskeindustrin, skapandet av ett gemenskapsprogram för att stödja småskaligt traditionellt kustfiske som ett svar på de specifika problemen i sektorn – i enlighet med de ståndpunkter som parlamentet tidigare har antagit – och en ökning av anslagen till konvergens i Europeiska regionala utvecklingsfonden för att till fullo kompensera ”regioner som drabbas av den statistiska effekten”, såsom Algarve, eftersom dessa har skurits ned med omkring 20 procent i år.
Liam Aylward (UEN). – (EN) Herr talman! Jag vill hänvisa till en specifik budgetfråga. Kommissionen avslutar för närvarande folkhälsoprogrammet för perioden 2007–2013. Vi känner alla till att kommissionen under den senaste tiden har haft mycket effektiva informationskampanjer där man belyst de faror som tobak och aids utgör inom Europeiska unionen.
Kommissionen har en budget på 56 miljoner euro per år till att belysa hot mot folkhälsan och genomföra informationskampanjer till allmänheten över hela Europa. Jag tror att det är dags för kommissionen att genomföra en informationskampanj som ökar medvetenheten om problemet och faran med, och botemedel för, depression inom unionen. Jag har också skrivit till många europeiska regeringar och bett om deras stöd för detta politiska initiativ.
En person av fyra i Europa genomgår åtminstone en betydande period av psykiska problem i sitt liv, och upp till 18 miljoner människor i åldern 16–25 i Europeiska unionen lider av allvarlig depression. Depression och ångest är de vanligast förekommande hälsoproblemen i Europa. Enligt undersökningar beräknas depression vara den vanligaste sjukdomen i utvecklingsvärlden 2020. Faktum är att depression är ännu vanligare i Öst- och Centraleuropa.
Vi har identifierat problemet, vi har ekonomiska resurser till att belysa det, så låt oss nu gå vidare och ta itu med denna utmaning.
Hélène Goudin (IND/DEM). – Herr talman! För det första anser Junilistan att EU:s gemensamma jordbrukspolitik måste skrotas. Som jag så många gånger tidigare påpekat i denna kammare är jordbrukspolitiken förkastlig eftersom pengarna går till fel – och ofta mycket rika – mottagare. Dessutom berövas världens fattiga länder en rejäl chans att sälja sina jordbruksprodukter på EU-marknaden eftersom man subventionerar ett jordbruk som inte är konkurrenskraftigt.
För det andra menar Junilistan att strukturpolitiken borde åternationaliseras. De EU-medel som kommer tillbaka till Sverige är högst villkorade och i de flesta fallen inte anpassade till svenska behov.
Nästa år ökar Sveriges bidrag till EU:s budget till drygt 3 miljarder euro. Återflödet är cirka 1 miljard euro. Därför anser Junilistan för det tredje att Sveriges medlemsavgift borde halveras med tanke på hur snedvridande och orättvis EU:s jordbruks- och handelspolitik är.
Jean-Claude Martinez (NI). – (FR) Herr talman! EU:s budget är som en pjäs av Bertolt Brecht. ”I väntan på Godot” – medan vi väntar på 2014 och egna medel – administrerar vi bemyndiganden av det mest blygsamma slag: 116 miljarder euro i betalningsbemyndiganden, vilket inte ens är 1 procent av bruttonationalinkomsten. Det spelas ett spel här. Till exempel har kontoplanen ändrats, och åtta utgiftskategorier har blivit sex. Man har försökt skämta: de 17 miljonerna arbetslösa i Europa betecknas under utgiftskategori 1 som ”tillväxt och sysselsättning”. Budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken, som förstör jordbruk och frukt- och grönsaksodlingar och medför att 400 000 hektar mark grävs upp, betecknas under utgiftskategori 2 som ”bekräftelse av resurser”.
Bortsett från dessa formella ändringar är detta på alla sätt en klassisk budget. För det första innehåller den en budgetram för 2007–2013, som innefattas i ett interinstitutionellt avtal – det fjärde i sitt slag – som undertecknades den 17 maj. Den innehåller malthusianska belopp, till exempel till jordbruket: marknadens kostnader ska självsvåldigt sänkas med mer än 500 miljoner euro. Den innehåller också de stora klassikerna: 7 miljarder euro till utrikespolitiska lekar i världen, 5 miljarder euro till ett forskningsramprogram som inte kommer att ge någon nämnvärd forskning och 850 miljoner euro till de transeuropeiska näten.
Allt detta medan vi väntar på översynen 2008–2009 under vilken alla frågorna kommer att diskuteras – inte bara Storbritanniens rabatt, utan också och framför allt jordbruket och jordbruksbudgeten. Således kommer den stora budgetdebatten att äga rum mellan 2010 och 2014. Medan vi väntar på att få diskutera fiskesektorn, Erasmusprogrammet och medborgarna – och om vi nu inte kan dricka te fastän klockan nästan är 17 – föredrar vi att under budgetdebatten i eftermiddag bedriva byteshandel med de små budgetgodbitar som vår föredragande har förskönat sitt strålande betänkande med, vilket ändå är mycket trevligt.
Antonis Samaras (PPE-DE). – (EL) Herr talman! Europeiska unionen är historiens mest ambitiösa projekt. Ändå finansierar vi detta projekt med minimala 1 procent av BNP. Det är inte bara det att vi ger så lite, utan också att kommissionen och rådet inte ens vill att de minimibelopp som har avsatts ska utnyttjas.
I det preliminära förslaget avsatte kommissionen bara 1 procent. Rådet sänkte detta ytterligare till 0,98 procent, och vi ökade det till 1,04 procent. Rådet gör sitt bästa för att minska unionens finansiering, kommissionen gör inte sitt bästa för att försvara den och därmed får Europaparlamentet ensamt denna roll.
Många har också föreslagit att vi ska lägga jordbruksutgifterna i reserven. Vi har tillbakavisat det förslaget. Att förgöra europeiska jordbrukare är inte en europeisk utvecklings- eller enhetspolitik, det är helt enkel en katastrofal politik.
För att övergå till en känslig politisk fråga: vi lade fram ändringsförslaget om restaurering av kristna kyrkor i norra Cypern igen. En röst för detta ändringsförslag visar att Europa respekterar sitt kulturarv och förstärker tillämpningen av europeiska principer för fredlig samexistens för olika religiösa och etniska grupper.
Slutligen har vi hittills fått information om rådets beslut om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i efterhand. Detta kan inte fortgå. Vi måste diskutera alla grundläggande alternativ med rådet i förväg, innan de beslut som vi sedan förväntas finansiera fattas. För att skicka vårt budskap till rådet sänkte vi utgifterna för GUSP med 50 procent 2007. I det här läget vill jag, samtidigt som jag tillstår att James Elles uppenbarligen hade rätt, säga att ministern kommer att begå ett misstag om hon verkligen tror att det vi gjorde var vad hon själv kallade att yttra sig ”taktiskt”. Jag hoppas att rådet nu kommer att överväga sin hittillsvarande ståndpunkt.
Vladimír Maňka (PSE). – (SK) Energisäkerhet är en av de prioriterade politiska frågorna i den nya budgetramen och Europeiska unionens budget för 2007. Den ingår i ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, och det finns också ett separat forskningsprogram under det sjunde ramprogrammet.
Vi har ambitiösa mål på det här området: vi vill omvandla det ohållbara energisystem som bygger på fossila bränslen till ett hållbart system med en mängd energikällor, vi måste förbättra energieffektiviteten, säkra energiförsörjningen, förhindra klimatförändringar och öka de europeiska företagens konkurrenskraft, först i energisektorn och sedan på andra områden.
Europeiska unionens strategi och EU:s budget är viktiga faktorer när det gäller att bidra till att förändra de dystra framtidsutsikterna för de europeiska medborgarna i fråga om hållbar, stabil och överkomlig energi.
Budgeten för 2007, det vill säga det första året under den nya programperioden, har utan tvivel en strategisk betydelse. Man måste dock understryka att resurserna är begränsade och att mycket kommer att bero på hur effektivt de används.
Markus Ferber (PPE-DE). – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, herr rådsordförande, mina damer och herrar! År 2007 kommer att bli ett mycket spännande budgetår, eftersom det som stats- och regeringscheferna kom överens om i december förra året, som de antog som en prioriterad politisk fråga och som parlamentet och rådet kom överens om i maj, för första gången ska bli verklighet.
Det finns några aspekter på detta som jag redan håller på att bli allvarligt oroad över. Just i den här veckan ska vi anta ett antal rättsliga grunder för flerårsprogram som ska löpa från den 1 januari nästa år. För närvarande befinner vi oss i ett skede där medlemsstaterna sätter ihop sina ramplaner för hur strukturpolitiken ska bedrivas och tillställer kommissionen dem. Det jag känner en mycket reell oro för är att budgeten för 2007 kommer att bli en åtstramningsbudget till följd av att många program inte ens kan komma i gång, trots att det finns ett trängande behov av dem.
Det jag, som kommer från ett land som har äran att förse EU med en femtedel av dess finansiering, vill säga i mycket specifika termer är att vi är oroade för att alla dessa pengar som man kräver – trots att andelarna av bruttonationalinkomsten inte har ökat hittills, även om jag ska säga i förbigående att bruttonationalinkomsten har ökat som en följd av utvidgningarna – självfallet måste skapa något värde.
Därför gläder det mig mycket att vår föredragande James Elles har sagt att vi vill finansiera fler program och mindre administration, även om kommissionen fortfarande måste visa att den kan sköta programmen ordentligt och att allt detta inte kommer att ätas upp av administrationskostnader. Byråerna är en annan fråga som vi verkligen måste lösa, eftersom det uppenbarligen kommer att finnas tre nya sådana.
Något som jag också vill säga när det gäller parlamentets budget är att vi måste dra nytta av det som vi har uppnått genom vår framgångsrika uppbyggnadspolitik. Det är inte acceptabelt att vi ska fortsätta att blåsa upp parlamentets budget och finansiera saker som mycket väl kan vara onödiga, såsom till exempel webb-tv, bara för att det finns pengar.
Det vi behöver är valuta för pengarna, och det är det som är det viktigaste. Den rapport från revisionsrätten som presenterades i morse ger mig anledning att tro att det finns stor potential att göra mer där.
Szabolcs Fazakas (PSE). – (HU) Jag vill hålla med Markus Ferber om att budgeten för 2007 verkligen har en särskild betydelse för hela Europa och särskilt för de nya medlemsstaterna, däribland Ungern. Det här är det första året i budgetramen för 2007–2013, som vi har varit delaktiga i utformningen av, och som således till fullo är tillämpligt på oss. Därför är det mycket viktigt att 2007 blir en bra utgångspunkt för de därpå följande åren, i synnerhet med tanke på budgetramens långdragna och inte alltid friktionsfria framväxt.
Detta innebär att vi alla både har en enorm möjlighet och ett ansvar. Det är en möjlighet såtillvida att vi genom att använda de avsättningar som gjordes i budgetramen inte bara kan lägga grunden till vår egen upphämtning, utan också till den struktur- och sammanhållningspolitik som är grunden för EU:s framtid och konkurrenskraft. Samtidigt måste vi ta ansvar för att överbrygga de nationella särintressen som tyvärr ofta framkommer i både de gamla och de nya medlemsstaterna när det gäller att sammanställa budgeten. Låt oss inte nonchalera de gemensamma värden som Europa som helhet har och EU:s internationella roll.
Simon Busuttil (PPE-DE). – (MT) I den budget som parlamentet kommer att anta nästa år kommer pengar för första gången att avsättas till en ny fond, känd som Fonden för de yttre gränserna, vilken med avsikt har skapats för att hjälpa medlemsstaterna att förstärka sina gränser i syfte att begränsa den ständiga strömmen av olagliga invandrare. Med tanke på hur allvarlig krisen med den olagliga invandringen är är det nästan otroligt att detta är första gången som Europeiska unionen inrättar en särskild fond för de yttre gränserna, men vi har lyckats. Tack vare parlamentet kommer budgeten för den här fonden att bli större än vad kommissionen begärde. Jag talar om en budget som uppgår till 170 miljoner euro och som är utformad för att skydda våra gränser effektivare och därmed minska inflödet. Min andra punkt handlar om Frontex, den europeiska gränsförvaltningsbyrån. Hittills har denna byrå, som bara har funnits i ett år, inte tilldelats tillräckliga anslag för att kunna utföra sitt arbete. Det räcker med att säga att Frontex samordnade patruller i Medelhavsområdet fram till i förra veckan, men att jag i går såg en annons i tidningarna om att Frontex ville rekrytera en direktör med ansvar för patrullerna till havs. Detta visar att vi inte får låta byrån sköta sig själv i tron att den kommer att lösa allting. Därför är det också i detta hänseende tillfredsställande att parlamentet kommer att anta en större budget än vad kommissionen begärde, nästan 35 miljoner euro, för att förstärka den här byrån och hjälpa den att sköta sina uppgifter på ett effektivare sätt. Det är synd att en del europeiska regeringar inte har ställt upp, utan på det snålaste sätt har försökt att skära i Frontex’ budget. Vi vill att de ska veta att Europaparlamentet kommer att göra sitt yttersta för att se till att Frontex får alla de medel som behövs för att byrån ska kunna sköta sina uppgifter.
Katerina Batzeli (PSE). – (EL) Herr talman! Prioriteringarna i den här budgeten borde ha varit klara och finansieringen tillräcklig för att främja integrationen av de nya medlemsstaterna. I stället har det rått en bokföringsmentalitet i rådet för att minska bemyndigandena, och kommissionen har gjort ett ängsligt ställningstagande.
Hur ska Lissabonstrategin kunna genomföras? Hur ska strukturfondsprogrammen kunna fullbordas? Med 425 miljoner euro mindre? Hur ska politiken för landsbygdens utveckling kunna genomföras? Genom en fiktiv överföring från den första pelaren genom den frivilliga moduleringsmekanismen eller – som man föreslår – genom att lägga medlen för landsbygdens utveckling i reserven tills kommissionen beslutar om och ger garantier för frivillig modulering? Hur ska unionens roll i utrikessammanhang förstärkas, på Balkan, i Palestina, i fråga om invandringen? Genom att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken reduceras med 50 procent? Hur ska Europa kunna konkurrera med USA i fråga om forskning och konkurrenskraft?
Vi kan inte sätta upp politiska prioriteringar utan att tillhandahålla de finansiella verktyg som behövs för att genomföra dem. Vi förlorar trovärdighet, och detta underminerar Europeiska unionens framtid.
László Surján (PPE-DE) . – (HU) Jag vill dela fyra tankegångar med er och kommentera ett problem. Kommissionens förslag i fråga om nästa års budget ligger klart under de avsättningar som gjordes i budgetramen. EU:s konkurrenskraft minskar snarare än ökar. För det andra är det en mardröm att rådet har försökt banta också detta blygsamma förslag. För det tredje kommer detta i sin nuvarande form inte att möjliggöra någon utveckling, utan är bara ett misslyckat försök till överlevnad. För det fjärde är det goda nyheter för de nya medlemsstaterna att den stora rusningen för att göra nedskärningar inte påverkar stödet till sammanhållningsfonderna, eller bara har en minimal effekt på dem.
Problemet, som utan tvivel är betydande, är att vi för närvarande är långt ifrån att göra skäl för unionens devis ”förenade i mångfalden”. Antingen översätts inte förslagen i tid eller så görs det i sista minuten, och ibland bara i form av utkast. Vi tvingas delta i många sammanträden där bara en del av ledamöterna har tillgång till infödda tolkar. Utvidgningen av unionen i januari kommer att öka de rättmätiga kraven på det här området ytterligare. Den språkliga mångfalden är ett värde som vi inte under några omständigheter kan avstå ifrån.
Herbert Bösch (PSE). – (DE) Herr talman! Som ett antal talare redan har sagt är det som vi har framför oss den första budgeten för den nya räkenskapsperioden, och en budget som beskrivs som en besparingsbudget, även om de enda besparingar som har gjorts har gällt den europeiska allmänhetens intressen. Det vi ser här är en förfelad budgetpolitik som Europeiska unionens medlemsstater gjort sig skyldiga till.
Under de kommande sju åren kommer de transeuropeiska näten att tvingas klara sig med bara 8 miljarder euro i stället för de 20 miljarder som de egentligen behöver. Än en gång har ministerrådet tagit till den gamla påtryckningen att tala om för oss i parlamentet att om vi inte antar budgeten snabbt så kommer inte de program som ska starta 2007 att kunna komma i gång i tid. Rådet kan göra parlamentet och andra organ till syndabockar, och kommer att göra det, trots att det ibland drar ut på sina egna beslutsprocesser i många månader, och detta är någonting som vi måste vara på vår vakt emot.
Låt mig, medan jag är inne på detta, påminna kommissionen att det är parlamentet och inte rådet som ständigt försvarar kommissionens linje, och att det skulle vara välgörande om kommissionen ibland var medveten om detta i stället för att alltid lägga sig och ta order från rådet.
Under den här veckan måste vi också fatta beslut om ett helt oacceptabelt förslag som har lagts fram om att täppa till ett hål i budgeten för den andra pelaren, i fråga om jordbruk och landsbygdens utveckling, som innebär att medlemsstaterna får möjlighet att flytta 20 procent av anslagen från den första pelaren till den andra, till landsbygdsområdena, och som är illa genomtänkt. Det strider emot parlamentets privilegier och bör tillbakavisas. Vad har dessa båda saker – de transeuropeiska näten och landsbygdsområdena – gemensamt? För det första har de båda fallit offer för rådets oansvariga nedskärningspolitik. För det andra har kommissionen i båda fallen tagit avstånd från sin ursprungliga ståndpunkt och i tysthet återgått till att ta order från rådet, och för det tredje måste vi i båda fallen försöka lägga medel i reserven för att utöva påtryckningar på både rådet och kommissionen, för att kunna rädda vad som räddas kan.
Salvador Garriga Polledo (PPE-DE). – (ES) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag vill börja med att gratulera de två föredragandena, James Elles och Louis Grech, som har visat prov på försiktighet i sina respektive budgetförslag.
Försiktighet betyder inte nödvändigtvis att man instämmer med rådet, eftersom det inte nödvändigtvis betyder att man håller med om de urskillningslösa nedskärningar som rådet har gjort i de budgetposter som det inte hade något intresse av, med andra ord alla de som inte gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, ett område där parlamentet har gjort en nedskärning.
Vi instämmer helt i principen om valuta för pengarna som vår föredragande förespråkar för den allmänna budgeten, i synnerhet vid en tidpunkt som denna med en extrem finansiell återhållsamhet. Med tanke på Europeiska unionens förhärskande ideologi, som en del av oss inte instämmer i, att avsätta 1 procent till budgeten, måste en noggrann analys av budgetposterna, deras genomförandenivå och det europeiska mervärdet göras. Vi kanske inte ser på konceptet ”valuta för pengarna” på samma sätt som rådet, men det är hur som helst bra att det antas som en budgetprincip.
Jag vill ta tillfället i akt att tacka rådsordföranden för att hon har varit här under större delen av budgetdebatten. Det hör inte till vanligheterna, och därför tackar jag henne.
Frågor som kampen mot terrorism, finansieringen av en verklig gemensam invandringspolitik och genomförandet av de politiska åtgärder som har med Lissabonstrategin att göra är frågor som Europaparlamentet prioriterar vid första behandlingen. Vi håller med om den betalningsstrategi som vår föredragande föreslår, samt om den föreslagna inriktningen på finansieringen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Slutligen anser vi att budgetreserver är ett mycket användningsbart instrument, inte bara när det gäller förhandlingar och en sund finansiell förvaltning, utan också så att vi som budgetmyndighet kan inhämta den information som kommissionen av praktiska skäl ofta tycker att det är svårt att ge oss.
Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.
Omröstningen kommer att äga rum på torsdag kl. 11.30.
(Sammanträdet avbröts kl.17.05 och återupptogs kl. 17.30)