Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 25 oktober 2006 - Strasbourg

16. Ett europeiskt åtgärdsprogram för transport på inre vattenvägar: Naiades (debatt)

  Talmannen. - Nästa punkt på föredragningslistan är ett betänkande från Corien Wortmann-Kool för utskottet för transport och turism om främjande av transport på inre vattenvägar: ”Naiades” – ett integrerat europeiskt åtgärdsprogram för transport på inre vattenvägar (2006/2085(INI)) (A6-0299/2006).

  Corien Wortmann-Kool (PPE-DE), föredragande. – (NL) Herr talman! Jag vill gärna framföra mitt innerliga tack till kommissionens vice ordförande för Naiades, åtgärdsprogrammet för transport på inre vattenvägar. Parlamentet står på er sida, eftersom transporter på inre vattenvägar måste få en framträdande plats på EU:s dagordning. Vårt betänkande har fått utskottet för transport och turisms enhälliga stöd och jag vill framföra ett varmt tack till mina kolleger i kammaren, till skuggföredragandena och till tjänstemännen för deras arbete.

Herr vice ordförande! Även om parlamentet står bakom era mål, anser vi att större ambitioner krävs om vi ska nå dessa mål. I betänkandet betonar parlamentet framför allt vikten av tillförlitliga inre vattenvägar. Det är trots allt nyckeln till vattenvägarnas framgång och utvidgning. Tillförlitliga inre vattenvägar är beroende av god infrastruktur och av solida omlastningsanläggningar, och den nuvarande eftersläpningen för underhållet av infrastrukturen för de inre vattenvägarna i Europa är ett av de mest akuta problem som måste lösas. I detta hänseende måste de nya medlemsstaterna och deras specifika problem särskilt uppmärksammas. Huvudansvaret ligger naturligtvis hos de nationella eller regionala myndigheterna, som prioriterar detta område i alltför liten utsträckning.

Parlamentet vill också se en ökad finansiering inom ramen för de transeuropeiska nätverken, särskilt när det gäller prioriterade projekt, och vi väntar fortfarande på att en samordnare ska utnämnas för dessa nätverk. Kan ni lova mig att ni kommer att lägga fram ett förslag inom kort? Parlamentet vill också se en ökad prioritering av och en högre förmånssats på 20 procent för alla projekt av gemensamt intresse som avser inre vattenvägar, vilket skulle göra det möjligt att stödja många små infrastrukturprojekt, eftersom merparten av medlen hittills faktiskt har gått till järnvägs- och vägtransporter, vilket måste förändras om vi menar allvar med Naiades-programmet.

Projekt med flodinformationstjänster måste också beaktas när det gäller bidrag från det fleråriga programmet. Detta är något som parlamentet kommer att rösta ja till i morgon, och det är också vad det finländska ordförandeskapet har föreslagit i rådet. Om ni kan stödja det kommer saker och ting därför att falla på plats.

Parlamentet har även ambitioner på miljöområdet. Vi hoppas att kommissionen kommer att lägga fram bestämmelser om renare bränsle snarast möjligt. Förra fredagen fick vi ytterligare information från er, som vi är tacksamma för. Omfattande efterforskningar har uppenbarligen gjorts, också i fråga om teknisk och ekonomisk inverkan. Resultatet ser lovande ut, och därför vill jag be er att lägga fram ett välgrundat förslag när direktivet ses över. Det är viktigt att vi inte glömmer bort att transporter på inre vattenvägar kommer att vara lika rena som vägtransporter. Detta är också något som sektorn själv förespråkar. Jag har läst i tidningen att man inom sektorn tror att man kan uträtta mer genom det centrala konsultregistret, eftersom det sägs att kommissionen inte vill skynda på saker och ting. Jag hoppas att ni kan lugna mig på den punkten.

Mycket har sagts om innovationsfonden, som enligt min åsikt är ett fantastiskt instrument som kan komplettera detta utmärkta åtgärdsprogram. Sektorn har haft egna goda idéer, och 40 miljoner euro har avsatts i Bryssel. Kammaren anser att kommissionen och rådet också borde visa prov på sitt engagemang och att de borde avsätta samma belopp, så att 120 miljoner euro blir tillgängligt. Rådet har inte gjort många konkreta åtaganden, men kan ni övertyga dem? Vad som är ännu viktigare, skulle ni vara beredd att göra dessa 40 miljoner tillgängliga under de kommande fem åren? Jag ser detta som ett testfall som kan visa om ni verkligen vill införa åtgärdsprogrammet.

I åtgärdsprogrammet finns flera andra punkter som vi gladeligen stöder: en finansieringsmanual, riktlinjer för statligt stöd och den tillkännagivna granskningen av den befintliga lagstiftningen, vilket verkligen behövs för att minska den administrativa bördan. I detta sammanhang vill jag uppmärksamma er på den problematiska miljölagstiftningen.

Det är inte utan orsak som jag lämnat den institutionella frågan till sist, för vilken jag ställt upp en tydlig riktning i mitt betänkande. Vi måste fokusera på samarbete och beakta de nuvarande behörigheterna för alla deltagande parter och dra nytta av expertisen hos de internationella organisationerna. En befogenhetskamp skulle bara ha en fördröjande effekt. Vi måste börja att genomföra åtgärdsprogrammet omgående.

Slutligen måste kommissionen också visa att den verkligen vill vidta åtgärder. Om kommissionen kavlar upp ärmarna visar den att den verkligen tar frågan om inre vattenvägar på allvar, och inte förrän dess kommer tiden att vara inne att ta itu med de institutionella förbindelserna om det visar sig nödvändigt, vilket jag ännu inte är övertygad om.

  Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. - (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill börja med att gratulera Corien Wortmann-Kool till detta utmärkta betänkande. Av resolutionen framgår att det finns en bred enighet mellan parlamentet, rådet och kommissionen när det gäller att främja transporter på inre vattenvägar. Transporterna på inre vattenvägar är säkra, förorenar mindre, är energieffektiva, och ger stor reservkapacitet. Trots dess fördelar underutnyttjas transporter på inre vattenvägar: dessa transporter står för knappt 6 procent av den totala godstrafiken på land inom unionen även om dess marknadsandel i ett fåtal medlemsstater uppgår till 40 procent.

Det finns i dag 36 000 km inre vattenvägar i Europa. Vi talar här om ett verkligt transeuropeiskt nätverk. Vi behöver en EU-strategi för att främja detta transportsätt. Dessa transporter kan få en mycket högre marknadsandel om vår strategi åtföljs av konkreta åtgärder, vilket ni just påpekade, fru Wortman-Kool.

Jag är tacksam för parlamentets stöd genom detta betänkande från Corien Wortmann-Kool. Herr talman! Jag ska begränsa mig till ett fåtal kommentarer om de centrala frågorna, och börjar med förbättringen av marknadsvillkoren. Vi måste utveckla nya multimodala, innovativa tjänster, så att transporterna på inre vattenvägar kan spela sin roll i relation till de stora kusthamnarna och de stora städerna i inlandet. Över 70 procent av inlandssjöfartssektorn består av små företag, ofta fartygsägare. Vi måste skapa villkor som kan bidra till att stärka deras position på marknaden: som till exempel ökad tillgång till medel genom avlägsnandet av eventuella lagstiftningsmässiga och administrativa hinder och tydliga riktlinjer om vilka typer av statligt stöd som är tillgängliga. Kommissionen kommer att börja arbeta med statligt stöd för denna sektor. Dessa riktlinjer kommer att offentliggöras 2008-2009. Det är allt jag har att säga om marknadsvillkor.

Vad gäller moderniseringen av flottan måste den logistiska effektiviteten för transporter på inre vattenvägar förbättras och dessa transporters prestation i fråga om miljö och säkerhet öka. Innovationer måste göras på området för fartygskonstruktion, till exempel motor- och bränslesystemet, och på området för informations- och kommunikationsteknik när det gäller flodinformationstjänster. Ett regelverk finns redan, men vi måste se till att systemet faktiskt tillämpas. Det gäller också standarderna för bränsle avsett för inlandssjöfart. Strängare standarder, vilket vi borde föreslå i slutet av året, kommer att göra det möjligt för oss att ytterligare förbättra miljökvaliteten hos transporter på inre vattenvägar.

Jag ska nu tala om främjande av sysselsättning och färdigheter. Transporterna på inre vattenvägar lider brist på manskap och det råder en allt större brist på kandidater som kan ta över företagen. Strategin måste inriktas på att förbättra arbets- och levnadsvillkoren ombord och på yrkesutbildning. Jag tänker föreslå en harmonisering av kraven angående certifikat för besättningsmedlemmar och för båtförarcertifikat under 2008 genom förfarandet med ömsesidigt erkännande.

När det gäller bilden av transporter på vattenvägar måste vi korrigera den nuvarande bilden av de inre vattenvägarna. Vi måste göra människor medvetna om den verkliga potentialen hos de inre vattenvägarna genom att införa ett nätverk för att främja transporter på inre vattenvägar, vilket finns i vissa regioner.

När det gäller vattenvägarnas infrastruktur finns det inom nätverket flaskhalsar som hindrar konkurrenskraften hos transporterna på de inre vattenvägarna. Vi måste därför avlägsna de befintliga hindren. Detta är främst medlemsstaternas ansvar, men gemenskapen kan bidra genom de transeuropeiska nätverken. I detta sammanhang prioriterar kommissionen utvecklingen av två större vattenvägar: Rhen-Meuse-Donau-rutten och Seine-Schelde-länken.

I den nya budgetförordningen, som lagts fram för godkännande i parlamentet, har vi föreslagit ett stöd på 30 procent för vattenvägsprojekt samt att dessa projekt ska införas i det fleråriga programmet. Jag hoppas att rådet och parlamentet kommer att stödja våra förslag. Bidraget med intelligenta transportsystem är grundläggande. Vi förbereder oss för att genomföra flodinformationstjänster, med vilket vi rent praktiskt menar ett system för att hantera information om transporter på de inre vattenvägarna, vilket kommer att göra att skeppare kan planera sina resor bättre, minska väntetiden vid slussar och kontinuerligt övervaka transporterna.

Fru Wortmann-Kool, ni nämnde utnämningen av en TEN-samordnare. Jag måste säga att vi välkomnade de positiva resultat som erhållits med de sex samordnare som redan utsetts. Paolo Costa har för sin del också begärt att en samordnare ska utses för både transporter på inre vattenvägar och för sjötransporter. Jag kan säga att jag verkligen tänker utse två samordnare under de kommande veckorna.

Inom Naiades-programmet finns en rad mycket olika åtgärder: harmoniserad lagstiftning, strategisk marknadsföring och samordningsåtgärder. Samtliga dessa åtgärder kommer dock endast att vara effektiva om de institutionella ramarna är lämpliga. Faktum är att vi i dag står inför uppdelade resurser och insatser på olika nivåer. Vi måste därför anpassa ramarna till kraven på en utvidgad EU-marknad. Vi håller på att analysera olika alternativ. Resultatet av denna analys kommer att diskuteras med alla berörda parter, med medlemsstaterna och med de internationella flodkommissionerna.

Avslutningsvis måste Naiades-programmet vara en framgång och i det syftet måste vi kunna lita på stödet från beslutsfattarna på varje nivå: de nationella och regionala myndigheterna, flodkommissionerna och näringslivet. Jag är tacksam till parlamentet och till er, fru Wortmann-Kool, för att ni med detta betänkande sänder ett starkt budskap till förmån för främjandet av inre vattenvägar, vilket EU behöver nu mer än någonsin.

  Etelka Barsi-Pataky, för PPE-DE-gruppen. – (HU) Vice ordförande Jacques Barrot har utarbetat ett omfattande program för transporter på inre vattenvägar som vi inte kan annat än gratulera honom till. Om man talar på parlamentets vägnar anser vi att detta parlamentsbetänkande, som utarbetats av Corien Wortmann-Kool, är ett värdigt uttalande och betänkande om detta omfattande program. Våra avsikter i den här frågan matchar kommissionens perfekt.

Bland de olika strategiska delarna vill jag betona en enda fråga, nämligen frågan om infrastruktur. Den senaste tidens översvämningar har visat att vi på området för infrastruktur, och särskilt när det gäller att försöka förbättra farbarheten, måste framskrida med försiktighet för att långsiktigt kunna garantera sjöfarten. Översvämningar gör sjöfarten opålitlig och oförutsägbar, och därför är det viktigaste målet med Naiades-programmet att noga uppmärksamma översvämningsskyddsåtgärder. Jag vill lyfta fram programmets miljöhänsyn, som kräver särskild betoning, som exempelvis skapandet och bevarandet av flodslätter. Jag anser att vi måste agera med försiktighet och i harmoni med respekten för miljö- och farbarhetskraven.

Jag vill bara kort kommentera en annan fråga. Angående farbarheten på Donau är det viktigt att kunna räkna med högkvalitativa sjöfartsvillkor längs med hela Donau. Bland de tredjeländer som berörs vill jag lyfta fram Serbien. Beträffande Serbien har Donaus värde som vattenväg ökat avsevärt, och därför föreslår jag ett nära samarbete i den här frågan mellan de framtida medlemsstaterna Rumänien och Bulgarien, såväl som med området omkring Svarta havet. Alla dessa förslag läggs fram i betänkandet, som jag vill tacka min kollega Corien Wortmann-Kool för.

  Inés Ayala Sender, för PSE-gruppen. – (ES) Herr talman, herr kommissionsledamot! För en stund sedan sa jag till föredraganden Corien Wortmann-Kool att hittills i kväll har alla talare här i debatten varit kvinnor. Och så säger de att transporter bara intresserar män. Naiades kanske inspirerar oss, och kommissionsledamoten kanske borde notera detta och utse två kvinnliga samordnare för Naiades. Låt oss dock återvända till allvarliga frågor, och Corien Wortmann-Kools betänkande.

I princip stöder vi formellt det integrerade europeiska åtgärdsprogrammet för transport på inre vattenvägar, känt som Naiades, och tanken att öka dess politiska profil. Vi har noterat att det är sant att användningen av de inre vattenvägarna varierar en hel del inom Europa, från 0,1 procent i länder som Förenade kungariket, Italien och till och med lite mindre i mitt land, till 40 procent i Nederländerna, som har fler inre vattenvägar. I vissa fall har tyvärr kanaler och floder övergetts.

Beundransvärda försök till återhämtning görs dock nu. I mitt land används kanaler och floder mer för bevattning och dricksvatten än för transporter, på grund av dess bergskaraktär, men vi är ändå medvetna om och stöder initiativen för den farbara sträckan av Guadalquivir mellan Sevilla och havet, som vi också hoppas kommer att införlivas i det transeuropeiska nätverket. Vidare gläder jag mig också över de aktuella insatserna i min stad Zaragoza, där Expo 2008 ska hållas och där man i detta sammanhang vill återupprätta farbarheten på Ebro, vilket har föreslagits inom ramen för målet att främja vatten och en hållbar utveckling. Vi är därför glada över att kunna göra oss delaktiga i dessa EU-projekt.

Vi talar om hållbar utveckling när vi hänvisar till de inre vattenvägarnas potential att hjälpa till att minska inverkan av koldioxidutsläppen med upp till 75 procent jämfört med vägtransporter, och också, och det är därför det är så viktigt, deras potential att främja detta nätverk med inre vattenvägar på EU-nivå och stödja nya metoder så att denna sektor kan bli mer konkurrenskraftig och effektiv.

Corien Wortmann-Kool har gjort ett utmärkt arbete som föredragande, och vi väntar ivrigt på kommissionens kommande förslag om att stärka den ekonomiska och konkurrensmässiga inverkan av denna nya sektor. Vi är särskilt för förbättrad infrastruktur. Det vill säga att tusentals kilometer inre vattenvägar och hundratals inlandshamnar med slussar etc., vilket redan nämnts, slutligen ska bilda ett anslutningsnätverk som stärker den regionala och territoriella sammanhållningen. I detta syfte föreslås i vissa av de ändringsförslag som vi lagt fram i utskottet och som införlivats, ett mer omfattande införlivande av denna sektor i programmen för de transeuropeiska nätverken. Vi har också föreslagit ett stöd för flodinformationstjänster, vilket vi tror kommer att öka sektorns effektivitet och säkerhet rejält.

Vi anser vidare att det är en utmärkt idé med ett större ekonomiskt stöd för sektorns potential i fråga om containertransport, även om det fortfarande finns stora brister här. I betänkandet om logistik, som jag hoppas kunna lägga fram för parlamentet, kommer jag naturligtvis också att införliva Corien Wortmann-Kools förslag om att förbättra de logistiska aspekterna, och om innovation och tekniska framsteg för att minska de operativa kostnaderna.

  Eva Lichtenberger, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman! Mina damer och herrar! Såsom kommissionsledamoten betonat, och det är jag tacksam för, sker 6 procent av alla gods- och persontransporter på vattenvägar, och därför krävs ett ambitiöst program om denna oanvända kapacitet ska kunna användas och den befintliga infrastrukturen ska kunna förbättras.

Det måste sägas att den största bristen på detta område är bristen på intermodala knutpunkter: om transportlänkarna, däribland dessa transportsätt, ska kunna utvecklas måste man först inrätta hamnar och terminaler.

Inom andra transportsektorer har man genom innovationer gjort stora framsteg, men på det här området är innovationerna på efterkälken. Det finns fortfarande en hel del förlorad mark att återvinna i fråga om bränslen och material, och detta program torde vara ett tillfälle att göra detta, men vi måste också, liksom min kollega redan nämnt, mycket noggrant uppmärksamma miljön, och det fäster jag särskild vikt vid.

Jag vill också be er att stödja ett ändringsförslag som vi lagt fram och som har att göra med transport av farligt gods på vattenvägar, vilket måste vara föremål för lika stränga regler som de som gäller för väg- och järnvägstransporter, eftersom en olycka med farligt gods på en vattenväg kan orsaka enorma och oersättliga skador.

En annan fråga är hotet med utflaggning, alltså nyregistrering av fartyg under bekvämlighetsflagg, vilket utgör en risk bland annat när det gäller sociala standarder, och det är en fara som vi absolut måste ta hänsyn till från första början.

Jag vill tacka föredraganden för hennes utmärkta betänkande och skuggföredragandena för deras goda samarbete. Tack allihop, och jag hoppas att betänkandet i morgon kommer att antas i denna lydelse.

  Erik Meijer, för GUE/NGL-gruppen. – (NL) Herr talman! Under många år negligerades eller stängdes gamla kanaler, och transporter på inre vattenvägar tycktes tillhöra det förflutna medan godstransporter på väg ökade enormt. Nuförtiden välkomnar alla över de partipolitiska gränserna att godstransporter på vattenvägar börjar bli modernt igen. Bakom denna enighet finns olika åsikter, vilket framgick klart i kammaren vid debatten i februari 2003 om vitboken om transport 2010. För min grupp, liksom för vissa andra grupper, är vattenvägstransporter ett alternativ till allt fler och allt mer utbredda motorvägar. Det är ett sätt att hushålla med utrymme och med miljön. Detta står i motsats till ett annat synsätt, där man vill ha mer av allt och därför också fler motorvägar.

Genom att skapa en överkapacitet får entreprenörerna större frihet att göra aktuella val inom denna överkapacitet för att besluta vilket transportsätt som är mest fördelaktigt för dem vid en viss tidpunkt. Ett exempel på överkapacitet är den kostsamma Betuwe-linjen som byggts som ett TEN-projekt för godstransporter på järnväg i Nederländerna, längs med floderna Waal och Lek, som är fullständigt farbara, vid Rhens nedre lopp. Mer angelägna projekt än dessa projekt, som troligen underutnyttjas, omfattar breddandet av de smala kanaler som binder samman norra Frankrike med Belgien och Nederländerna, eller att transporten på Donau mellan Ungern och Svarta havet, som minskat allt mer sedan bombningarna 1999, återfår sin ursprungliga omfattning.

Min grupp motsätter sig överutnyttjande. Också när det gäller vattenvägar sker detta på bekostnad av utrymmet, naturen och miljön. Anpassningen av floder inverkar på flodslätterna, den biologiska mångfalden, dricksvattenförsörjningen och orsakar översvämningar på omgivande låglänta terränger. Dessutom är vattenvägstransporter inte något universalmedel som trollar bort alla risker med föroreningar och skadliga ämnen. Vattenvägstransporter orsakar risker inte bara för själva floderna, utan också för bostadsområden och för enormt vackra områden längs med floderna. Vi behöver mer än bara renare motorer och svavelfritt bränsle. Tillsammans med Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen vill vi föreslå infrastrukturskatter för att främja rättvis konkurrens mellan olika transportsätt, skapa en bättre miljökonsekvensbedömning för de europeiska utvecklingsplanerna, skärpa lagstiftningen för transporter av farliga ämnen och hindra att fartyg på inre vattenvägar får bekvämlighetsflagg, eftersom detta inverkar negativt på de sociala, säkerhetsmässiga och miljömässiga normerna. Först när våra vattenvägstransporter möter kvalitetskrav av den typen är dess tillväxt ett steg i rätt riktning.

  Johannes Blokland, för IND/DEM-gruppen. – (NL) Herr talman! Jag vill börja med att gratulera föredraganden till hennes oerhört omfattande betänkande och tacka henne för det goda samarbetet. I likhet med övriga talare vill jag framföra mitt helhjärtade stöd för Naiades-programmet. Transporter på de inre vattenvägarna kan, med rätt stöd i form av omfattande politiska åtgärder, avsevärt bidra till att lösa transportproblemet. Det gläder mig att detta budskap också sänds till de nationella, regionala och lokala regeringarna. Både de gamla och nya medlemsstaterna uppmanas att i sin ekonomiska politik och planeringspolitik vederbörligt beakta de möjligheter som de inre vattenvägarna ger när det gäller att möta företagens transportbehov, inte bara för skrymmande utan också för mindre varuflöden.

Vidare får rekommendationen om aktiva förbättringar av flottans miljöresultat också mitt odelade stöd. Liksom för vägtransporter bidrar planerna med initiativ för införandet av minskade utsläpp och energibesparande åtgärder för transporter på inre vattenvägar också till att göra flottan mer miljövänlig.

Jag hoppas slutligen att medlemsstaterna kommer att närma sig detta åtgärdsprogram med samma positiva inställning och engagemang som parlamentsledamöterna under de gångna veckorna.

  Stanisław Jałowiecki (PPE-DE). – (PL) Herr talman! Jag vill särskilt uppmärksamma titeln på Corien Wortmann-Kools betänkande. Det är ett betänkande om främjandet av transport på inre vattenvägar. Transporterna på inre vattenvägar behöver verkligen hjälp. Det kanske inte är fallet i Nederländerna, varifrån betänkandets författare kommer, men det är förvisso sant för många andra EU-länder, däribland mitt hemland Polen. Oder-programmet antogs för ett par år sedan i Polen och kallades först Oder 2006-programmet, men förlängdes senare till och med 2015. Alla dessa planer är dock inget annat än tomma ord, eftersom ingenting faktiskt görs.

Förtjänsterna med det betänkande som vi för närvarande debatterar är att dess syfte är att ta itu med de europeiska inre vattenvägarna som ett fristående område, och här betonar jag ordet ”fristående”, vilket betyder att de inre vattenvägarna inte ska behandlas som ett oviktigt komplement till väg- och järnvägstransporter. I stället betraktas de inre vattenvägarna som en oberoende fristående helhet. Detta är mycket avgörande, eftersom Bulgariens och Rumäniens förestående anslutning kommer att utgöra ett unikt tillfälle att skapa ett europeiskt nätverk med inre vattenvägar.

Jag vill berätta om en av mina drömmar för parlamentet. Det är en dröm som jag tror att många ledamöter i mitt utskott delar, och det handlar om att resa längs med de gamla och nya inre vattenvägarna i Europa. Det kanske är en gammaldags resa, men den är mycket vacker. För att man ska kunna göra en sådan resa måste dock avsevärda ytterligare investeringar göras.

Jag tror att det är värt besväret att återupprätta ett par betydelsefulla idéer som har ingått i framsynta politikers strävanden under århundradenas lopp. En av dessa är planen på en kanal mellan Oder och Donau, som skulle kunna skapa en länk mellan dessa två viktiga floder.

Jag uppmanar Europeiska kommissionen att inte upphöra med studierna, utan att fortsätta att arbeta med ett europeiskt nätverk med inre vattenvägar. Studierna på detta område bör fullföljas, och jag önskar detta projekt all framgång.

  Reinhard Rack (PPE-DE). – (DE) Herr talman! Liksom alla väl känner till är Österrike ett bergigt land, men det beskrivs också i dess egen nationalsång som ett land vid en flod, och floden som åsyftas är Donau – vilket jag kanske kan få anspela på, eftersom det är Österrikes nationaldag i morgon. Detta gör inre vattenvägar till ett viktigt ämne för oss österrikare, eftersom vi är sammanbundna med vatten i väster, till Rhen–Main–Meuse-systemet som finns där, men också, och framför allt, i syd och öster.

Vi i Österrike vet hur viktigt det är, inte bara för vårt eget land utan också för hela Europa, att ha ett bättre vattenvägssystem, och då menar jag framför allt ett bättre fungerande vattenvägssystem. Även om miljön och tekniska aspekter har nämnts, och mycket annat för övrigt, vet vi också att det framför allt är i EU:s nya och framtida medlemsstater som alternativ till vägar behövs, för utan dem kommer det verkligen att vara kört för oss, och vilket alternativ kunde vara bättre än en välutvecklad och därför välanvänd infrastruktur i korridor 7 inom det transeuropeiska nätverket? Det gläder mig att kommissionen är villig att fästa större vikt vid detta transportsätt, och jag kan inte göra annat än hålla med om vad vice ordförande Jaqcues Barrot sagt i dag. Men även om planer och program måste utarbetas, måste de också tillämpas, och det snarast möjligt.

Jag hoppas att de bidrag som gjordes vid konferensen i Wien om inre vattenvägar, som rådets österrikiska ordförandeskap anordnade, var användbart för vårt övergripande ämne och därför kommer att vara relevant för våra framtida möjligheter.

Jag vill framför allt tacka föredraganden Corien Wortmann-Kool för hennes mycket fina arbete med detta dokument, och för hennes goda samarbete, och i synnerhet för hennes vilja att övertalas att inte bara strida för det ”gamla EU:s” prioriteringar, utan också för de tillfällen och möjligheter som de nya medlemsstaterna ger. Låt mig upprepa vad jag sa tidigare: tiden är nu inne för oss att använda dessa möjligheter!

  Renate Sommer (PPE-DE). – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Försummandet av EU:s inre vattenvägar har pågått i många år i en rent av brottslig utsträckning. Naiades är ett verktyg för att ändra allt detta. Vi vill att de inre vattenvägarna ska utvecklas när det gäller skapande av arbetstillfällen, på marknaderna, i fråga om infrastruktur och när det gäller flottan som helhet.

Detta beror framför allt på de inre vattenvägarnas tillförlitlighet och på tillgängligheten till mångfunktionella inlandshamnar, inte minst när det gäller multimodala transportförbindelser. I detta hänseende vill jag, liksom kommissionsledamot Jaqcues Barrot redan gjort, betona vikten av flodinformationstjänster som ett viktigt bidrag till användningen av de inre vattenvägarna, och hävda att dess potential borde användas till fullo genom att dessa tjänster införlivas i TEN-programmet.

Men nu tillbaka till Naiades. I betänkandet om frågan betonas behovet av att fastställa skärpta gränsvärden för utsläpp inom gemenskapen, framför allt genom att främja användningen av bränslen med låg svavelhalt. Än så länge har allt gått bra, men jag anser att det skulle motverka sitt eget syfte om strängare gränsvärden för utsläpp skulle tvinga den inre vattenvägssektorn, där de flesta aktörerna naturligtvis är små och medelstora företag, att betala en hel del pengar som man inte har råd med för upprustningar. Därför måste vi få fram incitament, inte bara från kommissionen utan också från medlemsstaterna, för att snabbare införa miljövänliga fartygsmotorer.

Det framstår som viktigt för mig att den planerade innovationsfonden för europeiska vattenvägstransporter inrättas i enlighet med villkor som företagen på området för inre vattenvägar själva enats om, och att fonden bör kunna bistå med finansiering av kommunikationskontor.

Enligt kommissionens initiativ om produktion av informationskällor för finansiella frågor, till exempel i form av en finansieringshandbok, krävs vidare också en europeisk utvecklingsplan med en uppdaterad förteckning och mer detaljerad information om de europeiska vattenvägarna, som måste utgå från befintliga expertstudier och rapporter, såväl som från samordnarnas erfarenheter. Det vore trots allt fel att fortsätta att återuppfinna hjulet, och eftersom ytterligare byråkrati inte är önskvärt vid genomförandet av åtgärdsplanerna måste vi särskilt se till att undvika detta.

Jag vill avslutningsvis tacka vår föredragande, Corien Wortmann-Kool, för hennes engagemang och samarbete, som verkligen varit bra och konstruktivt.

  Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. - (FR) Herr talman! Jag vill börja med att upprepa vad som sagts i denna utmärkta debatt och att tacka alla talare. Transporter på inre vattenvägar är, som ni sa, inte ett extra tillbehör. Det är ett verkligt alternativ, och vi behöver andra transportsätt än vägarna i dagens Europa. Jag är därför mycket övertygad, precis lika övertygad som er föredragande och ni själva. Ni har dock rätt: vi kan inte bara göra uttalanden, vi måste också agera. Jag ska därför ge er ett par svar.

Låt oss börja med att lyfta fram innovationsfonden: kommissionens tjänsteenheter undersöker för närvarande, tillsammans med företrädare för yrket och medlemsstaterna, möjligheten att skapa en fond för innovationer på området för transporter på inre vattenvägar. Denna fond skulle vara ett betydelsefullt instrument för genomförandet av Naiades-programmet. Vi undersöker olika alternativ, som exempelvis hur denna fond kan skötas av sektorn för inre vattenvägstransporter, unionen och medlemsstaterna. Kommissionen kommer att utarbeta en rapport om det aktuella läget och om resultatet av bedömningarna under 2007. Ni betonade verkligen vikten av denna innovationsfond, fru Wortmann-Kool.

Angående frågan om utsläpp från fartyg stämmer det, fru Wortmann-Kool, att vi måste tänka på att minska svavelhalten i bränsle som används för transporter på inre vattenvägar, men vi får inte gå för långt. Tanken är att minska svavelhalten till samma nivå som för diesel som används för vägtransporter. Denna minskade svavelhalt är nyckeln till att minska luftföroreningarna. Vi genomför en översyn av direktiven om luftföroreningar i syfte att avsevärt minska denna svavelhalt. Jag har dock fullt ut beaktat vad ni sagt om de investeringar som krävs i detta syfte.

Fru Lichtenberger, ni frågade mig om övervakningen av farliga transporter. På den punkten vill jag klargöra för er att ett förslag för närvarande är föremål för ett samråd mellan tjänsteavdelningarna och ska antas före årets slut. Som en allmän regel kommer förbättringen av infrastrukturen, herr Meijer, att åtföljas av konsekvensanalyser, för att så långt som möjligt minska eventuella skadliga effekter av infrastrukturarbetet.

Rent allmänt vill jag säga till alla talare att infrastruktur naturligtvis kräver investeringar. Ansvaret för denna investering ligger hos medlemsstaterna. Det stämmer dock, och nu talar jag särskilt till er, fru Ayala, att vi i budgetförordningen har föreslagit att transporterna på de inre vattenvägarna ska prioriteras genom att föreskriva en gräns på 30 procent. Herr talman! Kan jag få be om parlamentets hjälp med att anta denna budgetförordning? Jag är väl medveten om att medlemsstaterna är något motsträviga, men jag är säker på att parlamentet kommer att prioritera inre vattenvägar.

Det finns säkert andra lösningar att föreslå, men mitt syfte med dessa få svar var att tala om att jag givetvis tänker agera. Som ni påpekade har vi i Europa flera fantastiska vattenvägar, som Donau, och jag har noterat era kommentarer om behovet att få med alla de som borvid Donau. Herr Rack! Jag måste säga att vi är medvetna om vikten av dessa vattenvägar och om den viktiga roll de kan spela i framtiden.

Det var allt jag ville säga till er, med förhoppningen att vi kan utföra detta viktiga arbete tillsammans och ge Europas vattenvägar hela den betydelse som de förtjänar.

  Talmannen. – Debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 11.30.