Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 28 mars 2007 - Bryssel

15. Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt

  Talmannen. Nästa punkt är anföranden på en minut i enlighet med artikel 144 i arbetsordningen.

  Zita Pleštinská (PPE-DE). – (SK) I nästan alla länders historia har det funnits magra år på grund av naturliga eller sociala händelser. Den hungersnöd som drabbade Ukraina 1932 och 1933 var dock ett undantag. Miljoner bönder i Ukraina dog till följd av en avsiktlig politik som syftade till att trakassera befolkningen genom svält. Detta vedervärdiga brott som begicks av den totalitära regimen i före detta Sovjetunionen mot miljoner oskyldiga invånare i Ukraina var ett av de grymmaste brotten under 1900-talet.

Jag uppskattar det gemensamma engagemanget från alla ledare i Ukraina för att försöka återupprätta historisk rättvisa och sprida ljus på ett förflutet som har hållits hemligt under så många år. Tidigare skulle ett försök att fördöma den helige Stalins totalitära metoder minst ha lett till en fängelsedom på livstid – vilket var fallet för min far som gick igenom nio års helvete i arbetsläger – eller så skulle det omedelbart ha lett till döden.

De förkrossande bilder som nu finns att se i utställningen om hungersnöden, vilken invigdes av Europaparlamentet i närvaro av Viktor Janukovitj, måste fungera som en uppmaning till oss att kraftfullt fördöma stalinismens och före detta Sovjetunionens fruktansvärda brott. Genom att erkänna hungersnöden som ett folkmord uttrycker Europaparlamentet sin solidaritet med det ukrainska folket och kommer att göra det i en skriftlig förklaring, förklaring 4/2007, vilken jag tror att de flesta ledamöter kommer att underteckna före den 15 april.

  Martin Schulz (PSE). – (DE) Fru talman! Jag har också haft intryck av att Jonathan Evans och Neena Gill knappt kan tygla sin entusiasm för sina gruppledare.

Jag skulle vilja varna er och ledamöterna här i parlamentet för att en ström av mycket upprörande händelser är starkt oroande för oss. I flera månader har vi sett ett ökande antal attacker på journalister i Europeiska unionen. Detta är närmare bestämt en utveckling i Bulgarien, som bara är ett exempel på en lång utveckling som har gett oss anledning till oro. I Bulgarien har journalister som har uttryckt åsikter om ett extremt högerparti, som också är företrätt här i Europaparlamentet, utsatts för fysiska, psykiska och materiella hot från företrädare för detta parti. Som jag har sagt är detta ett parti som också är företrätt här i parlamentet, och vi bör – vi verkligen måste – uppmärksamma det faktum att angreppen på journalister vars åsikter anses obehagliga av vissa politiska krafter också finns inom Europeiska unionen, och inte bara utanför. Jag uppmanar er att vara vaksamma och garantera att journalister skyddas, får behålla sitt oberoende och inte skadas!

  Marios Matsakis (ALDE). – (EN) Fru talman! I går var det 200-årsjubileum av slaveriets avskaffande. Det brutala systemet hängde ihop med den världsomspännande kolonisationen som utfördes av framför allt europeiska länder, och även om slaveriet avskaffades finns kolonisationen fortfarande kvar. Två av EU:s medlemsstater, Storbritannien och Frankrike, har fortfarande kolonier i dag. Storbritannien har 14 kolonier och Frankrike många fler. De brittiska kolonierna, förutom Brittiska Antarktis, omfattar totalt 50 000 km2 och 250 000 invånare. De franska kolonierna omfattar totalt 123 000 km2 och 2,5 miljoner invånare. EU:s institutioner blundar inför att det begås allvarliga brott mot de politiska och mänskliga rättigheterna hos medborgarna i dessa kolonier.

Europaparlamentet är inget undantag. Det finns inte minsta omnämnande av kolonisationen i någon av de årliga rapporter om mänskliga rättigheter som parlamentet har antagit genom åren, och alla försök att föra ämnet på tal av enskilda parlamentsledamöter får blankt nej. Vad märkligt, eller ska jag säga vad skenheligt! Vi fördömer brott mot mänskliga rättigheter av alla länder i världen förutom när det gäller våra egna medlemsstater. Är detta vad EU står för? Fy skäms!

  Hanna Foltyn-Kubicka (UEN). – (PL) Fru talman! Det är svårt att på en hand räkna hur många gånger Europaparlamentet, andra gemenskapsinstitutioner eller Europarådet har uppmanat Vitryssland att avhålla sig från metoder som kränker medborgarnas grundläggande rättigheter.

Att Alexander Lukasjenkos regim reagerar på alla uppmaningar från Europa var tydligt förra söndagen, när en dag avsedd att högtidlighålla frihet blev ett tillfälle som påminde vitryssarna om att de lever under tvång. Tårgas, polisbatonger och vattenkanoner är tyranners svar på folkets längtan efter bröd och frihet. Vi kan inte låta en man håna hela Europa och ostraffat leda sin auktoritära regim mittför näsan på oss.

Som företrädare för ett enat Europa måste vi fortsätta att vidta åtgärder för ett fritt Vitryssland. Vi bör också ställa oss frågan om de medel vi hittills har använt oss av är tillräckliga, om vi inte på ett mer kraftfullt sätt borde följa upp de krav vi ställer på landets myndigheter och om vi inte borde ge den demokratiska oppositionen i landet mer effektivt och öppet stöd.

  Věra Flasarová (GUE/NGL). – (CS) Ett viktigt inslag i EU:s strategi är jämställdhet mellan män och kvinnor. Men allmänheten informeras inte regelbundet i alla medlemsstater om vikten av jämställdhet.

I det planerade partnerskap som skapats som en del av Equalprogrammet ingår initiativet för jämställdhetsdagen som redan firas i en del medlemsstater den 19 juli. Målet är att skapa respekt för jämställdhet, att ge en positiv bild av partnerskapet mellan kvinnor och män och att öka medvetenheten bland allmänheten om frågans betydelse.

Jämställdhetsdagen vänder sig också till män eftersom även män kan drabbas av diskriminering och förfördelning. Denna internationella dag är ett bevis på uppskattning för de långsiktiga insatserna av kvinnorättsaktivister, och den stärker kvinnors politiska, ekonomiska och sociala ställning. Den främjar också lika möjligheter för båda könen.

Den 19 juli ligger i almanackan nära fars, dag vilket är en möjlighet att betona vårt gemensamma intresse för fäders roll i att ta hand om barn och familj. Jag anser därför att detta jämställdhetsår för alla är ett utmärkt tillfälle att införa en jämställdhetsdag i EU.

ORDFÖRANDESKAP:  MOSCOVICI
Vice talman

  Jim Allister (NI). – (EN) Herr talman! Jag vill återknyta till talmannens kommentarer förut om utvecklingen i Belfast och säga att euforin härifrån kring den politiska utvecklingen i Belfast är förståelig.

Jag måste dock tala om för parlamentet att jag och många i Nordirland inte ser något att fira med att de som personligen sanktionerade, utövade och oförbehållsamt stödde en kampanj av fruktansvärd terrorism som tog död på tusentals oskyldiga landsmän har fått ett överilat tillträde till regeringen. Jag säger ”överilat” eftersom Sinn Féin fortfarande plockar ut godbitarna ur sitt stöd för polisen, med framstående medlemmar som fördömer polisens rättmäktiga gripanden vid allvarliga brott och som vägrar att samarbeta fullt ut med polisen när det gäller att ställa ansvariga för sådana övergrepp som Omagh-bombningen inför rätta, där 29 oskyldiga människor dödades.

Var annars i världen kan man hitta ministrar i regeringen som har oupplösliga band med och kanske fortfarande är medlemmar av ett olagligt arméråd till en egen olaglig privat armé? Ändå är det detta som många här i parlamentet applåderar i Nordirland.

Av ondska kan inget gott komma.

  Атанас Папаризов (PSE). – Г-н Председател, българските граждани и редица правозащитни и професионални организации, с масови публични изяви и демонстрации, отбелязаха седемте години от задържането на петте български медицински сестри и палестинския лекар, осъдени на смърт от либийския съд. Резолюцията на Европейския парламент от 18 януари и заключенията на Съвета по общи въпроси от 22 януари и 22 февруари са израз на загрижеността на европейските институции и на страните-членки за положението на българските медици. Солидарността на страните-членки и постоянната загриженост на европейските институции са основа въпросът на българските медицински сестри да се реши. Единната европейска позиция, която, надяваме се, Европейският съюз и страните-членки ще изработят до края на този месец, може да стане основа за разговори с либийската страна за приключване на случая.

Уважаеми г-н Председател, уверен съм, че Европейският парламент, Съветът на министрите и Европейската комисия ще продължат съгласувано да действат в полза на решаването на въпроса на българските медицински сестри в Либия.

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). – (PL) Herr talman! I Berlinförklaringen framställs de värden som är gemensamma för alla européer, däribland mänskliga rättigheter och demokrati. Det råder inget tvivel om att det är en rättmätig förklaring där de för medlemsstaterna och medborgarna i Europeiska unionen gemensamma värdena kortfattat framställs. Där framhålls också de principer om jämställdhet och solidaritet som den europeiska integrationen bygger på, och de värden som Europeiska unionen alltid sätter högt: mångfald och suveränitet.

För Europas medborgare är förklaringen ett bevis på att unionen är det enda effektiva svaret på de utmaningar som globalisering och konkurrens utgör.

Men i dokumentet sägs ingenting konkret om den framtida utvidgningen av EU eller något mer bestämt om en framtida gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

Enligt min uppfattning är förklaringen en bra början för framtida arbete på den nya strukturen för Europeiska unionen. Men den är snarare ett formellt uttalande än en inspirerande inledningsakt. Om Berlinförklaringen ska utgöra en ny början måste det finnas en god vilja hos medlemsstaterna. Europas framtid ligger i våra händer. Det är något vi måste tänka på.

  Marco Cappato (ALDE). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Talmannen i detta parlament reagerar vanligtvis när ledarna för diktaturer (Kina, Kuba och andra) angriper Europaparlamentets resolutioner och beslut.

Men företrädaren för en absolutistisk stat, Vatikanstaten, nämligen kardinal Angelo Scola, beklagade djupt att ”på områden som äktenskap, familj och liv” – jag citerar kardinal Scola – ”är det inte lämpligt att det nuvarande Europaparlamentet gör ständiga uttalanden och faktiskt utövar påtryckningar och påtvingar villkor på enskilda länder”.

Kardinal Scola har gjort liknande uttalanden inför talmannen för vårt parlament, och jag anser därför att talmannen för Europaparlamentet och även själva parlamentet borde reagera som de vanligtvis gör när parlamentets oberoende och överväganden angrips.

  Mario Borghezio (UEN). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Giornale di Milano – en italiensk tidning – och några nyhetsbyråer, både italienska och ukrainska, har rapporterat om en händelse som har påverkat alla dem djupt som fortfarande har minnen och till och med saknar familjemedlemmar i samband med det öde som drabbade dem som föll i andra världskriget.

Frågan gäller kvarlevorna av mer 200 italienska soldater som olyckligtvis begravdes i mark som hör till en liten stad i Ukraina, där det redan en gång har gjorts ett försök att uppföra en enorm byggnad på tio våningar. Idag görs ett nytt försök i form av en plan på att bygga en stormarknad där.

I kraft av de värden som Europeiska unionen bygger på anser jag att vi klart borde uttala vårt fördömande och inta en fast ståndpunkt. Jag uppmanar därför talmannen att tala med de ukrainska myndigheterna i syfte att förhindra denna skändlighet.

  Bairbre de Brún (GUE/NGL). – A Uachtaráin, ó thaobh an méid a dúirt Uachtarán na Parlaiminte inniu faoi imeachtaí na seachtaine seo i mBéal Feirste, ba mhaith liom fosta fáilte a chur roimh ráiteas na seachtaine seo ó Ian Paisley agus ó Gerry Adams.

Léiríonn an comhaontú idir Sinn Féin agus agus an DUP – agus an gealltanas soiléir sin ó Ian Paisley faoi athbhunú na n-institiúidí polaitiúla ar an ochtú lá de mhí na Bealtaine – tús ré nua polaitiúla in Éirinn. Bhí sé d’onóir domsa freastal ar an chruinniú stairiúil idir Sinn Féin agus an DUP dhá lá ó shin. Taispeánann na cainteanna agus taispeánann an comhaontú idir ár ndá pháirtí cad is féidir a bhaint amach anois.

Ba mhaith le Sinn Féin caidreamh nua a thógáil inar féidir le gach duine a bheith páirteach i dtodhchaí rathúil, shíochánta agus chóir. Caithfear dul i ngleic ar ndóigh le cuid mhór dúshlán agus cuid mhór deacrachtaí go fóill, ach níor chóir do dhuine ar bith meas faoi luach a thabhairt ar chuntasacht fhorbairtí na seachtaine seo, agus na féidearthachtaí a chruthaíonn siad don dul chun cinn polaitíochta in Éirinn.

  Мартин Димитров (PPE-DE). – Уважаеми г-н Председател, уважаеми колеги, оставам с впечатлението, че европейският комисар Ласло Ковач е решил да увеличи всички възможни минимални акцизи, започна с алкохола, продължи с дизела.

На 13 март Европейската комисия прие предложение за промяна на Директива 96, като предвижда увеличаване на минималните нива на акциза върху дизел от 302 евро на 380 евро за хиляда литра. Според Комисията, с увеличението на акциза се опазва околната среда. В анализа си Комисията пропуска да отбележи, че страни като България и Румъния още не са достигнали сегашните минимални нива на акцизите, а се предлага ново увеличение. Ако се приеме това предложение, България ще трябва да увеличи акциза върху дизела с 40%. Това би довело до покачване на цените на основни потребителски стоки абсолютно несъизмеримо с ръста на доходите в България. Едно такова нарастване на цените ще доведе до евроскептицизъм, особено в източната част на Европейския съюз и до проблеми с приемането на еврото. Европейският парламент трябва категорично да се противопостави на едно такова необосновано предложение.

  John Attard-Montalto (PSE). – (MT) De konsekvensbedömningar som har genomförts för byggandet av denna återvinningsanläggning i Marsascala anses av alla vara ett skämt, även av tjänstemän på den maltesiska miljömyndigheten. I detta förfarande togs ingen hänsyn till en rad punkter i de givna ramarna, och det stred mot flera EG-direktiv. Den undersökning som genomfördes av erforderliga tekniska lösningar har inte tillkännagivits, medan den jämförande utredningen av alternativa lokaliseringar anses brista i grundlighet och vara manipulerad och till och med felaktig.

Socioekonomiska undersökningar av områdets invånare genomfördes inte omsorgsfullt och inte heller i överensstämmelse med direktiven, medan undersökningen av hälso- och miljökonsekvenser lämnades helt utan avseende. Man måste komma ihåg att denna anläggning ska byggas i ett befolkat område, endast 250 meter från bostadsområden.

  Danutė Budreikaitė (ALDE). – (LT) Via Baltica-projektet har stor betydelse för att integrera transportsystemen i Östersjöområdet, Nord- och Centraleuropa med övriga länder i Europeiska unionen. Europeiska kommissionen har i Europeiska gemenskapernas domstol anfört besvär mot att Polen bygger omfartsleden kring Augustów på Via Baltica, vilken påbörjades innan Polen gick med i EU. Framställningen bygger på yrkanden om att miljöskyddskraven för Rospudadalen, som den projekterade viadukten måste gå genom, kommer att åsidosättas. Enligt planerna kommer upp till 4 procent av projektmedlen att gå till ersättning för skador på miljön, till övergångsställen för djur och till återplantering av skog. Kommissionen har inte föreslagit någon alternativ sträckning och har inte lagt fram något tydligt förslag om kompensation. Men inga sådana miljöskyddsfrågor har väckts när det gäller den nordeuropeiska gasledning som planeras gå genom Natura 2000-områden och som kan få ekologiska konsekvenser som är omöjliga att förutse. Europeiska kommissionen oroar sig inte heller för invånarna i Augustów och de föroreningar som de får stå ut med. Kommer vi någonsin att få se ett slut på Europeiska unionens dubbelmoral när det blir frågan om de ”stora grabbarna” i Europa och deras strategiska partner Ryssland?

  Milan Gaľa (PPE-DE). – (SK) Europeiska kommissionen har inlett fördragsbrottsförfaranden mot Slovakien med anledning av att vissa ägare till fartyg som seglar under slovakisk flagg utnyttjar tjänster som tillhandahålls av bulgariska och turkiska klassningsföretag. Kommissionen har ännu inte tagit upp dessa i sin lista över godkända klassningsföretag. Problemet gäller tjugo fartyg som seglar under slovakisk flagg. Fartygen ägs av utländska företag som är registrerade i olika länder.

Men när allt kommer omkring blir det Slovakien som kommer att få betala 480 miljoner slovakiska kronor i böter. Kontrakten med de berörda företagen ingicks före EU-anslutningen, och de var långfristiga. I november förra året trädde ett nytt direktiv i kraft som ålade medlemsstaterna att endast erkänna de företag som har godkänts av Europeiska unionen.

Slovakien har bett Europeiska unionen att erkänna det bulgariska klassifikationsregistret. Jag anser att Slovakien kommer att göra sitt bästa för att rätta till situationen så snart som möjligt. Av den anledningen vill jag be kommissionen att inte handla överilat.

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (PSE). – (PL) Under de gångna veckorna har det skrivits mycket i europeisk press om konflikten mellan den polska polisen och miljögrupper som försvarar den unika Rospudadalen (Dolina Rospudy) som är ett unikt område skyddat av programmet Natura 2000.

Vi vet redan att Europeiska kommissionen har hänskjutit frågan om den planerade vägen genom Rospudadalen till Europeiska gemenskapernas domstol. Även om jag uppskattar de ansträngningar som görs av kommissionsledamoten med ansvar för miljön, Stavros Dimas, måste jag uttrycka mitt djupa beklagande av att det inte har varit möjligt att lösa dödläget och komma fram till något slags uppgörelse med den polska regeringen istället för att onödigtvis splittra det polska samhället. Ett brott mot gemenskapsrätten skulle i själva verket kunna leda till att Polen, eller rättare sagt de polska skattebetalarna, måste betala böter på flera miljoner, medan det nuvarande avbrottet av arbetet på vägen förlängs. Det faktum att man inte har enats om någon alternativ sträckning kommer inte att bidra till att lösa de rådande transportproblemen för invånarna i området.

Det verkar än en gång som om vanliga medborgare i slutändan kommer att få betala för myndigheternas envishet och bristande kunskaper om lagstiftningen.

  Brian Crowley (UEN). – (EN) Herr talman! För att återknyta till Berlinförklaringen förra helgen och färdplanen för 2009 som året för vitalisering eller förnyelse av fördraget med anknytning till Europavalen vill jag föreslå att vi utser 2009 till barnets år, inte bara för att skydda de mest sårbara och fastställa gemensamma krav i EU för hur vi skyddar våra barn, utan även som en röst av optimism för hur framtida generationer kan fortsätta projektet med Europeiska unionen efter 50 år av uppbyggnad och utveckling. Jag vill därför lägga fram detta förslag och be mina kolleger att ge det så mycket stöd som möjligt.

  Laima Liucija Andrikienė (PPE-DE). – (EN) Herr talman! Jag vill uppmärksamma er på överenskommelsen om EU:s nya externa stödinstrument och särskilt det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet som ger parlamentet ökad kontroll över genomförandet av gemenskapens stöd.

Parlamentet är berett att inta en aktiv roll i genomförandet av EU:s externa stödinstrument, men kommissionen är inte redo för ett öppet samarbete i rätt tid med parlamentet.

Parlamentet är endast delaktigt i förfarandet med att lägga fram dokument – det vill säga strategidokument, handlingsplaner och nationella vägledande program – precis innan de antas, när det knappt finns någon möjlighet att ändra eller ha en åsikt i frågan. Därför blir parlamentet bara en passiv åskådare av genomförandet av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

Med hänsyn till detta anser jag att vi bör uppmana kommissionen till att kommunicera med parlamentet och involvera parlamentet fullkomligt och i rätt tid i framläggandet, genomförandet och övervakningen av den europeiska grannskapspolitiken, särskilt det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

  Jörg Leichtfried (PSE). – (DE) Herr talman! Jag är glad att jag äntligen har fått ordet på tredje försöket, men jag kan definitivt se att om till och med gruppordförandena använder detta tillfälle att tala så blir möjligheterna ännu mindre för en stackars vanlig enkel parlamentsledamot som jag.

Jag vill i starkast tänkbara ordalag kritisera den polska regeringens avsikt att förvisa sjuka personer – till och med medborgare i Europeiska unionen – från sitt land. Jag anser att det är en massiv attack mot Europeiska unionens grundläggande friheter, däribland etableringsfriheten och den fria rörligheten för personer. Jag vill uppmana Europeiska kommissionen att vidta de nödvändiga åtgärderna för att få ett slut på denna ständiga provokation av de två bröder som leder regeringen.

Jag skulle också vilja veta varför kommissionen vidtar omedelbara åtgärder inom så många områden, till exempel när det gäller frågan om de tyska studenterna i Österrike, och ändå inte gör något alls åt enorma problem som detta. Jag anser att det är skandal.

  Avril Doyle (PPE-DE). – (EN) Herr talman! Joseph Conrad sa en gång att det alla människor egentligen är ute efter är någon form av eller kanske bara någon formel för fred. När vi firar 50-årsjubileet av detta unika europeiska projekt som har medfört fred och stabilitet till vår kontinent har denna vecka också varit oöverträffad, anmärkningsvärd och oerhört positiv när det gäller fred och framsteg på Irland. Till slut har vi inte bara en form av fred, utan en formel för en fredlig framtid för de irländska medborgarna i norr och söder.

Jag vill varmt välkomna den nya regeringen och dess återkomst till Nordirland. De största politiska gruppernas, unionistpartiet DUP och Sinn Féin, beslut denna vecka att sitta ner ansikte mot ansikte för att enas om en maktdelning inom sex veckor är en oerhört lovande milstolpe och äntligen slutspelet i den utdragna fredsprocessen i Nordirland efter 40 år av våld.

Det är viktigt att vi i Europaparlamentet erkänner veckans unika händelser i Stormont. Jag vill även lyfta fram särskilt den roll som Unionsvänliga partiet i Ulster och Socialdemokratiska arbetarpartiet, David Trimble och John Hume, de föregående ledarna, de nuvarande ledarna …

(Talmannen avbröt talaren.)

  Neena Gill (PSE). – (EN) Herr talman! Jag vill uppmärksamma er på de senaste händelserna i Pakistan när det gäller avskedandet av högsta domstolens ordförande, Iftikhar Mohammed Chaudhry, som ledde till utbredd oro i landet.

I december förra året tog jag som ordförande i Delegationen för förbindelserna med länderna i Sydasien och Sydasiatiska organisationen för regionalt samarbete (SAARC) upp frågan om vikten av frihet inom rättsväsendet och medierna på hög nivå under ett besök i Pakistan. Det är därför en besvikelse att vi får rapporter om brist på båda delarna. Jag är dock tacksam över att Pakistans EU-ambassadör har försett mig med uttalanden från sin regering om dess åtaganden inom tryckfrihet, och jag ser särskilt positivt på dess försäkran om att upprätthålla ett oberoende rättsväsende.

Jag vill dock starkt uppmana Europaparlamentets talman att i öppenhetens intresse skriva och be om en kopia av den hänvisning som skickades till det högsta rättsliga rådet, liksom en fullständig förklaring av skälen bakom det högsta rättsliga rådets beslut att avskeda domare Chaudhry.

Slutligen vill jag också be talmannen att starkt uppmana Pakistans regering till, oavsett hur motiverat avskedandet av domaren är, att hålla öppna förhör så att världssamfundet kan bedöma rättvisan i den pågående rättgången.

  Robert Evans (PSE). – (EN) Herr talman! Jag håller mig i samma världsdel och vill uppmärksamma parlamentet på den förvärrade situationen i Sri Lanka där eldupphöret i princip är icke-existerande. Jag anser att detta är en tragedi. Fler än 200 000 människor tvingas nu fly på grund av de nya striderna. Över 3 000 civila och naturligtvis ett antal soldater på varje sida har dödats.

En sak som parlamentet skulle kunna göra är att uppmana till att oberoende observatörer av mänskliga rättigheter kartlägger eventuella övergrepp och de många övergrepp som begås av Sri Lankas säkerhetsstyrkor, Tamilska tigrarna och andra beväpnade styrkor som finns runt omkring på ön. Jag anser att Europaparlamentet måste agera för att stödja människorna på denna underbara ö och få till stånd en fredlig lösning och ett slut på denna konflikt så fort som möjligt.

Tack så mycket. 47 sekunder!

(Applåder)

  Talmannen. – De sekunder som ni har sparat har ni gett till Neena Gill.

  Carlo Fatuzzo (PPE-DE). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! När jag lämnade Bergamo för att flyga till Bryssel mötte jag en delegation av 27 änkor, en för var och en av Europeiska unionens stater, som protesterade över att den efterlevandepension som betalas till änkor efter pensionärer och arbetstagare bara utgör halva den pension som deras makar tog emot.

Änkorna bad mig ta upp denna fråga i Europaparlamentet – som jag gör – för att vara säkra på att deras begäran skulle höras av alla de 27 stater som bildar Europeiska unionen. De hoppas att en europeisk pension äntligen ska införas som ger lika, bättre rättigheter för alla EU-medborgare, och det är något som även jag kräver.

  Talmannen. – Vi måste tyvärr gå vidare till nästa punkt på föredragningslistan. Jag vill dock informera er om att vid sammanträdet i Strasbourg i april kommer alla de som har begärt ordet i dag att prioriteras, förutsatt att de registrerar sig på nytt, för formens skull. Talmannen vid detta sammanträde kommer att få information om detta, och dessa parlamentsledamöter kommer att placeras högst på talarlistan.

  Димитър Стоянов (ITS). – В съвременното демократично общество медиите и тяхната свобода са нещо много важно. Тяхното влияние над обществото е толкова голямо, че ние често се обръщаме към тях като към четвърта власт.

Вземам думата по отношение на изказването на г-н Шулц, което ме засегна лично, относно свободата на медиите. Защото ние знаем, че в съвременната демокрация основната характеристика на всяка власт е, че тя бива контролирана по някакъв начин, за да не се позволяват злоупотреби с нея. И за да ви опиша по-добре какъв е случаят специално, който г-н Шулц имаше предвид в България ...

(г-н Стоянов и прекъснат от председателя)

  Talmannen. – Herr Stoyanov! Jag måste avbryta er där. Jag vill veta enligt vilken artikel i arbetsordningen ni begär ordet och i vilken fråga, för just nu är ert anförande av ganska allmän karaktär.

  Димитър Стоянов (ITS). – Относно чл. 145 от Правилника.

(Г-н Стоянов е прекъснат от председателя)

  Talmannen. – Jag vill påminna er om att i artikel 145 föreskrivs, när det gäller en talare som begär ordet för att göra ett personligt uttalande, att han inte får ”yttra sig i sakfrågan utan skall begränsa sitt inlägg till att vederlägga yttranden som under debattens gång fällts om ledamotens person eller påståenden om ledamotens åsikter eller för att tillrättalägga sina egna tidigare yttranden”. Jag ber er därför att avstå från att tala i allmänna frågor och att hålla er till det ärende som bekymrar er, eftersom ni har begärt ordet för att göra ett personligt uttalande.

  Димитър Стоянов (ITS). – Не съм съгласен г-н Председател, защото моят отговор изисква изясняване на обстоятелствата, за да мога да отхвърля твърденията ...

(Г-н Стоянов е прекъснат от председателя)

  Talmannen. – Ni behöver inte hålla med eller misstycka. Detta är arbetsordningen.

  Димитър Стоянов (ITS). – Значи това е диктатура, г-н Председател.

(Г-н Стоянов е прекъснат от председателя)

Няма свобода на словото в този парламент.

Няма свобода на словото в този парламент.

(Г-н Стоянов е прекъснат от председателя)

Това е свободата на словото в този парламент. Отнема се думата, без да се даде възможност....

(Председателят отнема думата на г-н Стоянов)

  Talmannen. – Det här är ingen diktatur, det är tvärtom en demokrati. Vi har en arbetsordning, och den måste följas. Ingen parlamentsledamot får göra yttranden av allmän karaktär i detta parlament i vilket ämne som helst.

Herr Stoyanov! Jag var av uppfattningen att ni begärde ordet för att göra ett personligt uttalande. Så är inte fallet, och jag kan inte tillåta er att fortsätta.