Fullständigt förhandlingsreferat

Torsdagen den 14 december 2006 - Strasbourg

7. Röstförklaringar

Förslag till allmän budget 2007, såsom ändrat av rådet.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. Vi vill återigen avge vår principiella syn på EU:s budget.

Junilistan anser att EU:s budget skall begränsas till 1,00 procent av medlemsländernas genomsnittliga BNI. Vi har därför valt att rösta nej till samtliga höjningar som Europaparlamentet föreslagit, samtidigt som Junilistan välkomnat de få besparingar som endera budgetutskottet eller enskilda ledamöter lagt fram som ändringsförslag.

Det finns fler olyckliga budgetposter, men Junilistan beklagar i synnerhet det stora stödet till EU:s jordbrukspolitik, sammanhållningsfonden, fiskerinäringen samt de budgetposter som innehåller stöd till olika former av informationskampanjer.

Junilistan anser vidare att Europaparlamentets ständiga resande mellan Strasbourg och Bryssel måste upphöra samt att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén skall läggas ned.

Den 23 oktober konstaterade EU:s revisionsrätt för trettonde året i rad att den inte kan gå i god för att mer än en liten del av EU:s budget använts rätt eller till det den varit avsedd för. Hur kan vansinnet fortsätta, att år efter år anslå finansiella medel som, bara till en liten del, kan garanteras gå till det de avsetts för?

  Jens Holm, Kartika Tamara Liotard, Erik Meijer och Eva-Britt Svensson (GUE/NGL), skriftlig. (EN) Vi kan inte stödja denna budget av flera olika skäl. För det första för att vi vill protestera mot att revisionsrätten för några månader sedan än en gång inte godkände EU:s räkenskaper. EU bör inte öka sin budget eftersom det inte lyckas bekämpa bedrägerier och ineffektivitet. För det andra anser vi att denna budget präglas av fel politiska val, till exempel för stort fokus på det industriella jordbruket och utrikespolitiken och militära projekt, och inte tillräckligt fokus på miljöprojekt och sociala projekt. Slutligen innehåller denna budget inte tillräckligt stora förändringar av politik som helt enkelt är oekonomisk, till exempel massubventionering av förstöring av vin och fortsatta subventioner för tobaksodling.

Betänkande: Elles/Grech (A6-0451/2006)

  Laima Liucija Andrikienė (PPE-DE). – (LT) Herr talman! Jag röstade ja till EU:s budget 2007. Parlamentets föredragande för budgeten, James Elles från Storbritannien, har utan tvekan sin egen vision för utformningen av EU:s budget och fördelningen av budgetmedel. Jag anser att det till stor del är tack vare hans insatser som budgeten 2007 är innovativ och grundad på principen om ”valuta för pengarna”. Jag är glad över att man har nått fram till en kompromiss om finansieringen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, tillämpningen av flexibilitetsinstrumentet, försvaret av EU:s yttre gränser och finansieringen av programmen för livslångt lärande. Jag är glad över att vi kommer att börja det första året av den nya budgetramen med en bekräftad EU-budget på plats.

  Ole Christensen, Dan Jørgensen, Poul Nyrup Rasmussen, Christel Schaldemose och Britta Thomsen (PSE), skriftlig. (DA) De danska ledamöterna i socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet – Poul Nyrup Rasmussen, Britta Thomsen, Christel Schaldemose, Dan Jørgensen och Ole Christensen – har röstat nej till ändringsförslag 1, framlagt av Witold Tomczak och Jens-Peter Bonde i gruppen Självständighet/Demokrati.

Det är delegationens åsikt att ändringsförslaget är oförenligt med gällande lagstiftning och vi har därför känt oss tvungna att rösta emot det.

Delegationen önskar emellertid betona sitt stöd för en gradvis allmän minskning av jordbruksstödet i EU utan möjlighet till olika behandling för olika medlemsstater.

De danska ledamöterna i socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet – Poul Nyrup Rasmussen, Britta Thomsen, Christel Schaldemose, Dan Jørgensen och Ole Christensen – har röstat nej till ändringsförslag 2, framlagt av Witold Tomczak och Jens-Peter Bonde i gruppen Självständighet/Demokrati.

Det är delegationens åsikt att ändringsförslaget är oförenligt med gällande stadgar och vi har därför känt oss tvungna att rösta emot det.

Den danska delegationens medlemmar i PSE-gruppen anser emellertid att det behövs en reform av bestämmelserna om reskostnader så att de i framtiden ersätts i enlighet med de faktiska kostnaderna. Delegationen vill i detta avseende hänvisa till sitt arbete med de nya stadgarna för arbetet i Europaparlamentet som kommer att träda i kraft 2009. Delegationen är nöjd med att de nya stadgarna kommer att medföra nya bestämmelser enligt vilka ersättningen för reskostnader kommer att motsvara de faktiska kostnaderna från och med 2009.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) När det gäller budgetförslaget för 2007 skulle man kunna säga att historien upprepar sig, men mot bakgrund av vad som inträffat tidigare är innebörden av denna budget mer oroväckande än så.

Efter att ha ”kritiserat” det budgettak som kommissionen och rådet föreslog har parlamentet just gett sitt stöd till en budget där betalningsbemyndigandena uppgår till 0,99 procent av gemenskapens BNI, vilket ligger under siffran på ungefär 1,06 procent som man enades om för bara ett år sedan i budgetplanen för 2007 – en minskning på ca 8 miljarder euro.

Med tanke på att 2007 är det första året för ett EU med 27 medlemsstater, ett år som kommer att bilda utgångspunkt för framtida budgetar, har parlamentet antagit en budget som inte alls räcker till för de medel som krävs för en effektiv ekonomisk och social sammanhållning. Det är en budget med prioriteringar som långt ifrån erbjuder tillräckliga lösningar i frågan, tvärtom faktiskt. Minskningen av den så kallade ekonomiska ”kompensationen” till Portugal vittnar om detta.

Det är en budget som, bara för att nämna några exempel, syftar till att stödja genomförandet av de nyliberala åtgärderna i Lissabonstrategin såsom avreglering av arbetsmarknaden och den inre marknaden och finansiering av byggprojekt. Vidare syftar den till att främja skrotning av många fiskebåtar, till att gradvis förstöra familjejordbruk och till att främja en militarisering av EU och ingripanden från EU:s sida.

Därför förkastar vi den.

  Anne E. Jensen och Karin Riis-Jørgensen (ALDE), skriftlig. (DA) Ledamöterna från danska Venstre har röstat nej till ändringsförslagen 1 och 2 av Witold Tomczak och Jens-Peter Bonde från gruppen Självständighet/Demokrati.

Venstre tror på en reform av jordbruksstödet men anser inte att detta är rätt sätt att åstadkomma en sådan reform, eller att betänkandet om den årliga budgeten är rätt plats för att framföra en egen önskan om att detta ska ske. Jens-Peter Bondes förslag kan betraktas som dåligt genomtänkt.

Venstre tror också på att ändra reglerna för reseersättning så att rimliga och nödvändiga reskostnader ersätts. Emellertid har man redan beslutat om detta inom ramen för den nya ledamotsstadgan som kommer att träda ikraft 2009. Jens-Peter Bondes förslag strider mot den gällande stadgan och kan därför sägas vara dåligt genomtänkt.

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag vill gratulera föredraganden till att ha satt ihop ett paket som har fått en stor majoritet i parlamentet. Det här är den snabbaste budgetomröstningen jag kan minnas under mina 22 år som ledamot. Jag beklagar att parlamentet har godtagit ett stort antal minskningar för att hålla sig inom budgetramarna. Jag tycker att det är särskilt olyckligt att vi har minskat budgeten för stöd till handeln. Denna budgetpost är mycket viktig för att hjälpa utvecklingsländer att komma in i det globala handelssystemet.

Betänkande: Daul (A6-0412/2006)

  Jens-Peter Bonde (IND/DEM), skriftlig. (DA) Det är djupt orättvist att de nya medlemsstaterna diskrimineras genom att inte få samma stöd som de gamla medlemsstaterna. Emellertid har jag röstat ja till övergångsreglerna eftersom det skulle kunna leda till att Bulgarien och Rumänien inte får någonting om dessa inte antas.

Jag är generellt emot jordbruksstödet som jag anser bör fasas ut. Därför skulle jag hellre ha sett en minskning av stödet till de gamla medlemsstaterna så att samma villkor gäller för alla. En sådan minskning skulle börja uppifrån med ett tak på 40 000 euro per rättslig enhet såsom jag föreslog i mitt ändringsförslag till budgeten.

Betänkande: Segelström (A6-0452/2006)

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. Dessa betänkanden genomsyras av en mängd populistiska förslag vars innebörd är att angripa självbestämmanderätten över straffrätten, en av de mest grundläggande principerna i en rättstat. Bland annat förespråkas en ”verklig europeisk domare” och en ”verklig europeisk straffrätt”. Syftet med dessa förslag är otvetydigt. Man vill bygga en EU-superstat, och förslagen utgör ett avgörande steg i den riktningen. Detta är helt oacceptabelt.

Junilistan värnar om nationalstatens suveränitet i rättsliga frågor. EU-samarbetet skall vara begränsat till att få en fungerande inre marknad, samt till att hantera gränsöverskridande miljöfrågor. EU skall absolut inte ha ett harmoniserat rättssystem.

Således har vi vid dagens omröstning röstat emot dessa betänkanden.

Betänkande: Kudrycka (A6-0437/2006)

  Bernadette Bourzai (PSE), skriftlig. – (FR) Jag anser att alla fördelar och nackdelar med förnybara energikällor framgångsrikt beskrivs i Werner Langens betänkande om en strategi för biomassa och biobränslen.

Emellertid vill jag lyfta fram några ändringsförslag som har lagts fram i utskottet för jordbruk och landsbygdsutveckling och som inte har godkänts.

För det första måste vi också granska vår energikonsumtion och således vår livsstil och våra produktionsmetoder ur en vidare synvinkel så att vi kan konsumera bättre men framför allt mindre, även om förnybara energikällor kan bidra till att minska EU:s energiberoende.

Sedan får vi inte kasta oss in i en intensiv process med fokus på hög produktivitet för att tillverka förnybara energikällor eftersom detta skulle få skadliga miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser och inte vara i enlighet med den europeiska strategin för hållbar utveckling.

Jordbrukets huvudfunktion måste förbli livsmedelsproduktion. Skogstillgångar måste nyttjas med moderation. Samtidig generering måste vara regel när det gäller produktion av biomassa.

Slutligen måste vi organisera och förbättra kanalerna för leverans, distribution och marknadsföring av råmaterial från jord- och skogsbruk och av energi som produceras på lokal marknadsnivå genom att förhindra alltför långa transporttider.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Omfattningen av den illegala invandringen till EU får inte göra oss blinda för den viktiga frågan om flyktingar och särskilt politiska flyktingar. Rätten till asyl är först och främst ett grundläggande värde i varje samhälle som strävar efter att skydda demokratin, värdigheten och de mänskliga rättigheterna. Det är också ett bevis på solidaritet i det samhället. Eftersom vi bör gå i spetsen när det gäller skydd av mänsklig värdighet och eftersom ord inte räcker till när det handlar om värden, måste de som flyr undan förföljelse, tortyr, krig och kränkningar av de mänskliga rättigheterna veta att de kommer att få ett bra välkomnande här i EU när det är möjligt för oss att ta mot dem. För att vi ska vara fullt utrustade för den uppgiften är denna fond nödvändig och i högsta grad önskvärd.

  Alyn Smith (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Herr talman! Jag är mycket glad över att kunna stödja inrättandet av denna flyktingfond. Alltför ofta ignoreras flyktingarna eller hamnar sist bland medlemsländernas prioriteringar, och det är inte mer än rätt att unionen rycker in och ser till att våra standarder upprätthålls när medlemsstaterna inte lyckas med detta. Detta betänkande för oss närmare ett sammanhängande system, och jag ger gärna mitt stöd till det.

Betänkande: Le Rachinel (A6-0417/2006)

  Richard Corbett (PSE), skriftlig. (EN) Jag stöder åtgärderna för krav på dubbelskrov som bör bidra till att minska föroreningar i havet från oljetankfartyg, vilket är särskilt viktigt för Yorkshirekusten och Humbermynningen.

  Athanasios Pafilis (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Ledamöterna från det grekiska kommunistpartiet i Europaparlamentet röstade ja till förslaget om att ändra i artikel 4.3 i förordning (ΕG) nr 417/2002 både vid godkännandet i utskottet för transport och turism den 22 november 2006 och vid Europaparlamentets sammanträde den 14 december 2006 så att tunga oljor bara ska få transporteras i tankfartyg med dubbla skrov.

Det grekiska kommunistpartiet kämpar konsekvent tillsammans med sjömän och arbetstagare i allmänhet mot ΕU:s och medlemsstatsregeringarnas medborgarfientliga politik och mot redare och kapital för att stränga åtgärder ska vidtas för att stärka säkerhetsbestämmelserna för tankfartyg och generellt för alla fartygskategorier för att skydda människoliv till havs och miljön.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Maritim säkerhet är otroligt viktigt för EU på grund av olyckor som Prestigeolyckan och de socioekonomiska följderna och miljökonsekvenserna av sådana olyckor och på grund av behovet av att förhindra fler tragedier som undergräver hållbarheten i våra hav och landområden.

De åtgärder som föreslås i Fernand Le Rachinels betänkande är ett viktigt steg framåt för att se till att gemenskapens bestämmelser blir tydliga, konsekventa och stabila.

Oljetankfartygssektorn kräver till exempel en extremt stabil och tydlig rättslig gemenskapsram utan vilken man inte kan garantera och bibehålla effektiviteten och öppenheten i ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser i sjöfartssektorn. Följaktligen kommer detta ändringsförslag till förordningen att fungera som ett välbehövt förtydligande och bekräftelse av texten trots att medlemsstaterna i praktiken redan följer och tillämpar förbudet för oljetankfartyg med enkelt skrov och som transporterar tungoljeprodukter att angöra gemenskapens hamnar.

Efter en grundlig analys av de socioekonomiska konsekvenserna av denna åtgärd framgår det tydligt att det är en vettig åtgärd och att vi måste fortsätta att se till att gemenskapsåtgärderna ligger i linje med målet att garantera en optimal sjöfartssäkerhet för våra fartyg, hamnar och territorier.

  Alyn Smith (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Herr talman! Detta paket om oljetankfartyg har låtit vänta på sig, men jag stöder det gärna i dag. I Skottland såg vi den katastrof som Braers vrak orsakade för Shetlandsöarna, och vi måste göra allt vi kan för att garantera säkerheten för vår europeiska marina miljö och våra kuster. EU måste införa höga standarder för dessa internationella aktörer, och detta betänkande för oss en bit på väg.

Betänkande: Kudrycka (A6-0419/2006)

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) Som den är utformad kommer fonden att bidra till att finansiera en accelererad segregering av samhällena i EU. Här talar vi om en slags galen urban politik på medlemsstatsnivå.

I mitt land har vi redan upplevt följderna av en sådan politik som utgår från en total respekt för de kulturella skillnaderna hos invandrargrupperna. I denna politik satsas betydande belopp som inte är återbetalningsbara på åtgärder som riktar sig till människor som inte vill integreras men som hävdar att de har rätt till sociala, ekonomiska och politiska rättigheter som borde vara förbehållna medborgare. Följderna av detta är bildandet av getton, konflikter mellan etniska grupper, antifranska upplopp, förstörelse av allmän egendom – som ibland ger upphov till dödsfall – och islamismens tilltagande styrka.

Emellertid kanske fonden i slutändan visar sig användbar eftersom anslagen tilldelas medlemsstaterna i förhållande till hur många invandrare de tar emot. På så sätt kommer vi i alla fall att få reda på de faktiska siffrorna för invandringen. Eftersom siffrorna ständigt förskönas fluktuerar de officiella uppgifterna om antalet tredjelandsmedborgare som är bosatta i EU mellan 17 och 40 miljoner.

Så EU:s befolkning kanske vaknar innan det är för sent om den inser problemets omfattning!

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) En av de viktigaste frågorna i invandringspolitiken är integrationen. Kapaciteten att integrera invandrare och invandrarnas integrationsförmåga är huvudfaktorn, eller åtminstone en av huvudfaktorerna, för att få bukt med potentiella konflikter och spänningar mellan olika samhällsgrupper, vilket är en mycket aktuell fråga.

Liksom jag har sagt vid flera tillfällen är en av de första saker man kan konstatera när det gäller invandring att värdlandet har en hel del att vinna på att ta emot män och kvinnor som har gått igenom hemska prövningar i jakten på ett bättre liv. Dessa människor berikar våra samhällen. Att man erkänner detta innebär emellertid inte att man måste bortse från den andra sidan av myntet, nämligen de svårigheter som integration innebär. Fonden kan spela en oerhört betydande roll i försöket att ta itu med denna fråga genom att finansiera program som är inriktade på att underlätta och främja integration. Allt kommer naturligtvis att vara beroende av den politiska vision som ligger till grund för hur fonden används. Detta är emellertid i första hand en fråga som ligger inom medlemsstaternas behörighetsområde.

Betänkande: La Russa (A6-0390/2006)

  Athanasios Pafilis (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) I utskottets betänkande om programmet Terrorism – förebyggande, beredskap och konsekvenshantering går man ännu längre än kommissionens förslag till beslut genom att man till programmets mål gör tillägget om skydd av viktig infrastruktur och ”sammanhängande politik”. Med andra ord förs det in under EU:s omarbetade handlingsprogram för terrorism som riktar in sig på förebyggande av våldsam radikalisering och skydd av viktig infrastruktur i ΕU:s medlemsstater. Med utgångspunkt i programmet hamnar ideologiska uppfattningar, ståndpunkter och ställningstaganden som utmanar ”det heligaste av det heliga” i kapitalistiskt barbari och dess politiska systems exploatering inom definitionen av ”terrorism”. Samtidigt kan vanliga åtgärder som medborgarrörelsen har tagit sig rätten att vidta, till exempel det symboliska övertagandet av byggnader eller vägar, och som kan anses utgöra en risk för viktig infrastruktur eller för att offentliga tjänster ska fungera obehindrat potentiellt klassificeras som ”terroristaktion”.

Det europeiska kapitalets och dess politiska talesmäns program och åtgärder mot folkets rättigheter och friheter och mot medborgarrörelsernas handlingar illustrerar väl deras rädsla. De är inte så allsmäktiga som de säger sig vara. Bara människorna är obesegrade när de i sin tur beslutar sig för att kräva sina rättigheter och tvinga igenom dem.

Betänkande: Gröner (A6-0455/2006)

  Zita Pleštinská (PPE-DE). – (SK) Principerna om icke-diskriminering och jämställdhet är demokratiska hörnstenar i EU. Därför är det naturligt att EU strävar mot att fastställa institutionella mekanismer som Europeiska jämställdhetsinstitutet för att på ett effektivare sätt främja jämställdhet. Därför röstade jag ja till betänkandet också i andrabehandlingen.

Vi välkomnar kommissionens beslut att inrätta jämställdhetsinstitutet i en ny medlemsstat eftersom de nya medlemsstaterna i synnerhet släpar efter när det ligger gäller jämställdhet jämfört med de femton gamla medlemsstaterna. Jag är verkligen glad över rådets beslut i december om att inrätta institutet i Litauen. Jag måste erkänna att jag är lite besviken över att Slovakien, ett land som ligger ganska långt ned i jämställdhetsstatistiken, misslyckades med att övertyga rådet om fördelarna med landets centrala geografiska läge. Jag är övertygad om att både mina kolleger Anna Záborská, Edit Bauer och Irena Belohorská i parlamentet och jag själv genom våra inlägg och vårt aktiva främjande av Slovakien i Europaparlamentet på ett betydande sätt har bidragit till insatserna för att institutet skulle inrättas i Bratislava.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Kvinnoorganisationerna har frågat efter detta länge, parlamentet har gett sitt stöd, men det har varit en mödosam process att få det till stånd. Slutligen antog parlamentet efter kommissionens förslag om att inrätta ett Europeiskt jämställdhetsinstitutet sin ståndpunkt vid förstabehandlingen den 14 mars 2006 med antagandet av 50 ändringsförslag till kommissionens förslag som först offentliggjordes den 8 mars 2006. Sedan antog rådet sin gemensamma ståndpunkt den 21 september 2006 som innefattade 35 ändringsförslag från parlamentet.

Eftersom institutet måste börja sitt arbete 2007 förhandlade man om ändringsförslagen med siktet inställt på att nå en snabb överenskommelse vid andrabehandlingen. Detta var den kompromiss vi godkände och som innehåller 13 ändringsförslag till den gemensamma ståndpunkten.

Bland annat innebär överenskommelsen att styrelsen som förslås i den gemensamma ståndpunkten tas bort och istället återinförs experternas forum som är ett forum för samråd där jämställdhetsexperter deltar. Detta vill både kommissionen och parlamentet ha.

Rådet har tänkt om och har gett sitt godkännande till att styrelsen ersätts av ett expertforum bestående av en representant från varje medlemsstat, två ledamöter som parlamentet utser och tre representanter för arbetsmarknadens parter.

  Sérgio Marques (PPE-DE), skriftlig. (PT) Jag vill gratulera Lissy Gröner och Amalia Sartori till deras lägliga betänkande om en andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut, som jag stöder till fullo. Jag välkomnar särskilt idén att ersätta styrelsen med ett expertforum som blir del av institutets struktur.

Målet att få igång institutet så snart som möjligt 2007, som alla institutioner ställer sig bakom, innebär att de tillsammans har arbetat för att nå detta mål. Den hastighet och det sätt som hela arbetet har utförts på är berömvärt.

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta betänkande om att upprätta ett europeiskt institut för jämställdhet. I kommissionens genomförbarhetsstudie drogs slutsatsen att ett sådant institut har en tydlig roll. Den föreslagna byrån skulle bli liten, med cirka 10 anställda. Institutets övergripande mål kommer att vara att bistå gemenskapens institutioner, särskilt kommissionen, och medlemsstaternas myndigheter i kampen mot diskriminering på grund av kön och att främja jämställdhet mellan könen och öka EU-medborgarnas medvetande om jämlikhet.

Betänkande: Grosch (A6-0414/2006)

  James Hugh Allister (NI), skriftlig. (EN) I dag röstade jag mot rådets gemensamma ståndpunkt om det föreslagna paketet om ett europeiskt körkortssystem. Nationella transportfrågor är en fråga för de nationella regeringarna, och därför bör varje medlemsstat vara fri att bestämma sina egna regler och kriterier för körkort. Detta överdrivet byråkratiska och reglerande förslag verkar ha till syfte att förbättra trafiksäkerhetsstatistiken, och därför betraktar jag det som ytterligare en onödig och omotiverad lagstiftning.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. Trafiksäkerhet är en ytterst betydelsefull fråga av gränsöverskridande karaktär. EU:s körkortsdirektiv skulle därmed kunna bidra med ett konkret mervärde. I vanlig ordning försöker dock kommissionen och Europaparlamentet i sin regleringsiver detaljstyra medlemsländernas regler inom detta område.

Vi anser att subsidiaritets- och ursprungslandsprincipen bör tillämpas fullt ut. Detta är inte fallet i det aktuella betänkandet, t.ex. vad gäller de detaljerade förslagen om körkortsbestämmelser för motorcyklar och förarbevis för mopeder. Vi tror på principen om ömsesidigt erkännande och har således full tillit till att medlemsstaterna är kapabla att fatta väl övervägda och kloka beslut. Harmoniseringen av körkortsbestämmelser kan ske utan ett detaljerat direktivförslag, likt det aktuella körkortsdirektivet. Vi har således röstat ja till ändringsförslag 6, vilket förordar att den gemensamma ståndpunkten skall avvisas, med motiveringen att den reglerar överdrivet mycket, utan att förbättra trafiksäkerheten.

  Jörg Leichtfried (PSE), skriftlig. (DE) Jag har röstat ja till antagandet av ett europeiskt körkortssystem eftersom jag anser att denna översyn utgör ett betydande framsteg. Det nya körkortsdirektivet leder till ökad säkerhet och mindre brottslighet i samband med körkortshantering eftersom möjligheten till så kallad körkortsturism minskas avsevärt. Upprättandet av en databas över trafiksyndare som har blivit av med sitt körkort i hemlandet är särskilt viktig i sammanhanget. Ett resultat av detta är att rattfyllerister helt klart kan hindras från att bara gå en ny körkortsutbildning utomlands.

Emellertid anser jag att perioden på 26 år innan alla i dag giltiga körkort ska ha slutat gälla är alltför lång.

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag röstade för Groschbetänkandet, som syftar till en omarbetning av körkortsdirektivet för att alla regler om körkort ska finnas i ett och samma dokument och därmed göras mer öppna och tillgängliga för medborgarna. Om dessa förslag införlivas i lagstiftningen bör de sätta stopp för körkortsturismen, som innebär att en person som har förlorat körkortet i en medlemsstat kan få körkort i en annan medlemsstat. Jag vet att många motorcykelförare är oroade över minimiåldern 24 år för att få tillgång till mer kraftfulla fordon. Jag hoppas att de godtar den kompromiss som innebär att de får tillgång till dessa fordon tidigare om de har tillräcklig erfarenhet, eftersom detta innebär att säkerheten kommer i första rummet.

  Seán Ó Neachtain (UEN), skriftlig. (EN) Jag välkomnar detta direktiv som kommer att ersätta de 110 olika körkortsmodeller som för närvarande finns i hela EU. Jag anser att detta nya EU-omfattande kreditkortsformat också kommer att bidra en hel del till att bekämpa körkortsturismen. Slutresultatet av detta kommer att vara att medlemsstater som Irland kan vägra att utfärda ett körkort till en sökande vars tillstånd har begränsats, tillfälligt dragits in eller återkallats av en annan medlemsstat.

Jag stöder också den eftersträvade trafiksäkerhet som finns med i detta betänkande, bland annat genom att ett teoriprov för mopedförare ska bli obligatoriskt 2013. Principen med ”progressiv tillgång” kommer att innebära att motorcyklister måste ha erfarenhet av lätta motorcyklar innan de övergår till tunga.

Jag har alltid hävdat att i vissa frågor kan ett utbyte av bästa metoder och fastställande av normer på EU-nivå ofta leda till positiva resultat. I detta avseende anser jag att EU:s fastställande av normer för grundläggande kompetens och fortbildningsprogram för förarprövare är en positiv utveckling.

  Frédérique Ries (ALDE), skriftlig. – (FR) År 2032 kommer alla våra barnbarn att ha samma körkort. Det kommer att vara ett körkort för alla européer i kreditkortsformat och utformat efter amerikansk modell. Detta är ett bevis på förhöjd säkerhet och ett påtagligt tecken när det gäller att identifiera sig som europé. Jag beklagar att det har tagit 26 år att uppnå harmonisering. Med detta sagt, de allra första körkorten kommer att utfärdas 2012.

Och det är hög tid! Det finns 110 olika slags körkort i EU i dag. Detta skapar en förvirring som gynnar de mest oärliga ibland oss och gör vägarna farligare än de behöver vara. Att harmonisera nationella lagar innebär att kämpa mot ”körkortsturism”, det vill säga mot den möjlighet för EU-medborgare som har blivit av med körkortet efter ett allvarligt brott att skaffa sig ett annat körkort någon annanstans i EU.

Bestämmelserna om körkortsexaminatorer kommer också att harmoniseras. Detta kommer att garantera kvaliteten på utbildningen i hela EU.

  Alyn Smith (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Herr talman! Jag stöder betänkandet med ett par reservationer, nämligen att utfärdandet av körkort kanske inte bör skötas på EU-nivå, under förutsättning att medlemsstaterna enas om lämpliga standarder. Jag är skeptisk till den antieuropeiska högerns oro över att identitetskort kan komma att införas i smyg genom detta paket, men har viss förståelse för uppfattningen att paketet fyller ett behov som inte finns i praktiken.

Betänkande: Corbett (A6-0415/2006)

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Min kollega Richard Corbett är utan tvekan parlamentets främsta expert på konstitutionella frågor. Jag välkomnar detta senaste betänkande som syftar till att ändra arbetsordningen så att den överensstämmer med de nya bestämmelserna om kommittéförfarandet. Även om frågan kan tyckas vara teknisk är den i själva verket högst politisk, eftersom vår möjlighet att påverka EU-lagstiftningen är direkt beroende av hur våra regler är utformade. Richard har alltid varit skicklig på att maximera parlamentets inflytande.

Betänkande: Leinen (A6-0464/2006)

  Richard Corbett (PSE). – (EN) Herr talman! Som ni vet antogs detta betänkande, denna förändring av arbetsordningen, med endast sju rösters majoritet. Det var mycket jämnt, vilket ger en fingervisning om parlamentets uppfattning att förändringen inte var absolut nödvändig, men har införts tillfälligt – det finns en tidsfristklausul enligt vilken förändringen upphör att gälla i slutet av mandatperioden – för att lösa den särskilt svåra situation som råder just nu. Av den jämna omröstningen att döma kommer alla försök att förlänga försöket med en fjärde vice ordförande för varje utskott och en sjätte kvestor att misslyckas, och därför avråder jag från det.

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag röstade mot Leinenbetänkandet om att ändra arbetsordningen så att antalet vice ordförande utökas från tre till fyra och antalet kvestorer från fem till sex. Jag anser uppriktigt sagt att det är idiotiskt att ha fyra vice ordförande per utskott. Det finns ingen tydlig roll för en fjärde vice ordförande och denna ökning är helt enkelt ett politiskt egenintresse för att se till att gruppledarna har tillräckligt med arbete att fördela för att hålla de främsta anhängarna nöjda. En ökning av antalet kvestorer är kanske något mer befogad, men jag anser att ett jämnt antal kan innebära en risk.

Betänkande: Kudrycka (A6-0427/2006)

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Beslutet om att upprätta en fond för EU:s yttre gränser kommer lägligt. Även om det är sant att varje medlemsstats gränser är en rent nationell angelägenhet så är det också sant att dessa gränser samtidigt är EU:s yttre gränser. Därför finns det en dubbelhet som måste erkännas och bemötas i enlighet med detta. Vid tider av ökad risk, om det så är terroristhot, illegal invandring eller ekonomisk brottslighet, är behovet av att stärka gränserna av största vikt även om jag vill klargöra att detta inte får leda till att man reser höga murar kring EU eller bygger en fästning av kontinenten. Detta handlar om att dela en börda, en kostnad som delvis uppkommer genom EU-medlemskapet. Det är det rätta att göra. Vi hoppas framför allt att det ska fungera effektivt.

Betänkande: Kudrycka (A6-0425/2006)

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) När jag läste titeln till betänkandet trodde jag att det var ett förslag om att Europeiska unionen ekonomiskt ska hjälpa medlemsstaterna att återsända olagliga invandrare som ska utvisas till sitt ursprungsland, eller till och med bidra med hjälp när medlemsstaternas lagstiftning tillåter återflyttningsstöd för lagliga invandrare till sitt eget land.

Vi anser att EU inte har och inte bör ha några befogenheter inom området invandring. Den katastrofala legaliseringspolitik som förs av några få länder såsom Spanien och Frankrike och som drar till sig olagliga invandrare som nattfjärilar till en låga samt de följder som denna politik får för varje land i EU skulle dock ha kunnat motivera ett sådant förslag.

Det handlar inte endast om att finansiera återsändandet av olagliga invandrare, utan också om kontanta bidrag och annat stöd till de återvändande för återanpassning, sysselsättning och gudarna vet vad, med tanke på deras – och här citerar jag – ”personliga utveckling”!

Det är på sätt och vis en belöning för att man gjort något olagligt och en uppmuntran att göra om samma sak igen.

  Athanasios Pafilis (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Europeiska återvändandefonden är ännu ett steg för att främja EU:s politik mot invandring. Den ingår som en del i det allmänna finansieringsprogrammet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”, som är avsett att tillhandahålla ekonomiskt stöd för ”Fort Europa” genom ökad kontroll och ”snabbinsatsstyrkor” vid EU:s yttre gränser, vilket i verkligheten betyder att det blir omöjligt för flyktingar att söka asyl och skydd och att den ekonomiska invandringen hindras ytterligare.

Europeiska återvändandefonden är avsedd att stärka mekanismerna för tvångsåtersändande av ”olagliga” invandrare till deras ursprungsland. Med andra ord är det egentligen en fond för stöd till massdeportering av flyktingar och ekonomiska invandrare, och som tjänar till att dölja att EU:s uttalanden om social integrering av invandrare endast är hyckleri.

ΕU:s invandringspolitik förs enbart inom ramen för Lissabonstrategin, det vill säga för att öka lönsamheten för det europeiska kapitalet. Inom ramen för denna politik håller medlemsstaterna och EU på att utforma en reaktionär institutionell ram, som gör det möjligt att hålla kvar miljontals invandrare i hela EU i en olaglig eller halvt olaglig situation, så att kapitalet å det grövsta kan utnyttja dem för att utföra dåligt betalda, osäkra arbeten utan grundläggande anställningsrättigheter och utan tillgång till grundläggande sociala och politiska rättigheter.

Betänkande: Grossetête (A6-0396/2006)

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag röstade för betänkandet, som är en anpassning till det nya kommittéförfarandet. Trots att betänkandet är tekniskt vill jag betona mitt stöd för innehållet, varigenom mediciner och andra produkter för barn anpassas efter deras behov och inte bara är varianter (dvs. lägre doser) av vuxenmediciner.

Betänkande: Mayer (A6-0387/2006)

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag välkomnar varmt detta betänkande, vars mål är att inrätta ett europeiskt förfarande för mindre rättstvister. Syftet är att förenkla och påskynda handläggningen av tvister om mindre värden (upp till 2 000 euro) och minska parternas kostnader. Den inre marknaden snedvrids genom att det i vissa länder är enklare för borgenärer att driva tvister, och därför välkomnar jag denna strävan att skapa lika villkor.

Betänkande: La Russa (A6-0389/2006)

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag stöder till fullo målen i detta betänkande om att förebygga och bekämpa brott. Det specifika programmet ”Förebyggande och bekämpande av brott” för perioden 2007–2013 är ett välkommet försök att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå genom att förebygga och bekämpa brottslighet, vare sig denna är organiserad eller ej, särskilt terrorism, människohandel och brott mot barn, olaglig narkotikahandel, olaglig vapenhandel, korruption och bedrägeri. Alla dessa verksamheter är gränsöverskridande och därför kan samordnade insatser på EU-nivå utgöra ett viktigt komplement till de brottsbekämpande insatser som görs i medlemsstaterna.

Betänkande: Coelho (A6-0413/2006)

  Carl Lang (NI), skriftlig. – (FR) Det föreslås att ändringar ska införas i SIS, Schengens informationssystem, som trots att det har betecknats som en succé inte kommer att kunna fungera med mer än 18 medlemsstater. Enligt EU-förespråkarna bör SIS II således utvecklas till ett högteknologiskt system för att ge också de nya medlemsstaterna möjlighet att tillämpa Schengenregelverket fullt ut och avskaffa kontrollen vid de inre gränserna mot grannländerna.

Systemet utformades ursprungligen för det mycket tilltalande syftet att öka samarbetet mellan medlemsstaterna, särskilt polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet, men man kan i dag fundera över de risker för ökad federalism och totalitarism som ett sådant verktyg kan skapa. Denna potentiella storebror upprätthåller faktiskt den mest omfattande persondatabasen i EU, med mer än 15 miljoner poster med information om allt från folks efternamn och förnamn till fysiska kännetecken och förlorade, stulna eller förskingrade sedlar.

Förutom att en sådan koncentrering av information kan utgöra ett hot mot människors privatliv och tankefrihet, finns det anledning att frukta att SIS II kommer att användas för annat än sin huvudsakliga uppgift inom området polisiärt och straffrättligt samarbete och en dag kommer att utnyttjas för angiveri för att främja det EU- och globaliseringsvänliga systemet.

Betänkande: Seppänen (A6-0397/2006)

  Árpád Duka-Zólyomi (PPE-DE). – (SK) Jag är nöjd med resultatet av omröstningen om förordningen om kärnsäkerhet. Kärnenergi är en viktig faktor för att säkra en stabil och ren elförsörjning i hela världen.

Efter olyckorna i kraftverken på Three Mile Island och i Tjernobyl har gemenskapen fokuserat sin uppmärksamhet på länderna i Central- och Östeuropa samt f.d. Sovjetunionen. Stödet till dessa länder har avsevärt bidragit till att öka säkerheten vid kärnkraftverken i dessa länder. Slovakien har också fått omfattande stöd för att öka säkerheten vid kärnkraftverken i Jaslovské Bohunice och Mochovce, och säkerhetsnivån vid dessa är nu densamma som vid liknande kärnkraftverk i västeuropeiska länder.

Det vore önskvärt att gemenskapen även tillhandahåller stöd för byggande, drift och avveckling av kärntekniska anläggningar, samt för främjande av säkerheten vid hanteringen av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Förslaget till förordning är i linje med Europeiska unionens intressen samt med Euratoms mål och uppdrag. Eftersom förslaget innebär ökad säkerhet vid kärntekniska anläggningar utanför EU:s gränser, kommer det att bidra till att skydda EU-medborgarnas hälsa och på ett betydande sätt främja icke-spridning av kärnvapen.

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag röstade för betänkandet om stöd och samarbete på området kärnsäkerhet mellan EU och tredjeländer, främst stater i Östeuropa och Centralasien. Betänkandet syftar till att inrätta ett instrument för kärnsäkerhetsstöd. Tjernobylolyckan 1986 framhävde kärnsäkerhetens globala betydelse. För att skapa sådana förhållanden i säkerhetshänseende att farorna för befolkningens liv och hälsa avlägsnas bör EU kunna stödja kärnsäkerheten i tredjeländer. Detta betänkande säkerställer rätt balans genom att EU kan främja användningen av säkrare teknik och metoder utan att tredjeländerna befrias från sitt ansvar för att kärnanläggningarna på deras territorium fungerar på ett säkert och miljömedvetet sätt.

Betänkande: Varvitsiotis (A6-0431/2006)

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag stöder kommissionens förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav. Det bör dock införas ett undantag för personer utan medborgarskap, som är bosatta i en medlemsstat och som är innehavare av ett resedokument som har utfärdats av denna medlemsstat.

Resolutionsförslag: B6-0665/2006 och B6-0666/2006

  Gerard Batten, Graham Booth, Derek Roland Clark, Nigel Farage, John Whittaker och Thomas Wise (IND/DEM), skriftlig. (EN) Trots att vi till fullo stöder demokratin och fördömer brott mot de mänskliga rättigheterna anser vi inte att EU har vare sig moralisk eller politisk befogenhet att göra uttalanden inom detta område.

  Athanasios Pafilis (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Det grekiska kommunistpartiet varken erkänner eller deltar i förberedelserna inför det så kallade Sacharovpriset, som påstås delas ut för tankefrihet, men som i praktiken tjänar EU:s politiska och ideologiska mål. Parlamentet anser att ”tankefrihet” främst finns hos dem som hyllar och tjänar imperialismen. Det är därför priset oftast ges till ”personer” eller ”organisationer” som främjar den imperialistiska barbarismen. Priset har bland annat getts till kubanska kontrarevolutionärer, och 2006 gavs det till Aljaksandr Milinkevitj, den vitryss som utsetts av USA, Νato och ΕU, och som vid det senaste valet fick ”förvånansvärda” 6 procent av rösterna med stöd av flera miljoner euro från ΕU.

Vi anser att resolutionen är en provokativ inblandning i Kubas interna angelägenheter och att parlamentets beslut att sända en delegation till Kuba är oacceptabelt, eftersom det ignorerar landets ledning, som har folkligt stöd och heroiskt kämpar mot blockaden och de imperialistiska ländernas undergrävande åtgärder.

Vi vill uttrycka vår solidaritet med Kuba, som försvarar och utvecklar socialismen trots imperialisternas ursinniga omstörtningsförsök.

De politiska grupperna i Europaparlamentet, inbegripet en majoritet av gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster, har ett enormt politiskt ansvar när de försöker skapa en grund för att rättfärdiga det öppna eller förtäckta krig som har satts igång mot den kubanska revolutionen. Att försvara denna revolution är en skyldighet inte endast för kommunisterna utan för varje framstegsvänlig person.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) Mottagarna av Sacharovpriset är män och kvinnor som har ägnat sitt liv åt att försvara yttrandefriheten, demokratin, friheten och de mänskliga rättigheterna, alltid under stora personliga uppoffringar.

Det är därför inte överraskande att en del av dessa män och kvinnor hindras av förtryckarregimerna i sina länder från att ta emot priset. Även om det inte är överraskande, betyder det inte att vi kan låtsas som om problemet inte finns. Jag välkomnar därför parlamentets beslut att fortsätta att utöva påtryckningar mot dessa regimer genom att skapa en mekanism för övervakning av de fall där pristagarna har hindrats från att ta emot priset eller från att infinna sig i Europaparlamentet, såsom var fallet med Oswaldo Payá, Aung San Suu Kyi, som fortfarande sitter i husarrest i Myanmar, och Kvinnor i vitt, som vann priset 2005 och som av Fidel Castros regim på Kuba hindrades från att ta emot priset.

Genom att stoppa pristagarna från att ta emot priset bevisar dessa regimer att priset var välförtjänt. Det är därför nödvändigt att fortsätta kampen för de mest grundläggande friheterna i både Myanmar och på Kuba …

(Röstförklaringen kortades ned i enlighet med artikel 163.1 i arbetsordningen.)

Betänkande: Roure (A6-0456/2006)

  Sarah Ludford, för ALDE-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag måste tyvärr meddela att ALDE-gruppen röstade fel om ändringsförslag 1 från PPE-DE-gruppen till Rourebetänkandet. Vi hade för avsikt att rösta emot detta ändringsförslag, men det blev helt enkelt fel i omröstningslistan. Jag accepterar att ändringsförslaget rent tekniskt har godkänts och det kan vi inte ändra på, men jag vill klargöra att omröstningen politiskt sett inte motsvarar kammarens uppfattning, som uttrycktes i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor i måndags kväll, då ett liknande ändringsförslag förkastades med stor majoritet.

Vi kan inte göra något åt detta, men ALDE-gruppens inställning är och förblir att vi inte kommer att rösta ja till förordningen om informationssystemet för viseringar (VIS) förrän det finns ett ändamålsenligt rambeslut om skydd av personuppgifter. Vi står helt och hållet bakom föredraganden Martine Roures arbete för att få till stånd ett sådant beslut. Vi stöder henne helhjärtat och det var helt enkelt ett tekniskt – jag skulle kunna använda ett grövre ord – misstag att vi inte uttryckte vårt stöd vid detta tillfälle, ett misstag som många av oss tyvärr bär skulden för.

Vi ska försöka se till att ett sådant misstag aldrig mer inträffar, men det sätt på vilket vi röstade motsvarar alltså inte vår egentliga uppfattning om ändringsförslag 1.

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. (PT) Vi måste garantera skyddet för personuppgifter och förhindra otillbörlig användning av dem. Varje person har rätt till skydd för sin identitet och sitt privatliv.

Ett ökat samarbete mellan de rättsliga och polisiära organen i kampen mot gränsöverskridande brottslighet har lett till att allt fler personuppgifter överförs.

Vi har arbetat för att det ska garanteras att grundläggande rättigheter såsom respekt för privatlivet och skyddet av personuppgifter iakttas vid informationsutbytet samt för att utbytet ska stärka det ömsesidiga förtroendet mellan behöriga polisiära och rättsliga myndigheter.

Vi vill ha ett rambeslut som överensstämmer med det som fastställts för den första pelaren. Det är ingen mening med att EU har en hög skyddsnivå för personuppgifter inom ramen för den första pelaren, om lagstiftningen ser helt annorlunda ut inom ramen för den tredje pelaren.

Det viktiga är att garantera en hög skyddsnivå samtidigt som det polisiära och rättsliga arbetets särskilda särdrag beaktas.

Den här frågan har släpat med från ordförandeskap till ordförandeskap, och rådet har beklagansvärt nog visat litet intresse för att anta ett beslut.

Rådet måste inse att detta rambeslut är kopplat till olika förslag som för närvarande behandlas av parlamentet, såsom förslaget om systemet för information om viseringar, men att dessa förslag inte får bli beroende av att rambeslutet antas.

  Camiel Eurlings (PPE-DE), skriftlig. (EN) PPE-DE-gruppen hoppas att rådet antar ett rambeslut om skydd av personuppgifter som tar hänsyn till Europaparlamentets uppfattning, och att man gör det snarast, vilket utlovades då både förordningen om andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) och avtalet om passageraruppgifter (PNR) antogs. Vi tror att ett kraftfullt rambeslut skulle främja antagandet av informationssystemet för viseringar (VIS). Vi anser visserligen att ett rambeslut bör antas så snart som möjligt, men delar samtidigt föredragandens uppfattning att ett sådant beslut inte får ses som en nödvändig förutsättning för framtida arbete. PPE-DE-gruppen kommer att anstränga sig för att vara en ansvarsfull och plikttrogen partner under det rättsliga förfarandet.

  Athanasios Pafilis (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Av förslaget till rekommendation framgår att Europaparlamentet de facto vägrar att skydda ens ett minimum av grundläggande mänskliga rättigheter.

De politiska krafter som stöder kapitalet har tidigare röstat för Schengenavtalet och dess uppdaterade version, informationssystemet SIS II, och godtar VIS-systemet för information om viseringar, som legaliserar insamling, bearbetning och utbyte av personuppgifter till och med om EU-medborgarnas politiska, ideologiska, filosofiska och religiösa åsikter m.m. samt införande av biometriska uppgifter och DNA-relaterade uppgifter, men låtsas nu vara bekymrade över att rådet tänker anta ett beslut som inte kommer att garantera ”en hög skyddsnivå” för personuppgifter. Efter att ha gått med på att överföra personuppgifter till polismyndigheter och underrättelsetjänster i tredje länder, till exempel inom ramen för avtalet mellan ΕU och USA om överföring av personuppgifter om EU-medborgare som flyger till USA (PNR-uppgifter), och efter att ha gått med på att överföra personuppgifter till och med till privatpersoner, vill man nu att rådet ska garantera skyddet av personuppgifter, men med beaktande av ”polissamarbetets och det straffrättsliga samarbetets särskilda karaktär”.

Europaparlamentets rekommendationer är ett hyckleri som inte kan dölja att parlamentet helt och fullt stöder politiken för att legalisera övervakning av EU-medborgarna och upprätta register över dem.

Betänkande: Morgan (A6-0426/2006)

  Bernadette Bourzai (PSE), skriftlig. – (FR) Jag skulle vilja tacka Eluned Morgan för hennes initiativ att utarbeta ett betänkande om kommissionens grönbok om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning.

Det är verkligen hög tid att vi tar itu med en rad viktiga frågor om Europas framtid. Hur ska vi kunna garantera en säker energiförsörjning till priser som går att förutse och som är överkomliga, framför allt för de fattigaste medborgarna? Hur ska vi kunna minska vårt beroende av fossila bränslen och av några få producentländer på global nivå?

Jag lade dock ned min röst i den slutliga omröstningen, eftersom jag menar att förslaget om en fullständig åtskillnad för ägandet av energinäten inte kommer att kunna ge oss något bra svar på dessa frågor, framför allt frågorna om säkra investeringar och trygg energiförsörjning.

I egenskap av vice ordförande för EU:s delegation för förbindelserna med länderna i Centralasien är jag oroad över uppmaningen till ökad energiförsörjning från centralasiatiska producenter som Kazakstan, Turkmenistan och Uzbekistan.

Faktum är att dessa länder utgör områden där respekten för demokratin och rättsstaten är liten och jag tror, liksom vår talman Joseph Borrell, att man inte kan byta olja, gas och el mot mänskliga rättigheter.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Det betänkande som antagits ligger olyckligtvis helt i linje med kommissionens förslag. I betänkandet sägs i klartext att vad som egentligen menas med den ”europeiska strategin” är liberalisering, kontroll över energiförsörjningskällorna och hot mot folkens suveränitet.

Utgångspunkten för betänkandet är att ”marknaden” kommer att lösa energiförsörjnings- och energiförbrukningsproblemen och man försöker dölja ett alltmer uppenbart faktum, nämligen att ”marknaden” bara har gagnat ett fåtal intressenter som gjort enorma vinster, vilket inte gynnat konsumenterna som får härda ut med allt högre energiräkningar och allt fler strömavbrott. ”Marknaden” förs fram som en lösning, i avsaknad av en verklig politik för att ta itu med problemet med vårt beroende av fossila bränslen och den alltför stora energiförbrukningen.

Vi anser det också vara oacceptabelt att lösningen på föroreningsproblemen skulle vara ett system för handel med utsläppsrätter, med tanke på att detta inte bidrar till att minska de så kallade växthusgaserna. Det enda det gör är att öka vinsterna för dem som befinner sig i rätt position för att tjäna pengar. På så sätt förvärras ojämlikheterna i fråga om utveckling.

Dessutom utgör systemet med en gemensam extern energipolitik ett nytt hot mot självständigheten i de medlemsstater som är mest beroende, …

(Röstförklaringen kortades ned i enlighet med artikel 163.1 i arbetsordningen.)

  Vasco Graça Moura (PPE-DE), skriftlig. (PT) Grönboken om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning utgör grunden för EU:s handlingsplan för energieffektivitet som ska läggas fram i början av 2007. Den senare är ett synnerligen viktigt dokument som kommer att spela en nyckelroll i kampen mot klimatförändringar, miljöföroreningar och överutnyttjande av naturresurser samt för att trygga energiförsörjningen.

I detta betänkande presenteras kristallklara mål: Före 2020 ska 20 procent av den energi som framställs i EU komma från förnybara energikällor och före 2040 50 procent. Koldioxidutsläppen i EU ska minskas med 30 procent före 2020 och med åtminstone 60 procent före 2050. Här betonas också det mål som anges i grönboken om energieffektivitet om att fram till 2020 minska energiförbrukningen i EU med 20 procent.

När det gäller förnybar energi föreslås i betänkandet att investeringar i första hand ska göras för att utnyttja marina resurser – vågor, tidvatten och den enorma potentialen för vindkraftverk till havs – och även solenergi. Kommissionen uppmanas också att göra en opartisk utredning av de eventuella fördelarna och nackdelarna med kärnkraft och kärnkraftverk …

(Röstförklaringen kortades ned i enlighet med artikel 163.1 i arbetsordningen.)

  Marie-Noëlle Lienemann (PSE), skriftlig. (FR) Jag röstar mot detta betänkande där man med hållbar utveckling och energisäkerhet som förevändning föreslår ett nytt steg mot liberalisering och konkurrensutsättning på ett område där de offentliga tjänsterna tvärtom borde stärkas.

I betänkandet hävdas att det är nödvändigt att öka åtskillnaden mellan å ena sidan de aktörer som ansvarar för energiförsäljningen och å andra sidan ägarna och förvaltarna av energinäten. Dessutom betonas att det är nödvändigt med åtskilt ägarskap på dessa två områden. Detta är ett uppenbart hot mot överlevnaden av de offentliga företag som ansvarar för alla funktioner inom den offentliga tjänstesektorn.

Jag kan inte godkänna denna politik för privatisering och fullständig konkurrensutsättning. Den kommer att leda till en höjning av energipriserna. Den garanterar inte en minskning av energiförbrukningen och inte heller någon utveckling av förnybara energikällor. Dessutom ökar den ojämlikheterna mellan regioner och medborgare.

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag röstade för Morganbetänkandet om en europeisk energistrategi. Jag är övertygad om att den är ett steg i rätt riktning mot en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning för EU och att stats- och regeringscheferna gör klokt i att fokusera på denna när de möts i mars för att diskutera EU:s framtida energipolitik. Jag är bara besviken över att parlamentet inte lade större tonvikt vid behovet av att ”fördela” ägandet inom energisektorn för att undvika intressekonflikter och skapa lika konkurrensvillkor.

  Mary Lou McDonald (GUE/NGL), skriftlig. (EN) Betänkandet innehåller ett antal punkter som vi inte håller med om, framför allt när det gäller kärnkraft och avreglering. Vi har ändå beslutat att rösta för betänkandet eftersom det rymmer många positiva inslag, framför allt att man fokuserar på förnybar energi som är ren, kostnadseffektiv och säker. Vi delar också uppfattningen att vi bör betona bränslefattigdomen.

  Peter Skinner (PSE), skriftlig. (EN) Vid omröstningen om detta betänkande röstade jag för att sätta konsumenterna i centrum för energipolitiken och för att utarbeta en effektiv strategi för hanteringen av miljöfarliga utsläpp av exempelvis koldioxid.

Internationaliseringen av marknaden är avgörande för hur effektivt ett förnuftigt system för handel med koldioxidskatter är. Tydliga mål för att minska koldioxidutsläppen för perioden 2020–2050 är vidare den enda rätta vägen att gå, vilket också betonas i betänkandet.

För att EU ska förbli världsledande både när det gäller att förbättra miljön och upprätthålla en alleuropeisk energipolitik måste vi dock satsa på att få ordning på gemenskapens system för utsläppshandel, både när det gäller metoder och mål. Om vi inte vidtar åtgärder snarast kan både miljön och energitryggheten vara i fara.

  Alyn Smith (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Herr talman! Jag gratulerar hjärtligt vår föredragande Eluned Morgan till detta betänkande, och det gläder mig att hon har anammat så många ändringsförslag som svarar mot skotska frågor. EU:s energimarknader sammanfogas allt mer och beroendet mellan dem ökar, och därför bör vi införa en EU-ram så att konsumenterna gynnas av vår gemensamma marknad. Ur ett skotskt perspektiv står mycket på spel i energidebatten med tanke på våra stora energiresurser och vår ännu större energipotential. Denna potential hämmas just nu av den brittiska regeringens kortsynthet. Detta betänkande kan därför hjälpa oss att ställa dem till svars med hjälp av EU.

  Catherine Trautmann (PSE), skriftlig. – (FR) Jag skulle vilja gratulera min kollega Eluned Morgan till hennes initiativbetänkande om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning.

Betänkandet innehåller viktiga förslag på det sociala området, i synnerhet när det gäller att underlätta de fattigaste medborgarnas tillgång till energi. Här finns också viktiga förslag på miljöområdet.

Jag har emellertid avstått från att delta i den slutliga omröstningen eftersom jag beklagar den fullständiga åtskillnaden av ägarna inom gassektorn. På grund av de speciella egenskaperna hos denna strategiska sektor tror jag att en mer flexibel åtskillnad skulle ha gjort det lättare att trygga energiförsörjning och investeringar.

Betänkande: Langen (A6-0347/2006)

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Trots inkonsekvenserna och trots att det också finns vissa punkter där vi har invändningar finns det en del positiva aspekter i detta betänkande, bland annat när det gäller att skydda alternativa och förnybara energikällor. Vi skulle emellertid vilja betona att biobränslen inte kan lösa huvudproblemen med energiberoendet på ett hållbart sätt, eftersom dessa bränslen bara har ett lokalt tekniskt intresse och en begränsad effekt. Det är också mycket viktigt att framställningen av biomassa och biobränsle inte får ersätta den huvudsakliga verksamheten inom jordbruket, dvs. framställningen av livsmedel.

Jag vill framhålla att framställning av olika slags oljeväxter i utvecklingsländerna får förödande effekter, till exempel förstörelse av vidsträckta skogsområden, och just oljeväxter utgör råmaterialet för framställning av biobränslen i Europa.

Vi kan därför inte gå med på att det läggs en så överdriven vikt vid främjande av energigrödor för att få fram biobränslen, med tanke på att sådana grödor kräver användning av knappa produktionsresurser, till exempel vatten, jord och olika gödningsämnen.

Därför menar vi att det bästa vore om EU stödde framställning av biomassa och biobränsle som framställs av olika organiska avfallskällor såsom skogsavfall, fast hushållsavfall, ätliga oljor och avfall från behandlat avloppsvatten.

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. (FR) Vilken tilltro vi än sätter till biomassa och biobränsle kan dessa energikällor inte bli mer än en partiell lösning på våra länders problem med energiberoende och på framställningen av ren och förnybar energi.

Detta beror i första hand på att alla jordbruksarealer och skogar i Europa, eller till och med i hela världen, inte skulle räcka till för att tillgodose våra behov, och på att vi inte vill ersätta ett beroende med ett annat allvarligare som hänger samman med livsmedelsproduktionen. För det andra beror det på att den nuvarande situationen för kol globalt sett inte nödvändigtvis är så positiv som några vill få oss att tro.

Det är sant att vi borde dra nytta av de möjligheter dessa energikällor erbjuder, men inte på bekostnad av livsmedelsproduktion, biologisk mångfald och skogarnas existens och inte heller på bekostnad av andra användningsområden för dessa produkter inom träsektorn eller andra sektorer, eller på bekostnad av de framsteg vi kan förvänta oss genom forskning om de nya vätgasmotorerna. Vi borde dessutom börja med att avskaffa de absurda bestämmelser som innebär att en kommun eller en enskild jordbrukare i mitt hemland Frankrike kan dömas till hårda böter för att ha använt biobränslen inom offentliga transporter eller i en traktor, vilket strider mot de meningslösa skattereglerna.

  Alyn Smith (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Herr talman! Jag gratulerar föredraganden till att ha klarat av att hantera detta komplicerade område. Det finns en enorm global potential för biomassa och biobränsle, men utvecklingen av denna sektor måste skötas med försiktighet. Jag är säkert inte ensam om att ha kontaktats av många väljare som är oroliga över att den tropiska regnskogen kan komma att skövlas för att ge plats åt odling av biobränsle som en oförutsedd konsekvens av denna strategi. Jag anser att betänkandet med ändringsförslag tar hänsyn till dessa frågor och det gläder mig att kunna stödja det i dag.