Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 13 december 2006 - Strasbourg

24. Utveckling av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (förordning) – Utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS (II) (beslut) (debatt)

  Talmannen. Nästa punkt är en gemensam debatt om

- betänkandet av Carlos Coelho, för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, om förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2424/2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)

(COM(2006)0383 C6-0296/2006 2006/0125(CNS) (A6-0410/2006), och

- betänkandet av Carlos Coelho, för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, om förslaget till rådets beslut om ändring av rådets beslut 2001/886/RIF om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)

(COM(2006)0383 C6-0297/2006 2006/0126(CNS) (A6-0413/2006).

  Franco Frattini, kommissionens vice ordförande. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Först och främst måste jag tacka föredraganden Carlos Coelho för det fantastiska arbete han har utfört med dessa förslag och för hur snabbt vi fått betänkandena och har nått fram till kvällens plenardebatt.

Många ledamöter känner till att ministerrådet (inrikes frågor) förra veckan enades kring några viktiga slutsatser. Slutsatserna bekräftade än en gång att andra generationen av Schengens informationssystem är EU:s främsta prioritet. Det är därmed uppenbart att kommissionens mandat i fråga om SIS II behöver utvidgas så att den kan fortsätta utveckla systemet i nära samarbete med medlemsstaterna.

Ni ska också känna till att rådet har godkänt ett förslag till tillfällig lösning från den portugisiska regeringen som jag själv som talesman för kommissionen stöder Vi kallar förslaget SIS Ett för alla – SIS One For All. På det här sättet får vi en mekanism som är utformad så att de nya medlemsstaternas inre gränser kan avskaffas under övergångsetappen till SIS II, samtidigt som vi behåller den ursprungliga tidsfrist som är satt till utgången av 2007.

Förslaget får oss ändå inte att förlora huvudmålet ur sikte, det vill säga SIS II, som ger säkrare gränskontroller. Mekanismen befäster det slutresultat vi vill uppnå vid utgången av 2007, det vill säga slopade kontroller vid de inre gränserna till de nya medlemsstater som vi har bett ansluta sig till det utvidgade Schengenavtalet.

Om dessa länder alltså uppfyller de säkerhetskriterier vid land- och sjögränser och flygplatser som krävs, vilket jag hoppas att de gör, kommer deras anslutning till EU att få en värdig politisk avslutning när de blir ett europeiskt inrikesområde utan gränskontroller som sträcker sig från Portugal till Litauen. Det blir en enorm politisk framgång för Europa.

SIS II förblir i vilket fall vårt huvudmål. Systemet ger en högre säkerhetsnivå, blir ett bättre stöd för polismyndigheter med ansvar för kontroll och säkerhet och ger ett bättre skydd av personuppgifter tack vare ökad insyn och ansvarsskyldighet.

Av dessa skäl kvarstår SIS II som målet för vårt europeiska område med säkerhet och fri rörlighet. I linje med föredragandens ståndpunkt ber vi därför om en förlängning av kommissionens mandat så att vi kan fortsätta utveckla SIS II.

Det faktum att ministerrådet godkände det portugisiska förslaget kommer att leda till att genomförandet av SIS II försenas. Det blir ingen större försening och jag kan redan nu berätta för föredraganden och parlamentet att kommissionen i februari 2007 kommer att lägga fram ett förslag till slutdatum för utvecklingen av SIS II. Förseningen blir inte längre än sex till åtta månader från det datum som ursprungligen angavs. Sammantaget är det acceptabelt om man tänker på att de nya medlemsstaterna under tiden kommer att göra politiska framsteg när de går samman i ett europeiskt område utan inre gränser.

ORDFÖRANDESKAP: COCILOVO
Vice talman

  Carlos Coelho (PPE-DE). – (PT) Herr talman, herr Frattini, mina damer och herrar! Vi är medvetna om vikten av den andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), och Franco Frattini har just påmint oss om detta. Införandet av fri rörlighet inom gemenskapens område och avsaknaden av inre gränser innebär att vi måste öka säkerheten vid unionens yttre gränser. Detta kan bara ske genom ett informationsutbyte mellan samtliga medlemmar i Schengenområdet.

Franco Frattini sa också – vilket jag håller med om – att SIS II inte bara är en ny generation av Schengens informationssystem. Det bör även påpekas att detta är ett nytt Schengens informationssystem, med nya funktioner, nya användningsområden och nya importerade uppgifter. Utöver de tekniska frågorna i samband med att bygga ett nytt system finns det också politiska aspekter som rör de nya medlemsstaternas legitima strävan att så snart som möjligt gå med i Schengenområdet. Detta är en avgörande fråga för de nya medlemsstaterna. Den handlar om huruvida de kan erbjuda sina medborgare möjligheten att röra sig fritt inom gemenskapens område eller inte.

Om de ska kunna röra sig inom Schengenområdet måste de ansluta sig till SIS. Som vi vet är inte SIS tillräckligt i sig. Att enbart ansluta sig till SIS räcker med andra ord inte för att ingå i Schengenområdet. Det finns en rad andra villkor som måste uppfyllas. Det finns dock en nödvändig förutsättning: Ingen kan ingå i Schengenområdet utan att också ingå i Schengens informationssystem. Inrättandet av SIS II måste därför vara en prioritet för oss alla, och det är därför vi har arbetat så hårt med att godkänna den rättsliga grunden för SIS II vid första behandlingen. Franco Frattini kan efter att ha arbetat nära parlamentet för att nå detta mål själv vittna om detta. Godkännandet av den rättsliga grunden kommer att förhindra ännu fler förseningar i genomförandet av SIS II, och jag tackar honom än en gång för hans avgörande hjälp med att uppnå det målet.

Det mandat som rådet gav kommissionen att utveckla SIS II löper ut om några dagar, den 31 december. Kommissionen föreslår att detta datum senareläggs till 2007, och erkänner att systemet inte kommer att vara i drift före 2008. Förslaget om att förlänga tidsfristen till december 2007 är den optimistiska varianten. Jag blev mycket glad när jag hörde att Franco Frattini sa att han i februari 2007 kommer att fastställa en slutlig tidtabell och att han bara förväntar sig en försening på sex till åtta månader. Jag måste säga att den prognosen är betydligt positivare än de oroväckande uppgifter som förekommit. Det är visserligen fortfarande en försening, men betydligt mindre allvarlig än vi befarade. Jag hoppas han har rätt, eftersom det finns de som fruktar att vi kan drabbas av ännu större förseningar. Franco Frattini kommer i vilket fall att känna till att parlamentet alltid uppfyller sina övervakningsskyldigheter. Vi kommer att övervaka genomförandet av den här processen, och om det blir förseningar vill vi veta varför de uppstått.

Jag tackar skuggföredragandena från övriga politiska grupper, framför allt Edith Mastenbroek och Henrik Lax, och jag framför mitt offentliga tack till de ledamöter på min sida här i kammaren som har bevakat frågan på nära håll och som alltid har uppmuntrat mig och ständigt visat sin stora oro över takten för genomförandet av SIS II, framför allt Edit Bauer från Slovakien, Mihael Brejc från Slovenien, Kinga Gál från Ungern, Panayiotis Demetriou från Cypern och givetvis Barbara Kudrycka från Polen som i debatten kommer att uttala sig för gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater.

  Barbara Kudrycka, för PPE-DE-gruppen. – (PL) Herr talman! Jag tackar Carlos Coelho för ett utmärkt betänkande och vill gärna berätta att förlängningen av kommissionens mandat inte har gett upphov till några reservationer. SIS II är och bör förbli en prioritering. Europaparlamentet har gjort det som står i dess makt för att se till att så är fallet. Vi vill fortfarande stödja kommissionen så att SIS II kan genomföras så snart som möjligt. Det ursprungliga målet för det nya systemet var att uppgradera SIS I och utvidga det till att även omfatta de nya Schengenstaterna.

Det första av dessa syften har ännu inte uppnåtts. Det andra syftet krävde ett politiskt beslut och ett alternativt system – SIS I for all. Det är olyckligt att vi tvingades till detta, men EU måste behålla sin trovärdighet och fullfölja sina politiska åtaganden gentemot de nya medlemsstaterna.

Jag hoppas dock på en tydlig definition av hur, i fråga om organisation, tid och anslag, projektet SIS I for all kommer att påverka genomförandet av den andra generationen SIS. Vi behöver fortfarande ett tätt samarbete och parlamentet måste hållas informerat om de båda projekten. Vi förväntar oss också att kommissionen intar en mer beslutsam och krävande hållning gentemot medlemsstaterna för att slippa motanklagelser senare.

SIS II är ett gemenskapsprojekt som finansieras via EU:s budget. Det betyder att kommissionen och medlemsstaterna har ett större ansvar än de tidigare hade med det internationella SIS 1+. Kommissionen kan räkna med Europaparlamentets politiska stöd. Vi måste dock dra lärdom av de misstag och försummelser som hittills gjorts. Jag hoppas också att kommissionens arbete i slutänden kommer att leda till att alla medlemsstater känner att de äger SIS II-projektet tillsammans utan några skillnader mellan de nya och gamla medlemsstaterna i Schengen.

  Adam Jerzy Bielan, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Schengens informationssystem, eller SIS som det kallas, är en databas som gör att berörda myndigheter i medlemsstaterna kan samarbeta och utbyta information i syfte att skapa ett område utan inre gränskontroller. Systemet gör det betydligt lättare för EU:s medborgare att resa och ger rättsväsendet bättre förutsättningar för brottsbekämpning.

SIS har emellertid varit i drift sedan 1995. Det är en mycket lång tid under en period av extremt snabba framsteg inom informationstekniken. Därför gav rådet så tidigt som i december 2001, för exakt fem år sedan, kommissionen i uppdrag att inrätta en andra generationens SIS II. Det är mycket viktigt för utvidgningen av Schengenområdet att inlemma de nya medlemsstaterna. Det är knappast överraskande att opinionen i dessa länder blir orolig när det talas om att systemets genomförande försenats.

EU:s inrikesministrar har visserligen nyligen beslutat att åtta av tio nya medlemsstater ska anslutas till Schengenområdet i slutet av 2007 och början av 2008, vilket betyder att vi stannar kvar i SIS I en tid till, men detta är en tillfällig och dyrbar lösning som är långt ifrån perfekt.

Jag hoppas att kommissionen kan dra lärdom av förseningarna i genomförandet av SIS II och att den därför kommer att arbeta effektivare i framtiden med projekt som är viktiga för EU som helhet.

  Andrzej Jan Szejna, för PSE-gruppen. – (PL) Herr talman! Ett informationssystem som fungerar som det ska är grunden för ett framgångsrikt utbyte av uppgifter mellan medlemsstaterna. Detta gäller lika mycket för det polisiära och rättsliga samarbetet i brottsfrågor som för gränskontroller och utfärdandet av visum och uppehållstillstånd. Ett sådant här system bör också leda till större säkerhet genom att det tillhandahåller ett verktyg som är sunt och samtidigt flexibelt, och som kan användas för att uppfylla föränderliga krav.

Med tanke på att det nuvarande systemets kapacitet gör att det kan betjäna högst arton medlemsstater så är det mycket viktigt att genomföra den nya generationen av Schengens informationssystem så snart som möjligt. Hittills har det här ambitiösa projektet stött på åtskilliga problem som har lett till allvarliga förseningar av genomförandet. Det är därför som vi i framtiden måste göra allt som står i vår makt för att förhindra liknande situationer.

De nya medlemsstaterna anser att förseningarna med genomförandet av SIS II-systemet är mycket farliga. Detta innebär att deras fulla integration med Europeiska unionen försenas och begränsar deras förmåga att fullt ut utnyttja fördelarna med Schengensystemet, till exempel slopandet av gränskontrollerna vid de egna inre gränserna till andra Schengenländer.

Jag vill också framhålla den östliga dimensionen av Europeiska unionens utrikespolitik och de förändringar som man måste ta hänsyn till som en följd av att Schengenområdet utvidgas. Polen, som inte tillhör det området, tar i dag antingen inte ut några visumavgifter alls från sina grannar i öst eller mycket låga sådana. Så snart som Schengenområdet utvidgas kommer Polens östra gräns att bli Europeiska unionens enda gräns i öster. Detta kommer att betyda att visumavgifterna stiger till tiotals dollar, vilket också kommer att drabba medborgarna i Vitryssland och Ukraina.

Den här situationen kan bli svår att acceptera för våra grannar i öst, med tanke på att både Polen och Europeiska unionen har vissa politiska planer på att fördjupa samarbetet med de här länderna. Det kan leda till att det skapas någonting som liknar en ny Berlinmur. Detta är någonting som Europeiska unionen inte har råd med.

  Leopold Józef Rutowicz (UEN). – (PL) Herr talman! Genomförandet av SIS II-systemet avspeglar den organisatoriska maktlösheten hos den organisatoriska enhet som fick detta i uppgift. Varje dag köar under urusla förhållanden tiotusentals förare likt flyktingar vid Europeiska unionens gränser. Företagen förlorar tusentals euro. Människor undrar hur ett EU som gör sådana självmål är beskaffat. I Strasbourg står vackra administrationsbyggnader oanvända 80 procent av tiden. Kostnaden för att underhålla dem överstiger 200 miljoner euro per år. Samtidigt får vi höra att det kommer att bli förseningar på grund av att det inte finns några byggnader som kan hysa SIS II-systemet. Medborgarna kan helt enkelt inte förstå att makthavarna är så ineffektiva.

Jag tror att Europeiska unionen skulle tjäna på att de ansvariga för den här situationen fick tillbringa en natt i ett tungt godsfordon. Snart så kommer nätterna att gnistra av snö, och lite frisk luft gör ingen skada utan piggar tvärtom upp. Jag kräver att vi äntligen klargör den här frågan som är så viktig för medborgarna.

  Talmannen. Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på torsdag kl. 11.00.