Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 24 april 2007 - Strasbourg

14. Multilateralt avtal om upprättande av ett gemensamt europeiskt luftfartsområde – Multilateralt avtal om upprättande av ett gemensamt europeiskt luftrum (debatt)

  Talmannen. Nästa punkt är en gemensam debatt om

- kommissionens uttalande om ett multilateralt avtal om upprättande av ett gemensamt europeiskt luftfartsområde, och

- betänkandet av Eva Lichtenberger, för utskottet för transport och turism, om förslaget till rådets beslut om ingående av det multilaterala avtalet mellan Republiken Albanien, Bosnien och Hercegovina, Republiken Bulgarien, Republiken Kroatien, Europeiska gemenskapen, Republiken Island, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Konungariket Norge, Serbien och Montenegro, Rumänien och Förenta nationernas övergångsförvaltning i Kosovo om inrättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum (KOM(2006)0113 – C6-0218/2006 – 2006/0036(CNS)) (A6-0060/2007).

  Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill inleda med att gratulera Eva Lichtenberger till hennes mycket konstruktiva betänkande. De olika etapperna i avtalet om inrättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum är mycket viktiga.

Avtalet undertecknades i juni förra året av 37 parter, ett antal som otvivelaktigt är utan motstycke när det gäller luftfartsavtal. Genom detta avtal kan vi inrätta ett gemensamt globalt nätverk, som kommer att föra människorna, länderna och kulturerna närmare varandra. I detta avseende fyller lufttransporterna en central funktion i integrationen och den påföljande utvecklingen av hela Europa. Med detta avtal om ett gemensamt europeiskt luftrum går vi följaktligen längre än att bara öppna marknaden; vi inrättar ett gemensamt luftfartsområde och välkomnar alla Balkanländer och länderna i Sydösteuropa till den europeiska familjen.

Detta avtal kommer att gynna utvecklingen, inte bara av fler flygförbindelser, utan flygförbindelser av bättre kvalitet. Dessa förbindelser kommer att främja handeln mellan befolkningar, vare sig det är i form av kommersiella förbindelser eller privat resande, till exempel turism, som snabbt expanderar i de flesta berörda länderna. Lufttransporterna kan följaktligen agera som en drivkraft för utvecklingen i andra sektorer och bidrar till hela Balkanregionens utveckling. Liksom energiavtalet med Sydösteuropa utgör avtalet om ett gemensamt europeiskt luftrum ett väsentligt steg mot en ännu närmare union av européer, vilket fortsätter att vara EU:s grundläggande målsättning. Avtalet utgör ett avgörande steg mot att inrätta ett gemensamt luftrum mellan EU och dess grannar till 2010, tillsammans med det avtal som nyligen slutits med Marocko och de förhandlingar som just har inletts med Ukraina.

Avtalet har en tydlig och långsiktig målsättning, men det är även värt att betona fördelarna med den valda metoden. Denna metod bygger på två pelare. Den första pelaren består av en sammanjämkning av lagstiftningen, med andra ord harmonisering av EU:s bestämmelser och normer på så viktiga områden som säkerhet, skydd, konkurrens, socialpolitik, konsumenträttigheter och miljöskydd. Denna harmonisering av de nationella lagstiftningarna och gemenskapslagstiftningen visar på Balkanländernas önskan att dela EU:s värden och principer, och lagstiftningen hos de olika parterna har sammanjämkats på ett aldrig tidigare skådat sätt. Alla avtalsslutande parter har åtagit sig att bringa sin nationella lagstiftning i samklang med gemenskapens lagstiftning på detta område.

Den andra pelaren innebär att nya möjligheter skapas genom marknadsöppning. Vi är nu i färd med att inrätta en gemensam luftfartsmarknad i 35 länder för över 500 miljoner invånare, och marknaden ökar. Sedan 2001 har lufttrafiken mellan EU och Sydösteuropa ökat med nästan 120 procent, och denna tendens kommer nu att öka tack vare den fullständiga integrationen av denna region, där man räknar med att lufttrafiken kommer att öka med 6 procent per år till 2011. Sedan 2005 har antalet flygstolar på flyg mellan EU och Balkan ökat från 12 till 14 miljoner. Jag är säker på att alla är väl medvetna om de positiva följderna av detta avtal.

För att detta initiativ ska bli framgångsrikt måste kommissionen även stödja sig på den tredje pelaren, dvs. tekniskt stöd. Vi har för avsikt att noga övervaka genomförandet av lagstiftningen, samtidigt som vi tillhandahåller våra partner all hjälp de behöver, och jag kommer att informera er om de framsteg som görs och hur situationen utvecklas.

Jag vill återigen tacka er föredragande Eva Lichtenberger och er alla för att ni stöder denna europeiska kampanj för att skapa ett gemensamt europeiskt luftrum. Parlamentet och kommissionen har återigen genom sin allians åstadkommit mycket viktiga resultat som är i Europas allmänna intresse.

  Eva Lichtenberger (Verts/ALE), föredragande. – (DE) Herr talman! Jag är mycket tacksam mot kommissionsledamoten för hans inledande ord. Jag vill också tacka mina kolleger för att vi tillsammans har lyckats utarbeta ett betänkande som allmänt sett är mycket sammanhängande. Jag vill påpeka att denna samordnade insats inte bör underskattas.

Det har alltid sagts om oss österrikare att vi har en samhörighetskänsla med Balkan, och det är bland annat därför som jag är glad över att vi just har nått ett avtal med länderna på Balkan som reglerar vår gemensamma utveckling inom ett särskilt verksamhetsområde och ger oss ett stegvis tillvägagångssätt för att bemöta de olikartade situationerna i dessa länder så effektivt som möjligt.

Balkanländerna, som har genomlevt ytterst svåra tider de senaste åren, med krig, tvister och nationalistiska konflikter, skiljer sig stort från varandra när det gäller respektive lands flottor, infrastruktur, kontrollbefogenheter och statliga strukturer. Just därför är det nödvändigt att tillämpa ett differentierat synsätt. Detta har man utan tvivel lyckats mycket väl med i avtalet.

Jag vill betona några punkter som kommer att vara centrala för våra gemensamma insatser. Vi kommer att övervaka arbetet med att sammanjämka lagstiftningen genom att ge hjälp och stöd med införandet av åtgärder för luftfartssäkerhet och luftfartsskydd – och jag använder engelska termer eftersom jag då kan göra åtskillnad mellan två aspekter av det tyska ordet Sicherheit. Det handlar förstås om dagliga rutiner, om de praktiska detaljerna i det dagliga arbetet. Det måste självfallet vara kristallklart för oss att villkoren måste uppfyllas, att vi inte kan blunda för brister, och att vi under de närmaste åren måste samarbeta om gemensamma bestämmelser för luftfartssäkerhet och luftfartsskydd för den europeiska luftfarten, och att dessa insatser måste kompletteras med inrättandet av mekanismer för marknadstillträde.

Jag anser att några punkter i den allmänna uppsättningen bestämmelser är särskilt centrala och viktiga, såsom passagerarnas rättigheter, särskilt funktionshindrade passagerares rättigheter, som självklart kommer att gälla i dessa länder precis som de gäller i våra egna. Personer som sitter i rullstol får inte förhindras från att resa för att det inte finns lämplig infrastruktur och personal i Balkanländerna. Social dumpning till följd av att man inte följer gemensamma bestämmelser om arbetstider måste självklart också undvikas, eftersom det är en kärnfråga som nu har spritt sig till luftfartssektorn.

Det säger sig självt att även miljöskyddet är mycket viktigt. I samband med avtalet har det talats mycket om höga tillväxtsiffror i den framtida lufttrafiken mellan EU och Balkanländerna. Denna tillväxt måste åtföljas av ett miljöinitiativ för minskade utsläpp och sänkta bullernivåer för att se till att de ökade lufttrafikvolymerna inte leder till stora ökningar av miljöföroreningar.

En sista punkt rör de funktionella luftrumsblocken. Det kommer att bli svårt att utforma ett gemensamt block eller föra en gemensam politik, men jag är en oförbätterlig gammal optimist och hoppas att vi kan nå ett tillfredsställande resultat även på detta område. Vi vet att dessa saker tyvärr inte alltid fungerar smidigt, inte ens inom EU, men vi kan skapa förutsättningarna för ett gemensamt system för flygledningstjänster som bidrar till att minska utsläppen och göra livet lättare för flygbolags- och flygplatspersonalen.

Jag hoppas att det mellanstatliga samarbete som inleds med Balkanländerna i och med detta avtal kan bli ännu ett steg mot ömsesidigt samförstånd även på andra områden.

  Georg Jarzembowski, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Herr talman, herr vice kommissionsordförande! Låt mig börja med att varmt tacka föredraganden för det enorma arbete som hon har lagt ned på detta betänkande, och särskilt på resolutionen. Jag kan försäkra henne om att hon inte är någon oförbätterlig gammal optimist, utan en ungdomlig optimist!

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater stöder helhjärtat inrättandet av ett utökat gemensamt luftrum som omfattar EU, Island och Norge från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och grannländerna i Sydösteuropa, eftersom alla dessa länder genom detta multilaterala avtal gradvis kommer att införliva samma luftfartslagstiftning och slutligen inrätta ett enhetligt rättsligt område inom Europa som omfattar alla luftfartsaspekter, från flygledningskontroll och luftrumsledning till konkurrens mellan flygbolagen. På detta sätt kommer vi även att öka luftfartssäkerheten och luftfartsskyddet och förstärka flygresenärernas rättigheter.

Jag är mycket tacksam mot föredraganden för att hon har utarbetat denna resolution. Jag vill inte att den miljövänliga märkningen ska tillämpas för alla verksamheter under alla omständigheter, men förordar en rimlig nivå av rörlighet. Därför anser vi att alla medlemsstater utan dröjsmål bör inleda arbetet med de praktiska åtgärderna för att förverkliga konceptet med ett gemensamt europeiskt luftrum genom ett effektivt system för luftrumsledning. På så sätt kan vi minska koldioxidutsläppen inom EU med upp till 12 procent.

Vi stöder även insatserna för att införa ett hållbart europeiskt system för handel med utsläppsrätter för luftfarten i syfte att nå ytterligare miljöfördelar. Fördelarna med handeln med utsläppsrätter är emellertid något som vi kommer att diskutera senare i ett annat sammanhang.

Låt mig avslutningsvis påpeka att det också är viktigt för oss att vi hjälper varandra med personalutbildning, upphandlingar och användning av den senaste tekniken för trafikledning, eftersom vi behöver ett säkert och effektivt system för att övervaka användningen av det europeiska luftrummet.

  Saïd El Khadraoui, för PSE-gruppen. – (NL) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Även jag vill börja med att tacka föredraganden Eva Lichtenberger för hennes utmärkta arbete med denna fråga, och även med andra luftfartsfrågor, där vi har haft nöjet att samarbeta, faktiskt ofta i överväldigande samförstånd med de flesta grupperna. Vi har gång på gång kunnat dra slutsatsen att vi strävar mot samma mål, som inte bara är en gradvis utvidgning av den avreglerade europeiska luftfartsmarknaden, utan även, och kanske framför allt, att ta vara på detta tillfälle och se till att vi gradvis exporterar – vilket också görs – det europiska regelverket, totalsumman av alla EU-bestämmelser om luftfart, till våra grannar och med tiden även till andra delar av världen. På detta sätt kan våra gemensamma bestämmelser på området för luftfartssäkerhet, luftfartsskydd, flygledning, konkurrens, social harmonisering och miljöaspekter införas av tredjeländer, vilket bidrar till att skapa lika villkor, om än upphöjt, av något slag. Detta är viktigt när vi öppnar varandras marknader, men även när det gäller våra passagerares säkerhet och upprätthållandet av social sammanhållning i sektorn.

Det är självklart att det inte kommer att bli lätt för alla berörda länder att tillämpa de befintliga EU-bestämmelserna, eftersom de ofta saknar den nödvändiga sakkunskapen eller de nödvändiga tekniska resurserna, så därför är det viktigt att det fastställs i avtalet att kommissionen är beredd att erbjuda tekniskt, juridiskt och ledningsmässigt stöd till dessa länder. Det är lika viktigt att vi i avtalet håller alternativet att kunna vidta nödvändiga åtgärder i framtiden öppet, till exempel som föredraganden redan nämnde, för att minska de negativa klimateffekterna till ett absolut minimum. Systemet för handel med utsläppsrätter har redan nämnts, och det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar) är ett annat sätt att åstadkomma detta. Självfallet stöder vi helt och fullt Lichtenbergerbetänkandet och den åtföljande resolutionen, även om vi skulle vilja skärpa vissa saker här och där. Vi har därför lagt fram några ändringsförslag som jag hoppas att parlamentet kommer att stödja. De kan vara symboliska, men är viktiga och är i linje med jämförbara resolutioner som vi redan har antagit.

  Jeanine Hennis-Plasschaert, för ALDE-gruppen. – (NL) Herr talman! Ett gemensamt luftrum som bygger på fritt marknadstillträde, fri etableringsrätt, lika villkor, grundas på gemensamma bestämmelser på området för luftfartssäkerhet, luftfartsskydd, flygledning och naturligtvis de sociala aspekterna och miljön skapar naturligtvis en situation som alla berörda parter vinner mycket på, och ingen kan säga att avtalet inte är nödvändigt och användbart.

Detta är i själva verket vad jag kom att tänka på när vi den 27 mars hedrade minnet av flygkatastrofen på Teneriffa. För exakt trettio år sedan kolliderade två Boeing 747, och 583 personer miste livet i vad som var den största katastrofen i vår flyghistoria. Jag insåg sedan att vi sedan dess har tagit många viktiga steg när det gäller gemensamma bestämmelser om europeisk luftfart, och särskilt flygpassagerarnas säkerhet, och blev starkt medveten om hur mycket vi har vunnit på detta.

Jag anser därför att inrättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum, grundat på de vägledande principer som mer eller mindre har tagits upp av de flesta talarna, är ännu ett viktigt steg framåt. Genom avtalet utvidgas luftfartsregelverket faktiskt till att gradvis omfatta våra partnerländer. Jämte säkerheten är avtalets ekonomiska vikt också uppenbar.

Precis som föredraganden och de föregående talarna anser jag att det är viktigt att betona att alla partnerländer inte startar från samma utgångspunkt. Några av dem står, milt uttryckt, inför en betydande utmaning, och partnerländernas luftfartssektorer befinner sig även i relativt olika utvecklingsstadier.

Med andra ord kommer framstegen mot ett gemensamt luftrum inte att vara enhetliga, och vi vill inte att det ska vara så heller, så jag betraktar förslaget om tekniskt, rättsligt och annat stöd från EU till dessa partnerländer som ett viktigt verktyg för att verkligen inrätta ett gemensamt europeiskt luftrum. Jag vill naturligtvis avsluta med att tacka föredraganden Eva Lichtenberger.

  Mieczysław Edmund Janowski, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Jag gratulerar Eva Lichtenberger till hennes arbete.

Jag vill som talesman för gruppen Unionen för nationernas Europa uttrycka mitt stöd för detta multilaterala internationella avtal där EU spelar en huvudroll, trots vissa meningsskiljaktigheter om tekniska detaljer bland partnerländerna. Vi når nu slutet på ett svårt och invecklat arbete som inleddes för många år sedan, och som kommer att leda till en fri, säker och gemensam marknad för civil luftfart i Europa. Den snabba expansionen av såväl fraktflyg som passagerarflyg har medfört både positiva och negativa resultat. I detta sammanhang gläder det mig att kunna säga att den polska luftfartsmarknaden är den snabbast utvecklande marknaden i Europa, med ett genomsnitt på över 11 procent per år. Endast i Kina har lufttransporten utvecklats snabbare. Utvecklingen av lågprisflygbolag har helt klart bidragit till denna tillväxt, och har även bidragit till att utveckla några mycket viktiga knutpunkter. Vi kan nu säga att lufttrafiken i Europa har mättats, och ett krisläge som dåligt väder, en olycka eller strejker skulle orsaka allvarliga störningar i hela det europeiska systemet. Jag vill betona att det gemensamma europeiska luftrummet kommer att vara ansvarigt för att utöva tillsyn över luftfartsmyndigheterna i enskilda länder, och kommer att samarbeta med dessa myndigheter och med Eurocontrol. Sesarsystemet kommer att fylla en viktig funktion i detta sammanhang.

Två avslutande kommentarer. Det gemensamma europeiska luftrummet bör bli en föregångare till ett gemensamt världsomspännande luftrum. På denna punkt instämmer jag i kommissionsledamotens kommentarer. För det andra är det viktigt att man inte förlorar inriktningen på passagerarna ur sikte, däribland funktionshindrade passagerare som föredraganden nämnde, i alla verksamheter som omfattas av detta avtal. I detta sammanhang anser jag att den nyligen genomförda strejken av brandmän på Bryssels flygplats ger ett mycket dåligt exempel.

  Vladimír Remek, för GUE/NGL-gruppen. – (CS) Herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag vill börja med att gratulera föredraganden till hennes arbete och som skuggföredragande tacka henne för det goda samarbetet.

En av avtalets viktigaste fördelar är enligt min uppfattning att det kommer att leda till att specifika EU-normer utvidgas till att omfatta ytterligare en region, i det här fallet Balkan, som även är en komplex region.

Eftersom jag har arbetat inom luftfarten under en del av min yrkeskarriär vet jag hur viktigt det internationella samarbetet är på detta område och att man åtminstone måste ha några särskilda bestämmelser. I och med att vi antar detta dokument uppfyller vi ytterligare en nödvändig förutsättning för utvidgningen av det gemensamma europeiska luftrummet utanför EU:s territorium. Det handlar inte bara om att förbättra säkerheten, utan även om möjligheten att öka passagerartjänsternas kvalitet. Avtalet innebär även ytterligare möjligheter för det europeiska näringslivet. Dessa konsekvenser är lika viktiga enligt min åsikt. Jag anser även att detta är ett utmärkt exempel på ett projekt som på ett praktiskt sätt kommer att bidra till att sprida tanken med EU. Ytterligare praktiska avtal av detta slag, som inte bara är försök att byråkratiskt styra livet i europeiska länder, och som får brett stöd, skulle verkligen öka EU:s prestige.

Luftfarten i Europa är öppen för alla länder som vill integreras i den europeiska flygfamiljen enligt tydliga och allmänt godtagna villkor och bestämmelser.

  Jean-Claude Martinez, för ITS-gruppen. – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! En gemensam marknad, en gemensam valuta, och nu blir till och med luftrummet gemensamt; detta är en bekräftelse på att den europeiska integrationen är en rättslig, finansiell och ekonomisk monoteism som, precis som alla monoteistiska fenomen, har kraften att utvidga sig. Vi kan se detta här, med rådets till slut positiva beslut om ett multilateralt avtal om inrättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum mellan EU, Balkanstaterna, Island och Norge, och om jag har räknat rätt rör det sig om 37 länder.

Denna rättsakt, som alltså är mycket positiv, är ett multilateralt avtal som består av 35 artiklar, 4 bilagor och 8 protokoll. De nationella lagstiftningarna bringas i samklang med varandra. Vi inrättar en gemensam marknad för luftfartstransport, och, du milde, enandet sker snabbare i luften än på land. Här har vi ett avtal om inrättandet av en kontinental luftfartslagstiftning under fem huvudrubriker: etableringsrätt, luftfartssäkerhet i artikel 11, särskilda bestämmelser om luftfartssäkerhet vid terroristhot och flygplanskapningar, trafikledning och naturligtvis konkurrens, med statliga stöd, offentliga kontrakt och marknadsföring av varor.

Förutom alla klassiska bestämmelser som är gemensamma för alla dessa multilaterala avtal, det vill säga bestämmelser om tvistlösning, tolkning och genomförande, har vi här möjligheten till etappvis tillämpning, återigen med det klassiska problemet med startdatum och provisorisk tillämpning. För en gångs skull kan vi inte göra annat än att välkomna ett avtal som underlättar för både företag och fysiska personer.

  Erna Hennicot-Schoepges (PPE-DE). – (FR) Herr talman! Jag instämmer i den föregående talarens mycket positiva kommentarer. Trettiosju avtalsslutande parter måste ratificera avtalet innan det slutligen börjar tillämpas. Till dess kommer bilaterala avtal, i den mån de finns, att tillämpas. Vår föredragande har betonat att synsättet ”en storlek passar alla” är olämpligt när det gäller de associerade länderna.

Det mellanstatliga tillvägagångssättet med en gemensam kommitté som är större nödvändigt, som hon så artigt uttrycker det – och jag vill gratulera Eva Lichtenberger till hennes betänkande – gör ändå att samarbetet blir avsevärt besvärligare. Det är självklart att genomförandet av Sesarsystemet kommer att förenkla trafikledningen, och vi kan bara ge vårt helhjärtade stöd till kommissionsledamot Jacques Barrot för att utvecklingsfasen för Sesar ska gå så snabbt som möjligt.

Jag behöver väl knappast påminna er om att detta system kommer att bidra avsevärt till miljön och är effektivare än systemet för handel med utsläppsrätter, som man nu vill införa för den civila luftfarten, att luftrummet kommer att organiseras bättre och att vi kommer att göra verkliga besparingar i flygbränsle? Då skulle vi inte bara få ett öppet luftrum, utan även ett rent luftrum, som kommissionsledamoten uttryckte det.

Jag vill emellertid upprepa mina farhågor om att de avtal som ska ratificeras av de avtalsslutande parterna kan försena genomförandet av Sesar. Den etapp vi behandlar i kväll är viktig, och måldatumet 2010 är ambitiöst. Utvecklingsfasen av Sesar bör slutföras 2013. Ambitionen att göra framsteg i miljöskyddsintresse är helt rätt, men jag vill be kommissionen att tala om för oss om det är möjligt att göra framsteg i arbetet och hur långt arbetet med regelverket har kommit i partnerländerna. Kan kommissionen hålla parlamentet regelbundet informerat om hur detta arbete framskrider?

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE). – Felicit raportorul pentru munca depusă. Încep prin a menţiona că România şi Bulgaria, ca state membre, respectă acquis-ul comunitar. De asemenea acestora se aplică regulamentele în vigoare. Acordul multilateral pentru stabilirea spaţiului aerian comun european se înscrie în politica de vecinătate a Uniunii Europene şi în procesul de extindere a pieţei interne de transport la statele vecine. Statele din Balcani sunt importante pentru Uniune Europeană. Este important pentru aceasta ca statele semnatare să respecte standardele şi reglementările europene privind siguranţa şi securitatea aviaţiei, drepturile pasagerilor, concurenţa, achiziţiile şi ajutorul de stat. Implementarea acordului se va face gradual, conform protocolului cu fiecare stat semnatar, urmând ca aplicarea integrală a acordului să se realizeze după ratificarea sa de către toate părţile semnatare. Până în acel moment se vor aplica acordurile bilaterale existente privind accesul la spaţiul aerian şi frecvenţele utilizate. Având în vedere importanţa spaţiului aerian comun european pentru politica comunitară de transport, este important ca statele semnatare să primească din partea Comisiei Europene sprijinul tehnic, legal şi procedural necesar pentru implementarea sa. Felicit încă o dată raportorul pentru activitatea depusă.

  Arūnas Degutis (ALDE). – (LT) Den resolution som vi behandlar i dag är kortfattad, men central. I och med denna resolution kommer vi att ge vårt godkännande till ett multilateralt avtal om ett gemensamt europeiskt luftrum. Detta avtal, som kommissionen förhandlade fram för ett år sedan med Balkanländerna och Island och Norge, är viktigt eftersom det bidrar till att utvidga tillämpningen av EG:s luftfartsnormer till de nämnda partnerländerna.

Detta är mycket viktigt, inte bara för dessa länder, utan även för EU, eftersom EU-normerna gradvis kommer att börja tillämpas inom det ovannämnda geografiska området, framför allt när det gäller luftfartssäkerhet, vilket kommer att leda till att våra medborgare kommer att kunna resa säkrare. Resorna till Balkan ökar konstant allteftersom dessa länder knyts närmare till EU.

Den internationella luftfarten är ett komplicerat och mångfacetterat område, och därför var det rätt att välja en asymmetrisk förhandlingstaktik för den särskilda situationen och nivån för genomförandet av de befintliga normerna i partnerländerna. Detta bör leda till att normerna kan genomföras snabbare, att de länder som kommit längre inte hålls tillbaka, samtidigt som man uppmuntrar de länder som ligger längst efter.

  Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. (FR) Herr talman! Jag vill tacka parlamentet för att ni har betonat – som alla talare har gjort – vikten av detta avtal om inrättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum.

Jag vill säga föredraganden att miljöaspekterna och de sociala aspekterna naturligtvis omfattas av avtalet om EU:s bestämmelser. De avtalsslutande parterna har dessutom åtagit sig att genomföra gemenskapens regelverk, vilket även gäller passagerarnas rättigheter och särskilt funktionshindrade personers rättigheter, som föredraganden framhöll. De avtalsslutande parterna till detta gemensamma europeiska luftrum har även åtagit sig att genomföra all framtida EU-lagstiftning på detta område, bland annat om sociala rättigheter. Det europeiska luftrummet kommer därför att fungera som en gemensam ram för luftfartstransporten och kommer att garantera lika behandling under alla omständigheter för alla berörda parter.

Jag vill också påpeka att Sesar kommer att främja en bättre trafikledning i luftrummet, vilket också kommer att vara en viktig faktor. Många av er har även påpekat att det inte bara är viktigt att gemenskapens regelverk följs, utan att det även är nödvändigt att tillhandahålla stöd, och att detta stöd ska vara proportionerligt till behoven för varje avtalsslutande part, eftersom alla inte befinner sig på samma nivå. Till svar på Erna Hennicot-Schoepges’ kommentar om denna punkt kommer jag att göra som hon önskade och kontinuerligt informera parlamentet om den rättsliga processen i partnerländerna. Ni gjorde alldeles rätt, fru Hennicot-Schoepges, i att betona risken för att ratificeringen kan hamna på efterkälken, när det i själva verket är viktigt att detta gemensamma luftrum kan inrättas snabbt. Jag kommer därför att vara mycket uppmärksam på det som ni har sagt.

Jag tror att jag har tagit upp nästan allt som har sagts. Jag vill dock tillägga att kommissionen kommer att genomföra årliga utvärderingsbesök och lägga fram en detaljerad rapport för parlamentet om de framsteg som har nåtts av de avtalsslutande parterna till det europeiska luftrummet.

För Silvia-Adriana Ticăus’ skull vill jag även tillägga att det sörjs för Bulgariens och Rumäniens anslutning i avtalet. Eftersom dessa två stater nu är medlemmar i EU är de parter till avtalet, och inga ändringar planeras.

Det var allt jag hade att säga. Jag tackar parlamentet varmt för det intresse som det har visat för detta avtal, som verkligen är absolut avgörande för att ena det europeiska luftrummet. Ibland kanske vi måste börja med himlen för att nå enighet nere på jorden, som Jean-Claude Martinez sa.

  Talmannen. Den gemensamma debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på onsdag kl. 11.30.