Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 23 april 2007 - Strasbourg

20. Kommissionens årliga politiska strategi för budgetförfarandet för 2008 (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Kyösti Virrankoski, för budgetutskottet, om kommissionens årliga politiska strategi för budgetförfarandet för 2008, Avsnitt III – Kommissionen (2007/2017(BUD)) (A6-0123/2007).

  Kyösti Virrankoski (ALDE), föredragande. – (FI) Herr talman! Först av allt vill jag tacka det tyska ordförandeskapet och i synnerhet Dalia Grybauskaitė för ett utmärkt samarbete, liksom budgetutskottets ordförande och alla de politiska gruppernas samordnare och skuggföredragande.

Kommissionens meddelande om den årliga politiska strategin är det första steget i sammanställningen av den nya budgeten. Parlamentets svar kommer att bli dess första ståndpunkt.

För det första vill jag tala om meddelandets uppbyggnad. Kommissionen har ett eget klassificeringssystem för att definiera politikområden: välstånd, solidaritet, säkerhet, frihet och stärkandet av EU:s ställning i den globala politiken. Denna uppdelning är svår att följa eftersom den inte överensstämmer med uppbyggnaden av den fleråriga finansieringsramen eller budgeten. För genomblickbarhetens skull bör denna klassificering förändras i framtiden.

Kommissionen presenterar en strategi som bland annat handlar om klimatförändringar och åtgärder inom energisektorn. Lissabonstrategin är fortfarande viktig, liksom kontroll över invandringen och åtgärder för att stärka EU som global aktör, men dessa är bara några av parlamentets prioriterade frågor. Till parlamentets huvudmål hör också att godkända program ska genomföras på ett framgångsrikt sätt, mindre byråkrati och bättre, effektivare och mer ändamålsenlig administration. I samband med årets budget kom man överens om att se över personalutnyttjandet. Denna översyn ska bli klar den här månaden. Parlamentet anser att den är mycket viktig.

Verksamhetsbaserad budgetering och ledning är nyckeln till bättre administration. Den började ta form efter det att Santerkommissionen avgick. Parlamentet vill understryka att det är viktigt att denna utveckling fortsätter. Det är det enda sättet att öka effektiviteten, minska byråkratin och klargöra ansvarsförhållandena. De årsrapporter som generaldirektörerna lämnar in är en viktig del av detta.

Administrationen blev en viktig punkt i det här betänkandet eftersom kommissionen än en gång föreslog flera decentraliserade organ: två genomförandeorgan och ytterligare ett, det europeiska teknikinstitutet, för forskning. Dessutom är avsikten att öka finansieringen till flera organ på bekostnad av operativa bemyndiganden.

Decentraliserade organ är problematiska eftersom de finansieras via andra budgetrubriker och till och med program. Därför ligger de administrativa kostnaderna för dem normalt inte under utgiftskategori 5, vilket skapar större otydlighet. För det andra är det inte säkert att den personal som arbetar inom dessa organ syns i EU:s budget. Av det skälet är det viktigt att övervaka det totala antalet anställda i EU. För det tredje kan organens ansvarsområden vara oklara. Det måste göras fullständigt klart för allmänheten vem som ansvarar för vilka beslut. Det är just detta ansiktslösa beslutsfattande som framstår som ett enormt hinder när man bedömer allmänhetens förtroende för EU. För det fjärde måste vi fråga oss hur en hierarkisk administration kan främja utförandet, om den överhuvudtaget gör det. Således kommer parlamentet att granska inrättandet av de nya decentraliserade organen och andra administrativa kostnader mycket ingående. Av alla dessa skäl kom parlamentet och rådet i trepartsmötet överens om en resolution där dessa frågor ska behandlas, och kommissionen uppmanas att vidta vissa ytterligare åtgärder.

Ett annat problem är förseningar av program som redan har beslutats. Kommissionens politiska strategi för nästa år går i stort sett ut på att försena program som redan har beslutats. Att på detta sätt flytta tyngdpunkten framåt eller bakåt är omotiverat, eftersom den fleråriga finansieringsramen bara har gällt några månader. Program som har beslutats måste fullföljas enligt planerna. Att ta medel från marginalerna är dessutom ett sätt att ytterligare reducera parlamentets möjligheter att till exempel investera i pilotprojekt och förberedande åtgärder, särskilt under utgiftskategorierna 1a och 3. En annan fara är den fortsatta ökningen av outnyttjade anslag, utestående åtaganden, som gör det svårare att nå politiska mål längre fram.

Parlamentets politiska mål handlar, som jag nämnde tidigare, om Lissabonstrategin, en hållbar klimat- och energipolitik, ett snabbt genomförande av struktur- och sammanhållningspolitiken, en stringent invandringskontroll, en ändamålsenlig informations- och kommunikationspolitik och en gemensamt beslutad utrikes- och säkerhetspolitik. Vi hoppas att det preliminära budgetförslaget kommer att skapa en bra grund för upprättandet av nästa års budget.

  Dalia Grybauskaitė , ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Den årliga politiska strategin är uppbyggd kring Barrosokommissionens fyra strategiska prioriteringar som vi enades om ända från början. Ändringarna jämfört med föregående budgetår läggs dock fram politikområdesvis enligt metoden för verksamhetsbaserad budgetering. Den årliga politiska strategin fungerar som en fast referensram när vi tar fram vårt preliminära budgetförslag och vårt lagstiftnings- och arbetsprogram. Den kan självklart inte förutspå slutresultatet som även innefattar Europaparlamentets och rådets prioriteringar.

Den andra punkten som vi vill överväga är den granskning som kommissionen precis har avslutat på begäran av parlamentet. Den kommer att antas vid kommissionens sammanträde i morgon. Jag kan dock redan nu meddela att resultatet från denna djupgående och seriösa granskning är mycket tillfredsställande, särskilt eftersom vi bekräftade behovet av utvidgning, som exakt motsvarar de belopp som kommissionen och parlamentet enades om 2002. De 1 600 extra tjänster som behövs för rådets, parlamentets och kommissionens nya prioriteringar kommer att täckas enbart genom interna omplaceringar. Det är ett mycket gott resultat av den granskning som vi utförde på begäran av parlamentet.

Vi kommer också att ta hänsyn till både parlamentets och rådets oro över finansieringen av de 25 decentraliserade organen och därmed kommer vi att anpassa vårt tillvägagångssätt i det preliminära budgetförslaget som jag kommer att lägga fram för er i nästa vecka.

När det gäller genomförandeorganen – som vi har fyra av och två till på förslag – kommer kommissionen som alltid att uppfylla villkoren för kostnadseffektivitet och öppenhet innan något sådant organ inrättas. Kommissionen är öppen för att diskutera frågan med Europaparlamentet, bland annat eventuella ytterligare förbättringar av överenskommelserna mellan kommissionen och Europaparlamentet om dessa genomförandeorgan, vilket vi nämnde under trepartsmötet.

Föredraganden uppmanar i sitt betänkande till en ”resultatinriktad budget” och jag delar helt och hållet Kyösti Virrankoskis åsikt och tillvägagångssätt. Nästa onsdag kommer jag därför enligt överenskommelsen vid sammanträdet i budgetkontrollutskottet att lägga fram det preliminära budgetförslaget där jag i så stor utsträckning som möjligt kommer att försöka fullfölja, ta hänsyn till och återspegla de åsikter som uttryckts i dagens diskussioner.

Jag hoppas att vi får en lyckad start på vårt nya förfarande för det nya budgetåret.

  Michael Gahler (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för utrikesfrågor. – (DE) Herr talman! I en av punkterna i yttrandet från utskottet för utrikesfrågor står det att vi behöver tillräckliga anslag till det ökande antalet insatser inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Jag hoppas att kommissionsledamoten kommer att tillämpa de planer som hon just har presenterat för den kommande veckan även för GUSP.

Vi har särskilt understrukit ett antal politiska åtgärder, till exempel grannskapspolitiken gentemot länderna i öster och söder, en politik som också ska främja demokrati och mänskliga rättigheter där. Vi har sagt att vi betraktar politiken gentemot västra Balkan som en prioriterad fråga. I Kosovo, i den regionen, kommer vi förmodligen att behöva göra betydande ekonomiska insatser 2008 för att stödja ESFP:s civila uppdrag och den internationella civila representantens kontor. Vi kräver att effekterna av detta uppdrag för hållbarheten i den nuvarande GUSP-budgeten klargörs så snart som möjligt.

Ett annat ämne är den externa energipolitiken. Vi kräver att en gemensam extern energipolitik gradvis byggs upp. När det gäller Afghanistan måste vi tillhandahålla tillräcklig finansiering för den civila återuppbyggnaden, parallellt med att förbättra säkerheten. Det är det enda sättet att få människorna där med sig på lång sikt. När det gäller Afrika ska det stora toppmötet mellan EU och Afrika hållas i Lissabon i december 2007, och de beslut som fattas där kommer troligen att behöva följas upp med åtgärder – vilket är mycket viktigt också för att hjälpa de afrikanska styrkorna att lösa afrikanska konflikter på afrikanskt sätt. Vi måste också skicka ut politiska signaler i denna anda.

  Richard James Ashworth, för PPE-DE-gruppen. – (EN) Herr talman! Detta betänkande om kommissionens årliga politiska förklaringar ger ledamöterna här i parlamentet chansen att påminna kommissionen om ett antal punkter som vi fastställde i budgetramen.

För det första vill vi påminna kommissionen om att uppnåendet av Lissabonstrategins mål är och måste förbli den främsta prioriteringen. Jag anser att det viktigaste EU kan göra för EU-medborgarnas liv i dag är att stimulera sysselsättning, stödja ekonomisk tillväxt och uppmuntra till global konkurrenskraft.

För det andra vill vi påminna kommissionen om vikten av att garantera att budgeten ger valuta för pengarna. Jag vill lyfta fram vår oro för inrättandet av gemenskapsorgan. Vi hyser stora farhågor för dessa organs ansvarsskyldighet, vilket även gäller frågan om hur personalomplaceringarna inom institutionerna ska kunna genomföras på ett snabbt och effektivt sätt.

För det tredje anser jag att det är ytterst viktigt att kommissionen skyndar på sina insatser för att uppnå en positiv revisionsförklaring. I detta betänkande uppmanar parlamentet till större öppenhet, och kommissionen måste göra mycket mer för att stärka kopplingarna mellan sitt lagstiftnings- och arbetsprogram och budgetförfarandet.

Slutligen, och när det gäller Europeiska tekniska institutet, ser jag positivt på kommissionens beslutsamhet att uppnå Lissabonstrategins mål, och jag beundrar kommissionens vision och initiativ. Det finns dock två stora orosmoment som jag vill ta upp. För det första lades detta förslag fram efter det att kommissionen fastställt sin utgiftsplan i budgetramen, och därför kommer införandet av ett sådant stort projekt oundvikligen att ha en stor dominoeffekt på andra prioriteringar. För det andra inser jag visserligen att förslagen ständigt utvecklas, men jag anser att man med ett samordnande organ för bästa praxis riskerar att överlappa andra samordnande organs insatser, vilket leder till att organen inte bidrar på ett tillräckligt positivt sätt.

ORDFÖRANDESKAP: BIELAN
Vice talman

  Catherine Guy-Quint, för PSE-gruppen. – (FR) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! För det första vill jag gratulera vår föredragande till hans arbete och till innehållet i hans betänkande om de årliga strategiska prioriteringarna. Det här betänkandet är inledningen på vårt budgetförfarande, och vi instämmer i större delen av de farhågor som framförs i betänkandet, och håller ofta med om prioriteringarna.

Jag ska uppehålla mig vid två specifika punkter. I år, precis som varje år, skisserar parlamentet upp de prioriteringar som det anser att kommissionen ska tillämpa. Ett av parlamentets planerade mål för budgetförfarandet i år är en resultatinriktad budget, vilket enligt vår uppfattning betyder tydliga mål för att dessa prioriteringar ska kunna tillämpas till punkt och pricka. Jag ställer mig bakom den tanken. Det är viktigt att vi visar att vi vill att unionens utgiftsprogram ska bidra till att nå de avsedda politiska målen, och detta av flera skäl: det är viktigt att dessa politiska mål nås för att unionen ska framstå som legitim i medborgarnas ögon, vi måste stödja kommissionens planer på att utveckla principen om ”bättre lagstiftning” i sina nya initiativ och arbetsmetoder, och slutligen är jag fast övertygad om att ett effektivt administrativt system i unionen måste ha de resurser som krävs.

Jag måste dock uttrycka vissa farhågor om hur resultaten av detta arbete används, och här vänder jag mig till rådet, som tråkigt nog inte är här. Jag håller med om att målen och utvärderingen av den förda politikens resultat bör uppmärksammas mer. Jag anser också att denna utvärdering måste omfatta mer än bara information om den administrativa processen, som det var tidigare, när den ingick i det preliminära budgetförslaget. Icke desto mindre kommer min grupp med kraft att motsätta sig att denna utvärdering används för att rättfärdiga budgetnedskärningar i administrativa beslut eller mänskliga resurser. En personlig ansvarsskyldighet för unionens verksamhet är ett viktigt inslag i den verksamhetsbaserade budgeteringen. Men om denna ansvarsskyldighet ska kunna omvandlas till initiativ måste kommissionen få de resurser som krävs för att agera.

Slutligen vill jag påminna er om den vikt som min grupp lägger vid kommunikationsproblemen. Man bör komma ihåg att det centrala i kommunikations- och informationspolitiken är att informera alla EU-medborgare om institutionernas arbete. Därför stöder jag kommissionens förslag om att lansera kampanjer om unionens politiska prioriteringar. Dessa kampanjer kommer att kunna sjösättas så snart som parlamentet har röstat om dessa prioriteringar. Vi har dock stora förväntningar på resultaten av den utfrågning som budgetutskottet anordnar. Slutsatserna därifrån måste ligga till grund för utformningen av en ny kommunikationspolitik. Demokrati är en svår övning, och information är en av demokratins grundpelare.

  Anne E. Jensen, för ALDE-gruppen. – (DA) Herr talman! Jag vill också tacka vår föredragande Kyösti Virrankoski för hans betänkande, där en del av de problem som parlamentet förutser inför kommissionens presentation av budgetförslaget för 2008 beskrivs mycket tydligt. Vi i gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa håller med om att inriktningen på Lissabonprocessen bör behållas i EU-budgeten för att vi ska kunna reagera snabbt när nya frågor uppstår, som till exempel energi och klimatförändringar. Men naturligtvis måste vi alla erkänna rent ut att budgetramen är mycket snäv och oflexibel. Det gör det svårt för oss att få alla våra önskemål uppfyllda. Därför vill jag mycket kraftfullt uppmana kommissionen att beakta parlamentets prioriteringar. Kommissionen har ingenting emot att stödja sig på parlamentet när den har ont om anställda och pengar. Men när det är parlamentets prioriteringar det gäller så blir saker och ting genast svårare. Detta gäller både i stort och smått. För några år sedan genomförde parlamentet till exempel ett pilotprojekt som skulle förhindra attacker mot yrkesförare och garantera dem anständiga förhållanden under deras raster. Vad gör kommissionen åt denna fråga, som följs noggrant av åkare och yrkesförare och deras familjer? Svaret är väldigt, väldigt lite. Den är inte tillräckligt lyhörd för allmänhetens behov och den är för arrogant. Om jag måste gå ut och förklara för mina väljare att kommissionen behöver fler anställda så kommer det att underlätta betydligt om jag samtidigt kan säga att dessa anställda verkligen kommer att intressera sig för väljarnas problem och önskemål. Säg det till era kolleger när ni kommer och ber om fler anställda, fru kommissionsledamot! Jag ser fram emot den kommande undersökningen av personalbehovet. Vi bör också granska om personalpolitiken är så flexibel att politiska prioriteringar kan förverkligas.

Får jag ta upp en sista punkt? Kommissionen har redan föreslagit en ändring av den finansiella planeringen för perioden 2007–2013. Bemyndiganden som har till syfte att stimulera tillväxten – och som till exempel gäller byggnader, broar och järnvägar – ska kanaliseras till anställda i kommissionens organ. Även rättspolitiska bemyndiganden ska gå till organen. Ramen är snäv, och det behövs en halvtidsöversyn av budgetramen. Det står redan klart.

  Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! När jag tar ordet som företrädare för gruppen Unionen för nationernas Europa i denna debatt om den årliga politiska strategin för budgetförfarandet för 2008 är det tre punkter jag vill lyfta fram.

För det första har föredraganden använt en riktig metod. Han föreslår att kommissionen ska utarbeta en ”resultatinriktad budget” för 2008 för att se till att de begränsade finansiella resurserna används på bästa sätt.

För det andra har föredraganden också rätt i att om decentraliserade organ avskaffas samtidigt som nya inrättas kommer detta tveklöst att minska marginalerna under vissa rubriker i den fleråriga budgetramen och därmed minska driftsanslagen inom ramen för anslagen till enskilda program. Detta skulle kunna innebära att budgeten blir mindre flexibel och att genomförandet av vissa verksamhetsprogram begränsas.

Slutligen vill jag för det tredje påpeka att föredragandens förväntningar på den planerade översynen av budgetutgifterna mellan 2008 och 2009 är lite för höga. Tanken att det skulle gå att ifrågasätta effektiviteten i utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken med utgångspunkt i översynen är helt oacceptabel. Den gemensamma jordbrukspolitiken garanterar trots allt livsmedelssäkerheten för de enskilda medlemsstaterna i EU och för gemenskapen som helhet. Den skapar alltså den viktigaste formen av säkerhet ur individens synvinkel. Det skulle vara svårt att ifrågasätta utgifter för detta ändamål eftersom det inte går att sätta en prislapp på den här sortens trygghet.

  Marie Anne Isler Béguin, för Verts/ALE-gruppen. – (FR) Herr talman, fru kommissionsledamot! Den årliga strategi som kommissionen föreslår för budgetförfarandet 2008 måste noggrant följa lagstiftarens beslut. Dessa beslut får inte tonas ned i strategin. Trots att dagsläget domineras av klimatförändringarna – jag tänker på Sternrapporten och slutsatserna från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) – urvattnas begreppet hållbar utveckling i kommissionens förslag. Där nämns endast prioriteringarna välstånd, solidaritet, säkerhet och den yttre dimensionen, vars innehåll fortfarande är godtyckligt.

Här kan man påminna om vår kamp för att inom budgetramen höja medlen för miljöskydd med 100 miljoner euro, vilket kommissionen omedelbart halverade. Samtidigt som det var så svårt att få medel till miljöprogrammet noterar jag hur lätt det var att frigöra ytterligare resurser för att finansiera organet Frontex som ett instrument för att bekämpa olaglig invandring.

Dessa budgetsignaler visar i vilken utsträckning vår flexibilitet begränsas av budgetramen och visar än en gång hur miljöbudgeten skärs ned. Trots det akuta läget och miljöns betydelse för våra medborgare är detta en fruktansvärt begränsad budget för att möta utmaningarna i kampen mot klimatförändringarna och den minskade biologiska mångfalden. Vi får inte glömma att Natura 2000-nätverket skulle behöva 6 miljarder euro årligen för att fungera ordentligt.

Trots dessa brister är jag intresserad av kommissionens initiativ under rubriken ”den yttre dimensionen”. Fonden för förnybar energi och energieffektivitet och den globala alliansen om klimatförändringar måste hjälpa AVS-länderna, särskilt Afrika, att inleda en form av utveckling som integrerar miljöpelaren och den sociala pelaren på ett djärvare sätt än vad vi har gjort och på så sätt främja en hållbar utveckling.

För att byta ämne så ser gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen fram emot kommissionens rapport om personalbehovet på medellång sikt. Vår grupp har alltid varit för tillräckliga och stabila personalresurser. När det gäller genomförandeorganen måste vi från fall till fall undersöka om programmen genomförs bättre med ett genomförandeorgan, eller om vi behöver ha en centraliserad metod, vilket Europaparlamentet har krävt för Life+.

  Esko Seppänen, för GUE/NGL-gruppen. – (FI) Herr talman! Föredraganden Kyösti Virrankoski säger att nästa års budget bör ge goda resultat. Men det är svårt att mäta resultat – det är i själva verket omöjligt. När man utvärderar resultat måste man arbeta utifrån hypotesen om vad som skulle ha hänt om EU inte hade använt sina budgetmedel enligt vad som fastställts i budgetförfarandet, vilket vi inte vet. Det kan gå att mäta resultat inom enskilda politikområden för ett enskilt program, men när det gäller budgeten som helhet är det en mycket ambitiös uppgift. Detta blev uppenbart under den föregående huvudföredragandens tid, när parlamentets krav på resultat gradvis blev mindre stränga ju närmare dagen för budgetens slutliga utformning kom.

En god början för ett förbättrat resultat är att det under förra året var mindre budgetmedel som förblev outnyttjade av kommissionen än på flera år. Kommissionen verkar ha förbättrat sitt sätt att genomföra programmen. Förhoppningsvis var detta inte bara en tillfällig förbättring under den föregående budgetramens sista år.

På min grupps vägnar önskar jag de som ska utforma en resultatinriktad budget lycka till. Samtidigt vill jag säga att budgeten som helhet troligen kommer att bli så liten att EU inte kommer att kunna göra några större framsteg när det gäller en ny prioritering av energipolitiken i enlighet med toppmötet i mars. I stället kommer pengarna att läggas på en militarisering av EU och på europropaganda i informationens och kommunikationens namn precis som förut.

  Hans-Peter Martin (NI). – (DE) Herr talman! När så få samlas så sent på kvällen och alla redan känner till alla andras argument ganska väl tycker jag att någon av oss borde ta sig friheten att säga något uppmuntrande. Jag tycker att det redan börjar hända något hos kommissionen – även om vi skulle vilja se lite mer.

Jag håller med föregående talare om att resultatinriktning är en trevlig tanke, men att kommissionen kan vara mycket mer blygsam och ändå nästan revolutionär. Mer konkret: det är fortfarande mycket svårt för medborgarna att förstå vem i kommissionen som gör vad med hur mycket pengar. Vilka organ arbetar egentligen för vem? Försök bara göra en snabb sökning på Internet efter Tysklands nettobidrag förra året, eller 2005 till exempel. Man får leta länge innan man hittar någon information om det här någonstans. Detta gäller också för information om till exempel vilka projekt som får vilket stöd. Jag klickar på landet för att försöka ta reda på vem som får stöd i min region, men hittar ingen information. Det här otänkbart!

Om den insyn vi talar om redan var verklighet, på gott eller ont, är jag övertygad om att vi skulle få se en diskussion av betydligt högre kvalitet än vi har nu. Jag hoppas förstås att vi lyckas komma igång med detta, om det föreskrivs på EU-nivå när det till exempel gäller jordbrukssubventioner. Men också där kommer det att bli problem med det praktiska genomförandet. I övrigt hänvisar jag till dem som kommer efter mig och som kommer att tala om organen – ett annat område där vi skulle kunna föregå med gott exempel genom att tillämpa öppenhet i praktiken.

  Salvador Garriga Polledo (PPE-DE). – (ES) Herr talman, mina damer och herrar, fru kommissionsledamot! Jag vill hylla den mästerliga finansiella förvaltning som generaldirektoratet för budget har åstadkommit i detta skede 2007.

År efter år, budgetram efter budgetram, försätter rådet kommissionen i en position som är mycket svår att hantera. Varje år måste kommissionen täcka in alltmer ambitiösa mål med allt mindre resurser.

Det verkar som om medlemsstaterna betraktar EU som den perfekta scenen för att tillfredsställa den nationella allmänna opinionen – väldigt billigt, förstås.

När medlemsstaterna upptäcker att medborgarna hyser betänkligheter – över tillväxten eller sysselsättningen – lanserar de Lissabonstrategin och säger till kommissionen att leta fram finansieringen.

När de upptäcker att allmänheten i EU är oroad över invandring eller energi eller global uppvärmning ber de kommissionen att leta fram finansiering för dessa spektakulära åtgärder. Problemet är att åtaganden består och gårdagens prioriteringar försvinner inte bara för att nya prioriteringar sätts framför dem.

Vid någon punkt, snarare förr än senare, kommer kommissionen – trots den allmänna kommittén för budgeten – att sträcka sig alltför långt och all denna underbara finansiella ingenjörskonst med senareläggningar och tidigareläggningar kommer inte att räcka för att hantera så många prioriteringar. Det blir kanske tidpunkten för stora finansiella beslut och låt oss hoppas när den dagen kommer att kommissionens politiska förmåga är lika stor som den finansiella förmåga den har visat i dag.

  Göran Färm (PSE). – Fru kommissionär! Herr talman! Kommissionens årliga politiska strategi visar att vi står inför stora och delvis nya utmaningar. Jag tänker på klimatfrågan som kräver insatser inom såväl forskning, miljö och energi. Jag tänker på forskning och innovationer, där det gäller att skapa ett Europa som enligt Lissabonandan skall kunna bli lika attraktivt för forskare som USA, och ge lika stora möjligheter att omsätta forskningsresultat i jobb och produktion. Att förverkliga innovationsprogrammet CIP och ett europeiskt tekniskt institut av toppklass är nyckelfrågor.

Jag tänker på Balkan. Vi har ett ansökarland, Kroatien, som snart vill komma med och har fortfarande stora säkerhetsbehov i Bosnien. Vi har helt nya länder, bland annat Montenegro och kanske Kosovo, som kommer att kräva stora EU-insatser. Jag tänker på demokrati och kommunikation som kräver bredare folkligt samarbete mellan individer, partier och folkrörelser. Med tanke på valet till Europaparlamentet, debatten om ett nytt fördrag med mera, måste 2008 bli ett genombrottsår för resurserna till EU:s nya kommunikationsstrategi. Bilden av vad EU gör och vill måste bli tydligare, inte minst i medlemsländerna.

Dessa utmaningar kräver att EU kan såväl anta politiska beslut, anvisa budgetmedel som genomföra verksamhet som gör att vi kan flytta fram positionerna. Men vi har ärligt talat en bit kvar att gå. Fortfarande är unionens budget stel. Det är svårt att skifta prioriteringar och framför allt att genomföra nya prioriteringar, även om principen om omdisponering av personal till nya politiska prioriteringar håller på att få genomslag.

På sikt, kanske redan vid halvtidsöversynen, behöver vi få större möjligheter att kraftfullt satsa på nya områden och i motsvarande grad dra ner på andra. I dagens värld ökar omställningskraven på alla, på företag, individer, regioner men också på EU. Då är sju år, som vår långtidsbudget omspänner, oceaner av tid. Vi måste få bättre kopplingar mellan lagstiftningsarbetet och budgeten. Jag tror att EIT, Europeiska tekniska institutet, är ett exempel på detta. Institutet är en utmärkt idé, men den blir problematisk om andra forskningsinsatser måste reduceras.

Jag menar att regelverken fortfarande ofta är både byråkratiska och svårhanterliga. Blankettraseriet och revisionens detaljeringsgrad kan inte karakteriseras som modern management och detsamma gäller administrationen. Det var många som med spänning följde kommissionär Kinnocks ambitioner på plattare organisation, bättre personalpolitik och ökad jämställdhet. Nu måste vi fortsätta reformera i hans anda. Kommissionens årliga politiska strategi pekar ut rätt områden, men nu gäller det att vara offensiv och genomföra dem. Då måste vi våga mer och den rollen kanske parlamentet får ta på sig.

  Nathalie Griesbeck (ALDE). – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill också stödja vår budgetföredragandes, Kyösti Virrankoskis, anförande och uppriktigt tacka honom för kvaliteten i hans arbete och för det orubbliga engagemang för dialog som han visat.

I kväll ska jag begränsa mig till fyra korta anmärkningar. För det första vill jag att kommissionen ska ägna ännu större uppmärksamhet åt budgetreformens bestämmelser om en årlig verksamhetsbaserad budget, med ökad ansvarsskyldighet för varje direktorat och avdelning som har ansvar för att genomföra den. För det andra kan kommissionen när det gäller organen inte i nuläget planera för att inrätta nya decentraliserade organ utan att först analysera budgetkonsekvenserna för EU:s finansiella resurser. För det tredje måste insynen i personalkostnaderna öka ännu mer och man måste planera för personalfördelning och beakta Europaparlamentets lagstiftningsprioriteringar i ännu högre grad.

Jag avslutar med en fjärde och sista anmärkning. Om vi vill visa att vi är redo att ta oss an globaliseringsproblemen och vända dem till vår ekonomiska fördel på sysselsättningsområdet måste vi arbeta ännu hårdare för att främja forskning och innovation. Men tills EU får tillgång till större resurser måste kommissionen koncentrera sina insatser till de politiska och budgetmässiga prioriteringar som parlamentet fastställer.

  Reimer Böge (PPE-DE). – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot! Först mitt hjärtliga tack till föredraganden. Kommissionsledamoten har sett att de allra flesta av gruppföreträdarna stöder huvudföredragandens förslag inför budgetförfarandet 2008. Vid sidan av budgetförfarandet, som inleds med kommissionens preliminära budgetförslag, har vi verkligen skapat många åtföljande åtgärder och kompletterande strukturer på senare år, till exempel den årliga politiska strategin och den undersökningsrapport som ska läggas fram nästa vecka.

Vi är också särskilt tacksamma mot kommissionen för initiativet att lägga fram en offentlig halvårsredovisning om det faktiska budgetgenomförandet och även översända den till parlamentet så att vi alla får reda på var bristerna finns, var det går att göra förbättringar och vilka konsekvenserna blir, även för efterföljande budgetförfarande. Detta är mycket användbart och något vi alla bör utnyttja. Med hänsyn till mängden instrument måste vi ändå överväga möjligheten att ytterligare förbättra tidsplanen för dem och att koppla samman dem för att använda dem på bästa sätt. Vi bör arbeta ytterst noggrant med detta.

Jag hade velat att kommissionen i sin årliga politiska strategi inte bara skulle behandla frågan om nya och gamla prioriteringar i stort sett korrekt i förväg, utan att den också hade gett företräde åt frågan om bättre lagstiftning, framför allt som grunden för det dagliga arbetet. Jag vill särskilt när det gäller de budgetmässiga aspekterna upprepa att vi nyss har hållit två trepartssamtal – den 7 mars och den 18 april – och dessutom kommer frågan om de organ, genomförandeorgan, gemensamma företag och all ny administration som har skapats att kunna få en gemensam grund genom lagstiftning, överenskommelser, finansiering, kostnads- och intäktsanalyser och ansvarsfrihet under de kommande månaderna. Det finns trots allt olika motsägelser här som i den goda förvaltningens intresse inte kan godtas på längre sikt.

  Paulo Casaca (PSE). – (PT) Herr talman, fru kommissionsledamot, herr Virrankoski, mina damer och herrar! Vi närmar oss slutet på en diskussion som enligt min mening har varit mycket upplysande. Jag vill lyfta fram några av de viktigaste punkter som har tagits upp under debatten. Den första gäller budskapet att vi under inga omständigheter får låta oss frestas att åternationalisera EU genom att dra ned på den personal som behövs för att kommissionen ska kunna fungera.

Denna avgörande fråga som togs upp av Catherine Guy-Quint är enligt min åsikt den allra viktigaste i genomförandet av 2008 års budget. I betänkandet – som jag gratulerar Kyösti Virrankoski till – vill jag lyfta fram punkt 8, som handlar om vikten av tydlighet, samstämmighet och insyn i budgetens utformning å ena sidan, och där det å andra sidan påpekas att vi har en resultatinriktad budget som med sin finansiella terminologi är svår för läsaren att förstå.

EU:s budget måste utformas på ett fullständigt klart och samordnat sätt där alla rubriker går att läsa på olika sätt utan att läsaren förlorar helhetsbilden. Detta är en viktig uppgift som lyfts fram på ett mycket bra sätt i punkt 8.

Vad gäller yttrandet från utskottet för utrikesfrågor vill jag lyfta fram punkt 12 om Irak, där det enligt min mening med rätta påpekas att EU:s investeringar i landet inte är tillräckligt synliga. Synligheten måste ökas genom en utvecklingspolitik på platser där det går att genomföra en sådan politik i praktiken, det vill säga i irakiska Kurdistan. Dessutom måste EU agera omedelbart när det gäller resten av Irak och den enorma mängden irakiska flyktingar, precis som FN:s flyktingkommissarie António Guterres sa i Genève i förra veckan.

  Dalia Grybauskaitė , ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Jag vill tacka föredraganden för den positiva, djupgående starten på vårt årliga förfarande. Jag håller med ordföranden för budgetutskottet, särskilt när det gäller det strategiska tillvägagångssättet. En sak är det årliga budgetförfarande som vi nu inleder för 2008, men samtidigt kan vi också ha fler strategiska tillvägagångssätt, till exempel undersöka hur man kan förbättra det årliga budgetförfarandet i allmänhet, liksom förbindelserna mellan de båda institutionerna eftersom det finns saker som behöver förbättras. Vi måste göra förfarandet snabbare och mindre byråkratiskt, och vi måste vara mer realistiska när det gäller tidsfrister och mängden papper vi producerar.

Mellan raderna i dagens diskussioner om den årliga politiska strategin har vi som är involverade i budgeten mer eller mindre samma åsikt, men vi kan inte enbart förlita oss på oss själva – det finns saker som beror på vårt samarbetsklimat. Vi kan alltså bli bättre, och jag tror att vi kommer att kunna enas på en hel del punkter, som vi har gjort de senaste åren. Jag hoppas att vi når bästa möjliga resultat för våra budgetförfaranden för 2008, men vi kan också försöka nå ytterligare strategiska mål tillsammans.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på tisdag kl. 12.00.