Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2006/2102(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0370/2006

Ingivna texter :

A6-0370/2006

Debatter :

PV 14/11/2006 - 8
CRE 14/11/2006 - 8

Omröstningar :

PV 14/11/2006 - 11.3
CRE 14/11/2006 - 11.3
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2006)0487

Fullständigt förhandlingsreferat
Tisdagen den 14 november 2006 - Strasbourg EUT-utgåva

8. Hypotekslån (debatt)
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Nästa punkt är debatten om ett betänkande (A6-0370/2006) av John Purvis, för utskottet för ekonomi och valutafrågor, om hypotekslån inom EU (2006/2102(INI)).

 
  
MPphoto
 
 

  John Purvis (PPE-DE), föredragande. (EN) Herr talman! Det som jag tidigare försökte tala om för er var att James Hugh Allisters anförande nådde fram på ett främmande språk på den engelska frekvensen, så att engelskan översattes till något annat, jag vet inte vad. Herr Allister! Jag beklagar, men vi kunde inte urskilja vad ni sa!

De europeiska hypotekslån som är utestående uppgår till ungefär 5 biljoner euro, eller 45 procent av EU:s BNP, och under de senaste fem åren har den genomsnittliga årliga tillväxten inom hypotekslångivning varit 9,4 procent. En bostad är ofta det största köpet som människor gör under sin livstid, och det tillhörande hypotekslånet är deras största ekonomiska förpliktelse. Det är inte överraskande att kommissionen har koncentrerat sig på detta område, när den vänder sin uppmärksamhet mot tillhandahållandet av finansiella tjänster.

Hypoteksmarknaden är fragmentiserad längs nationella linjer, och att öppna denna marknad skulle leda till att konsumenter erbjuds bättre värde och större valmöjlighet när det gäller hypoteksprodukter. Det skulle kunna öppna fler möjligheter för de personer som för närvarande finner det svårt att få ett hypotekslån, som förstagångsköpare eller arbetstagare med tidsbegränsade avtal. Det skulle underlätta för människor att flytta till ett annat EU-land för att arbeta eller pensionera sig eller om de vill köpa sig ytterligare en bostad utomlands.

För långivarna skulle en ökad integration av marknaden erbjuda bättre utnyttjande av stordriftsfördelar, samt sänka kostnaderna och avgifterna för låntagaren. Å andra sidan har de tillgängliga produkterna utformats av lokala kulturer och traditioner, och konsumenterna kommer inte att vilja se en minskning av befintliga konsumentskyddsstandarder. En fullkomlig harmonisering skulle bli dyrt för industrin, och det skulle kunna begränsa det produktutbud som den erbjuder. Industrin är ytterst konkurrenskraftig inom de flesta av våra medlemsstater, så vi får inte vidta hårda åtgärder som skulle kunna skada denna tillväxtsektor. Vi vill uppleva en europeisk hypoteksmarknad med ett brett utbud av produkter till konkurrenskraftiga priser, och alla förändringar måste först och främst gynna låntagare.

Vi är därför emot en tjusig harmoniserande lagstiftning. Det skulle vara dåligt för konsumenterna och dåligt för företagen. Utskottet för ekonomi och valutafrågor instämmer i stället i att vi borde fokusera på riktade åtgärder som syftar till att avlägsna specifika hinder för gränsöverskridande hypotekslån. Eventuella åtgärder borde enbart vidtas efter att konsekvensbedömningar har visat att fördelarna uppväger kostnaderna. Det är att föredra andra lösningar framför lagstiftning närhelst det är möjligt.

Vår första prioritering borde vara att skapa en bättre europeisk finansieringsmarknad. Det finns ett antal hinder som står i vägen för detta. Jag skulle därför vilja ha en databas som täcker de olika marknaderna för hypotekslån och värdepapper med säkerhet i panträtter, så att investerare bättre kan bedöma och värdera lånepooler. Vi föreslår en rad standardiserade paket av europeiska hypotekslån för handel på kapitalmarknaderna. Kreditmäklare skulle kunna spela en viktig roll när det gäller att hjälpa låntagare att få hypotekslån från inhemska och utländska låntagare. Det gläder mig att kommissionen har åtagit sig att bedöma alla problem som hör samman med dessa mellanhänder i kreditärenden.

När det gäller frågan om den effektiva årsräntan behöver vi en EU-standard. Flertalet i utskottet ville ha en EU-standard som innefattar alla de utgifter som långivaren lägger på, men med information om alla övriga kostnader i så stor utsträckning som möjligt. I betänkandet beaktas att begränsningar på avgifter för förtidsinlösen och räntor troligtvis hämmar utvecklingen av nya produkter, särskilt för långivning med högre risk, liksom utvecklingen av finansieringsmarknaden.

Bland annat tog vi upp frågan om att avlägsna hinder för överföring av lån över gränserna och bedöma möjligheten till eurohypotekslån. Man borde ta itu med den lagstiftning som gäller hypotekslåneavtal tillsammans med översynen av 1980 års Romkonvention. Vi vill att kreditdatabaser ska ha en enhetlig utformning och att det finns icke-diskriminerande, gränsöverskridande tillgång till både positiva och negativa kredituppgifter, som alltid ska vara föremål för ett sekretesskydd.

På området tvångsförsäljning stöder vi förslaget om en resultattavla för att jämföra varaktighet och kostnad för rättsliga förfaranden i de olika medlemsstaterna. Olika yrkesorganisationer borde komma överens om gemensamma standarder för värdering av fastigheter.

När det gäller fastighetsregister förordas förbättrad tillgång till standardiserad information i betänkandet, liksom stöd till fortsatt utbyggnad av European Land Information Service (Eulis).

Skattehinder förblir ett problem och det måste ses över, även om lösningen beror på medlemsstaterna i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

Europeiska centralbanken och kommissionen har den viktiga uppgiften att övervaka de potentiella riskerna med de massiva och ökande nivåerna på hypoteksskulder och deras eventuella inverkan på kapitalmarknader.

Jag uppskattar i hög grad det stöd och gensvar som jag har fått från mina kolleger på alla sidor i utskottet för ekonomi och valutafrågor. Kommissionen verkar i stort sett vilja ha samma linje som vi föreslår. Vi ser fram emot vitboken nästa år, och vi hoppas att vi kommer att lyckas fortsätta detta utmärkta samarbete som vi hittills har haft när det gäller detta viktiga ämne.

 
  
MPphoto
 
 

  Charlie McCreevy, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman, ärade ledamöter! I vitboken om politiken för finansiella tjänster 2005–2010 fastställs en färdplan för att öppna EU:s fragmenterade marknad för finansiella tjänster. En av kärnorna i denna strategi är vårt pågående initiativ för hypotekslån.

Man får inte underskatta utmaningarna i samband med integreringen av EU:s hypoteksmarknad. Olikheter i produktegenskaper, distributionssystem, konsumentbeteende och många andra ekonomiska, strukturella och framför allt sociala faktorer har alla en betydande inverkan på sektorn. Vi får inte glömma bort att för de flesta europeiska konsumenter är hypotekslånet kanske det viktigaste ekonomiska beslutet i deras liv.

Med tanke på hypotekslånets ekonomiska och sociala betydelse har kommissionen antagit en öppen och samrådsinriktad strategi. Förhandlingar inleddes 2003 med inrättandet av en forumgrupp om hypotekslån, och en grönbok publicerades i juli 2005. En kostnads–nyttoanalys offentliggjordes i augusti 2005 för att ge insyn i de tänkbara fördelarna med initiativ på området hypotekslån.

Det offentliga samråd som följde efter offentliggörandet av grönboken bekräftade att kommissionen var inne på rätt spår. Samtidigt identifierades dock områden där det krävdes ytterligare analys, till exempel på området hypoteksfinansiering, innan kommissionen skulle kunna besluta om lämpliga politiska lösningar.

Ert betänkande läggs fram vid en viktig tidpunkt i våra förhandlingar. Samrådsfasen går mot sitt slut, och vi närmar oss snabbt en tid då kommissionen måste besluta hur man ska gå vidare.

Jag skulle vilja tacka föredragandena för deras hårda arbete när det gäller att förbereda det som jag anser vara ett noggrant genomtänkt och pragmatiskt betänkande. Jag skulle vilja fokusera på några aspekter i betänkandet.

Det gläder mig att läsa att också ni anser att finns fördelar att vinna på integrering. Denna inställning är förenlig med vår egen analys och det gensvar som vi har fått i samrådet om grönboken. Som gensvaret på samrådet om grönboken visar pågår det en omfattande debatt om hur man bäst ska uppnå dessa fördelar. Ni föreslår en pragmatisk och nyanserad strategi där man uppmanar till att inrikta sig på åtgärder som åtföljs av heltäckande konsekvensbedömningar. Som ni känner till är jag starkt personligt engagerad i bättre lagstiftning med fullständig konsekvensbedömning för att identifiera problemen samt fastställa mål och alternativ. Vi i kommissionen kommer att se över hela det utbud av redskap som står till vårt förfogande, inte bara lagstiftningsinstrumentet, för att finna den lämpligaste politik som svarar mot var och en av de frågor som tas upp i grönboken.

Jag välkomnar att man i betänkande understryker fördelarna med ett förbättrat produktutbud och uppmanar kommissionen att se till att åtgärder inte hämmar nyskapande och konkurrens. För närvarande finns det en lång rad produkter tillgängliga för låntagare inom Europeiska unionen. Men det finns inget enskilt land där konsumenterna kan få tillgång till ett fullständigt produktutbud. På vissa marknader har vissa låntagargrupper – till exempel egna företagare, eller låntagare med låga eller ofullständiga kreditprofiler – svårigheter att få hypotekslån eller blir till och med uteslutna. Det finns också hinder som begränsar hypotekslångivares incitament att verka gränsöverskridande, och det hindrar därmed nya och nyskapande produkter och förfaranden från att införas på andra marknader inom EU: i detta avseende anser jag att våra mål precis sammanfaller med de mål som fastställs i betänkandet.

Hypotekslån omfattar många sammanhang och tekniska frågor som sträcker sig från konsumentskydd, via hypoteksfinansiering, till fastighetsvärdering och lagfarter, för att bara nämna ett fåtal frågor som man måste ta itu med.

Jag ser fram emot att fortsätta vår mycket givande dialog med parlamentet om hur vi bäst ska ta itu med de politiska utmaningar som uppstår ur detta, i syfte att bidra till utvecklingen av en verklig inre marknad för hypotekslån som skapar nya lika möjligheter för långivare och låntagare, och som säkerställer ett passande skydd för det som fortfarande är det viktigaste ekonomiska beslut som den stora majoriteten av européerna måste fatta i sitt liv.

 
  
MPphoto
 
 

  Manuel Medina Ortega (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd. (ES) Herr talman! Jag anser att kommissionen har vidtagit korrekta åtgärder i fråga om hypotekslån eftersom, som kommissionsledamoten sa, det förmodligen är den mest betydelsefulla förbindelse som EU-medborgare ingår i under hela sitt liv: lånet till att köpa ett eget hem.

Därför måste vi komma ihåg att vi rör oss mot en inre marknad och att det, inom denna marknad, verkar onödigt att ha 27 olika nationella lagstiftningar och 27 olika system för hypotekslån.

Det är dessutom en fråga som rör de nödvändigaste delarna i rättssystemet i varje stat. Resultaten kommer varken att nås lätt eller omedelbart. Det kommer att dröja.

Vi i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd vill i varje fall betona vikten av framsteg på lagstiftningsområdet. Det är naturligtvis inte möjligt att anta en fullständig EU-lagstiftning om hypotekslån, men det är möjligt att göra framsteg på området för information, t.ex. räntetak, återbetalning av lån vid en viss tidpunkt, så att medborgare som flyttar från ett EU-land till ett annat inte plötsligt befinner sig i en rättslig ram som skiljer sig helt från den de är vana vid.

 
  
MPphoto
 
 

  Kurt Lechner (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Marknaden för hypotekslån fortsätter att delas längs nationslinjer. Vad beror detta på? Beror det på språksvårigheter, på att den ekonomiska kulturen skiljer sig mellan olika länder, på den rättsliga ramen eller på att människor har förtroende för långivare som de känner till och som finns inpå knuten? Vad kommissionen föreslår är att undersöka möjligheten att harmonisera den rättsliga ramen för att öka volymen av låneverksamhet över gränserna.

En sådan undersökning bör välkomnas. Ett ännu större välkomnande borde yttrandet i grönboken få om att man fortfarande anser att det finns behov av en omfattande undersökning innan det kan läggas fram några förslag till reglering, och betoningen i själva grönboken på sakens svårighet.

Juridiska skillnader i medlemsstaterna förekommer inte bara på ett område, även om de verkligen förekommer när det gäller hypotekslån, men – som både kommissionsledamot Charlie McCreevy och kommissionsledamot Manuel Medina Ortega nyss påpekade – påverkar de många aspekter av lagen, bland annat fastighetsregistrering, notarieverksamhet, lagen som avser tvångsförsäljning samt kontrakt och konsumentskydd, och alla dessa rättsområden är förbundna med varandra. På vissa av dem har Europeiska unionen inte någon befogenhet att utarbeta riktlinjer, och harmonisering som utgår från centrumet i ett område skulle kunna få allvarliga, negativa effekter på nationell nivå och faktiskt göra mer skada än nytta.

Vad som dock borde välkomnas oreserverat är ytterligare främjande av marknader för refinansiering, och därför säger jag utan reservation ”ja” till att detta undersöks och analyseras och till ansträngningarna för att nå integration, om än huvudsakligen genom konvergens. Även om jag inte vill utesluta möjligheten av en alleuropeisk reglering ställer vi oss ganska skeptiska till europeisk lagstiftning eftersom en sådan skulle kunna förstöra fungerande marknader. Men omfattande undersökningar behövs i vilket fall som helst. Vi måste kanske också inse att det är här vi når den yttre gränsen för vad som kan standardiseras i Europa genom lagstiftning på EU-nivå. Jag tror inte att parlamentets roll som lagstiftare saknar problematiska aspekter, eftersom man, när kommissionen själv säger att det finns behov av mer omfattande undersökningar, i viss mån måste ge sig till tåls och inte borde förhasta sig i fråga om att kräva rättsliga initiativ – och faktiskt inte heller har gjort det. Jag stöder betänkandet i stort.

 
  
MPphoto
 
 

  Harald Ettl, för PSE-gruppen. – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag vill tacka John Purvis så mycket för hans arbete. Grönboken om hypotekslån som kommissionen publicerade i juli 2005 gav upphov till en intensiv debatt om EU:s lagstiftare borde ta initiativ till åtgärder och, i så fall, på vilka områden man borde göra det.

Vid försök att utarbeta riktlinjer för tillämpning över hela Europa tycks man möta väldigt stora skillnader mellan rättsliga system och, framför allt, mellan ekonomiska kulturer, men att köpa fast egendom är det största beslut vad gäller utgifter som många hushåll kommer att fatta, och därför är det hypotekslån som ska finansiera detta beslut av motsvarande betydelse. Enligt undersökningar använder privata kunder fortfarande – trots euron och den inre marknaden – hypoteksinstitutioner som de har förtroende för, i regel den bank som de har konto hos, och detta har förstås att göra med att marknaden för hypotekslån är den mest komplicerade av alla finansiella marknader. Beviljandet av hypotekslån utförs därför fortfarande på en huvudsakligen nationell, eller faktiskt lokal, nivå.

Av alla hypotekslån tas bara 1 procent ut över gränserna, inte minst – kan man förmoda – som en följd av de marknads- och skattehinder som uppkommer. Vidare integration skulle representera uppskattningsvis 1 procents nettovinst för de europeiska marknaderna för hypotekslån – en inte helt obetydlig summa som skulle uppnås på inte mer än tio år. Om vi sedan vill ha en inre marknad för hypotekslån måste vi kunna garantera att de nya regler som gäller för denna kommer att resultera i ett mätbart mervärde för privata kunder.

Något av det viktigaste från konsumentens synpunkt är möjligheten att jämföra de olika krediterbjudandena innan man undertecknar ett kontrakt, samt möjlighet till förtidsinlösen av en del av lånet och de villkor enligt vilka en rörlig eller fast ränta kan avtalas. De sätt som olika kostnader i samband med detta beräknas på måste också vara både jämförbara och tydliga.

Nya regler måste också innebära en förbättring av situationen för låntagare med dålig eller ofullständig kreditvärdighet, framför allt genom att de ska kunna får råd att ta hypotekslån. Personer i denna kategori omfattar arbetstagare med avtal om tidsbegränsad anställning och yngre arbetstagare i synnerhet, och dessa potentiella låntagare borde inte utestängas från marknaden för hypotekslån. Erfarenheten visar att den frivilliga uppförandekod som över 3 000 låntagare undertecknade 2003 faktiskt inte har efterlevts, och även här måste kommissionen granska situationen och vidta åtgärder.

I vilket fall som helst skulle dock en vidare integration av EU:s marknad för hypotekslån inte bara vara förmånlig för konsumenterna utan också för ekonomin.

 
  
MPphoto
 
 

  Margarita Starkevičiūtė, för ALDE-gruppen. – (LT) Jag vill tacka föredraganden för ett välformulerat betänkande och betona vikten av den diskussion som inletts om en gemensam europeisk marknad för hypotekslån. Det uppstår nya behov inom sektorn för hypotekslån till följd av den snabba integrationen av EU:s arbets- och kapitalmarknader och utvecklingen av den inre marknaden. Vi anser att det är oerhört viktigt att värdera de framväxande utmaningarna på ett tillbörligt sätt.

Först och främst finns det ett behov av att sänka de kostnader som är relaterade till kapitalökning genom att upprätta en gemensam marknad för finansiering av hypotekslån och erbjuda attraktiva och säkra investeringsprodukter. För det andra finns det, med tanke på arbetskraftens ökande rörlighet, behov av att skapa gynnsamma villkor för en övergång från marknaden för hypotekslån i ett land till den i ett annat land. För det tredje finns det behov av att organisera nätet av tjänster för mäklarrådgivning på ett lämpligt sätt för att ge befolkningen fler val och bättre tillgång till modernare och mer flexibla hypotekslåneprodukter. För det fjärde är det mycket viktigt att förbättra marknadens insyn samt konkurrenskraften genom att förena betalningsprocesserna för olika hypotekslåneprodukter och visa alla kostnader som är kopplade till inköp av hypotekslåneprodukter.

Förvärv av boende är en av de största och mest betydelsefulla långsiktiga investeringar som finns, och därför måste konsekvenserna av alla förslag bedömas och övervägas noggrant. För närvarande utvecklas hypotekslånen mest på de inhemska marknaderna, och de är mycket fragmenterade, medan utvecklingen av en gemensam marknad för hypotekslån anses vara en möjlighet för bankerna att erbjuda sina hypotekslåneprodukter via sina filialer i andra europeiska länder. Därför kommer skapandet av en ny marknad för hypotekslån att bli en seriös och krävande utmaning för oss alla.

 
  
MPphoto
 
 

  Marek Aleksander Czarnecki (NI).(PL) Herr talman! Det är för närvarande svårt att tala om en gemensam europeisk finansiell marknad. Den finansiella marknaden är mycket fragmenterad, vilket orsakar rättsliga, skattemässiga och regleringsmässiga problem. Majoriteten av hypotekslånen på marknaden finansieras med hjälp av småsparares besparingar. Mindre än 40 procent av hypotekslånen finansieras av kapitalmarknaderna, vars andel växer långsamt, även om denna tillväxt är obetydlig.

I Sverige och Tyskland finns ganska omfattande marknader för hypoteksbanksobligationer. I Danmark emitterar hypoteksinstitut obligationer till det fullständiga värdet av hypotekslånet. Även om marknaden för hypoteksbanksobligationer är stark i många EU-länder finns det länder där sådana inte existerar alls.

Under det senaste årtiondet eller så har denna marknad också utvecklats mycket i Polen, och det har haft en betydande effekt på den ekonomiska tillväxten. Efter att ha sett vilken stor inverkan detta har haft på marknaderna i våra länder stöder jag upprättandet av en rättslig ram som gör det möjligt att utföra effektiva portföljtransaktioner.

 
  
MPphoto
 
 

  Charlie McCreevy, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Vi håller på att fullfölja samrådsförfarandet som inleddes i och med grönboken. Att skapa gränsöverskridande möjligheter för långivare och låntagare väcker viktiga, men också svåra, politiska frågor. Det finns ingen enkel eller snabb lösning.

Under de närmaste veckorna kommer jag att diskutera med mina tjänstemän om de befintliga möjligheterna för att gå vidare. Parlamentets balanserade betänkande är ett viktigt bidrag till detta. Jag tackar John Purvis och Manuel Medina Ortega.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i dag kl. 11.30.

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: MOSCOVICI
Vice talman

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy