Debatter

Torsdagen den 1 februari 2007 - Bryssel

3. Stadgar för det privata Europaaktiebolaget (debatt)

  Talmannen. Den första punkten är ett betänkande av Klaus-Heiner Lehne, för utskottet för rättsliga frågor, med rekommendationer till kommissionen om stadgan för europeiska privata aktiebolag (2006/2013(INI)) (A6-0434/2006).

  Klaus-Heiner Lehne (PPE-DE), föredragande. – (DE) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag är särskilt stolt över att detta ämne diskuteras i dag när ni, fru talman, håller i ordförandeklubban för första gången här i kammaren.

Handlingsplanen för bolagsrätt omfattar redan en undersökning av vilka ytterligare bolagsformer som kan bli aktuella för lagstiftning inom EU. Efter de undersökningar som gjordes då lämnades dessa frågor i stor utsträckning öppna. För några år sedan bjöd dock kommissionen in till diskussion om handlingsplanen om bolagsrätt och underkastade den en fullständig översyn. Parlamentet deltog fullt ut i denna diskussion och beslutade till följd av detta att utarbeta och debattera ett initiativbetänkande om europeiska privata aktiebolag.

Detta är bakgrunden till denna punkt på dagens föredragningslista. Vi har behandlat denna fråga noggrant och anordnat en utfrågning i parlamentet om den, efter vilken vi kunde konstatera att denna typ av europeiska privata aktiebolag verkligen behövs och att kommissionen måste ta initiativ till lagstiftning för att införa denna stadga. I synnerhet små industriföretag – exportinriktade företag som, när de bildar dotterbolag och företag i andra medlemsstater, i dag måste följa dessa länders bolagsrätt – skulle verkligen välkomna inrättandet av en europeisk rättslig form som gör det möjligt för dem att organisera sina dotterbolag i hela EU. För närvarande är de i stort behov av rådgivning, vilket möjligen gynnar juristerna, men det blir mycket dyrt eftersom man hela tiden måste pröva enskilda fall för att fastställa vilka rättigheter och skyldigheter som styrelseordföranden och styrelseledamöterna faktiskt har och hur de måste agera för att inte bryta mot lagen.

Jag anser att detta kan undvikas om man kan erbjuda dem en samlad europeisk rättslig form som reglerar ett antal kärnfrågor, framför allt styrelsens befogenheter och ansvarsfrågor, på ett enhetligt sätt på EU-nivå och därigenom erbjuda företagen någonting. Då blir det ingen extra byråkrati eftersom företagen själva kan välja om de vill ha denna bolagsform eller inte. Det blir helt enkelt något som de kan dra fördel av och som täpper till en verklig lucka i den lagstiftning som blir kvar efter det att vi har inrättat det europeiska aktiebolaget för stora företag.

Låt mig också i förbigående säga att de otillräckliga framsteg som gjorts tidigare vid utvecklingen av europeisk bolagsrätt är en förklaring till EG-domstolens utslag i mål som Inspire Art, och det är här som vi kan hjälpa till att tillhandahålla och inrätta ett föregångssystem i EU.

Jag anser att utskottet för rättsliga frågor, som har antagit betänkandet med stor majoritet, faktiskt enhälligt, har lyckats hitta en lämplig kompromiss mellan de olika synsätten på strukturen hos den typ av företag som finns på den europeiska kontinenten å ena sidan, och i det brittiska rättssystemet å andra sidan. Detta gäller särskilt emission av aktier, där vi har nått en bra kompromiss som bygger på tanken att aktier av princip bör finnas, dock utan krav på kontantutdelning. Då detta kan underlätta registrering anser jag att det är ett steg i rätt riktning som också visar hur kommissionen kan lägga fram ett förslag för rådet som därefter kan komma fram till en förnuftig kompromiss mellan de olika rättstraditionerna.

Det som ledamöterna i utskottet för rättsliga frågor, och säkerligen även parlamentet efter dagens omröstning, förväntar sig av kommissionen är att den i enlighet med fördragets bestämmelser, vår arbetsordning och det interinstitutionella avtalet agerar och snarast vidtar bestämda åtgärder för att lägga fram ett slutligt förslag till rättsakt för parlamentet och rådet.

Avslutningsvis vill jag nämna en annan aspekt som i viss mån har påverkat ändringsförslagen, nämligen diskussionen om arbetstagarnas medbestämmanderätt. Låt mig göra det fullständigt klart att det inte fanns en tillstymmelse till oenighet i våra överläggningar. Ingen försöker alltså begränsa arbetstagarnas rättigheter på något sätt. I den mån dessa rättigheter garanteras på nationell nivå så ska de också garanteras och bibehållas efter det att förslaget till rättsakt träder i kraft. Flera ändringsförslag har lagts fram om detta, men det betraktar jag inte som något avgörande eftersom de alla har samma syfte, nämligen att skydda arbetstagarnas rättigheter.

Ett sista påpekande, och då menar jag verkligen sista, för sedan är mina fem minuter slut. Jag välkomnar att rådets tyska ordförandeskap har slagit fast att det europeiska aktiebolaget är en fråga som ska prioriteras, och jag utgår därför ifrån att även rådet kommer att ge sitt stöd, precis som jag hoppas att en överväldigande majoritet snart kommer att göra här i kammaren.

  Charlie McCreevy, ledamot av kommissionen. (EN) Fru talman! Först och främst vill jag tacka utskottet för rättsliga frågor, och i synnerhet föredraganden Klaus-Heiner Lehne, för det utmärkta arbetet med betänkandet om stadgan för europeiska privata aktiebolag som ni kommer att rösta om i dag. Mina avdelningar håller redan på med att i detalj undersöka de förslag och rekommendationer som ges i betänkandet.

Det är nödvändigt att vi gör det lättare och billigare för små och medelstora företag att verka gränsöverskridande. Det är viktigt att vidta åtgärder som kan hjälpa små och medelstora företag att fullt ut utnyttja den inre marknaden.

Tillväxten för de små företagen är avgörande för den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Ett sätt att underlätta för små företag att expandera är att förenkla den nuvarande lagstiftningen och att minska den onödiga administrativa bördan. Denna börda är särskilt betungande för de små och medelstora företag som inte har stora juridiska avdelningar till sitt förfogande. Därför har jag beslutat att lägga fram ett meddelande om en förenkling av EU:s bolagsrätt under våren. Detta harmonierar väl med kommissionens mer allmänna program om en förenkling av EU:s regelverk, där det anges att den administrativa bördan ska minskas med 25 procent till 2012.

Jag stöder till fullo de initiativ som kan ge europeiska företag, och i synnerhet små och medelstora företag, ett flexibelt regelverk. I detta hänseende kan stadgan för europeiska privata aktiebolag bli ett användbart alternativ för dem. Denna idé stöddes av näringslivet i det senaste offentliga samrådet om framtida prioriteringar för handlingsplanen om bolagsrätt och företagsstyrning. Flera svarande betonade att ett sådant alternativ skulle ge större valfrihet åt företagen och minska kostnaderna för att efterleva regelverket för de företag som önskar bedriva verksamhet i flera olika medlemsstater. Några av våra svarande ifrågasatte emellertid nyttan med en sådan åtgärd, och som ni vet är kommissionen, i enlighet med principerna om bättre lagstiftning, tvungen att genomföra en konsekvensbedömning innan den lägger fram några initiativ. Därför håller nu mina avdelningar på att undersöka lönsamheten för en sådan stadga samt alternativa åtgärder för att ta itu med de aktuella problemen. Jag skulle endast föreslå en stadga för europeiska privata aktiebolag om konsekvensbedömningen tydligt visade att detta är det lämpligaste instrumentet för att hantera de problem som små och medelstora företag står inför i dag samt att den europeiska privata bolagsformen skulle vara användbar för dem när det gäller att expandera verksamheten och att utveckla den över nationsgränserna.

Tidigare erfarenheter av stadgan för europeiska aktiebolag har visat att inrättandet av en ny europeisk bolagsform skulle kunna bli en mycket lång och komplicerad process. Det slutliga resultatet skulle kunna bli rättsliga instrument som inte alltid är enkla att tillämpa. För att en stadga för europeiska privata aktiebolag ska bli givande krävs det att en överenskommelse snabbt kan nås. Slutresultatet måste vara enkelt att använda för de små och medelstora företagen och därigenom medföra ett verkligt mervärde.

Jag konstaterar att ert betänkande och den åtföljande resolutionen bygger på artikel 192 i EG-fördraget, där kommissionen uppmanas att lägga fram ett lagstiftningsförslag. I ramavtalet har kommissionen åtagit sig att beakta varje sådan begäran som sker i enlighet med artikel 192 i EG-fördraget. Min avsikt är att leva upp till dessa åtaganden. Vi kommer att göra en ingående utvärdering av de praktiska förslag som anges i betänkandet. Jag vill att mina avdelningar ska ta den tid som krävs för att omsorgsfullt beakta alla möjliga alternativ, i syfte att uppnå den bäst balanserade lösningen för små och medelstora företag. När konsekvensbedömningen har avslutats kommer jag att rapportera till er om resultaten och om de politiska slutsatser som vi har dragit av bedömningen.

  Andreas Schwab, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Fru talman! Som före detta kollega i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd vill även jag önska er lycka till på er nya post. Om alla talmän kunde hålla kammaren så tyst som ni har gjort denna förmiddag så skulle våra överläggningar verkligen bli mycket mer konstruktiva. Jag kan därför bara be er att fortsätta på den väg ni har slagit in på.

Jag vill påminna kommissionsledamoten om att små och medelstora företag är drivkraften bakom EU:s inre marknad. Detta upprepas kanske ständigt, men arbetet för att nå detta mål går ofta alltför långsamt. Även jag tillhör därför dem som anser att inrättandet av en europeisk rättslig ram, där framför allt egenföretagarnas och småföretagens intressen beaktas, är en ytterst viktig fråga, inte minst för inremarknadsutskottet.

Klaus-Heiner Lehnes initiativbetänkande är därför mycket välkommet, inte minst för att det sänder en viktig signal till kommissionen och, vill jag tillägga, också till rådets ordförandeskap, och jag vill tacka honom för hans utmärkta arbete med denna fråga.

Som tur är verkar många små och medelstora företag redan gränsöverskridande, vilket ni, herr kommissionsledamot, själv kunde konstatera när ni besökte min valkrets Offenburg. I många fall hämmas dock företagens engagemang och tillväxt av byråkratiska restriktioner och brist på erfarenhet av lokala rättsliga regler. Många små och medelstora företag från de nya medlemsstaterna har hittills haft en betydande konkurrensnackdel på grund av detta.

Att erbjuda en europeisk rättslig form i framtiden jämsides med de enskilda ländernas rättsliga former bidrar därför inte bara till att fullborda EU:s inre marknad, utan underlättar också för de små och medelstora företagen att bilda dotterbolag i andra europeiska länder och på så vis bygga ut sin verksamhet utanför det egna landets gränser.

Det viktiga här är att de kostnader för rådgivning och administration som är förknippade med att starta och driva ett företag kan minskas väsentligt och att gränsöverskridande näringsverksamhet inte längre måste ske med hänsyn till fler än en medlemsstats lagstiftning.

Enligt en undersökning av Tysklands handelskammare – jag kan bara uttala mig om tyska företag – är företagen mycket angelägna om att det ska finnas en europeisk rättslig form som tillgodoser de små och medelstora företagens behov. Företagen svarade att de betraktade denna rättsliga form som en ”lillasyster” till europabolaget och att bolagsformen måste vara smidig, praktisk och, framför allt, europeisk.

Jag vill därför säga till kommissionen att parlamentet genom detta betänkande talar om att det vill att kommissionen ska lägga fram ett förslag till rättsakt i enlighet med artikel 308 före årsskiftet. Vi välkomnar givetvis att ni förespråkar en konsekvensbedömning. Vi har dock också, i samband med andra direktiv som rör den inre marknaden och konsumentskydd, sett att där det finns en politisk vilja kan en konsekvensbedömning genomföras antingen snabbt eller med inriktning på vissa enskilda frågor. Jag vill därför uppmana er att påskynda konsekvensbedömningen för att kunna utarbeta ett förslag till rättsakt snarast möjligt. Jag vill också uppmana rådets tyska ordförandeskap att så fort som möjligt och med kraft föra denna fråga framåt.

  Manuel Medina Ortega, för PSE-gruppen. – (ES) Fru talman! Jag tror att detta är första gången jag äntrar talarstolen under ert ordförandeskap och jag vill därför passa på att gratulera er till er utnämning. Jag är säker på att ni kommer att fullgöra era uppgifter på ert sedvanliga oberoende sätt.

Sedan vill jag tacka Klaus-Heiner Lehne för hans betänkande. Jag anser att han har gjort ett gott arbete, men jag vill peka på några av de problem vi har.

För det första anser jag inte att utskottet för rättsliga frågor använder en lämplig lagstiftningsmetod när det lägger fram ett initiativbetänkande med en bilaga som inte har diskuterats tillräckligt.

Det är förarbetet till ett förslag till rättsakt som vi talar om. Vad vi gör är att uppmana kommissionen att överväga möjligheten att lägga fram en rapport, och jag menar att vi i detta skede bör begränsa oss till resolutionens första del.

Jag anser att resolutionsförslagets bilaga inte har debatterats tillräckligt. Vi kan därför inte utgå ifrån att bilagans slutsatser verkligen avspeglar ståndpunkten hos utskottet för rättsliga frågor.

För det andra anser jag att Charlie McCreevy har alldeles rätt i att vi inte bör stifta lagar för lagstiftandets skull – vårt tillkortakommande när det gäller europabolaget bör vara en varningsklocka för oss här. En konsekvensbedömning är därför uppenbart nödvändig.

Dessutom är det tydligt att vi här i parlamentet anser att det är nödvändigt att utforma en stadga för att göra det möjligt för små företag att bedriva verksamhet och att vi bör sträva efter detta.

När vi gör det står vi inför vissa svårigheter, exempelvis problemet med arbetstagarnas medbestämmanderätt. Vi har haft diskussioner om texten i skäl H. I min politiska grupp har det funnits vissa invändningar mot Klaus-Heiner Lehnes formuleringar.

Jag anser att den slutliga formulering som Klaus-Heiner Lehne har föreslagit är tillfredsställande och jag hoppas att vi kommer att kunna godta den i min grupp.

Jag anser med andra ord att Klaus-Heiner Lehnes förslag är bra. Vi kräver inte att kommissionen ska godta det, men vi ber den att överväga möjligheten.

Jag hoppas att Charlie McCreevy kommer att göra allt han kan för att se till att parlamentet får igenom sin ståndpunkt.

  Sharon Bowles, för ALDE-gruppen. – (EN) Fru talman! Först vill även jag gratulera er till utnämningen och till att ni leder er första debatt.

Jag måste också börja med att be föredraganden om ursäkt, för trots att jag deltog i utfrågningen om detta ämne hade jag inte möjlighet att delta i debatten i utskottet, och jag vet att det är lite irriterande när någon sedan dyker upp i plenum.

Jag välkomnar i allmänhet förslagets underliggande idé, men jag har vissa farhågor som jag hoppas att kommissionen ska undersöka närmare under det kommande arbetet med denna fråga. Herr Lehne! I motiveringen till betänkandet uppger ni att stadgan bör inriktas på de små och medelstora företagens behov. Kommissionsledamoten sa just samma sak, och jag håller med. Men stadgan omfattar förstås samtliga företag, förutom de multinationella företagen. För mig är det tydligt att om vi följer alla rekommendationer i bilagan är det snarare de medelstora än de små företagen som sannolikt kommer att gynnas av, eller välja, detta alternativ. Det skulle definitivt inte vara nybildade företag. De föreslagna kapitalkraven garanterar att så blir fallet. Jag vill inte att människor ska säga ”där står du som engelsman och vill inte ha några kapitalkrav”. Jag erkänner att kapitalet inte nödvändigtvis måste betalas in, och jag välkomnar försöken att hitta en kompromiss om detta, men det kommer ändå att få konsekvenser, särskilt för de små företagen.

Mindre företag, vare sig de är nybildade eller försöker expandera, har tillräckliga kostnader och svårigheter med att försöka ge garantier med både livrem och hängslen till banker, utan att det läggs på ännu ett lager av ekonomiska förväntningar. Och det faktum att aktieägarna skulle kunna förlora 10 000 euro, även om dessa inte betalas in vid starten, skulle utan tvivel innebära ytterligare ekonomiska förväntningar.

Nu kanske detta inte spelar någon som helst roll eftersom det är frivilligt, för om man inte gillar stadgan är man inte tvungen att tillämpa den. Om man emellertid föreslår något skulle jag föredra att det uppskattades, användes och var tillgängligt för samtliga företag.

Även om jag har sagt att incitamenten för att välja detta kan vara begränsade på vissa håll beror det inte på att små företag inte skulle driva gränsöverskridande verksamhet eller sträva efter att göra det. Flera jämförelsevis små företag har en omfattande gränsöverskridande verksamhet, och i beslut av EG-domstolen fastslås att de kan göra detta. Men eftersom det är valfritt kanske det inte spelar någon roll. Eller är det verkligen så det förhåller sig? Jag vill inte att den nya stadgan ska vara diskriminerande så att konsumenterna behöver bekymra sig över att ett företag som inte är tillräckligt stort för att anses vara värt att klassas som ett europeiskt privat aktiebolag inte är stort nog att bedriva verksamhet i Europa. Detta skulle strida fullständigt mot föreställningen om en inre marknad och den ömsesidiga betydelsen av att utveckla och driva små företag på denna marknad. På en inre marknad får storleken inte ha någon betydelse.

  Marek Aleksander Czarnecki, för UEN-gruppen. – (PL) Fru talman! Jag stöder helt tanken om att stadgan för europeiska privata aktiebolag ska baseras på gemenskapens lagstiftning och att hänvisningar till nationell lagstiftning ska undvikas. Målet är att skapa en ny rättslig form för små och medelstora företag, som är drivkraften i alla europeiska ekonomier. En ny rättslig form kommer också att främja gränsöverskridande verksamhet.

Vi får heller inte glömma att det krävs gemensamma insatser för att främja utvecklingen av den inre marknaden och därmed ekonomisk tillväxt. Om en enhetlig europeisk rättslig form inrättas kommer kostnaderna för rådgivning att minska. I de många länder som berörs kommer lagstiftningen inte längre att vara tillämplig på gränsöverskridande verksamhet. I stället kommer vi att ha en enda, enhetlig stadga. För att denna typ av företag ska bli konkurrenskraftiga på marknaden måste de vara flexibla och kunna anpassa sig efter marknadens krav. Detta kan åstadkommas genom att ge dessa företag en rad olika omvandlingsmöjligheter.

Här gör sig frågan om rättslig harmonisering gällande, till exempel vid gränsöverskridande flytt av säte. För att ett projekt av det här slaget ska kunna genomföras effektivt på marknaden måste det dock i första hand inriktas på säkerheten vid affärstransaktioner och på att skydda företagets kreditorer. Vi behöver fundera mer på dessa frågor.

  Godfrey Bloom, för IND/DEM–gruppen. – (EN) Fru talman! Jag tycker att det här är fullständigt fascinerande! Varje gång jag kommer hit är jag tvungen att le. Det man här i kammaren känner till om små företag är fullständigt otroligt. Genom att gå igenom parlamentsledamöternas CV har jag konstaterat att det inte finns någon som har haft något seriöst ansvar för ett litet företag någon gång i livet. Det är fantastiskt vad vi alla vet mycket om dessa saker!

År 1992 startade jag ett litet företag. Jag funderade lite och köpte sedan in några gammalmodiga, begagnade möbler. Jag funderade lite till och tänkte: ”Milda makter, vad har jag gjort? Jag har lämnat ett stort företag, och vad ska jag nu göra?”. Detta företag har nu förgreningar i Hongkong, Jersey, Kanalöarna och Sydafrika samt London och York, som är min valkrets.

Jag tror förvisso inte att jag skulle kunna göra något sådant igen. Det finns så många förordningar att det är otroligt. Om ni verkligen vill entusiasmera de små företagen i Europeiska unionen, och i synnerhet i Förenade kungariket, föreslår jag att personerna här i kammaren och kommissionen slutar upp med att lägga sig i alla andras affärer och att tala om för oss hur vi ska sköta vår verksamhet! Låt oss bara fortsätta, för om ni inte gör det kommer alltfler företag att flytta till Dubai, Bermuda och Kanalöarna – jag kommer att flytta halva min verksamhet till Kanalöarna som det nu förhåller sig.

Jag råder er och kommissionen att vänligen inte lägga er i de små företagens affärer så länge ni är så dåligt informerade!

  Ashley Mote, för ITS-gruppen. – (EN) Fru talman! Detta betänkande är en självmotsägelse. Regeringar kan inte detaljstyra företag. Sedan när har EU tagit initiativ till något som förbättrar handeln, minimerar kostnaderna, minskar byråkratin, skapar nytt välstånd och nya arbetstillfällen samt minskar trycket på företagen? När i all världen? De flesta regeringar kan endast hoppas på att bidra till den ekonomiska tillväxten genom att undanröja hindren och skapa ett företagarvänligt klimat. Regeringarna borde ägna sig åt att göra det möjligt för människor att lyckas med sina initiativ. Därefter bör de ta ett stort kliv tillbaka.

Förenade kungariket har ett mycket stort, permanent och växande problem när det gäller synen på EU. Tror någon på allvar att EU, genom att ta kontrollen över den bolagsrätt som rör små och medelstora företag, kommer att förändra eller förbättra den situationen? Tror ni verkligen att det är möjligt, särskilt när dessa förslag grundar sig på tyska och franska idéer om en social marknad?

Jag stöder det som Godfrey Bloom just sa. Hur många av er här har någonsin startat ett nytt företag på egen risk? Skapat nya arbetstillfällen? Grundat det själva och med framgång drivit det i, låt säga, 20 år? Hur många av er har gjort det? Hur många personer i utskottet har gjort det? Hur många av er vet vad det innebär att starta ett nytt företag i Förenade kungariket? Nåväl, jag ska tala om det för er. Med mindre än hundra pund och tio minuter i telefonen kan man göra affärer överallt. Jämför det med dessa förslag. Vi har haft vår bolagsrätt under århundraden i Förenade kungariket, så tackar så mycket. Och den fungerar alldeles utmärkt. Vi har också små och medelstora företag som driver handel över hela världen, och de klarar sig fint. De flesta av deras mardrömmar beror på tidigare vilseledande försök från EU:s sida att ”hjälpa till” med handeln på kontinenten. Merparten av den ”hjälpen” hindrar dem bara från att driva sin verksamhet, och tanken på ännu mer ”hjälp” skulle hälsas med fasa.

Under årens lopp har vi sett mästerstycken av oavsiktliga konsekvenser från det här stället. Det gäller arbetstidsdirektivet, som för en av mina arbetskolleger var det slutgiltiga beviset för att EU är fullständigt galet. Det gäller ansträngningarna för rättvisa konkurrensförhållanden, själva motsatsen till välstånd och skapande av sysselsättning, som helt och hållet hänger på att hitta olikheter. Och nu har vi fått licenser för godkända ekonomiska operatörer, som i väldigt stor utsträckning gynnar de som uppfyller kraven och försvagar alla andra genom extra kostnader och byråkrati. Till och med den socialistiska brittiska regeringen har räknat ut att detta förslag är en kostsam och riskfylld orimlighet som hör hemma i papperskorgen.

  Małgorzata Handzlik (PPE-DE). – (PL) Fru talman! Jag vill tacka föredraganden för ett mycket förnuftigt och detaljerat betänkande. Jag anser att det sänder ett mycket viktigt budskap till de små och medelstora företagen om att deras utveckling och verksamhet på EU:s gemensamma marknad snart kommer att bli väsentligt enklare. Det sänder också ett annat budskap till de små och medelstora företagen, nämligen att EU:s lagstiftare erkänner dessa företags betydelse för EU:s marknad och att de arbetar för att förbättra deras situation.

Det huvudsakliga målet för våra insatser i anslutning till den gemensamma marknaden bör vara att skapa en optimal situation där europeiska företag inte hämmas av onödig byråkrati eller kommersiella och tekniska hinder när de flyttar från ett land till ett annat eller expanderar till olika EU-länder. Det ska de kunna göra precis lika enkelt som när de flyttar inom det egna landet. Alla företag bör kunna bedriva verksamhet på samma villkor i hela EU. Först då kan man tala om en gemensam europeisk marknad som gynnar alla.

Klaus-Heiner Lehnes betänkande är ytterligare ett steg mot att utforma lagstiftning som syftar till att öka effektiviteten hos de små och medelstora företagens verksamhet på den gemensamma marknaden. Den kommer i hög grad att bidra till ökad ekonomisk verksamhet i de europeiska företagen, och därmed förbättra allas vår tillvaro och uppfylla ett av Lissabonmålen. Jag har själv varit företagare. Jag hade ett eget företag med ett hundratal anställda i femton år. Jag känner väl till de problem som entreprenörer möter och jag är övertygad om att förslaget om att utforma en stadga för europeiska privata aktiebolag är en utmärkt och välbehövlig lösning för företag som verkar gränsöverskridande.

Det är dock viktigt att agera försiktigt och att lära av misstagen från utarbetandet av stadgan för europabolag. Sådana företag fungerar inte som europabolag på grund av det stora antalet hänvisningar till nationell lagstiftning. Därför måste stadgan för europeiska privata aktiebolag baseras främst på gemenskapens lagstiftning, med så få hänvisningar till nationell lagstiftning som möjligt. En sådan strategi leder till att texten och de rättsliga bestämmelserna blir mer enhetliga. Dessutom ger det rättssäkerhet, som är avgörande för entreprenörer. Vi måste göra allt vi kan för att se till att stadgan blir så enhetlig som möjligt och innehåller så få hänvisningar som möjligt till enskilda rättsystem, samtidigt som det finns så många hänvisningar som möjligt till gemenskapens lagstiftning.

  Andrzej Jan Szejna (PSE). – (PL) Fru talman! Jag vill börja med att tacka föredraganden Klaus-Heiner Lehne för hans arbete med en fråga som är så avgörande för den europeiska integrationens framtid och för utvecklingen av det ekonomiska samarbetet på den inre marknaden. Den aktuella situationen för den inre marknaden är att vi redan har ett europabolag som är avsett för företag med stor kapitalbas. En rättslig form som underlättar även för små och medelstora företag att bedriva gränsöverskridande verksamhet har därför mycket stor betydelse.

Det är viktigt att komma ihåg att de små och medelstora företagen är den viktigaste drivkraften i den europeiska ekonomin och den främsta källan till sysselsättning för EU-medborgarna. Därför krävs det ytterligare insatser för att främja dessa företags ekonomiska verksamhet. De nya rättsliga lösningar som vi föreslår för våra entreprenörer måste dock övervägas noggrant. Vi bör lära av erfarenheterna från införandet av den rättsliga formen för europabolag på den gemensamma marknaden. Stadgan för dessa bolag tog lång tid att utarbeta och var resultatet av en kompromiss. Den slutliga kompromissen har faktiskt inte visat sig helt tillfredsställande. Vi bör därför lära av våra misstag, som Małgorzata Handzlik sa tidigare.

Stadgan för europeiska privata aktiebolag bör i största möjliga mån vara en enhetlig europeisk rättslig form. Den måste innebära att principerna för att starta och organisera företag förenklas. Det kommer att vara viktigt att en balans upprätthålls mellan skyddet för kreditorer, en flexibel företagsstruktur och affärstransaktionernas säkerhet. För att värna om flexibiliteten hos dessa företag krävs insatser för att underlätta omvandlingar, exempelvis fusioner eller ändring av företagets säte. Det finns därför alla skäl till att Europaparlamentets initiativbetänkande ska innehålla rekommendationer till kommissionen om stadgan för europeiska privata aktiebolag.

  Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk (UEN). – (PL) Fru talman! Det finns flera skäl till att utarbetandet av stadgan för europeiska privata aktiebolag är ett så avgörande projekt för att öka EU:s ekonomiska tillväxt.

För det första är Förenta staternas ekonomiska tillväxttakt, mätt i BNP-tillväxt, mer än dubbelt så hög som EU:s. Så har det varit i många år. Dessutom är den ekonomiska tillväxttakten i länderna i Sydostasien flera gånger högre än EU:s. För det andra kvarstår många interna hinder på den gemensamma marknaden som skapats genom fri rörlighet för kapital, varor och tjänster. För det tredje är förslaget till stadga för europeiska privata aktiebolag inriktat på små och medelstora företag, som utgör grunden för ekonomierna i alla EU:s medlemsstater. För det fjärde vore en stadga för europeiska privata aktiebolag ett mycket användbart instrument för genomförandet av Lissabonstrategin, där avskaffandet av hinder för utvecklingen av entreprenörskap i EU betonas starkt.

Allt detta är i sig ett skäl att stödja utarbetandet av en stadga för europeiska privata aktiebolag. Det är dock viktigt att inte upprepa de misstag som gjordes vid utarbetandet av stadgan för europabolag. Marknaden har inte velat godkänna europabolag som en företagsform, trots den långa och svåra processen med att utarbeta denna stadga. Åtgärder måste därför vidtas för att se till att stadgan för europeiska privata aktiebolag har så få hänvisningar som möjligt till medlemsstaternas nationella lagstiftning, så att den är relativt flexibel till sin karaktär och skapar trygghet för både företagsägare och leverantörer.

  Achille Occhetto (PSE). – (IT) Fru talman, mina damer och herrar! Detta lagstiftningsförslag om stadgan för europeiska privata aktiebolag är mycket viktigt. Det är faktiskt avgörande, inte bara för att avskaffa hindren för handeln, utan också för att utveckla produktionsfaktorn på gemenskapsnivå. Därför finns det tveklöst ett behov av att skapa enhetliga rättsliga begrepp för att övervinna den rådande rättsliga ovissheten.

Vi får dock inte glömma att bolagsrättsreformen, förutom målen att försöka göra marknaderna öppna och skydda spararna, även direkt kommer att påverka framtiden för den europeiska sociala modellen. Om det är ett berättigat mål att låta företag flytta vart de vill för att dra fördel av den inre marknaden måste även våra arbetstagare ges samma transnationella rättigheter.

Detta var tankesättet bakom några av mina ändringsförslag, av vilka vissa godkändes, som syftade till att skydda rätten till medbestämmande, information och samråd då ett företag omvandlas till ett europeiskt privat aktiebolag. Vi talar här om en viktig anpassning som kommer att innebära att större uppmärksamhet fästs vid aspekterna av stärkandet av det sociala Europa, där ett av de grundläggande inslagen måste vara medinflytande för arbetstagarna.

Vi stöder därför detta viktiga förslag och tackar Klaus-Heiner Lehne för hans arbete. Vi vill påpeka för kommissionen att om det är ett berättigat mål att låta företag flytta vart de vill för att dra fördel av den inre marknaden, måste detta genomföras utan att marknadskraven skadar kraven på social jämställdhet.

  Charlie McCreevy, ledamot av kommissionen. (EN) Fru talman! Jag vill tacka ledamöterna så mycket för deras kommentarer om detta viktiga ämne. Tillväxten för små och medelstora företag är avgörande för den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Därför är det nödvändigt att hjälpa dessa små företag att expandera. Genom att undersöka den rättsliga formen hos företag som verkar över nationsgränserna kan man bidra väsentligt till detta.

Jag kommer att beakta Klaus-Heiner Lehnes betänkande. Eftersom detta faller inom ramen för artikel 192 i EG-fördraget är vi skyldiga att göra detta inom en snar framtid. Men även om det inte föll inom ramen för denna artikel skulle jag ändå behandla det på snabbast möjliga sätt. Jag ger er det löftet.

  Talmannen. Herr kommissionsledamot! Jag vill tacka er för att ha deltagit i debatten.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i dag kl. 11.30.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Dominique Vlasto (PPE-DE). – (FR) Inrättandet av stadgan för europeiska privata aktiebolag har både medlemsstaternas och industrins stöd och jag gratulerar föredraganden till hans utmärkta betänkande och hans pragmatiska rekommendationer.

Jag stöder bestämt utarbetandet av denna stadga av två skäl. Det första är att antagandet av denna stadga kommer att bidra till att avskaffa ett av hindren för de små och medelstora företagens rörlighet. Företagsägare är alltför ofta motvilliga mot att göra affärer eftersom de inte förstår de rättsliga bestämmelserna särskilt väl, särskilt när de etablerar sig i en annan medlemsstat.

Det andra skälet är att denna stadga kommer att göra det möjligt för oss att avsevärt öka den rättsliga insynen och därigenom skapa förtroende hos de olika ekonomiska aktörerna. Faktum är att förtroende är avgörande för handelsförbindelser och utgör grunden för en välmående ekonomi.

Jag stöder därför Klaus-Heiner Lehnes betänkande, med ett undantag: dess rekommendation 7. Att införliva rättsligt förkastligt beteende i stadgan för privata aktiebolag skulle innebära att avsnitt VI i fördraget måste ändras och att kopplingen mellan stadgan och våra nationella lagar skulle försvåras i onödan.

Jag anser därför att denna bestämmelse strider mot målen för stadgan för europeiska privata aktiebolag: att skapa bättre lagstiftning och underlätta vardagen för EU:s entreprenörer.