Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 31 januari 2007 - Bryssel

26. Integrering av hållbarhetsperspektivet i politien för utvecklingssamarbete (debatt)

  Talmannen. Nästa punkt är ett betänkande av Danutė Budreikaitė, för utskottet för utveckling, om integrering av hållbarhetsperspektivet i politiken för utvecklingssamarbete (2006/2246(INI)) (A6-0474/2006).

  Danutė Budreikaitė (ALDE) , föredragande. – (LT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill tacka alla som tagit sig tid denna sena timme att här i plenarsammanträdet diskutera den viktiga frågan om integrering av hållbarhetsperspektivet i politiken för utvecklingssamarbete. I de viktigaste EU-dokumenten – EG-fördraget och EU:s strategi för hållbar utveckling – definieras hållbar utveckling som utveckling som gör det möjligt att se till att samhället kan uppfylla sina aktuella behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att uppfylla sina behov. Hållbar utveckling är en övergripande princip i gemenskapslagstiftningen och bör som sådan styra all EU-politik, däribland utvecklingssamarbetet.

Ett av de viktigaste målen med vår gemenskap är att bekämpa fattigdomen i världen, att betala tillbaka några gamla skulder till utvecklingsländerna, att hjälpa dem att ta sig ur ställningen som minst utvecklade nationer och att nå ställningen som utvecklingsnationer och slutligen – ställningen som utvecklade nationer. Utvecklade nationer känner till vad framsteg och modern livsstil kostar. Jag tänker på människors inverkan på miljön – utvecklingen av ekonomins olika områden, särskilt industrin. Det är en enorm kostnad som hela världen bär upp, även om inte alla länder har eller använder den teknik som bidrar till växthuseffekten, koldioxid eller andra föroreningar. Vi får alla betala, och vi skulle alla vilja att mängden föroreningar minskade. Vi riktar uppmärksamheten inte bara mot våra egna ekonomier genom att anta lämpliga lösningar, utan vi vill också att utvecklingsländerna ska använda icke-förorenande förnybara energikällor och icke-förorenande teknik. Detta är dock inte så enkelt. I betänkandet tog man upp problem med hållbar utveckling och erbjöd vissa riktlinjer för möjliga lösningar för utvecklingsländerna – och inte bara för dem, utan också för själva EU. Hållbar utveckling innefattar tre huvudaspekter, nämligen hållbar ekonomisk tillväxt, miljöskydd samt social rättvisa och sammanhållning.

Detta innebär att ekonomiska frågor, miljöskyddsfrågor och sociala frågor hänger ihop med varandra och förstärker varandra, och bör betraktas tillsammans redan i det skede då man utarbetar politiken. Ekonomiska frågor är sammankopplade med gott styre, respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati, regional integration och andra aspekter av ekonomi och levnadssätt. Det ekonomiska stödet från EU och andra länder är nödvändigt för att hitta lämpliga lösningar, liksom stärkandet av utvecklingsländernas institutionella kompetens, kampen mot korruption, nya metoder för att hjälpa företag och marknader att fullfölja hållbar utveckling, försök att locka direkt utländsk investering och så vidare.

Miljön påverkas av olaglig förstörelse av skogar, vilket uppmuntrar korruption och eventuella väpnade konflikter, brist på tillgången till dricksvatten och brister i sanitära förhållanden, föroreningar, särskilt växthuseffekten, samt användningen och förbrukningen av naturtillgångar, vilka också föregår konfliktsituationer. På det sociala området är miljöfrågor också viktiga, såsom tillgången till dricksvatten och sanitära förhållanden, tillgång till utbildning och sjukvårdssystem samt kampen mot fattigdomen. När vi fullföljer de tre huvudaspekterna av hållbar utveckling är det uppenbart att stimuleringen av den ekonomiska tillväxten och elimineringen av fattigdomen, tillsammans med garantin för miljöskydd, är de största utmaningarna för EU:s politik för utvecklingssamarbete.

Därför måste EU med denna politik även uppmuntra andra stora ekonomiska aktörer, såsom Förenta staterna, Kina och Indien, att bidra till genomförandet av en global hållbar utveckling. När man stimulerar den ekonomiska tillväxten är det viktigt att genomföra hållbar utveckling inom alla sektorer, att investera i icke-förorenande teknik, att införa alternativ energiteknik och, framför allt, att tillämpa uppförandekoder för företagen. När man talar om miljön är det viktigt att framhäva att internationella företag som verkar i utvecklingsländerna måste respektera miljön. Man bör börja med att genomdriva en kod för europeiska företags sociala ansvar.

När EU strävar efter att bekämpa försämringen av miljöskyddet i utvecklingsländerna bör man samarbeta mer aktivt med små och medelstora företag för att forma deras respekt för miljön. Skyddet av biologisk mångfald, övervakningen av miljöns ekologiska tillstånd och lämpliga åtgärder för att stödja detta är vår gemensamma skuld till kommande generationer. På det sociala området måste vi försöka uppnå de definierade millennieutvecklingsmålen, uppmuntra en hållbar konsumtionsmodell, bekämpa sjukdomar samt rikta mer officiellt utvecklingsbistånd till utbildning om hälso- och miljöfrågor.

Dessutom är det viktigt att blanda in det civila samhället, icke-statliga organisationer och kvinnor när det gäller att hitta lösningar på problemen med hållbar utveckling och stärka den sociala dialogen. Förutom dessa tre områden för hållbar utveckling skulle jag också vilja nämna stärkandet av institutionell kompetens som en prioriterad bifråga för alla sektorer. För att man ska kunna stödja institutionella, administrativa och rättsliga reformer samt utveckling av nätverk för infrastruktur och stöd till förvaltningen av de offentliga finanserna måste man utvärdera miljöpåverkan samt den ekonomiska och sociala inverkan.

Dessa är långsiktiga åtgärdsprogram för att uppnå ett hållbarhetsperspektiv i politiken för utvecklingssamarbete. EU kan dock redan vidta åtgärder för att uppnå hållbarhet genom att lösa frågan om exportstöd för jordbruksprodukter och uppmuntra importen av produkter som har framställts med hänsyn till hållbarhet och utan överträdelser av internationella avtal, stoppa kompetensflykten från utvecklingsländerna med hjälp av en hållbar invandringspolitik, stimulera investeringarna i utvecklingsländerna samt korrekt tillämpa målet att öka utvecklingsbiståndet till 0,7 procent av BNP.

  Ján Figeľ, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag ska försöka hålla mig inom min tilldelade talartid så att vi blir klara före midnatt!

Vi välkomnar naturligtvis detta betänkande som syftar till att integrera hållbarhetsperspektivet i politiken för utvecklingssamarbete. Det gläder mig att betänkandet stämmer väl med vår egen analys av frågan. Kommissionen har ett starkt engagemang för att öka integreringen av hållbarhetsperspektivet i politiken för utvecklingssamarbete. Det övergripande målet med samarbetet är att utrota fattigdomen inom ramen för hållbar utveckling. Vi arbetar i enlighet med de flesta rekommendationerna i betänkandet, och jag gratulerar föredraganden Danutė Budreikaitė. Jag ska ge några exempel.

För det första förbättrar vi integreringen av miljöfrågor i utvecklingspolitiken på flera olika sätt, bland annat genom personalutbildning, genom att inrätta en hjälpcentral för miljöfrågor, genom att systematiskt utarbeta nationella och regionala miljöprofiler samt vid behov genom strategiska miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar.

För det andra ökar vi stödet till utvecklingsländernas insatser för att anpassa sig till klimatförändringar. Vi arbetar med att förbättra vårt alliansbyggande med utvecklingsländerna när det gäller att anpassa sig till och minska klimatförändringarna. Eftersom den mest omedelbara följden av klimatförändringarna i utvecklingsländerna är extrema väderfenomen förbereder vi också en ny strategi för katastrofberedskap.

För det tredje främjar vi användningen av ren och förnybar energi genom särskilda projekt. Ett annat nytt initiativ som har tagits väl emot av det internationella samfundet är den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi.

För det fjärde arbetar vi hårt för att förhindra importen av trä av illegalt ursprung genom att förhandla fram frivilliga partnerskapsavtal enligt initiativet för skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel. Förhandlingar har nyligen inletts med Malaysia, Ghana och Indonesien.

Slutligen avsätter vi medel för att öka utvecklingsländernas möjligheter att förhindra dumpning av giftigt avfall och rensa ut fasta bekämpningsmedel.

Omfattande insatser krävs för att uppnå dessa och andra mål som tas upp i betänkandet. Europaparlamentets stöd när det gäller instrumentet för utvecklingssamarbete och klimatstrategin för miljö och naturtillgångar kommer att bli avgörande, och ur det perspektivet vill jag tacka er för ert engagemang och stöd.

  Horst Posdorf, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Jag kan inte göra annat än att tacka föredraganden Danutė Budreikaitė så hjärtligt för ett framgångsrikt arbete, och för ett mycket välbalanserat betänkande som inte ger upphov till ordstrider.

Betänkandet innehåller det centrala i det som utvecklingsutskottet ville framföra, för det första de utmaningar som klimatförändringen representerar, för det andra skyddet av biologisk mångfald, för det tredje skuldavskrivningen för de minst utvecklade länderna, för det fjärde främjandet av små och medelstora företag för ett bättre socialt, miljöinriktat och ekonomiskt samarbete i länderna i söder och för det femte mer utländsk direkt investering och större diversifiering i exporten.

I betänkandet uppmanas kommissionen att basera gemenskapens alla utvecklingsprogram på insyn och ansvarsskyldighet, eftersom korruption förstör hållbarheten i utvecklingsländerna, och därför förespråkar parlamentet att man inför oberoende enheter för att bekämpa den, tillsammans med en lämplig tilldelning av penningmedel till dessa, och jag kan inte göra annat än att be alla ledamöter i denna kammare att stödja betänkandet när vi nu ska rösta om det.

  Karin Scheele, för PSE-gruppen. – (DE) Herr talman! Jag skulle också vilja gratulera föredraganden. Länge rådde idén om att skyddet av miljön och hållbar utveckling var lyxfrågor som inte kunde diskuteras, för att inte tala om uppnås, förrän ett samhälle hade nått en viss utvecklingsnivå.

Hållbar utveckling har sedan dess blivit ett av millennieutvecklingsmålen, eftersom effekterna av dåliga miljövillkor påverkar fattigare människor på ett betydligt mer direkt sätt. Deras levnadsvillkor är till stor del beroende av naturtillgångar – till exempel 90 procent av de människor som lever i absolut fattigdom är beroende av skogen för sitt livsuppehälle. Det är också så att utvecklingsländerna drabbas hårdare av klimatförändringens följder än industriländerna som i hög grad bär ansvaret för den, och därför välkomnar vi kommissionens förslag till en minskning av koldioxidutsläpp från nya bilar före 2012 i hela EU.

I detta betänkande uppmanar vi ännu en gång Förenta staterna, och också Indien och Kina, att ratificera Kyotoprotokollet och göra gemensam sak med EU och ta ansvar för hållbar utveckling i hela världen.

Samtidigt som byggandet av infrastruktur kan vara en viktig faktor när det gäller hållbar utveckling är det också viktigt att komma ihåg de sociala förutsättningarna och miljövillkoren, så vi uppmanar därför kommissionen att göra en miljökonsekvensbeskrivning för varje projekt som får ekonomiskt stöd från EU och se till att denna blir tillgänglig för allmänheten.

Vi chockeras gång på gång över rapporter om de omänskliga förutsättningar som människor i utvecklingsländerna måste arbeta under, och tillämpningspraxis för europeiska företag som verkar i sådana länder måste verkligen göras effektivare. Vi måste också ta vårt ansvar och garantera att Internationella arbetsorganisationens grundläggande arbetsnormer efterlevs.

  Talmannen. Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på torsdag kl. 11.30.