Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 29 november 2006 - Bryssel

14. Bulgariens anslutning - Rumäniens anslutning (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är den gemensamma debatten om

- betänkandet av Geoffrey Van Orden, för utskottet för utrikesfrågor, om Bulgariens anslutning till Europeiska unionen (2006/2114(INI)) (A6-0420/2006), och

- betänkandet av Pierre Moscovici, för utskottet för utrikesfrågor, om Rumäniens anslutning till Europeiska unionen (2006/2115(INI)) (A6-0421/2006).

  Geoffrey Van Orden (PPE-DE), föredragande. – (EN) Herr talman! Bulgarien ansökte om EU-medlemskap för 11 år sedan, 1995, och förhandlingar inleddes fem år senare. Sedan dess har vi sett anmärkningsvärda förändringar. På den ekonomiska sidan har BNP fördubblats, utländska investeringar har ökat från mindre än 100 miljoner dollar till över 1,7 miljarder dollar, reallönerna har ökat varje år och arbetslösheten har halverats.

Sedan förhandlingarna inleddes har landet haft tre olika regeringar, som representerar stora delar av det politiska spektrumet. Från Ivan Kostovs UDF-regering, till kung Simeon som kom tillbaka för att leda sin nationella rörelse i regeringsställning från 2001 till 2005, till den nuvarande socialistledda koalitionen under Sergei Stanishev. Alla har spelat en viktig roll i reformprocessen och har drivit på Bulgariens framsteg mot EU-anslutningen.

Dessa framsteg har uppnåtts trots en mycket svår regional situation med konflikter vid Bulgariens gränser. Nato-ledda insatser mot Serbien inleddes i mars 1999 med flyganfall som förstörde broarna över Donau och som under två år satte stopp för sjöfarten mellan övre och nedre Donau. Utöver denna ekonomiska störning drabbades delar av Bulgarien av förödande översvämningar under 2005, vilket ledde till många dödsfall och till att tusentals blev hemlösa.

Det faktum att vi såg en Nato-anslutning i mars 2004 och att vi nu står inför en EU-anslutning är ett bevis på så många människors beslutsamhet och hårda arbete på alla nivåer och inom alla partier som styrt landet, och lika mycket ett erkännande för det bulgariska folket. De har upplevt hur man har vänt ut och in på deras land, undersökt det och kritiserat det i allt snabbare takt. De har stått ut med dramatiska förändringar och generaliserande och oberättigade förolämpningar, men trots detta har de visat tålamod och beslutsamhet att fortsätta. Kanske har de i tankarna det gamla bulgariska ordspråket: ”Ett vänligt ord kan öppna en port av järn.”

Jag har alltid sagt att modernisering bör ses som något positivt i sig och inte bara som en förutsättning för EU-anslutningen, vilket är en känsla som återspeglas i mitt betänkande i dag. Samtidigt erkänner vi alla att denna process kommer att fortsätta under många år efter anslutningen.

Många av er vet att jag är kritiskt mot en hel del aspekter av EU, men jag tror att utvidgningsprocessen är en stor prestation som ytterligare utvidgar området för demokrati, stabilitet, säkerhet och välstånd, med generösa ekonomiska bidrag. Förutsatt att medlen är välriktade och förvaltas på rätt sätt och att de används väl är detta i slutändan en fördel för alla medborgare, inte minst för invånarna i Bulgarien.

Låt mig fokusera på två särskilda frågor. Reformen av polisen och rättsväsendet har varit en viktig fråga under hela anslutningsprocessen. Stora framsteg har gjorts men man har fortfarande långt kvar. Gamla vanor är svåra att ändra och det finns så många förfrågningar som konkurrerar om de offentliga utgifterna. Emellertid finns det inget som är viktigare för medborgarnas dagliga förtroende för regeringen och myndigheterna än ett professionellt, kompetent och rättvist rättsväsende. Jag efterlyser ännu mer påtagliga och märkbara åtgärder från de bulgariska myndigheterna när det gäller hanteringen av grov brottslighet.

Låt mig också beröra ämnet Kozloduy, vilket har tilldragit sig mycket uppmärksamhet. Bulgarien är ett av många länder i EU som kommer att stå inför ett energiunderskott under de kommande åren, med ett allt större beroende av energiimport från Ryssland och instabila områden. Jag är en stark anhängare av säkra och hållbara energikällor som minimerar koldioxidutsläppen, samt mångfald och säkerhet när det gäller leveranserna. Inställningen har förändrats och det finns ett brett erkännande av att kärnkraft måste spela en viktigare roll. Detta gäller särskilt Bulgarien, som har utvunnit energi från kärnkraftverk, både för sina egna behov och för andra länder i regionen.

Åtagandet för närvarande är att de två reaktorerna, enheterna 3 och 4, ska stängas i år och sedan avvecklas. Vi har åter uppmanat till flexibilitet snarare än onödig dogmatism. Detta kommer att göra att det finns tid för att ägna mer uppmärksamhet åt att avhjälpa de ekonomiska konsekvenserna av en förhastad stängning och för att göra framsteg när det gäller att skapa ytterligare energikällor.

Låt mig kort gå över till en annan brådskande fråga. Vi måste fortfarande se till att de bulgariska sjuksköterskorna släpps från de libyska fängelserna. De har nu hållits felaktigt fängslade i sju år. Vilken gest det skulle vara om de kunde komma hem till jul! Jag hoppas att meddelandet till de libyska myndigheterna kommer att vara ännu kraftfullare med Bulgariens förestående anslutning till EU. Jag skulle vilja be er, herr talman, rådet och kommissionen, att åter vädja till president Kadaffi.

Låt mig också ta detta tillfälle i akt för att lovorda de många välgörenhetsorganisationer som har arbetat hårt i Bulgarien under åren, inklusive Rädda Barnen, ARK och Harvest for the Hungry. Den sistnämnda är baserad i min egen valkrets i Chelmsford.

Jag vill tacka de bulgariska observatörerna för deras samarbete och stöd. Jag ser fram emot ett nära samarbete med de bulgariska parlamentsledamöterna nästa år, efter vårens val, och jag vill också tacka parlamentet för förmånen att få vara dess föredragande under de senaste sex åren. Särskilt tackar jag de kommande bulgariska regeringarna och det bulgariska folket för deras stoicism och vänskap. Vi välkomnar de varmt in i gemenskapen.

(Applåder)

  Pierre Moscovici (PSE), föredragande. – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Den 26 september i år lade Europeiska kommissionen fram sin rapport om Rumäniens framsteg på vägen mot anslutning. Nu ska parlamentet avge sitt yttrande. Det är ett viktigt ögonblick, eftersom vi närmar oss slutet av en process som kommer att leda till att den senaste anslutningsvågen avslutas. Det är inte början av nästa våg, men i realiteten slutet på den femte vågen. Det är ett ögonblick av stor historisk betydelse, eftersom det signalerar återförening av den europeiska kontinenten.

Jag vill särskilt ta tillfället i akt att först och främst tacka kommissionsledamot Olli Rehn som genom hela processen har genomfört ett mycket mödosamt och noggrant arbete och som vi har haft ett smidigt och utmärkt samarbete med under de senaste två åren. I mitt betänkande har vi inte heller glömt att gratulera honom. Jag vill också uppriktigt tacka alla de parlamentsledamöter som på ett betydelsefullt sätt har bidragit till att förbättra och göra tillägg till mina tidigare betänkanden. Jag vill särskilt tacka mina kolleger, inte bara dem i utskottet för utrikesfrågor, utan också i andra organ i parlamentet, för deras kommentarer och förslag, vilka ofta varit relevanta.

Det är samma anda i detta betänkande som i de tidigare betänkandena, eftersom det är skrivet på ett sätt som är avsett att vara positivt, uppmuntrande och öppet, samtidigt som det förhoppningsvis ändå är kraftfullt och balanserat. Det ligger också nära de slutsatser som kommissionen drog i sin rapport från september 2006. Som jag ser det är saker och ting tydliga. Rumänien var inte redo 2004. Sedan dess har landet gjort avsevärda insatser och infört en rad imponerande moderniserande reformer. Det var viktigt att betona detta, och jag vill följa Geoffrey Van Ordens exempel och också hälsa Rumänien varmt välkommen på samma sätt som han för sin del välkomnade Bulgarien.

I grund och botten är detta ett kort betänkande som särskilt tar upp två punkter: anslutningsdatumet samt de stöd- och kontrollåtgärder som planeras av kommissionen. Betänkandet är uppbyggt omkring sex huvudfrågor. För det första får de rumänska myndigheterna beröm i betänkandet för de avsevärda framsteg de gjort sedan processens början. Alla är överens om att de reforminsatser som den rumänska regeringen och de rumänska myndigheterna har gjort är mycket betydelsefulla. Detta måste därför betonas i vår resolution.

I september i år tog kommissionen steget att rekommendera att Rumänien skulle bli medlem i Europeiska unionen den 1 januari 2007. Mitt betänkande stöder denna slutsats, vilken jag dessutom hade hoppats på och bett för en tid. I texten betonas också att avsevärda framsteg har gjorts på de områden som kommissionen i sin rapport från maj ansåg vara problematiska. Det noteras också att kommissionen i september identifierade tre områden där ytterligare framsteg måste göras. Dessa var reform av rättsväsendet, korruptionsbekämpning och – i mindre utsträckning, tror jag – utnyttjandegraden av gemenskapsstödet inom jordbrukssektorn och strukturfonderna samt tillämpning av gemenskapens regelverk inom vissa områden gällande livsmedelssäkerhet.

För det femte stöder mitt betänkande kommissionens förslag att införa mekanismer för att kontrollera och stödja framsteg på dessa områden med utgångspunkt från en förteckning över identifierade mål. Sådana åtgärder tillämpades i samband med den senaste utvidgningen, och detta var till fördel för samtliga parter. Det är därför inte fråga om att stigmatisera eller isolera Rumänien, utan det handlar snarare om att stödja landet i dess ansträngningar att befästa de pågående reformerna.

För det sjätte och sista uppmanas den rumänska regeringen i mitt betänkande att vidta alla nödvändiga åtgärder och att till fullo utnyttja den återstående tiden före anslutningen så att tillämpning av skyddsklausulerna kan undvikas.

Detta är betänkandets allmänna struktur. Endast fem ändringsförslag har lagts fram för parlamentet, vilket jag anser återspeglar det breda samförstånd som har uppnåtts om detta dokument – ett samförstånd som vi har eftersträvat inom de olika utskotten.

Jag ska nu ta upp några av de ståndpunkter som min grupp har antagit. Min grupp råder inte ledamöterna att rösta för ändringsförslagen 1 och 2 från Claire Gibault och Jean-Marie Cavada. I dessa ändringsförslag kommer dock ett yttrande till uttryck, vilket har undertecknats av mer än 400 ledamöter, däribland av mig själv. Personligen kommer jag därför att rösta för dem, men min grupps ståndpunkt kommer att uttryckas genom fri omröstning. Min grupp stöder ändringsförslag 5 från gruppen för Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster om de insatser som Rumänien gjort på vägen mot anslutning och kommer att rösta nej till ändringsförslag 4 från samma grupp, eftersom det redan omfattas av betänkandet. Beträffande ändringsförslag 3 kommer min grupp att lägga ned sina röster.

Här är alltså frukterna av det arbete som jag har utfört under bara två år – en kortare period än den tid som Geoffrey Van Orden varit engagerad – och som dessutom hade påbörjats av andra, särskilt Baroness Nicholson of Winterbourne, som var föredragande före mig. Jag lägger med glädje fram resultatet av detta arbete för er, eftersom jag alltid har drivit samma ståndpunkt under de senaste åren. Vi har ett gemensamt öde. Rumänien och Bulgarien är med i Europeiska unionen. Vi har gått framåt. Vi behövde därför vara vänliga, men bestämda.

Jag anser att det var rätt att anta parlamentets ståndpunkt som ligger nära kommissionens eftersom den har gjort det möjligt att genomföra nödvändiga reformer och samtidigt att förverkliga vårt gemensamma mål, nämligen att Rumänien och Bulgarien ansluts det angivna datumet. Jag anser att vi måste se denna händelse som en anhalt på vägen mot ett återförenat Europa. Jag hoppas att det samförstånd som vi alla har utarbetat kommer att avspeglas i en enhällig omröstning i parlamentet. Jag önskar att det budskap som Rumänien mottar imorgon kommer att bli ett positivt budskap som avges högt och tydligt och om möjligt av ett stort antal människor och att Rumänien därmed får ett varmt och uppriktigt välkomnande.

(Applåder)

  Paula Lehtomäki, rådets tjänstgörande ordförande. (FI) Herr talman, mina damer och herrar! Den 12 oktober välkomnade rådet kommissionens uppföljningsrapport om Bulgariens och Rumäniens beredskap för medlemskap i EU. Enligt kommissionen har Bulgarien och Rumänien genom sina framsteg visat att de är beredda att godta medlemskapets rättigheter och skyldigheter den 1 januari 2007. Rådet har gått igenom uppföljningsrapporten noggrant och kommit fram till samma slutsats som kommissionen. Vi har också godkänt de reformer som båda länderna har genomfört och uppmanat dem att avsluta de återstående förberedelserna inför medlemskapet.

Rådet har uttryckt sitt stöd till samarbets- och kontrollmekanismen för att reformera rättsväsendet och åtgärderna för att bekämpa organiserad brottslighet och korruption. Denna mekanism gör det också möjligt att garantera att åtgärder antas vid behov. Rådet stöder också de övriga åtgärder som kommissionen nämner för att se till att EU:s politik genomförs på rätt sätt och att institutionernas arbete fortgår utan problem efter det att Bulgarien och Rumänien har anslutit sig till unionen. Rådet betonar att båda länderna måste fortsätta sitt politiska engagemang för att lösa ännu olösta frågor.

Bulgarien och Rumänien måste regelbundet rapportera om de framsteg som gjorts för att uppfylla riktmärkena. Den första rapporten ska lämnas till kommissionen i slutet av mars nästa år. Senast i juni 2007 ska kommissionen sedan rapportera till Europaparlamentet och rådet om de framsteg som gjorts när det gäller riktmärkena. Rådet ska på nytt undersöka situationen i juni 2007 när den har fått kommissionens rapport.

Europaparlamentets åsikter har beaktats under hela anslutningsprocessen för Bulgarien och Rumänien. Eftersom jag företräder ordförandeskapet vill jag tacka ledamöterna i delegationen till det blandade parlamentariska utskottet EU–Bulgarien och ledamöterna i delegationen till det blandade parlamentariska utskottet EU–Rumänien samt alla ledamöter i Europaparlamentet för deras viktiga bidrag till Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen. Vi kommer att ta vederbörlig hänsyn till de betänkanden som har diskuterats här idag.

Ratificeringsprocessen för anslutningsfördraget i medlemsstaterna är nästan avslutad. Vi förväntar oss att kunna välkomna Bulgarien och Rumänien som medlemsstater i unionen den 1 januari 2007. Deras anslutning till Europeiska unionen kommer att avsluta denna historiska femte EU-utvidgning, som hittills har visat sig vara en klar framgång.

  Olli Rehn, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag skulle vilja tacka föredragandena Geoffrey Van Orden och Pierre Moscovici för deras välbalanserade och viktiga betänkanden, i vilka framstegen lovordas, liksom i kommissionens rapporter, men där man också belyser de områden där båda länderna fortfarande har saker kvar att göra. Båda våra institutioner stöder anslutningsdatumet den 1 januari 2007.

Det är en historisk prestation av Bulgarien och Rumänien och jag vill varmt gratulera dem. Nyckeln till deras framgång har varit en kombination av egna insatser och stark uppmuntran och stort stöd från alla EU-institutioner, inte minst från parlamentet. Deras anslutning kommer att markera avslutningen på den femte utvidgningsomgången.

Jag är glad över att kunna informera er om att ratificeringsprocessen i alla 27 parlament nu har slutförts med framgång – jag bör lägga Europaparlamentet till denna lista. Kommissionen ser fram emot att välkomna Bulgarien och Rumänien som fullvärdiga medlemmar i EU den 1 januari.

Bulgarien och Rumänien har fortsatt att göra framsteg efter offentliggörandet av septemberrapporten. Bulgarien rapporterade att gränskontrollen och gränsförvaltningen nu gynnas av ökat samarbete mellan olika kontor, vilket leder till fler arresteringar i samband med smuggling av varor och människor. Samarbetet mellan åklagarmyndigheten och polisen har förbättrats, vilket har lett till åtal och till att man har kunnat sätta stopp för kriminella grupper.

Rumänien har gjort ytterligare framsteg i moderniseringen av sina anläggningar för frihetsberövande och har inlett en ny kampanj för att öka medvetenheten om korruption. Officiella anklagelser har riktats mot de parter som varit inbegripna i privatiseringen av energisektorn. Än så länge finns det tämligen positiva tecken inom andra områden, som var centrala i september, såsom flygsäkerheten i Bulgarien och systemen för försäkring av motorfordon i båda länderna. Slutliga beslut i dessa frågor kommer att tas i december 2006, dvs. mycket snart.

Inom vissa andra områden har särskilda åtgärder nyligen vidtagits för att garantera livsmedelssäkerheten på den inre marknaden. Svinprodukter samt levande svin får inte exporteras från Bulgarien och Rumänien till den inre marknaden, på grund av förekomsten av klassisk svinfeber. Listorna över de livsmedelsproducenter som bara tillåts producera för den nationella marknaden under högst tre år har uppdaterats.

Kommissionen inrättar en mekanism för samarbete och undersökning av framsteg inom reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Denna mekanism kommer att ge kommissionen möjlighet att hålla ett vakande öga på utvecklingen inom dessa mycket viktiga områden. Kommissionen har identifierat riktmärken för båda länderna som de måste uppfylla inom dessa avgörande områden. Förberedelser för kommissionens beslut där detaljerna för denna mekanism fastställs framskrider nu. Beslutet kommer att antas före slutet av 2006. Genom detta beslut kommer kommissionen att kunna vara välinformerade om ytterligare reformer och insatser inom dessa viktiga områden.

Det finns en fråga som jag vet kommer att vara särskilt viktig för Europaparlamentet: tillämpningen av skyddsåtgärder. Jag kan försäkra er om att kommissionen kommer att tillämpa de lämpliga skyddsåtgärderna om ett av länderna misslyckas med att uppfylla riktmärkena på korrekt sätt. Kommissionen kan besluta om att tillämpa skyddsåtgärderna för rättsliga och inrikes frågor när som helst, om det blir nödvändigt.

Bulgarien och Rumänien kommer utan tvekan att berika unionen utan att försämra förutsättningarna för vår gemensamma politik och våra gemensamma institutioner.

Jag skulle vilja tacka er för ert stöd – särskilt föredragandena Geoffrey Van Orden och Pierre Moscovici, utrikesutskottet och parlamentet som helhet – och för ert konstruktiva och självständiga förhållningssätt under de gångna åren i fråga om detta viktiga steg för vårt gemensamma europeiska projekt, vilket nu kommer att fortsätta med två nya och viktiga medlemsstater.

(Applåder)

  Kinga Gál (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. – (HU) Herr talman! Den rumänska regeringen förtjänar beröm för sina insatser under integrationsprocessen i Rumänien. Rumäniens befolkning förtjänar att få se att landets anslutning till slut blir verklighet. I det yttrande som antogs enhälligt av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, för vilket jag har varit föredragande, har jag förutom de frågor som kommissionen har tagit upp också betonat barnens och de nationella minoriteternas rättigheter, och de flesta av dessa frågor har tagits med i vårt betänkande i form av en kompromisslösning tack vare föredragande Pierre Moscovicis goda vilja. Varför är detta så viktigt? Därför att det kan förefalla som om allt är bra, men i realiteten behandlas olika minoritetsgruppers förväntningar som tabu, t.ex. frågan om autonomi.

Regioner med ungerska invånare har ibland inte samma rättigheter att få tillgång till EU-medel. För Rumäniens del innebär mångkulturellismen inom högre utbildning idag i verkligheten att fakultetsmedlemmar vid det trespråkiga universitetet i Cluj/Kolozsvár som sätter upp en skylt där det står ”Rökning förbjuden” på ungerska avskedas från universitetet.

Det är min förhoppning att den 1 januari kommer att innebära förändring för hela befolkningen i landet, också för den ungerska minoriteten, och att denna oundvikliga förändring kommer att leda till förändrad mentalitet. Jag hoppas att de betydelsefulla frågorna, däribland minoritetsfrågorna, inte bara blir redskap i en politisk show.

  Rodi Kratsa-Tsagaropoulou (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. – (EL) Herr talman! Som föredragande för yttrandet om Rumäniens anslutning för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män vill jag uttrycka vår glädje, eftersom Rumänien utvecklas – förvandlas kanske vi ska säga – och framstegen är tydliga överallt, inte bara inom ekonomin och sysselsättningen, utan också inom sektorer som är avgörande för demokratin och livskvaliteten i Europeiska unionen.

Myndigheterna och samhället har förstått betydelsen av utbildning, öppenhet, rättvisa, skydd för minoriteterna och hälsotillståndet för barns utveckling, och framsteg har gjorts i denna riktning, vilket tas upp i betänkandet.

Utskottet för kvinnors rättigheter uttrycker sin glädje över att en betydande del av gemenskapens regelverk har integrerats när det gäller jämställdhet, och vi uppmuntrar regeringen att fortsätta på denna väg och att samarbeta både med myndigheterna och det civila samhället vid tillämpningen av gemenskapens regelverk.

Vi anser också att inrättandet av institutioner, t.ex. det parlamentariska utskottet för jämställdhet och det nationella jämställdhetsorganet, är viktiga åtgärder, och vi vill betona behovet av att säkerställa finansiering och den personal som behövs för att dessa organ ska fungera.

Något som var särskilt viktigt för oss var frågan om våld mot kvinnor, både inom familjen och i samband med sexuellt utnyttjande. Vi tog också med statistik som visar att företeelsen är bekymmersam. Låt mig få göra ett förtydligande här. I vårt betänkande, i den punkt där intern omröstning ska äga rum, gäller det 800 000 kvinnor om året. Jag vill klargöra att vi har fått dessa uppgifter från organisationer i Rumänien och att de gäller 2002–2003, under ett år. Det innebär inte att detta är antalet offer varje år. Frågan är i varje fall oroande och jag tror att både regeringen och samhället kommer att arbeta i denna riktning.

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. – (PL) Herr talman! Den femte utvidgningen av EU kommer att äga rum i januari 2007 när Bulgarien och Rumänien ansluts. Vi ser fram emot denna händelse och uppskattar de oerhörda ansträngningar som de båda länderna har gjort för att förbereda medlemskapet.

Trots detta måste Bulgarien och Rumänien fortsätta med sina reformer, särskilt i fråga om bekämpning av korruption, organiserad brottslighet, narkotikahandel och människosmuggling. Det är också viktigt att de båda länderna förbättrar insynen i sina offentliga administrationers verksamheter och förfaranden och sin förmåga att absorbera resurser för att kunna förvalta unionens struktur- och jordbruksstöd på rätt sätt. Det finns farhågor om de dåliga levnadsförhållanden som fortfarande råder på barnhem och institutioner för handikappade i båda länderna. Den beklagliga bristen på rättsbestämmelser som skyddar etniska minoriteter och underlättar deras integration genom tillgång till utbildning har också konstaterats i båda länderna.

Det är dock viktigt att erkänna vidden av det arbete som redan har slutförts och dess uppenbara effekter samt att välkomna nästan 31 miljoner nya EU-medborgare den 1 januari 2007. Vi måste se till att dessa människor redan från början känner att de är mycket önskade som medlemmar av vår gemensamma europeiska familj.

  Francisco José Millán Mon, för PPE-DE-gruppen. – (ES) Herr talman! Den 1 januari kommer Rumänien att gå med i EU. Detta är en historisk händelse för Rumänien och för hela unionen. Den avslutar den femte utvidgningen, som gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater alltid har stött.

Det är dags för gratulationer, dags att gratulera det rumänska folket, dess myndigheter och även Europeiska kommissionen, som har spelat en avgörande roll genom att övervaka och stimulera processen. Det har verkligen inte varit en lätt färd. Det har varit många reformer. När jag började följa processen på min grupps vägnar för två och ett halvt år sedan minns jag att det fortfarande rådde tvivel om att Rumäniens anslutning skulle kunna äga rum 2007. De rapporter som regelbundet godkändes av parlamentet visar vilka framsteg Rumänien har gjort under de senaste åren.

Trots detta finns det fortfarande uppgifter som behöver slutföras för att Rumänien ska kunna dra full fördel av integrationen, vilket framhålls i Moscovicibetänkandet som vi kommer att anta i morgon.

I dag har vi gratulerat välkända förkämpar för reformen: justitieminister Monica Macovei, inrikesminister Vasile Blaga, Anca Boagiu, minister med ansvar för europeiska integrationsfrågor, och andra välkända politiska ledare.

Jag var i Rumänien för bara ett par dagar sedan. Jag vet att det rumänska folket ägnar mycket stort intresse åt den anslutning som är så nära förestående. I Craiova, Ploiesti och Filiasi såg jag själv hur intresserade rumänerna är av anslutningen och de konsekvenser som integrationen kommer att få för deras dagliga liv.

Jag är säker på att konsekvenserna kommer att bli lika gynnsamma som de var för Spanien, mitt eget land.

Utvidgningsprocesserna har också gynnsamma politiska och ekonomiska konsekvenser för EU, eftersom de främjar och befäster frihet och sprider välstånd till våra närmaste grannar genom det som har kallats unionens omvandlingskraft. Vidare ökar utvidgningarna EU:s roll i världen.

Så som sägs i det betänkande som vi kommer att anta i morgon kommer Rumäniens anslutning att förbättra unionens politiska och kulturella dimension. Det är det land som tillhör Brancusi, Ionesco, Tristan Tzara, Enescu, intellektuella och konstnärer som var Europas ledande avantgarde.

Mitt land, Spanien, har sedan gammalt många förbindelser med Rumänien, vilket märks på det stora antal rumäner som bor och arbetar i Spanien. Följaktligen välkomnar jag också som spanjor Rumäniens historiska anslutning.

  Jan Marinus Wiersma, för PSE-gruppen. – (EN) Herr talman! Detta är en mycket viktig, historisk debatt här i parlamentet. Jag skulle vilja tacka föredragandena för allt det arbete de har gjort och kommissionsledamot Olli Rehn för att han så kompetent och effektivt har förberett den process som nu kommer att leda till Rumäniens och Bulgariens anslutning till EU den 1 januari 2006. Detta är också en möjlighet att slutligen välkomna båda länderna som medlemmar av EU.

Det har varit en lång och mödosam process men det hela lönar sig i slutändan, särskilt för dessa två länder, som inte kunde gå med 2004. Nu kan de ansluta sig till de andra medlemsstaterna i Centraleuropa och Östeuropa som fullvärdiga medlemmar i unionen.

Vi krävde mycket av dessa länder och vi kan se resultatet av deras ansträngningar, särskilt under det gångna året. Jag skulle vilja gratulera båda länderna till detta resultat. Under hela processen har vår grupp varit mycket positiv till att de båda länderna skulle kunna anslutas så tidigt som möjligt.

Jag vill också välkomna våra bulgariska och rumänska kolleger. De har hittills varit observatörer men den 1 januari kommer de att vara fullvärdiga ledamöter i parlamentet. Jag är övertygad om att de kommer att fortsätta sitt konstruktiva arbete efter detta datum.

Personligen är jag också glad av en annan anledning. Jag har deltagit i så många debatter om Rumänien och Bulgarien och jag är glad över att denna börda nu kommer att förflyttas till andra utskott i parlamentet! Detta är den sista debatten om Rumänien och Bulgarien som förberetts av utrikesutskottet. Det är också något positivt.

Icke desto mindre kommer parlamentet att fortsätta att vara delaktigt på grundval av våra betänkanden och på grundval av den framstegsrapport som kommissionen måste presentera framöver om de uppgifter som ännu finns kvar att göra för de två länderna. Jag är dock helt övertygad om att båda regeringarna och parlamentet är mycket medvetna om vad som behöver göras.

Som min sista kommentar om Rumänien och Bulgarien skulle jag slutligen vilja välkomna er alla, och jag är helt säker på att båda länderna kommer att spela en konstruktiv roll i den framtida utvecklingen av vårt EU.

  Nicholson of Winterbourne, för ALDE-gruppen. – (EN) Det gläder mig verkligen att för ALDE-gruppen välkomna båda länderna till Europeiska unionen.

Alexander Graf Lambsdorff har gett mig tillfälle att tacka Geoffrey Van Orden för sitt målmedvetna och betydande arbete, vilket har hjälpt Bulgarien oerhört mycket att ansluta sig till EU detta datum.

Bulgariens anslutningsprocess har inte alltid varit lätt. Alexander Graf Lambsdorff har bett mig framföra att detta inte helt och hållet är Bulgariens fel. Kanske rådet och kommissionen skulle kunna införa vissa reformer inför kommande anslutningar. Han rekommenderar att reformen av rättssystemet borde beaktas mer kraftfullt redan i början av anslutningsprocessen. Samma rekommendation gäller bekämpningen av korruption. Dessa är de enda mekanismer vi kan använda för att garantera effektiviteten och insynen på så komplicerade områden innan framtida kandidater går med i EU.

Naturligtvis är det nu viktigt för Bulgarien att koncentrera sig på tiden efter anslutningen. Bulgarien måste bevisa att landet kan fullfölja de krav som kommissionen har ställt i sin lägesrapport för att undvika tillgripandet av skyddsklausuler. Det är dock uppenbart att Bulgarien är ett europavänligt land, vilket de nyligen genomförda valen visat, och det är nu Bulgariens beslutsfattare som får bestämma hur man ska fortsätta sina insatser och hålla sitt löfte med konkreta och trovärdiga handlingar.

Jag går nu vidare till Rumänien, som är ett land vars folk länge har betytt mycket för mig. Vilket nöje det har varit att få hjälpa Rumänien lite grand i landets strävan mot detta underbara anslutningsögonblick. Jag gratulerar så hjärtligt min medföredragande, och nu fördraganden, till sitt slutliga betänkande och till sitt tidigare arbete. Det har också varit ett nöje att få arbeta med honom. Detta är en tid av verkligt firande för alla rumäner. Inträdet i EU borde sätta fart på de utländska investeringarna i landet, något som Rumänien verkligen behöver. Det kommer att förbättra arbetstagarnas rättigheter och så småningom göra välståndet tillgängligt för hela Rumäniens folk: det är verkligen något att fira.

Det är ett nöje att idag på åhörarläktaren ha Theodora Bertzi, adoptionsministern, Alina Mandroiu, från högnivågruppen för de rumänska barnen, samt minister Bogdan Panait, som är ansvarig för skydd av barn. Jag uppmanar de kollegor som arbetar med skydd av barn och adoptioner i Rumänien att gå fram och tala med dessa experter. De har alla dokument, all information, och ni kommer att bli positivt överraskade. Ni kommer att upptäcka att man inom området för barns hälsa och välbefinnande har gjort dramatiska framsteg sedan tidigt nittiotal. Som premiärministern sa i sitt brev, har Rumänien verkligen på ett kraftfullt sätt tagit itu med denna fråga.

Den berömda barnboksförfattaren J.K. Rowling sa nyligen att när man ser hur långt Rumänien har kommit, är det svårt att inte hålla med om att ett mindre mirakel har skett. Rumänien är en förebild för andra länder som hoppas på reformer. Rumänien var staten som erkände att den hade problem och bestämde sig för att göra något åt saken.

Kära kollegor! Rösta för Pierre Moscovicis hela betänkande, men förkasta ändringsförslagen. I utskottet för utrikesfrågor förkastade vi inte bara dessa ändringsförslag, utan också de kränkande klausulerna i yttrandena från utskottet för kvinnors rättigheter och utskottet för medborgerliga rättigheter. Rumänien har förändrats. Dessa ändringsförslag återspeglar svunna tider och inte dagens verklighet.

(Applåder)

  Milan Horáček, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman! Vi är inte helt nöjda med dessa betänkanden. Allt jag för ögonblicket vill säga är att vår grupp har lagt fram två ändringsförslag till Van Orden-betänkandet, det ena om uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna i fråga om skyddet av minoriteter och det andra om kärnkraftverket i Kozloduy. Det råder ingen tvekan om att det som kallas flexibilitet i fråga om stängningen av kärnkraftverket strider mot artikel 30 i anslutningsfördraget. Till och med kommissionsledamot Andris Piebalgs, som ansvarar för energifrågor, är emot att fördragsbestämmelserna ogiltigförklaras på detta sätt.

Det är på denna punkt som kärnkraftslobbyn smyger in genom bakdörren. Är uppskjutandet av avvecklingen av de båda blocken tänkt att vara ett testfall för andra avtal om kärnkraftverks aktiva livstid och urvattningen av dem? Kozloduy är en av de mest osäkra och farliga anläggningarna i Europa. Avvecklingen av enheterna 3 och 4 i slutet av året är och förblir ett villkor för anslutningen. Den bulgariska regeringen måste följa fördragen i detta avseende och EU får inte ge intryck av att parlamentet opponerar sig mot gällande fördrag.

Detta skulle försätta parlamentet i en svår – och pinsam – position gentemot rådet och kommissionen, och intrycket att medlemsstaterna inte är skyldiga att efter sitt inträde följa ingångna avtal skulle vara ödesdigert för kommande anslutningar.

  Jan Tadeusz Masiel, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Bulgariens och Rumäniens anslutning till unionen den 1 januari 2007 utgör en framgång för oss alla och inger förhoppningar om vår gemensamma europeiska framtid grundad på kristna värderingar. Dessa värderingar kommer att underlätta integrationen och tillåta oss att glädja oss över att återförenas.

På samma sätt som andra tidigare kommunistländer välkomnats tidigare, välkomnar vi dessa två länder bland oss trots att deras ekonomier släpar efter genomsnittet i övriga EU. Vi bör komma ihåg att Europeiska unionen, som dess namn anger, står för någonting mer än den tidigare Europeiska ekonomiska gemenskapen. De värderingar som det gäller nu är mer än rent ekonomiska värderingar. Det är dock beklagligt att dessa länder inte godtas på grundval av lika regler för alla. Det finns fri rörlighet för kapital men inte fri rörlighet för arbetskraft, och jag fruktar att de omedelbara efterverkningarna av denna obalans efter anslutningen kommer att vara en onödig ökning av EU-skepsisen i dessa länder. För gruppen Unionen för nationernas Europa välkomnar jag varmt Bulgarien och Rumänien till unionen.

ORDFÖRANDESKAP: OUZKÝ
Vice talman

  Nigel Farage, för IND/DEM-gruppen. – (EN) Herr talman! Det råder en viss förutbestämdhet i debatten idag och omröstningen imorgon; när allt kommer omkring vill EU bli en stormakt, så i diskussionerna menar man att ju större desto bättre, och att det finns en trevlig, mysig samstämmighet här i plenisalen.

Nåväl, inte vad oss beträffar i alla fall! År 2004 var UKIP (UK Independence Party) det enda brittiska parti som röstade mot utvidgningen av EU och som menade att fri rörlighet för varor och tjänster är en sak, men att fri rörlighet för människor mellan länder med stora skillnader i BNP inte är något annat än fullständigt oansvarigt. Vi förutspådde en omfattande invandring, och fastän man då fördömde oss har vi fått rätt. Det finns mer än en halv miljon människor i Storbritannien som är arbetssökande, men ingen tvivlar på att den egentliga siffran är betydligt närmare en miljon.

Och detta kostar en väldans massa pengar. Vi har redan 55 000 människor som åberopar någon form av statsunderstöd. Arbetslösheten i Storbritannien har ökat med mer än en kvarts miljon det senaste året. Vi har ett mycket stort överskott på okvalificerad arbetskraft. Till och med OECD sa igår att utvidgningen av EU hade stått Storbritannien dyrt.

Och vad är vår lösning på allt detta? Att släppa in två länder som är ännu fattigare än de som gick med för två år sedan, vilket oundvikligen i procenttal räknat kommer att göra att invandringen ökar ännu mer! Jag vet att alla förnekar detta. Vi har haft Bulgariens premiärminister här och Rumäniens premiärminister här och de talar alla om för oss att detta inte kommer att hända, att det inte kommer att ske någon stor förflyttning av människor, men det kommer det naturligtvis att göra.

Det finns ett mycket bättre sätt att göra detta på. Vi borde ha ett ordentligt system för arbetstillstånd som grundar sig på förfrågningar, särskilt för kvalificerade arbetstagare. Vi har inget emot att människor i Östeuropa vill komma vidare, men vi kan helt enkelt inte ha en helt öppen invandringspolitik. Sanningen är att vi klarar inte av mängden invandrare. Detta är inte förnuftigt, och om vi fortsätter att följa denna linje tror jag tyvärr att det kommer att väcka ont blod och osämja i många både mindre och större städer i Storbritannien.

Sedan har vi den alldeles speciella roll som föredraganden för Bulgarien har, nämligen Geoffrey Van Orden. I Chelmsford är han våldsamt skeptisk mot EU, vår modige brigadgeneral som strider för Storbritannien på ett sätt som andas fyrtiotal, och vi kan alla sova gott om natten! Men det är inte riktigt samma sak här i Bryssel, eller hur Geoffrey? I Bryssel är ni kommissionens man. Ni har lytt kommissionen, ni har gjort allt ni kunnat för att få in Bulgarien i EU, och detta kommer att leda till massinvandring. Uppriktigt talat liknar ni Alec Guinness i filmen Bron över floden Kwai, eftersom ni gör helt fel saker av skäl som ni tror är goda.

Jag hoppas bara att alla som röstade för de konservativa i östra England – särskilt de som håller på att förlora sina arbeten – vet vad ni och ert parti har gjort här.

(Applåder från IND/DEM-gruppen)

  Hans-Peter Martin (NI). – (DE) Herr talman! Det är alltid lika fascinerande att själv få uppleva hur olika vi argumenterar och därigenom kommer fram till olika slutsatser.

Även jag räknar mig till motståndarna till denna utvidgning, men av helt andra skäl eftersom jag är starkt övertygad om att ni, herr kommissionsledamot, liksom de beslutsfattare som faktiskt satte igång allt detta för många år sedan, utan den nödvändiga insynen och demokratiska legitimiteten väljer fel strategi. Sanningen är att dessa förhastade utvidgningsrundor inte för oss närmare ett hållbart EU eller gör det möjligt för oss att uppnå resultat som vi i den här kammaren talar om i det oändliga och som jag – som proeuropé – fortsätter att förespråka.

Trots att vi får höra att mitt hemland tillhör dem som kommer att dra störst nytta av de utvidgningar som är på gång måste man komma ihåg att under de senaste tio åren har det endast varit den allra översta procentandelen av inkomsttagarna som faktiskt har sett sina inkomster öka i reala termer, medan de översta tio procenten mer eller mindre kunnat hålla sina ställningar och hela medelklassen har tvingats retirera. Detta beror till stor del på att det – samtidigt med den process som Nigel Farage nämnde – pågår en annan sak, nämligen utlokalisering av företag, vilket förhindrar att vi i våra respektive länder skapar den samhälleliga grund på vilken en samhällsmodell för ett starkt EU faktiskt skulle kunna byggas.

Herr kommissionsledamot! Jag tror att historien kommer att döma er – er och dem som tillsammans med er kommer att fatta fel beslut i morgon.

  Elmar Brok (PPE-DE). – (DE) Herr talman, fru rådsordförande, herr kommissionsledamot! Jag vill nu, bara några veckor innan Rumänien och Bulgarien ansluter sig till oss, gratulera de båda länderna. De är välkomna! Detta handlar om att övervinna Europas uppdelning. Det är en seger för demokratin och rättsstatsprincipen över diktaturer, en seger för det demokratiska Europa över det senaste århundradets våldsmän, över Hitler och Stalin, över Zjivkov och Ceausescu. Även om vi bör se saken ur denna synvinkel måste uppgiften utföras på ett verkligt kunnigt sätt för att detta ska fungera.

Därför är det viktigt att komma ihåg att det finns övergångsregler om bland annat den fria rörligheten för arbetskraften, som inbegriper samma process som använts i de andra utvidgningsfördragen. Övergångsregler av detta slag utgör inte någon diskriminering av de berörda länderna. De är alltid till fördel för båda parter. Detta är den mest normala sak i världen, och skyddsåtgärderna är ett tillägg till dem.

Jag är mycket tacksam över att kommissionsledamoten informerade kammaren om att skyddsåtgärderna faktiskt kommer att tillämpas inom de angivna områdena, precis som de faktiskt redan tillämpas på vissa områden som mjölk och kött, och om det skulle bli nödvändigt kan skyddsåtgärderna enligt kommissionsledamoten tillämpas omedelbart inom områden som rättsliga och inrikes frågor eller de ändamål för vilka medel används. Vi tar honom på hans ord. Återigen, detta är inte tecken på något misstroende mot de båda berörda länderna, tvärtom är det ett helt normalt förfaringssätt.

Därför kommer parlamentet att genomföra den övervakningsprocess som förblir en möjlighet de tre första åren efter anslutningen, och därför tvivlar jag inte på att vi kommer att få alltsammans att gå ihop och kunna bilda ett starkt EU.

Jag vill ta tillfället i akt och påminna kammaren om att efter anslutningen av de båda länderna kommer diskussionen om EU:s kapacitet till ytterligare utvidgning vara av avgörande betydelse. Detta är en diskussion vi måste ta på allvar om vi ska kunna slutföra det politiska projektet att göra det möjligt för EU att vidta effektiva åtgärder.

  Alexandra Dobolyi (PSE). – (EN) Herr talman! Idag håller vi på att diskutera detta parlaments senaste betänkanden om Bulgarien och Rumänien. Endast tre månader före firandet av den femtioåriga årsdagen för Romfördraget välkomnar vi ytterligare två medlemmar till familjen. Vi vet att det fortfarande finns vissa reformer som ska slutföras, men jag är övertygad om att båda regeringarna är fast beslutna att fullfölja sina insatser för att uppfylla kraven i dessa betänkanden.

Jag lovordar Pierre Moscovici och Geoffrey Van Orden för deras utomordentliga arbete och tackar dem för det utmärkta samarbete vi har haft när det gäller de båda betänkandena under de senaste två och ett halvt åren. Jag vill tillägga att jag är mycket nöjd med valet av Meglena Kuneva som Bulgariens kommissionsledamot, och med hennes portfölj, som omfattar ett mycket viktigt politikområde.

Låt mig särskilt få poängtera frågan om minoritetslagen i Rumänien. Det är mycket välkänt att denna minoritetslag idag, nästan två år senare, fortfarande är föremål för förhandlingar mellan utskotten i det rumänska parlamentet. Jag förväntar mig att den rumänska regeringen håller sitt löfte och hoppas att lagen kommer att antas mycket snart.

Slutligen vill jag välkomna folket i Bulgarien och Rumänien till en plats dit de alltid har hört. Deras anslutning markerar slutet på den konstgjorda frånvaron i vår familj och öppnar nya horisonter för framtiden.

(Applåder)

  Jean Marie Cavada (ALDE), förslagsställare. – (FR) Herr talman! Jag vill inte sälla mig till dem som betraktar den rumänska staten genom officiella bilars mörktonade fönsterrutor. Jag kommer därför att läsa upp ett brev slumpmässigt utvalt bland dem som vi tagit emot från föräldralösa barn på rumänska barnhem som inte har kunnat hitta rumänska adoptivföräldrar och som därför finns kvar på dessa barnhem på grund av brist på resurser. ”Varför”, skriver Marianne, nio och ett halvt år, och Catalin, sex och ett halvt år, ”kommer inte vår pappa och mamma och letar efter oss? Vi vill hellre dö än att fortsätta och vänta. Vi vill inte längre äta eftersom det är meningslöst.” Jag har ett halvt dussin liknande brev, som jag inte ska tvinga er att lyssna på.

Varför läste jag upp brevet? Det gjorde jag därför att det finns två ståndpunkter. Jag tillhör dem – och i detta stöder jag Pierre Moscovicis betänkande – som säger att en stor majoritet är viktig om Rumänien och Bulgarien ska anslutas till EU. Deras medlemskap är något som behövs som en del av EU:s framtid, och att resonera på annat sätt är inte förnuftigt. Eftersom det är så bör vi veva ned de mörka fönsterrutorna på våra bilar. Med tanke på de restriktioner som med jämna mellanrum förekommer i betänkandet och som föredraganden dessutom själv har lagt fram tillsammans med kompromissändringsförslag vill jag uppmana till stöd för betänkandet, inbegripet artikel 16, där det föreslås att utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ska bevaka utvecklingen av läget när det gäller internationella adoptioner. Jag uppmanar också mina parlamentskolleger att stödja ändringsförslagen 1 och 2, där Rumänien – och i viss utsträckning även EU – påminns om sina skyldigheter enligt FN-stadgan och Haagkonventionen.

Trots de restriktioner som jag nämnt och som finns med på grund av den vaksamhet vi utövar och det stöd vi erbjuder – i en familj hjälper man bröder och systrar i svårighet – är jag glad över att se att dessa länder till sist är tillbaka i EU-gemenskapen efter 70 års isolering, 70 år under vilka vi har varit åskådare och sympatiserat utan att göra något. Det rumänska folket har i dag vunnit sin frihet och rätten att ansluta sig till oss.

  Bernat Joan i Marí (Verts/ALE). – (EN) Herr talman! Först vill jag säga att min grupp och jag är för anslutningen av Rumänien och Bulgarien. Jag vill dock fokusera på det speciella problemet med minoriteternas situation, särskilt den makedonska minoriteten i Bulgarien.

Just nu finns det ett politiskt parti, OMO Ilinden Pirin, som inte har godkänts av den bulgariska staten, eftersom flera svårigheter har hindrat legaliseringsprocessen. Vi anser att möjligheten att representeras och att organisera politiska partier och föreningar är en av huvudaspekterna på uppfyllandet av demokrati. Respekten för minoriteter är en av huvudfrågorna när det gäller uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna. Vi måste betona detta, och vi måste uppmärksamma detta, inte för att vi är emot Bulgarien, utan för att detta är vår åsikt i hela Europa i alla medlemsstater och alla stater med tillträde till Europa och i alla länder, eftersom minoriteters rättigheter måste försvaras enligt dessa kriterier.

  Hanna Foltyn-Kubicka (UEN). – (PL) Herr talman! Bulgarien har fortfarande en hel del svårt arbete kvar att utföra. Bland dessa arbetsområden märks att tackla korruption, organiserad brottslighet och människosmuggling, förstärka ombudsmannens roll, förbättra förhållandena på barnhem och institutioner för handikappade, erkänna de nationella minoriteternas rättigheter och skapa ett bättre klimat för utländska investeringar.

Det är dock viktigt att erkänna den enorma ansträngning som har gjorts för att uppfylla EU:s krav vad gäller ekonomi, lagstiftning och social standard. Ingen av dessa positiva förändringar skulle någonsin ha kommit till stånd utan det starka incitament som utsikterna till EU-medlemskap utgör. Därmed blev det möjligt att genomföra svåra och ofta impopulära reformer som trots allt låg i det bulgariska samhällets och hela Europas intresse.

Jag är övertygad om att Bulgarien inte kommer att vila på sina lagrar efter den 1 januari och att landet kommer att fördubbla sina ansträngningar att fullfölja sin inre omvandling och till fullo utnyttja den historiska möjlighet som EU-medlemskapet ger.

Jag vill hälsa våra bulgariska bröder och systrar varmt välkomna till EU.

  Gábor Harangozó (PSE). – (HU) Herr talman! Jag är själv en övertygad anhängare av och förespråkare för Rumäniens anslutning. Många har dock en annan inställning, delvis på grund av att Rumäniens åtaganden inte alltid är i samklang med dess fullgöranden.

Låt mig ge två exempel. Trots sina åtaganden har Rumänien fortfarande ingen minoritetslag. Det är också oroande att samtidigt som Leonard Orban, den nominerade kommissionsledamoten för flerspråkighet, under utfrågningarna uttryckligen talade om Rumäniens flerspråkighet avskedades två fakultetsmedlemmar från universitetet i Cluj/Kolozsvár därför att de ville uppfylla universitets egna åtaganden att sätta upp skyltar på ungerska i byggnaderna.

Jag vill inte att de som misströstar om att åtagandena kommer att uppfyllas ska visa sig ha rätt. Förutom åtaganden på EU-nivå behöver vi också genomföranden på EU-nivå. För att bli en fullvärdig EU-medlemsstat måste Rumänien visa respekt, respekt för den 1,5 miljoner stora ungerska minoritetens rättigheter och för dess kulturella och administrativa självständighet, eftersom problem måste lösas vid sin rot.

En självständig tillvaro krävs för universitetet i Cluj/Kolozsvár och även för den ungerska samhällsgruppen, som förebilderna Sydtyrolen och Katalonien också visar. Vidare anser jag att Rumänien kommer att infria det förtroende som landet ges genom vårt beslut och att dess anslutning kommer att inleda ett nytt kapitel i både EU:s och Rumäniens historia.

  Panagiotis Beglitis (PSE). – (EL) Herr talman! Även jag vill ta tillfället i akt att välkomna de stora ansträngningar som Bulgarien och Rumänien har gjort för att bli redo att tillträda EU den 1 januari 2007. Vi välkomnar de båda länderna i EU.

Jag vill dock göra Europaparlamentet uppmärksamt på ett särskilt viktigt institutionellt och politiskt problem: i punkt 20 i betänkandet om Bulgarien uppmanas rådet att se flexibelt på och förbereda en uppskjutning på omkring åtta månader av Bulgariens skyldighet att stänga enheterna 3 och 4 vid kärnkraftverket i Kozloduy. Jag vill påminna kammaren om att det i artikel 30 i anslutningsakten, som ratificerats av medlemsstaterna och deras nationella parlament, finns en uttrycklig hänvisning till Bulgariens skyldighet att stänga enheterna senast den 31 december 2006.

Jag skulle särskilt välkomna ett uttalande av den bulgariska utrikesministern om att han verkligen åtar sig att uppfylla denna skyldighet. Problemet finns i Europaparlamentet. Europaparlamentet respekterar inte medlemsstaternas demokratiska konstitutionella ordning och beslut fattade av nationella parlament. Därför har jag och min vän Daniel Cohn-Bendit tillsammans lagt fram ett förslag till ändring av punkt 20 i betänkandet om Bulgarien.

  Herbert Bösch (PSE). – (DE) Herr talman! Som vice ordförande för budgetkontrollutskottet fick jag tillfälle att leda en delegation till Rumänien för att ta reda på mer om för vilka ändamål EU-medlen används. Precis som resten av delegationen fick jag intrycket att Rumänien anstränger sig mycket hårt för att använda de pengar som landet får från EU till fördel för oss alla. Arbete pågår för att hantera korruptionen, man samarbetar i frågor som gäller rättsväsendet och även med OLAF. Det är särskilt uppmuntrande att se hur EU-medel används för att verkligen minska många barns lidande och att det finns lysande bevis för hur väl EU-medel kan användas.

Problem uppkommer endast om ett land som detta dränks i för mycket pengar – vilket ibland händer. Detta är naturligtvis ett problem för kommissionen, och här behöver vi påminna oss själva om att vi bör vara villiga – som Elmar Brok nämnde tidigare – att faktiskt använda de skyddsåtgärder som vi införde som stöd för en välordnad anslutningsprocess. Jag anser att Rumänien i synnerhet, men även Bulgarien, så vitt vi kan bedöma är på rätt väg, och vi bör göra vårt bästa att ledsaga dem längs denna väg.

  Paula Lehtomäki, rådets tjänstgörande ordförande. (FI) Herr talman, mina damer och herrar! Tack för denna mångfacetterade debatt om Bulgariens och Rumäniens anslutning till EU. Det har varit en lång och krävande process för dessa länder, men som vi har hört i flera anföranden här är det mycket viktigt och betydelsefullt att EU:s institutioner har gett dessa länder ett omfattande stöd under anslutningsprocessen. Kommissionsledamot Olli Rehn har också välkomnat parlamentets stöd för detta.

Reformprocessen och fullgörandet av de åtaganden som ett EU-medlemskap innebär kommer att fortsätta i Rumänien och Bulgarien. Eftersom detta kommer att bli en lång och krävande uppgift har det varit tydligt att det alltid finns en risk för att reformprocessen kan köra fast ibland. Därför är det viktigt att EU:s institutioner, även parlamentet, fortsätter att stödja dessa länder och att stödet till ländernas reformprogram fortsätter. Samtidigt måste vi se till att rådet också ställer sig bakom ståndpunkten att vi inte får tveka att använda oss av skyddsklausulerna, om detta skulle visa sig nödvändigt.

Jag vill passa på att tacka parlamentet för att det har antagit ett urvalsförfarande för de nya medlemsstaternas kommissionsledamöter som gör att dessa kan tillträda sina tjänster den 1 januari, vilket de ska kunna göra enligt anslutningsfördraget. Rådet anser att det är viktigt att hela kommissionen är fullt behörig och fungerar från utvidgningens första dag.

(Applåder)

  Olli Rehn, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag vill tacka ledamöterna för denna mycket konstruktiva och självständiga debatt. Detta är ett mycket hedervärt sätt att välkomna Bulgarien och Rumänien till EU i en anda präglad av en utveckling av den europeiska demokratin.

Jag vill använda detta sista tillfälle, åtminstone för i år, till att diskutera en eller två frågor, särskilt när det gäller den ungerska minoriteten i Rumänien. Vi lägger stor vikt vid skyddet av minoriteter, mångkulturalism och flerspråkighet, vilka är grundläggande principer för EU. Under årens lopp har situationen för den ungerska minoriteten i Rumänien förbättrats. Det finns alltid utrymme för ytterligare förbättringar vad beträffar behandlingen av minoriteter och detta gäller aktuella och framtida medlemsstater. Vi välkomnar i Rumänien till exempel ytterligare framsteg när det gäller förbindelser mellan olika etniska grupper inom polisen, bland annat.

Några talare tog upp frågan om framtiden för vår utvidgningspolitik. Vi kommer att debattera detta under sammanträdesperioden i december. Jag vill bara påpeka för er att i kommissionens rapport den 8 november 2006 efterlystes en ny samstämmighet när det gäller EU:s utvidgningspolitik som skulle kombinera både det historiska uppdraget att utöka området för fred, frihet och demokrati på vår kontinent och samtidigt garantera vår förmåga att gradvis integrera nya medlemmar.

Jag anser det nödvändigt att vi börjar intensifiera arbetet med att reformera våra institutioner. Detta är nödvändigt för att vårt nuvarande EU ska kunna fungera, och samtidigt är det också ett sätt för den utvidgade unionen att i god tid förbereda sig inför ytterligare steg i utvidgningen.

Kommissionen anser att en ny institutionell överenskommelse bör nås innan nästa kandidatland går med i EU. Det betyder att vi, liksom Europeiska rådet konstaterade i juni, litar på att de fyra ordförandeskapen följande två år – de tyska, portugisiska och slovenska ordförandeskapen samt det franska ordförandeskapet under andra hälften av 2008 – tillsammans med våra medlemsstater, med stöd av parlamentet och kommissionen, kommer att kunna nå en ny interinstitutionell överenskommelse. Faktum är att år 2008 kommer före decenniets slut när den 28:e medlemsstaten, vilken troligen blir Kroatien, kan vara redo att gå med i EU, om landet kan reformera sin domarkår, sin ekonomi och uppfylla alla de andra villkoren med fast beslutsamhet och konkreta resultat.

Jag välkomnar varmt den debatt som ska äga rum i december om vår utvidgningsstrategi och integrationskapacitet.

  Talmannen. Den gemensamma debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 11.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Antonio De Blasio (PPE-DE). – (HU) Om vi skulle sammanfatta Revisionsrättens rapport om Phare i en mening skulle det vara ungefär så här: De 806 miljoner euro som Rumänien fick av det tillgängliga stödet var i stort sett pengar i sjön.

Revisionsrättens inspektion visar att projekten har genomförts men att majoriteten av dem inte fungerar som det var tänkt och att hållbarhet helt enkelt är omöjligt i flertalet av de granskade projekten.

De tekniska fel och brister som nämns i rapporten är tyvärr en källa till stor irritation hos de europeiska investerarna. Kontrakten feltolkas systematiskt av de rumänska parterna, som därför gör det omöjligt att slutföra EU-investeringarna i tid och till beräknad kostnad. Förseningar i projektens genomförande leder till övertid och övertidskostnader som rumänerna inte är beredda att stå för. Samtidigt ändrar myndigheterna ständigt sina beslut och regelverk liksom tolkningen av dessa.

Jag undrar vem som bär ansvaret för att den rumänska staten visserligen har gjort av med pengarna fast på ett annat sätt och i andra syften än det som var tänkt?

De senaste dagarna har ungerskspråkiga skyltar på det trespråkiga universitetet Babes-Bolyai rivits ned av myndigheterna och brutalt förstörts inför studenterna.

Jag skulle vilja veta varför man inte får sätta upp en ungerskspråkig skylt om rökförbud bara några dagar innan Rumänien går med i EU?

Jag hoppas att Rumäniens kommissionsledamot visar sitt EU-engagemang genom att som en av sina första åtgärder uppmana sitt lands myndigheter att återinföra språklig frihet snarast möjligt.

  Katalin Lévai (PSE). – (HU) Herr talman, ärade kolleger! Rumäniens anslutning till EU kan betraktas som ett historiskt viktigt framsteg som innebär grundläggande förändringar vilka kommer att gynna såväl landets befolkning som EU:s utveckling. De senaste åren har Rumänien genomgått en mycket snabb ekonomisk och rättslig förändring.

Jag menar dock att kampen mot korruption och organiserad brottslighet fortfarande går alldeles för långsamt. Konkreta resultat krävs därför när det gäller människohandeln, framför allt handeln med kvinnor.

EU är i dag inte bara en ekonomisk gemenskap utan även en social, politisk och kulturell gemenskap, där särskild vikt måste läggas vid skyddet av de grundläggande mänskliga rättigheterna och vid kampen mot all slags intolerans, rasism och diskriminering. Rumänien måste på ett kraftfullare sätt skydda de romska och ungerska befolkningsgrupperna.

Det är viktigt att förbättra den romska minoritetens levnadsförhållanden och att ge romerna tillgång till arbete och lämpliga resurser. Jag anser att det enda möjliga är en nolltoleranspolitik när det gäller rasism riktad mot romerna, samtidigt som större insatser behövs för att skapa lika tillgång till utbildning och hälsovård av god kvalitet.

Skyddet av den ungerska minoriteten kan säkras endast genom åtgärder enligt principerna om subsidiaritet och självstyre. Det vore värdefullt för de ungerska universitetsstudenterna om de kunde få fullt ekonomiskt stöd.

Jag välkomnar Rumäniens förestående anslutning till EU och därmed en förbättring av situationen för de ungrare som är bosatta i landet. Vi får inte acceptera att de mänskliga rättigheterna får stå tillbaka för ekonomiska intressen vid anslutningen.