Zoznam 
 Predchádzajúci 
 Nasledujúci 
 Úplné znenie 
Postup v rámci schôdze
Postupy dokumentov :

Predkladané texty :

RC-B6-0109/2007

Rozpravy :

PV 15/03/2007 - 11.3
CRE 15/03/2007 - 11.3

Hlasovanie :

PV 15/03/2007 - 12.3

Prijaté texty :


Doslovný zápis z rozpráv
Štvrtok, 15. marca 2007 - Štrasburg Revidované vydanie

11.3. Nigéria
Zápisnica
MPphoto
 
 

  Le Président. – L'ordre du jour appelle le débat sur cinq propositions de résolution sur le Nigeria(1).

 
  
MPphoto
 
 

  Michael Gahler (PPE-DE), Verfasser. – Herr Präsident! Ich muss ganz ehrlich sagen: Dringlicher als alle drei Themen, die wir in dieser Woche debattieren, fände ich eine Debatte über die Entwicklung der Lage in Simbabwe. Die detaillierten Berichte, die ich erhalte, sind erschütternd. Aber wegen der Beschränkung auf drei Themen in der Dringlichkeitsdebatte, die wir uns selbst auferlegt haben, ist das heute leider nicht möglich. Ich hoffe, dass wir in der Arbeitsgruppe „Parlamentsreform“ diese Selbstbeschränkung bei der Dringlichkeitsdebatte abschaffen.

Was die Situation in Nigeria betrifft, ist es nach unserer Auffassung angemessen, die Defizite im Bereich der Menschenrechte, gerade auch vor den bevorstehenden Wahlen, insgesamt zu beleuchten, und nicht auf ein Thema zu beschränken. Wir sind auch der Auffassung, und haben das entsprechend formuliert, dass der vorliegende Gesetzentwurf in Nigeria Verstöße gegen grundlegende Menschenrechte enthält. Wir sind gegen jegliche Diskriminierung aufgrund der sexuellen Orientierung, und wir sind auch der Auffassung, dass die Intimsphäre eines Menschen seine ausschließliche Privatsache ist, die staatlicherseits nicht kriminalisiert werden darf.

Wir sehen es als eine Verletzung der Meinungsfreiheit an, wenn jemand dafür mit Gefängnis bestraft wird, wenn er für liberalere gesetzliche Regelungen eintritt. Wir glauben aber, dass eine Entschließung zu Nigeria auch zu den anderen Problemen Stellung nehmen muss, die die Menschen insgesamt dort bedrücken, nämlich die weit verbreitete Gewalt, die Korruption, die Straffreiheit für Menschenrechtsverletzer, die politischen Einschüchterungen im Vorfeld der Wahlen, möglicherweise auch durch Sicherheitskräfte, die Gefährdung der Unabhängigkeit der nationalen Wahlkommission, die Tatsache, dass dort die Todesstrafe weiterhin in Kraft ist, dass es weiterhin — vor allem in den Landesteilen, wo die Scharia praktiziert wird — entwürdigende Körperstrafen gibt, und dass auch das Problem der Kinderarbeit sehr virulent ist. Weil wir diese Punkte insgesamt betrachten wollen, ziehen wir es vor, für unsere eigene Entschließung zu stimmen, und nicht für den gemeinsamen Entwurf.

 
  
MPphoto
 
 

  Erik Meijer (GUE/NGL), Auteur. – Voorzitter, Nigeria is een land van verscheidenheid. Er wonen vele volkeren met uiteenlopende talen en culturen. Alleen door de Britse kolonisatie zijn ze bijeen gebracht in één staatsverband. Afscheidingsbewegingen zoals die van Biafra zijn al lang geleden met een enorme militaire overmacht onderdrukt. Het heeft bijgedragen tot de militarisering van het land.

We zien nu de ontwikkeling dat de relatief grote individuele vrijheid in het christelijke zuiden waar Europese normen het meeste zijn doorgedrongen, wordt onderworpen aan de strenge leefregels uit het traditioneel geïsoleerde orthodox-islamitische noorden. Nog sterker dan in de Verenigde Staten, waar president Bush tevergeefs probeerde om in de grondwet een verbod vast te leggen op huwelijksrelaties tussen personen van hetzelfde geslacht, wordt in Nigeria geprobeerd homoseksualiteit tegen te gaan. Het gaat er zelfs niet meer alleen om ontmoediging, maar om een poging tot uitroeiing.

Dit leidt er niet alleen toe dat geen huwelijken tussen personen van gelijk geslacht of daaraan min of meer gelijkwaardige rechtsposities worden toegestaan, maar ook dat alle personen die betrokken zijn bij belangenorganisaties van homoseksuele mannen en lesbische vrouwen strafbaar worden gesteld. Rechten die eerder vanzelfsprekend leken, dreigen in de nieuwe wetgeving te worden afgeschaft. Door homoseksualiteit te verbieden en te vervolgen verdwijnt dat verschijnsel niet. Het leidt alleen tot rechtvaardiging van geweld en onderdrukking tegen een deel van de bevolking.

Dat geweld past in eerdere pogingen om verkrachte vrouwen die ongehuwd een kind ter wereld brachten, daarvoor de doodstraf toe te dienen. Die opmars van in de wet vastgelegd onrecht moet bestreden worden. We moeten die krachten in Nigeria die op zulke wetten aandringen, duidelijk maken dat die leiden tot onaanvaardbare situaties en in dit geval ook tot de verdere opmars van geslachtsziekten, waaronder aids. Europa mag daarover niet zwijgen, ook niet als we graag Nigeriaanse olie importeren.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophia in 't Veld (ALDE), Auteur. – Voorzitter, ik ben het wel eens met de heer Gahler dat er heel veel meer problemen zijn in Nigeria en ook in andere landen, maar soms liggen problemen zo gevoelig en zijn zij zo moeilijk dat je er echt de spotlight op moet zetten en dat je een speciale inspanning moet leveren om die problemen uit te roeien.

De situatie van homoseksuelen is overal in de wereld problematisch. Het gaat hier om een schending van de fundamentele mensenrechten en ik denk dat het echt zaak is dat het Europees Parlement en de Europese Unie in de wereld het voortouw nemen in de strijd tegen de criminalisering van homoseksualiteit. Daarom ben ik ook heel blij dat deze resolutie hier ter tafel ligt en ik hoop ook dat we de consequenties daaruit gaan trekken, dat wil zeggen dat, als Nigeria geen gevolg geeft aan de oproep van het Europees Parlement, we echt onze relaties met Nigeria moeten gaan herzien. Want het kan niet zo zijn dat we hier altijd mensenrechten propageren en vervolgens, als onze partners zich niet daaraan houden, onze ogen sluiten. We moeten daarin echt consequent zijn.

Ik wou tenslotte nog eens een keer direct het woord richten tot president Obasanjo, die ooit uit handen van de Liberalen de prijs voor vrijheid heeft ontvangen voor zijn werk ten bate van de democratie in zijn land. Ik zou hem nog een keer willen oproepen om zich in te zetten voor alle inwoners van zijn land, ook de homoseksuele Nigerianen.

 
  
MPphoto
 
 

  Józef Pinior (PSE), autor. – Panie Przewodniczący! Nie ulega wątpliwości, że powinniśmy się dzisiaj zająć także sytuacją w Zimbabwe i ostatnimi represjami w stosunku do opozycji politycznej w tym kraju.

Moja grupa polityczna przedstawia rezolucję dotyczącą Nigerii. Sytuacja w Nigerii jest w tej chwili bardzo dokładnie przez nas badana ze względu na tak zwany „same sex marriage prohibition act”, który miał już swoje pierwsze i drugie czytanie w parlamencie. Nigeria posiada ogromny prestiż i znaczenie w samej Afryce oraz na gruncie porządku globalnego w dzisiejszym świecie. Jednocześnie w Nigerii mamy ciągle do czynienia z przemocą, łamaniem praw obywatelskich, czy choćby z takimi naruszeniami praw człowieka, jak pracą przymusową dzieci i handlem dziećmi.

Ustawa, o której mówię w tej chwili, budzi szczególne zaniepokojenie. Chciałbym zwrócić uwagę na to, że nie tylko zabrania ona małżeństw w obrębie tej samej płci, ale grozi aresztowaniem i więzieniem za samo mówienie o prawach różnych społeczności seksualnych, za organizowanie się w klubach, za organizowanie się w stowarzyszeniach oraz organizacjach o charakterze kulturalnym.

Nie ma żadnych wątpliwości, że przyjęcie tej ustawy przez parlament Nigerii może oznaczać bardzo poważne naruszenie praw człowieka i praw obywatelskich w tym kraju. Chciałbym zwrócić uwagę, że tak ten projekt został potraktowany przez Human Rights Watch, która w swoim oświadczeniu z 28 stycznia określiła tę ustawę, jako przejaw homofobii.

Parlament Europejski musi zwracać uwagę we wszystkich krajach, szczególnie w krajach, które cieszą się tak dużym prestiżem i szacunkiem jak Nigeria, i które stanowią dla nas tak ważny punkt odniesienia w kształtowaniu międzynarodowego porządku politycznego, na przestrzeganie w nich praw człowieka, praw obywatelskich i współczesnej kultury.

 
  
MPphoto
 
 

  Carl Schlyter (Verts/ALE), Författare. – Herr talman! Trots många problem har situationen blivit bättre sedan militärdiktaturens fall 1999. Det är därför nu märkvärdigt att man plötsligt arbetar fram en lag som försämrar de mänskliga rättigheterna. Redan är homosexualitet förbjuden och kan straffas med allt från böter till 14 års fängelse, och vi vet att det på delstatsnivå finns sharialagar som ger 100 piskrapp för en ogift och t.o.m. dödstraff för en gift person. Nu vill man införa ett förbud inte enbart mot homosexuella bröllop, utan t.o.m. att vara vittne eller hjälpa till med planeringen av bröllopet, med upp till fem års fängelse.

Kan någon här förklara för mig hur det skulle kunna vara livsfarligt samhällsomstörtande att bevittna en kärleksförklaring mellan två människor? Jag kan inte begripa hur det skulle kunna vara straffbelagt. Eftersom lagen även förbjuder varje form av stöd till homosexuella att organisera sig riskerar även advokater och aktivister för mänskliga rättigheter att drabbas, vilket då omöjliggör en debatt om homosexuellas rättigheter.

Något som faktiskt sker idag är att det t.ex. finns tillräckligt stor tolerans för homosexualitet för att den största dagstidningen, This Day, ska ha kontaktannonser för lesbiska. Denna lag har ingenting med aidsspridning att göra, som en del hävdar – det stora flertalet smittade är heterosexuella – och även om den hade sådana skäl vore de korkade, eftersom fasta förhållanden minskar smittspridningen och man i sådana fall borde uppmuntra och underlätta giftermål mellan homosexuella. Nigeria har mer behov av kärlek och samhörighet och det är att slå in på ett återtåg mot diktatur och förtryck om denna typ av lagar godkänns. Jag uppmanar presidenten att avskaffa den.

 
  
MPphoto
 
 

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, w imieniu grupy PSE. – Panie Przewodniczący! Chciałabym zwrócić uwagę Komisji na projekt ustawy, o której tutaj dzisiaj mówimy, a która ma zostać przyjęta w trzecim czytaniu pod koniec obecnej legislatury w Nigerii. Projekt ustawy w sposób otwarty narusza podstawowe prawa i wolności obywatelskie, w sposób jawny dyskryminuje część obywateli oraz może doprowadzić do wzrostu homofobii w społeczeństwie.

Zakaz rejestracji wszelkich stowarzyszeń i zgromadzeń, które zrzeszają osoby o odmiennej orientacji seksualnej usankcjonowany jest dodatkowo karami więzienia za wszelkie próby publicznej, a nawet prywatnej prezentacji podobnych treści. Co więcej, istnieje ryzyko, iż polityka ta w konsekwencji ograniczy dostęp osób z grupy LGTB do usług medycznych, co osłabi skuteczność działań już podjętych w walce z AIDS.

Wobec powyższego, państwa członkowskie oraz Komisja powinny podjąć zdecydowane kroki i nie dopuścić do przyjęcia ustawy w obecnym kształcie przez władze Nigerii. Unia Europejska musi ponadto wyciągać wnioski na przyszłość i bardziej podkreślać wagę zapisu o zakazie wszelkiej dyskryminacji w umowach podpisywanych z krajami ACP oraz państwami trzecimi.

 
  
MPphoto
 
 

  Marco Cappato, a nome del gruppo ALDE. – Signor Presidente, onorevoli colleghi, mi pare che dobbiamo rispondere alla sollecitazione del collega Gahler, che si chiede e ci chiede se ci siano questioni più gravi e più importanti fuori e dentro la stessa Nigeria.

Io ritengo di sì, condividendo l'opinione della collega in 't Veld, ma ritengo altresì che questa risoluzione vada sostenuta per due motivi importanti: la prima è che abbiamo la possibilità di agire prima che succeda qualcosa di grave. Invece di dover inseguire gli avvenimenti per i prossimi 15 o 20 anni e lamentarci per le condanne che questa legge comporterebbe se venisse applicata a migliaia di individui – com'è accaduto numerose volte con la stessa Nigeria, per esempio sulle condanne a morte – abbiamo la possibilità, come Parlamento europeo, di muoverci in anticipo. Credo sia un'occasione d'oro.

Potrebbero esserlo anche i segni di cedimento, da parte del Presidente Obasanjo, nei confronti della pressione integralista del fondamentalismo islamico negli Stati del Nord. I nostri rapporti di amicizia ma anche di critica dura, quando serve, potrebbero aiutare il Presidente a resistere al disastro del fondamentalismo, che anche in Nigeria rischia di prendere piede.

 
  
MPphoto
 
 

  Marcin Libicki, w imieniu grupy UEN. – Panie Przewodniczący! Z wieloma aktami prawnymi spotykałem się w tej Izbie, z którymi się nie zgadzałem – to jest naturalne w życiu politycznym. Jest to chyba pierwszy przypadek aktu, który ma być uchwalony przez tę Izbę, z którym nie zgadzam się tak głęboko. A nie zgadzam się tak głęboko z powodu jego niewiarygodnej hipokryzji. Mój sąd opieram na pięciu faktach. Po pierwsze Parlament Europejski chce mieszać się do cudzych spraw, ale do cudzych spraw nie przestępczych, nie kryminalnych tylko do aktów prawnych, które suwerenne państwo chce przyjąć w celu uregulowania swoich spraw obyczajowych.

Po drugie w zaproponowanej tu wspólnej rezolucji miesza się krytykę zaproponowanych przepisów z domniemanymi przestępstwami, które mają w wyniku tych aktów prawnych nastąpić. Po trzecie Nigeria prowadzi dramatyczną walkę z AIDS. Chce ona ukrócić zarówno te sposoby, przez które AIDS jest najczęściej przenoszona, jak i turystykę seksualną, europejską turystykę seksualną. My chcemy im to uniemożliwić pod płaszczykiem rzekomej obrony przed AIDS.

Po czwarte proponuje się rzecz nieprawdopodobną. W punkcie czwartym mowa jest o sankcjach. Sankcjach, których nie zastosowano wobec ludobójstwa w Chinach, w Tybecie, na Sri Lance, w Sudanie, a tutaj okazuje się, że traktujemy to państwo, tak jak powinno się było potraktować, a tego nie zrobiono, państwa, które dopuszczają się największych przestępstw.

Po piąte uważam za niewłaściwe w najwyższym stopniu umieszczenie tego w punkcie porządku dziennego, który dotyczy praw człowieka. Po szóste będę przeciwko tej wspólnej rezolucji, będę głosował za rezolucją PPE, chociaż też się z nią nie zgadzam, ale uważam, że wtedy jest większa szansa obalenia tej rezolucji, która po prostu obraża zdrowy rozsądek.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda, en nombre del Grupo Verts/ALE. – Discrepo, señor Libicki, éste es un tema fundamental de derechos humanos y de derechos fundamentales. Mientras que en varios países del mundo se está imponiendo la lógica y el sentido común y se están adoptando leyes que no sólo eliminan la discriminación, sino que la penalizan en relación con las personas LGBT (lesbianas, gays, bisexuales y transexuales), en otros países, como en Nigeria, como en los Estados Unidos, incluso dentro de la Unión Europea, se están impulsando iniciativas legislativas que van hacia atrás como los cangrejos. Por lo tanto, teníamos que reaccionar.

En un país en cuyo Código Penal, capítulo 42, sección 214, se penaliza con 14 años de prisión el mero hecho de tener relaciones sexuales entre personas del mismo sexo, adultas, ahora el Ministerio de Justicia nigeriano pretende ir un poco más allá y penar incluso con 5 años de prisión a quienes, siendo del mismo sexo, decidan casarse así como a quienes les casan.

Al parecer, no basta con las reiteradas peticiones de la Comisión de Derechos Humanos de las Naciones Unidas de que los Estados eliminen toda ley discriminatoria para la población LGBT ni tampoco con la evidencia de que las personas LGBT son personas de pleno derecho, como las personas heterosexuales. Por lo tanto, creo que esta Cámara tenía que reaccionar ante un tema tan flagrante, y así lo ha hecho, y lo celebramos.

 
  
MPphoto
 
 

  Marios Matsakis (ALDE). – Mr President, Nigeria is a huge African country which, since the end of military dictatorship in 1999, has been struggling to accomplish modern-day democratic reforms. The forthcoming elections have once again brought issues relating to respect for human rights to the forefront of political debate. In this respect, the Africa Director of Human Rights Watch has very pertinently commented: ‘Nigeria needs leaders who will tackle the country’s appalling human rights problems.’ The issue of freedom of sexual orientation and the decriminalisation of homosexuality, albeit a sensitive one, is regarded by the developed world as important in relation to an individual’s freedom, as long as it does not infringe on other people’s freedoms.

We call upon the Nigerian authorities, and in particular the Nigerian parliamentarians and senators, to bear this in mind when considering a relevant bill presently before them. This motion for a resolution should in no way be taken to mean that the homosexuality issue is regarded by the European Parliament as taking precedence over other areas of concern, such as Nigeria’s corruption epidemic or the abominable state of affairs with respect to the abusive behaviour by government security forces. Nigeria needs to remedy these areas quickly too.

 
  
MPphoto
 
 

  Neelie Kroes, Member of the Commission. Mr President, the European Commission has been following the evolution of the Same-Sex Marriage (Prohibition) Act submitted early last year to the Nigerian Federal Executive Council. The Commission shares the deep concern already expressed by international organisations, including the UN, through the Secretary-General’s special representative on human rights defenders, concerning the heightened level of discrimination, violation of individual rights and restriction of the right of free association that this bill would introduce, if approved.

The Commission equally shares the analysis by Nigerian and international human rights associations concerning the potential repercussions on persons engaging, or being suspected of engaging, in same-sex relationships. The same is true for human rights defenders advocating against the negative human rights implications of this homophobic bill. The bill would put them at greater risk of arbitrary arrest, detention, torture and ill-treatment. It would also restrict and silence the action of local human rights organisations. The bill reinforces the excessively severe provisions already in place. Nigeria’s criminal code punishes consensual homosexual conduct with up to 14 years’ imprisonment, while the shariah penal code adopted in 11 states in northern Nigeria lays down the death penalty for livat [‘sodomy’].

The bill would also infringe a number of international human rights laws and treaties that Nigeria ceded to and ratified, possibly its own Constitution and key articles of the Cotonou Agreement. In view of the above and of the conclusions on EU relations with Nigeria adopted by the General Affairs and External Relations Council in 2003, the Commission would like to confirm its readiness to contribute to the implementation of the resolution this House is about to adopt. The Commission is prepared to actively participate, along with the Member States, in the political dialogue foreseen under Article 8 of the Cotonou Agreement. This political dialogue will fully address the specific issue concerning the Same-Sex Marriage Bill as well as the essential elements regarding human rights, democratic principles, the rule of law and good governance listed in Article 9 of the Cotonou Agreement.

Finally, the Commission encourages the European Parliament to follow up last year’s visit by its former President, Mr Josep Borrell Fontelles, to the Nigerian Parliament, with a view to establishing a regular dialogue between the two parliaments.

 
  
MPphoto
 
 

  Le Président. – Le débat est clos.

Le vote aura lieu à la fin des débats, c'est-à-dire dans un instant.

 
  

(1)Voir procès-verbal

Právne upozornenie - Politika ochrany súkromia