Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 12 december 2006 - Strasbourg

15. Röstförklaringar

Förslag till beslut (B6-0644/2006)

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag röstade för utnämningen av Meglena Kuneva, den bulgariska kandidaten till kommissionen. Jag har inga som helst problem med själva personen eller med utnämningen av en bulgarisk kommissionsledamot, men jag tvivlar allvarligt på att det finns tillräckligt med sysselsättning för 27 kommissionsledamöter. Jag ser fram emot en fördragsändring som väsentligt minskar antalet kommissionsledamöter.

  Alyn Smith (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Herr talman! Mitt parti är angeläget om den fortsatta utvidgningen av unionen, och vi ser fram emot att våra bulgariska och rumänska kolleger gör oss sällskap. Vi har noga följt processen med godkännandet av våra två nya kommissionsledamöter och är helt övertygade om att de båda är välkomna tillskott till kommissionen. Det är ett nöje för mig att stödja utnämningen av Meglena Kuneva i dag.

Förslag till beslut (B6-0645/2006)

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag röstade för utnämningen av Leonard Orban som kommissionsledamot för Rumänien. Jag beklagar dock att Nicefördraget tvingar oss att ha en kommissionsledamot per medlemsstat. Jag kan helt enkelt inte tro att det finns tillräckligt med seriös sysselsättning för 27 kommissionsledamöter och ser fram emot en fördragsreform i enlighet med konstitutionsförslaget som väsentligt minskar antalet ledamöter i kommissionen.

  Alyn Smith (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Herr talman! Mitt parti är angeläget om den fortsatta utvidgningen av unionen, och vi ser fram emot att våra bulgariska och rumänska kolleger gör oss sällskap. Vi har noga följt processen med godkännandet av våra två nya kommissionsledamöter och är helt övertygade om att de båda är välkomna tillskott till kommissionen. Det är ett nöje för mig att stödja utnämningen av Leonard Orban i dag.

Betänkande: Pomés Ruiz (A6-0442/2006)

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag välkomnar utnämningen av en bulgarisk ledamot i revisionsrätten och är glad över att detta visat sig vara okontroversiellt, mot bakgrund av andra svårigheter.

Betänkande: Fazakas (A6-0443/2006)

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag röstade för Ovidiu Ispir trots beskyllningar för korruption i rumänska medier som berörde även honom. Utskottet för budgetkontroll kunde inte hitta något stöd för dessa beskyllningar vid sin utfrågning. Ovidiu Ispir har också kraftfullt förnekat att han gjort något fel. Med de bevis som står till buds förefaller beskyllningarna mot honom vara politiskt motiverade. Men om något bevis för att han har gjort fel framkommer förväntar jag mig att Ovidiu Ispir avgår från revisionsrätten.

Betänkande: Thyssen (A6-0408/2006)

  Andreas Mölzer (NI). – (DE) Herr talman! Om vi ska kunna sätta stopp för köttskandaler och införande via bakdörren av genteknik måste konsumenterna informeras om fakta, utan att något utelämnas. Men det får inte vara acceptabelt att regelbundet kringgå de strikta livsmedelsbestämmelser som vi ålägger våra egna jordbrukare och producenter genom import från tredjeländer, en omständighet som jag anser vara orättvis mot våra jordbrukare och kontraproduktiv när det gäller konsumentskydd och som därför genast måste upphöra. Det är av den anledningen som jag har röstat mot Thyssenbetänkandet.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. Junilistan anser att det är angeläget att konsumentskyddet inom EU är tillfredsställande. Finansieringen av de åtgärder som behöver vidtas är dock primärt en nationell fråga. Vi anser därmed att den budgetpost på 156,8 miljoner euro som det aktuella konsumentpolitiska programmet innebär inte är motiverad.

Vi är vidare starkt kritiska till förslaget om att ekonomiskt stödja utvecklandet av magisterkurser i konsumentfrågor inom ramen för en integrerad europeisk examen. EU-institutionerna ska självfallet inte styra vilken typ av utbildningar som inrättas i medlemsstaterna eller finansiera dessa. Vi skulle således ha röstat nej till detta betänkande.

  Mary Lou McDonald (GUE/NGL), skriftlig. (EN) Irländska konsumenter känner bara alltför väl till hur hutlöst dyrt allting är på Irland i dag. Kraftigt stigande priser på grundläggande tjänster som gas och elektricitet och omåttliga taxor för mobiltelefoner och roamingavgifter fortsätter att drabba de irländska konsumenterna hårt. De som är fattiga eller riskerar att bli det drabbas naturligtvis hårdast.

För att motverka denna oacceptabla situation måste regeringen ingripa med strängare lagstiftning och resurser till organ för konsumentskydd.

Mot den bakgrunden välkomnar jag dagens betänkande från Europaparlamentarikern Marianne Thyssen. Syftet med betänkandet är att inleda ett åtgärdsprogram på konsumentskyddsområdet för åren 2007–2013. Strävan med programmet är att komplettera, stödja och övervaka medlemsstaternas strategier och bidra till skyddet av konsumenternas hälsa och säkerhet samt ekonomiska och rättsliga intressen. Programmet innebär också ett försök att främja konsumenternas rättighet till information, utbildning och att organisera sig för att bevaka sina intressen.

Sinn Féin menar att den irländska regeringen måste ta täten i arbetet med att stärka konsumenternas rättigheter och skydd. EU har emellertid en tydlig roll i att biträda medlemsstaternas organ genom att utbyta modeller för bästa metoder och garantera en konsekvent nivå i hela Europeiska unionen.

  Bernadette Vergnaud (PSE), skriftlig. – (FR) Gemenskapsprogrammet för konsumentpolitik 2007–2013 syftar till att komplettera, stödja och övervaka medlemsstaternas politik.

Det ska bidra till att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska och rättsliga intressen samt främja deras rätt till information, utbildning och organisering för att de ska kunna vädja om sina egna intressen. Åtgärderna ska bidra till att säkra en lika hög nivå av skydd för alla konsumenter i EU och till att reglerna för konsumentskydd tillämpas på ett effektivt sätt.

Det gläder mig att programmet har delats upp i två delar, vilket innebär en åtskillnad mellan hälsoskydd och konsumentskydd.

Jag beklagar att kommissionen har minskat finansieringsramen från 233,46 miljoner euro – vid första behandlingen – till 156,8 miljoner euro och att antalet åtgärder på området för konsumentskydd har reviderats och minskats från 20 till 11, men jag har ändå röstat för Marianne Thyssens betänkande, så att konsumentorganisationerna ska gynnas av detta program som ligger i våra europeiska medborgares intressen.

Betänkande: Roth-Behrendt (A6-0445/2006)

  Carlos Coelho(PPE-DE), skriftlig. (PT) I denna förordning anges i detalj hur sjukdomar som BSE och skrapie som drabbar idisslare i allmänhet ska hanteras och bekämpas.

Först och främst har antalet kategorier som riskerar att smittas av BSE minskats från fem till tre i linje med rekommendationer från Världsorganisationen för djurens hälsa.

Förordningen innebär ett förbud mot animaliska proteiner i foder för idisslare, men man anger en toleransnivå för sådana proteiner.

I betänkandet krävs också en granskning av bestämmelserna för användandet av maskinurbenat kött i livsmedel för mänsklig konsumtion, och det fastställs nya bestämmelser om bättre information till konsumenter.

För att urskillningslös masslakt med påföljande förluster för producenten ska förebyggas definieras också användandet av djur fram till slutet av deras produktiva liv i betänkandet. Detta kommer naturligtvis att övervakas mycket noggrant med tanke på att det inte finns några vetenskapliga uppgifter som bekräftar att BSE överförs via mjölk eller från kreatur till deras avkomma.

Program för förebyggande av transmissibel spongiform encefalopati ska genomföras på frivillig grund, och det kommer att genomföras regelbunden bedömning av de vetenskapliga resultaten av dessa program.

De portugisiska socialdemokratiska parlamentsledamöterna stöder alltså Roth-Behrendt-betänkandet.

Betänkande: Morillon (A6-0400/2006)

  Duarte Freitas (PPE-DE), skriftlig. (PT) Detta förslag, som har lagts fram för en andra behandling, skiljer sig från den befintliga lagstiftningen på tre nyckelområden.

Ett syfte med förslaget är att uppgifterna ska rapporteras in årsvis i stället för månadsvis. Enligt aktuella undersökningar har månadsvisa uppgifter som lämnats in upp till ett halvår efter referensmånaden visat sig vara av begränsad nytta för den löpande styrningen av marknaden, medan en sammanställning av årsdata har kunnat tjäna som underlag för marknadsanalyser på medellång och lång sikt samt göra rapporteringen av uppgifter mindre betungande för de nationella myndigheterna.

Enligt förslaget ska uppgifterna lämnas in för det fartygs flagg (eller nationalitet) som ansvarar för landningen. Detta krav kommer att möjliggöra mer ingående analyser av uppgifterna, till skillnad från den nuvarande situationen med uppgifter som avser de grövre indelningarna EU, Efta och övriga fartyg, utan att det blir nämnvärt mer betungande för de nationella myndigheterna som redan samlar in uppgifter på en dylik detaljnivå.

Avslutningsvis ger förslaget till förordning utrymme för ett flexiblare tillvägagångssätt, vilket möjliggör stickprov för att skatta den totala landningen. De nationella myndigheterna får använda stickprov i viss utsträckning för att samla in uppgifterna, under förutsättning att de motiverar sitt tillvägagångssätt och inkommer med en metodrapport där de insamlade uppgifternas kvalitet analyseras …

(Röstförklaringen kortades ned i enlighet med artikel 163.1 i arbetsordningen.)

Betänkande: De Sarnez (A6-0433/2006)

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Den nya informations- och kommunikationstekniken har gett upphov till relevanta frågor vad gäller skyddet av minderåriga och människans värdighet till följd av den mängd olagligt, skadligt och icke önskvärt innehåll som lätt kan hittas på Internet. Det verkar finnas en önskan om lagstiftning på detta område som har stött på tekniska och rättsliga hinder.

Det finns utan tvekan behov av åtgärder till skydd för minderåriga och människans värdighet. Därför är det nödvändigt att ta reda på mer om, och utvärdera, denna nya teknik och inte tona ned de framsteg den har inneburit för våra samhällen och vars konsekvenser huvudsakligen har varit gynnsamma för livskvaliteten i alla delar av samhället. I och med den allmänna tillgången till information får de fattigaste människorna snabbare tillgång till lösningar på vardagliga problem.

När det gäller skydd av minderåriga är de rekommendationer som föreslås här därför ytterst förnuftiga kriterier som vi måste sprida i samhället genom att öka medvetenheten hos föräldrar och lärare och genom att se till att tillsynsmyndigheter utbyter erfarenheter i fråga om kategorisering av audiovisuella tjänster. Barn är konsumenter från en mycket tidig ålder, och de sätter sig snabbt in i tekniken.

Betänkande: Heaton-Harris (A6-0407/2006)

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag välkomnar detta betänkande som syftar till att genomföra automatiserade tullsystem och samordna förfaranden och tjänster inom ramen för den nu gällande och den kommande moderniserade tullkodexen. Huvudsyftet med detta beslut är att fastställa vilka åtgärder som måste vidtas för att uppnå en enkel och papperslös miljö för tullen och handeln. Detta är mycket lovvärt, men jag hoppas att det inte kommer att visa sig vara en from förhoppning.

Betänkande: Brejc (A6-0388/2006)

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. Junilistan är för gränsöverskridande polissamarbete. Det är nödvändigt att bemöta dagens internationella brottslighet men detta har under decennier, med framgång, skötts av det internationella polisorganet Interpol. Däremot ställer sig Junilistan mycket skeptiskt till att brottsbekämpande åtgärder sköts på en överstatlig nivå. Vi är för mellanstatligt samarbete och emot en gemensam lagstiftning. Kommissionen förordar att det inrättas kontor för återvinning av tillgångar i medlemsstaterna som är direkt underkastat EG-lagstiftning och administration. Detta innebär ytterligare ingrepp i de nationella medlemsstaternas rättssystem och en försvagning av Interpols respekterade ställning.

Junilistan röstar således nej till betänkandet i sin helhet.

Betänkande: Figueiredo (A6-0409/2006)

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. Junilistan anser att gränsöverskridande djursjukdomar är ett viktigt samarbetsområde inom unionen, men rutinmässig finansiering av bekämpning av djursjukdomar är inte unionens sak.

Vi vill påpeka att det sist och slutligen är medlemsstaternas ansvar såväl åtgärdsmässigt som ekonomiskt att bekämpa djursjukdomar och zoonoser inom sitt territorium.

Vi vänder oss därför i synnerhet emot ändringsförslag 6 från Europaparlamentets jordbruksutskott, som vill att medlemsstaterna utifrån sina speciella förutsättningar kan lägga fram nationella program som finansieras av EU.

Vi röstar nej till betänkandet i sin helhet, då det utgår från att Europeiska unionen skall ta ett stort ekonomiskt ansvar för bekämpningen av djursjukdomar. Unionens kassa är inget ymnighetshorn som ständigt kan finansiera åtgärder inom jordbruksområdet. Sverige har till exempel fört en lång och lyckosam kamp mot salmonella inom landets gränser och är ett bevis på att medlemsstater själva kan genomföra detta utan att behöva finansiering från Europeiska unionen.

Betänkande: Klaß (A6-0446/2006)

  Andreas Mölzer (NI). – (DE) Herr talman! Naturen har ett gott minne, och bland annat tack vare EU:s program ”Grundvatten 2010” i Österrike renas grundvattnet med stor möda från den förorening som ägt rum under 1900-talet. Den mängd nitrater som genom jordbruket hamnar i grundvattnet skapar stora problem i vissa regioner genom att de försvårar upprätthållandet av de kemiska förhållanden som föreskrivs. Detta understryker återigen betydelsen av biologiskt och ekologiskt rimliga förvaltningssätt, vilka, om de tillämpas korrekt, kan bidra på ett betydelsefullt sätt. Därför anser jag att det är viktigt att det görs mycket mer för att främja användandet av dem, och jag har följaktligen röstat för Klaßbetänkandet.

  Richard Seeber (PPE-DE). – (DE) Herr talman! Också jag röstade för kompromissen, fastän jag samtidigt är av den åsikten att det, med tanke på grundvattnets oerhörda betydelse som främsta livsmedelsresurs, skulle vara önskvärt med en enda uppsättning av europeiska bestämmelser som tillämpas på alla farliga ämnen. Vi får inte heller glömma att det är vår och våra barns hälsa som står på spel. Eftersom en kortsiktig ekonomi kommer att visa sig innebära problem inte bara för staten utan också för hälso- och sjukvårdssystemen uppmanar jag alla medlemsstater att verkställa allt noggrant och samtidigt hjälpa till i arbetet med ett ytterligare åtgärdspaket med ambitiösa gränsvärden.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Grundvatten är en värdefull naturtillgång som måste skyddas där så är möjligt. Det är också mycket besvärligt att åtgärda förorening av grundvattnet, till och med när föroreningskällan har avlägsnats.

Jag vill uttrycka mitt breda stöd för intentionerna i det nya direktivet som skulle bidra till att bevara Skottlands rykte om en ren, ofördärvad miljö.

Det måste dock finnas en balans, så att nya direktiv som antas inte innebär hämmande hinder för jordbrukare och jordbruksföretag. Skotska jordbrukare ålades till exempel grundvattenavgifter 2003, till skillnad från de engelska jordbrukarna.

Så länge förslaget inte innebär extra byråkrati eller opraktiska krav på dem som arbetar i närheten av grundvatten anser jag att detta direktiv är berättigat.

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag röstade för Klaßbetänkandet om skydd för grundvatten mot föroreningar. Jag anser att betänkandet nu är mycket kraftfullare än kommissionens ursprungliga förslag. Vi kommer nu att få mycket strängare regler för att förhindra eller begränsa tillförsel av farliga ämnen i grundvattnet, med möjlighet till ännu strängare nationella åtgärder. Bestämmelserna angående nitrater överensstämmer nu också med ramdirektivet för vatten.

  Peter Skinner (PSE), skriftlig. (EN) Detta direktiv är oerhört viktigt eftersom sydöstra England i så stor omfattning drabbats av restriktioner som påverkat konsumenternas vattenanvändning. Omkring 70 procent av sydöstra Englands vatten kommer från grundvattentillgångar. Därför är skyddet av denna resurs mycket viktigt, både för att dessa tillgångar ska kunna återhämta sig och för att man ska kunna hålla nitrater och andra kemikalier borta från Storbritanniens dricksvatten.

Parlamentet har ståndaktigt vidhållit sin uppfattning att medlemsstaternas regeringar måste göra mycket mer för att förhindra denna typ av föroreningar, såsom arsenik, bekämpningsmedel och cyanid. Parlamentets inriktning att skärpa lagstiftningen på detta område välkomnas varmt.

  Bart Staes (Verts/ALE), skriftlig. (NL) Vatten utgör grunden till allt liv och är följaktligen en fråga om liv och död. Europeiska miljöbyrån betraktar situationen som allvarlig: 87 procent av grundvattnet i jordbruksområden uppfyller inte EU:s normer i fråga om förekomst av nitrat, och de flesta medlemsstater har rapporterat om risk för förorening genom bekämpningsmedel. Därför är ett nytt, strikt grundvattendirektiv av avgörande betydelse.

Texten, som godkändes av förlikningskommittén, förtjänar vårt stöd. Europaparlamentet har lyckats göra begreppet ”skydd mot kvantitativ minskning” rättsligt bindande. Man har dessutom agerat för att säkerställa att åtgärderna för att uppnå kvalitetsnormen för nitrater bygger på ramdirektivet om vatten. Dessutom ställs mer eftertryckliga krav på medlemsstater och regioner för att förebygga och minska införandet av farliga ämnen i grundvattnet. De ombes nu att ”vidta” alla de nödvändiga åtgärderna och inte bara ”eftersträva” dem. Resultatet från första behandlingen var en stor besvikelse utifrån miljösynpunkt, och även rådets gemensamma ståndpunkt var en fullständig katastrof. Detta har nu rättats till vid andra behandlingen i parlamentet och under det påföljande förlikningsförfarandet. Jag har stött den överenskommelse som nåtts, eftersom vi bör vara nöjda med resultatet.

Betänkande: Mitchell (A6-0448/2006)

  Vytautas Landsbergis (PPE-DE). – (EN) Herr talman! I alla fortlöpande debatter kring aborter som utförs i fall där fostren kan överleva är det någonting ganska särpräglat som döljer sig bakom ett till synes neutralt uttryck: reproduktiv hälsa, som är en uppsamlingsterm, och i viss bemärkelse en förvirrande sådan. Därför bör vi tala öppet om icke reproduktiv hälsa och visa intresse för hur reproduktiviteten kan begränsas eller minskas inom det europeiska samhället utan att det orsakar kvinnor fysisk skada.

En sådan skada är mycket negativ, men det är dags att inse att problemet är större, eftersom skadan omfattar psykiska och sociala aspekter och också har att göra med brist på medkänsla och växande grymhet i våra samhällen, vilket ur demografisk synvinkel gör den livsfarlig.

Det är anledningarna till att jag röstat för de undantag som Gay Mitchell har föreslagit.

  Sérgio Marques (PPE-DE), skriftlig. (PT) Det ursprungliga förslaget till förordning, som lades fram av kommissionen och där ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete upprättades, var oacceptabelt för parlamentet, med tanke på att dess medbeslutandebefogenheter och själva principerna för utvecklingspolitiken hotades.

Efter de ändringsförslag som parlamentet lagt fram stöder jag dock den slutliga förordningstexten, i vilken det föreskrivs en tidsbegränsad lagstiftning (2013) och en halvtidsöversyn (2009), skapandet av ett särskilt instrument för utvecklingspolitik – instrumentet för utvecklingssamarbete (DCI) – som skiljer sig från politiken för samarbete med industriländer, en enda rättslig grund och utarbetandet av mer detaljerade finansiella bestämmelser. I förordningstexten säkerställs också parlamentets rätt att utforma utvecklingspolitiken genom medbeslutandeförfarandet.

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Instrumentet för utvecklingssamarbete täcker över 16 miljarder euro av utvecklingsbudgeten i kommande budgetram. Instrumentet består av två huvuddelar – en geografisk och en tematisk. De geografiska anslagen täcker de medel som kommissionen och partnerländerna kommer att förhandla om genom landstrategidokument – nästan 11 miljarder euro. Jag välkomnar att parlamentet i förhandlingarna insisterade på att sociala tjänster, och i synnerhet hälsa och utbildning, ska prioriteras av kommissionen när landstrategidokumenten utformas. Kommissionen har också förbundit sig till att 20 procent av anslagen till de geografiska programmen ska tillfalla grundläggande hälsovård och grundläggande och gymnasial utbildning – en viktig prioritering sedan länge för socialdemokratiska gruppen.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Att främja utvecklingen är efter vederbörliga ändringar lika viktigt inom EU:s utrikespolitik som att främja mänskliga rättigheter och demokrati.

När EU ger tillväxten och utvecklingen i tredjeländer ett uppsving inom ramen för externt samarbete är det för att främja en bättre värld, och faktiskt för att främja sina egna intressen, något som vi måste erkänna men som inte på något sätt minskar värdet av gesten. Tvärtom, faktiskt.

På exempelvis området för illegal invandring bör det betonas att denna politik är ett av de mäktigaste vapnen vi har, i synnerhet när det används i samverkan med våra grannar.

Vad gäller utvecklingen är den, liksom demokrati och mänskliga rättigheter, en fördel för alla.

  Konrad Szymański (UEN), skriftlig. (EN) Vi i vår del av världen, som har fördelen att leva i välstånd, har ett stort ansvar gentemot dem som lider av hunger och vars framtid är osäker.

Jag tror att vi kan uppträda enat i fråga om vårt humanitära ansvar. Enade i denna ädla sak kan vi åstadkomma stora förändringar.

Det är anledningen till att jag motsätter mig punkter där så kallade ”reproduktiva och sexuella rättigheter” införs, genom vilka man helt enkelt försöker vinna vårt stöd för abort. Denna fråga ingick inte i kommissionens ursprungliga förslag. Den uppstod i parlamentet. Det är ett mycket beklagligt budskap till de européer som inte är för abort och som inte vill bidra till finansieringen av sådan verksamhet som ligger dold i detta dokument inom ramen för den tekniska termen ”reproduktiva rättigheter”.

Vill vi verkligen sända detta budskap? Vi får inte visa bristande respekt för katolikers tro bara för att katolikerna är i minoritet i dag. Vårt budskap till dem är tydligt: Europa är inte längre ert ansvar!

Sammanfattningsvis försvagas vår kamp mot fattigdomen och den europeiska integrationen av detta.

Därför kräver jag stöd för ändringsförslagen 1, 2 och 3. Jag kan inte rösta för detta betänkande utan dessa.

Betänkande: Fourtou (A6-0429/2006)

  Georgios Toussas (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Greklands kommunistiska parti i Europaparlamentet röstade mot betänkandet om kommissionens förslag till en förordning om en ”Moderniserad tullkodex”, eftersom det banar vägen för stora monopolföretags (i synnerhet logistikföretag) invasion av sektorn för tullförfaranden. Att upprätta ett ”certifierat finansieringsorgan” i kombination med en ersättning av artikel 5 i förordning 2193/92, som handlar om tullföreträdare, kommer att leda till att jobben försvinner för alla tullombud i Grekland och i ett flertal av EU:s medlemsstater, och de kommer att ersättas av monopolföretag på bekostnad av säkerheten för tullförfaranden.

Den nya tullkodexen följer Lissabonstrategins system, som syftar till att öka kapitalisternas välstånd. Denna politik kommer, förutom att ödelägga jobb, lön, försäkring och sociala rättigheter för arbetstagarna, vilket är dess huvudsakliga mål, att få förödande konsekvenser för egenföretagare och de små och medelstora företagen.

Denna reaktionära politik från EU:s sida är riktad mot alla klasser på gräsrotsnivå.

Därför är det absolut nödvändigt att små och medelstora företag och arbetarklassen formar en allians, en folkets allians som kan sätta stopp för monopolens och imperialismens strävan och som hävdar sin egen makt och banar väg för socialt välstånd.

Betänkande: Graefe zu Baringdorf (A6-0411/2006)

  Diamanto Manolakou (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Det är varje jordbrukares och konsuments rättighet och skyldighet att passa på sin hälsa och säkerhet och att känna till innehållet i alla produkter, inklusive djurfoder. Därför instämmer vi i ändringsförslagen och förslaget beträffande direktivet om avyttring av foderblandningar.

Vissa företag vädjade dock till EG-domstolen under förevändningen att ”tillverkarnas ekonomiska intressen skulle skadas allvarligt” och att immaterialrätten inte skulle garanteras, för att de skulle kunna kringgå skyldigheten att informera sina konsumenter om foderblandningarnas sammansättning, något som skulle ge jordbrukare och konsumenter rätt att välja, men också att skydda sin hälsa.

Samtidigt skulle man kontrollera tillverkarnas produkter för att se om ingredienserna motsvarar innehållsförteckningen på etiketten och om bestämmelserna om skyddet av folkhälsan efterlevs.

Men vi bör inte luras att tro att rättsliga och andra hinder kan hindra monopolföretag inom djurfodersektorn från att agera skrupelfritt, med tanke på att sådana företag bär ansvaret för dioxin- och BSE-skandalerna. Dessa företags främsta prioritering är lönsamhet och inte skyddet av folkhälsan. Så länge som det dessutom råder brist på lämpliga, statliga kontrollorgan och ansvaret för kontrollen överlämnas till enskilda individer bör vi känna stor oro över skyddet av folkhälsan och livsmedelskedjans säkerhet.

  Mairead McGuinness (PPE-DE), skriftlig. (EN) Jag har stött detta betänkande för att möjliggöra en snabb ändring av direktiv 2002/2/EG genom att ta bort fodertillverkarnas skyldighet att på begäran informera kunden om foderblandningens exakta sammansättning i linje med EG-domstolens utslag.

EG-domstolens utslag löd att denna bestämmelse inte medför tillräckligt mervärde i fråga om ytterligare hälsoskydd för att rättfärdiga de allvarliga följderna för tillverkarnas intressen.

Jag anser dock att det är beklagligt och att det är en besvikelse att valda parlamentsledamöter hindrades av institutionernas rättstjänster från att lägga fram mer långtgående ändringsförslag till denna kontroversiella lagstiftning.

Syftet var att ändra sådana bestämmelser som för närvarande medför krav på att alla foderråvaror i en foderblandning ska vara försedda med en deklaration av andelar angivna i viktprocent.

Att tillkännage exakta andelar i djurfoder är att gå längre jämfört med liknande bestämmelser som tillämpas på livsmedel för mänsklig konsumtion.

I de flesta fall är en förteckning över ingredienserna i vikt tillräcklig för att skydda jordbrukares och konsumenters intressen och fodertillverkarnas sammansättningar. Jag förväntar mig att kommissionen tar till sig dessa farhågor i den översyn av livsmedels- och foderlagstiftningen som är planerad till nästa år.

  Neil Parish (PPE-DE), skriftlig. (EN) Konservativa Europaparlamentariker har stött detta betänkande för att underlätta en snabb ändring av direktiv 2002/2/EG genom att ta bort fodertillverkarnas skyldighet att på begäran av kunden informera denne om foderblandningens exakta sammansättning i linje med EG-domstolens utslag. EG-domstolens utslag löd att denna bestämmelse inte medför tillräckligt mervärde i fråga om ytterligare hälsoskydd för att rättfärdiga de allvarliga följderna för tillverkarnas intressen.

Vi anser dock att det är beklagligt att valda parlamentsledamöter har hindrats av institutionernas rättstjänster från att lägga fram mer långtgående ändringsförslag till denna kontroversiella lagstiftning. Syftet var att ändra också de bestämmelser som för närvarande medför krav på att alla foderråvaror i en foderblandning ska vara försedda med en deklaration av andelar angivna i viktprocent. Vi anser inte att det finns behov av en exakt angivelse av procentandelar, och vi noterar att detta är att gå längre jämfört med de bestämmelser som tillämpas på livsmedel för mänsklig konsumtion. I de flesta fall är en förteckning över ingredienserna i vikt tillräcklig för att skydda såväl jordbrukarnas intressen som tillverkarnas affärshemligheter. Vi förväntar oss att kommissionen tar till sig dessa farhågor i den översyn av livsmedels- och foderlagstiftningen som är planerad till nästa år.

Betänkande: Flautre (A6-0376/2006)

  Marco Cappato (ALDE), skriftlig. (IT) Jag stöder betänkandet av Edward McMillan-Scott och Hélène Flautre om Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, eftersom demokrati är en allmän, grundläggande rättighet och den som sådan bör främjas av transnationella institutioner.

De radikala i parlamentet har i åratal kämpat för att de ”demokratiklausuler” som ingår i många avtal mellan EU och diktatoriska länder som Laos, Vietnam och Uzbekistan ska respekteras. Dessa avtal måste följas till punkt och pricka. Främjandet av rätten till demokrati kan emellertid inte bara vara en biprodukt av samarbetspolitik, internationell handel och humanitärt bistånd. Vi måste agera, utarbeta en genuin, europeisk politik i fråga om demokrati i världen, för rätten till demokrati får inte stanna vid EU:s ”grannländer”.

Vi måste lyckas över hela världen att upprätta en allians mellan Europa och prodemokratiska styrkor: det är föredragandenas mål. EU:s förmåga att agera i framtiden kommer att visa oss om detta mål uppnås eller om det kommer att behövas nya, flexiblare och effektivare instrument.

  Kartika Tamara Liotard och Erik Meijer (GUE/NGL), skriftlig. (NL) Socialister kan se tillbaka på en lång tradition av internationell solidaritet. De kämpar för mänskliga rättigheter, fred, demokrati, social trygghet, rättvis fördelning, offentliga tjänster och en ren miljö, inte bara för människor i deras egna städer, regioner eller länder, utan också för människorna i grannländer och i andra delar av världen.

Mänskliga rättigheter för andra är viktigare än ekonomiska fördelar för oss, som kommer ur billiga importer från länder där man trampar på de mänskliga rättigheterna. Det är denna övertygelse som har fått oss att stödja bojkottkampanjer mot diktatoriska minoritetsregimer i Sydafrika, det tidigare Rhodesia, de tidigare portugisiska kolonierna och Pinochets Chile. Genom att gå samman med oppositionsrörelserna i dessa länder har vi lyckats bidra till stora förändringar.

Det är anledningen till att vi, företrädare för det nederländska socialistpartiet, stöder betänkandet av Hélène Flautre och Edward McMillan-Scott om mänskliga rättigheter i internationella fördrag och förbindelser med diktatoriska stater. Vi är medvetna om att detta betänkande kan missbrukas för åtgärder mot Venezuela eller andra stater där folket har valt att ta radikala steg mot jämställdhet, och kanske till och med för att rättfärdiga militära ingripanden av vad man påstår vara humanitära skäl. Vi beklagar att rädslan för att detta ska ske nu verkar ha lett till att vissa inom gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster har valt att följa en princip om icke-ingripande och följaktligen, om än oavsiktligt, att blunda för oacceptabla diktaturer.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Att EU uttryckligen förbinder sin utrikespolitik med att främja mänskliga rättigheter och demokrati bör belysas och applåderas. Ändå delar inte alla i parlamentet och andra gemenskapsinstitutioner åsikt när det gäller vilka mänskliga rättigheter som har överträtts och var det råder och inte råder demokrati. Det vore kanske bättre att undvika denna fråga i detta läge, men om vi gör det sopar vi situationen under mattan i stället för att ta itu med den.

Men den första av dessa punkter bör uppmärksammas. Utvidgningen av demokrati och skydd av mänskliga rättigheter är i sig självt någonting positivt som gynnar människorna i länder där det varken råder demokrati eller respekt för mänskliga rättigheter, liksom människorna i grannländer (vilket är anledningen till att det är så viktigt att främja dessa värderingar i vårt grannskap) och i världen som helhet.

Av dessa anledningar stöder jag detta betänkande, om än med de reservationer som jag har tagit upp.

  Georgios Toussas (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) ”Finansieringsinstrumentet för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen” är ett uppenbart medgivande av att vi i ”demokratins och de mänskliga rättigheternas” namn fastställer EU:s rätt till imperialistiska ingripanden på bekostnad av nationer runt omkring i världen.

Kommissionens rapport rör sig i en ännu mer oacceptabel, motverkande riktning, i och med att det fastställs att den kommer att tillämpas ”utan förhandstillstånd från värdlandets myndigheter” för att tilldela mycket pengar till EU:s imperialistiska politiks långa arm, till de olika icke-statliga organisationerna och dessutom till organisationer som inte är officiellt registrerade i sitt land, dvs. illegala organisationer. I rapporten föreskrivs skapandet av en produktiv arbetskraft åt oberoende organisationer i det civila samhället, nämligen utbildning av agenter. Målen omfattar att stärka Internationella brottmålsdomstolen och dessutom särskilda internationella brottmålsdomstolar.

EU utropar sig självt till allenarådande beskyddare av demokrati och mänskliga rättigheter i bemärkelsen en ”trojansk häst” som kommer att användas för att undergräva den nationella och sociala suveräniteten hos länder som motsätter sig EU:s beslut, och för att störta regeringar som inte delar dess åsikt.

Låt nationerna dra sina egna slutsatser. De borde stärka kampen mot denna barbariska, imperialistiska union av monopolistiska kapitalister och häva imperialisternas ambition att upphöjas till världsomspännande poliser i historiens soptunna.

Betänkande: Sinnott (A6-0398/2006)

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Det höga antalet skador i medlemsstaterna som uppstår på grund av olycksfall eller våld är fortfarande oroväckande. Vi välkomnar därför denna fokus på orsakerna till dessa skador, på de omständigheter under vilka de uppstår och på varför, när och var de uppstår. Det är många faktorer som ligger bakom skadorna, däribland sociala, ekonomiska och kulturella faktorer. Ju mer vi förstår av dessa aspekter, desto mer omfattande och, ännu viktigare, desto bättre kommer de åtgärder att bli som vidtas för att förebygga dessa skador. Det är anledningen till det betänkande som antogs i dag för att lägga betoningen på förebyggande.

Det första steget är därför att samla information. Det viktigaste är dock att människors levnadsvillkor förbättras, vilket exempelvis innebär att upprätthålla en allmän hälsovårdspolitik inom vilken tillgången till hälso- och sjukvård garanteras alla oavsett ekonomiska omständigheter, att säkerställa en allmän utbildning av hög kvalitet och att minska eller eliminera ojämlikheten. Olycksfall och skador sker till ett mycket högt pris för människor – förtida dödsfall, åratal av oförmåga – och medför stora kostnader när det gäller hälsovård och förlust för samhället genom produktivitetsbrist. Men skador kan undvikas. Därför är det mycket viktigt att lägga sig till med hälsosammare levnadssätt och att föra en politik som bidrar till att göra levnadsförhållandena tryggare. Det är bättre att förebygga än att bota.

  Diamanto Manolakou (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Den huvudsakliga tankegången i fråga om ”förebyggande av skador” rör investering i sektorer som erbjuder något i gengäld. Det är argumentet kostnadsbesparing som främjas och inte hälsa. Vi motsätter oss dessa motiv för att främja den fria marknaden som utgör drivkraften bakom detta så kallade förebyggande av skador.

Olika olycksfall slås ihop och hanteras inom ramen för individuellt ansvar med motiveringen att de alla klassificeras som skador. De verkliga orsakerna till olycksfallen döljs, och därmed kommer strategin för att förebygga och hantera dem på avvägar.

Det personliga ansvaret fastställs som den huvudsakliga orsaken till dessa ”skador” för att ledningens ansvar för olycksfall på arbetsplatsen ska döljas.

Främjandet av ”säkerhet” döljer behovet av en förebyggande strategi som är inriktad på att vidta gemensamma åtgärder för att garantera säkerhet på områden där arbetstagare arbetar och bor.

Det syftar till att belasta arbetstagaren, direkt eller indirekt, med ledningens skyldighet och kostnad när det gäller att förebygga olycksfall i arbetet.

Det slutgiltiga målet är att främja en ytterligare intensifiering i arbetet och en minskning av arbetskostnaden.

Staten bär den största skulden. För att tjäna den fria ekonomin utför den inte de nödvändiga kontrollerna, utan den accepterar olagliga försummelser av affärsmän och brister i projekt, vilket i sin tur ökar risken för olycksfall. Staten bör regelbundet upprätthålla förebyggandet av olycksfall och ange detaljerade uppgifter om faktiska fall. Dessutom bör de organ som registrerar och undersöker dessa olycksfall vara statligt kontrollerade. Försäkringar som täcker risker i arbetet, upprättande av ett statligt organ med arbetsplatsläkare och säkerhetstekniker kommer att utgöra grunden för ett systematiskt förebyggande av olycksfall i arbetet.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) Vi är skyldiga vår miljö och de personer vi företräder att omedelbart sätta stopp för politiken om främjande av långdistanstransporter på bredden och längden i Europa. Det är mer än hög tid att göra det, nu när cancer och luftvägssjukdomar har blivit den fjärde vanligaste dödsorsaken i EU.

Men om säkerheten ska främjas måste vi också finna en lösning på problemet med vilseledande multikulturalism, vilket i slutändan leder till allt fler problemområden i europeiska städer, där polisen betraktas som angripare, där det råder ett enormt förfall vad gäller värderingar och där statsmakten inte längre erkänns.

Detta fenomen är inte bara begränsat till Paris, för även i Berlin finns det områden där eldsvådor inte kan släckas i tid och skadade inte kan transporteras bort, eftersom det är omöjligt att kommunicera med den oregerliga, utländska massan, och de som försöker hjälpa till riskerar att bli attackerade eller rånade – så kallade ”förbjudna områden”, dit till och med polisen bara åker i grupp nu för tiden.

Det var precis så det började i Frankrike, och vi vet alla vad det ledde till. Om vi ska tala om förebyggande och större säkerhet måste också dessa problem hanteras innan situationen eskalerar.

Betänkande: David Martin (A6-0430/2006)

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag har naturligtvis röstat för mitt betänkande om ett finansieringsinstrument för samarbete med industriländer och andra höginkomstländer och -territorier. Som jag sa i debatten skulle detta i ekonomisk bemärkelse kunna vara det minst betydelsefulla av de nya externa instrumenten, men det kommer fortfarande att omfatta en budget på omkring 22 miljoner euro per år och täcka våra externa åtgärder i samarbete med 17 viktiga länder. Jag anser att de ändringsförslag som parlamentet har godkänt kommer att bidra till att instrumentet blir lämpligare och effektivare när det gäller att främja EU:s intressen och värderingar i dessa 17 heterogena länder. Jag vill tacka kolleger i alla grupper för deras stöd vad gäller att nå en sådan omfattande överenskommelse.