Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2006/0127(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0059/2007

Ingivna texter :

A6-0059/2007

Debatter :

PV 25/04/2007 - 22
CRE 25/04/2007 - 22

Omröstningar :

PV 26/04/2007 - 8.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2007)0157

Fullständigt förhandlingsreferat
Onsdagen den 25 april 2007 - Strasbourg EUT-utgåva

22. Att förenkla och rationalisera rapporterna om det praktiska genomförandet av direktiv om hälsoskydd och arbetsmiljö (debatt)
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Ilda Figueiredo, för utskottet för sysselsättning och sociala frågor, om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/391/EEG, dess särdirektiv samt rådets direktiv 83/477/EEG, 91/383/EEG, 92/29/EEG och 94/33/EG för att förenkla och rationalisera rapporterna om det praktiska genomförandet (KOM(2006)0390 – C6-0242/2006 – 2006/0127(COD)) (A6-0059/2007).

 
  
MPphoto
 
 

  Vladimír Špidla, ledamot av kommissionen. (CS) Fru talman, fru Figueiredo, ärade ledamöter! Först vill jag tacka parlamentet och rådet för deras ansträngningar att så snabbt komma fram till en överenskommelse om detta förslag. Jag välkomnar också Figueiredobetänkandet som satte fart på den konstruktiva dialog under rådets ledning där grunden lades för att det föreslagna direktivet ska kunna antas vid första behandlingen.

Kommissionens förslag till direktiv ingår i processen att förenkla lagstiftningen. Syftet med förslaget är att förenkla och rationalisera medlemsstaternas och kommissionens ansvar när det gäller rapporter om genomförandet av direktiv om arbetstagares hälsa och säkerhet utan att göra avkall på principen om skydd. Detta är ett grundläggande villkor. Genom den nya texten harmoniseras tidsgränserna för ingivande av de nationella rapporter som kommer att offentliggöras en gång vart femte år, och denna skyldighet utsträcks till att även gälla alla befintliga direktiv. Planen är att det bara ska finnas en rapport som innehåller ett allmänt avsnitt där de allmänna principerna i ramdirektivet behandlas. Detta avsnitt ska kompletteras av särskilda kapitel om olika aspekter i de enskilda direktiven. Detta kommer att möjliggöra en allmän överblick över det praktiska genomförandet.

Förenklingen kommer att gälla de nationella organen som bara kommer att utarbeta en rapport vart femte år, kommissionen som bara kommer att utarbeta en nationell rapport per medlemsstat i stället för de nuvarande 500 rapporterna och arbetsmarknadens parter som också bara kommer att bidra med en rapport vart femte år. I nära samarbete med den rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor kommer kommissionen att inrätta ett organ med uppgift att hjälpa medlemsstaterna att utarbeta samlingsrapporter. Kommissionen är beredd att godta de ändringsförslag ni har röstat för. Jag kommer att se till att den rådgivande trepartskommittén om arbetsmiljöfrågor får en starkare roll när det gäller att definiera rapporternas struktur, att tydligt fastställa rapporternas innehåll och att fastställa tidsfrister för medlemsstaternas och kommissionens utarbetande av rapporter. Tack.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), föredragande. (PT) Frågor om arbetstagares hälsa och arbetsförhållanden, organisationen av hälsovård, hygien och säkerhet på arbetsplatsen och listan över arbetsrelaterade sjukdomar diskuterades i gemenskapskretsar för första gången 1989 genom offentliggörandet av ramdirektiv 89/391.

Sedan dess har det antagits andra direktiv som täcker arbetstagares hälsa, organisationen av företagshälsovården, arbetsförhållanden, unga arbetstagare, tillfälligt anställda och arbetstagare ombord på fartyg, vilket innebär ett uppfyllande av Internationella arbetsorganisationens konventioner.

I nästan alla av dessa och andra direktiv krävs det att medlemsstaterna ska avge en rapport till kommissionen om sitt praktiska genomförande och om de ståndpunkter som intas av arbetsmarknadens parter. Sanningen är den att en del medlemsstater ännu inte har gjort detta.

Genom det förslag vi nu har framför oss hoppas vi att större uppmärksamhet ska ägnas åt ett effektivt genomförande av de aktuella direktiven och åt arbetsförhållandena. Förslaget är ett försök att minska de miljontals arbetsplatsolyckor som inträffar varje år och de tusentals dödsfall och skador som leder till permanenta funktionshinder runtom i EU.

Som jag har sagt finns det bestämmelser om medlemsstaternas utarbetande av rapporter i flera olika direktiv, men rapporterna krävs in med olika intervaller, några vart fjärde år, andra vart femte år, andra åter utan någon specifik tidsgräns.

Som kommissionsledamoten just har talat om för oss föreslår kommissionen nu att en enda rapport ska utarbetas vart femte år. För att förslaget om en rapport vart femte år ska uppfylla kraven på hälsoskydd och säkerhet på arbetsplatsen får de specifika aspekterna i vart och ett av direktiven absolut inte urvattnas eller bagatelliseras, och detta är någonting som vi försöker lösa i betänkandet.

Därför har vi lagt fram ett antal förslag bland vilka jag särskilt vill uppmärksamma de förslag som gäller själva utformningen av rapporten som bör innehålla ett specifikt frågeformulär.

Rapporten bör således innehålla ett allmänt avsnitt som behandlar de gemensamma principer och aspekter som är tillämpliga på alla direktiven och dessutom andra specifika kapitel som behandlar genomförandet av det som är specifikt för de enskilda direktiven och som också innehåller specifika indikatorer där sådana finns tillgängliga.

Femårsrapporten kommer att förse oss med en praktisk utvärdering av de olika direktiven och när det är lämpligt separata könsspecifika uppgifter om jämställdheten mellan män och kvinnor när sådana finns. Rapporten kommer också att innehålla relevant information om medlemsstaternas förebyggande åtgärder för att kunna göra en lämplig bedömning av hur lagstiftningen fungerar i praktiken.

Vi är övertygade om att det måste finnas en policy för en verklig förbättring av de olika medlemsstaternas praxis. Kommissionen måste också snarast möjligt avge en mer djupgående rapport om den aktuella situationen i medlemsstaterna på de olika områden som gäller arbetstagarnas säkerhet och hälsa på arbetsplatsen.

Till sist vill jag framhålla det nära samarbete som har varit möjligt med parlamentsledamöter från de olika politiska grupperna i utskottet för sysselsättning och sociala frågor, med verkställande kommittén och med rådet. Detta samarbete kommer säkert att göra det möjligt för oss att komma fram till en överenskommelse vid första behandlingen. Jag tackar er alla för det arbete som har utförts.

 
  
MPphoto
 
 

  Mihael Brejc, för PPE-DE-gruppen – (SL) Först av allt vill jag som företrädare för gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater uttrycka vår tillfredsställelse med betänkandet, eftersom det utgör ett av de första stegen på väg mot en betydande lindring av de bördor som har lagts på medlemsstaterna i form av olika administrativa uppgifter. Samtidigt kommer direktivet att bidra till en förenkling och ett förtydligande av kommissionens arbete. I PPE-DE-gruppen noterar vi med stor tillfredsställelse att vi har kommit väl överens med föredraganden och att vi har lyckats uppnå ett så brett samförstånd i vårt utskott. Om jag minns rätt antog vi betänkandet med bara en röst emot.

När det gäller innehållet sänder betänkandet ännu ett tydligt budskap till allmänheten i EU om att kommissionen, rådet och parlamentet fattar beslut för att rationalisera förfarandena och förbättra kommunikationen mellan medlemsstaterna och EU-institutionerna så att alla kan dra nytta av en sådan insats.

Detta direktiv och beslutet om en enda rapport kommer ingalunda att leda till någon urvattning av standarderna för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Min politiska grupp anser att betänkandet i dess helhet, det vill säga direktivet, är ett viktigt steg framåt, men naturligtvis skulle vi gärna se att andra kommissionsledamöter tog liknande initiativ på andra områden. Låt mig bara nämna ett exempel: När det gäller exempelvis terrorism har Europaparlamentet antagit omkring 60 olika dokument, direktiv, förordningar osv. Det är ganska svårt att få ett grepp om allt detta. Schengenavtalet, den inre marknaden och en mängd andra exempel kan nämnas. Detta betänkande är kort sagt ett bra exempel på hur vi kan uppnå brett samförstånd inom de politiska grupperna när det gäller att besluta om våra gemensamma framtidsfrågor.

Jag vill också tacka kommissionsledamot Vladimir Špidla för hans medverkan.

 
  
MPphoto
 
 

  Harald Ettl, för PSE-gruppen. – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill tacka Ilda Figueiredo för hennes arbete. Hon samarbetade nära med skuggföredraganden och har utarbetat ett bra betänkande för utskottet för sysselsättning och sociala frågor.

Syftet med kommissionens förslag är att systematisera och att skapa en enhetlig modell för direktiven om arbetarskydd. I en enda rapport om genomförande som ska avges vart femte år och som vi redan har väntat ganska länge på kommer medlemsstaterna att rapportera till kommissionen om det praktiska genomförandet av ifrågavarande direktiv. Det verkliga förhållandet är att denna plan säkert kommer att ge de enskilda staternas myndigheter en bättre överblick.

Ett omfattande och effektivt arbetarskydd är en grundläggande förutsättning för att arbetstagarnas hälsa ska skyddas och bevaras. Varje år dör 4 500 anställda i EU till följd av olyckor på arbetsplatsen. En samlingsrapport av detta slag kan ge oss viktig information om vilka förebyggande åtgärder vi måste vidta och den kan bidra till att förbättra kvaliteten på arbetarskyddet i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Leopold Józef Rutowicz, för UEN-gruppen. (PL) Herr talman! Betänkandet om att förenkla och rationalisera rapporterna om det praktiska genomförandet av direktiven är ytterst viktigt för sysselsättningspolitiken. Den gemensamma arbetsmarknad som håller på att växa fram kräver ständig övervakning av hälsa och säkerhet för våra medborgare i EU-länderna.

Olika förhållanden i de enskilda länderna gör att det krävs ständig övervakning för att se till att direktiven följs, och det krävs analyser vart femte år av deras lämplighet, effektivitet, öppenhet, kostnader och effekter. Dessa analyser, som bygger på tydliga och öppet redovisade riktlinjer, bör bidra till att förbättra rättsläget och den gemensamma politiken när det gäller hälsa och säkerhet.

Det är också nödvändigt att fortlöpande följa upp direktiven om hälsa och säkerhet och dessa direktivs effekt på strategin för hälsa och säkerhet inom medlemsstaterna. En viktig roll i detta sammanhang spelar Europeiska arbetsmiljöbyrån och Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor.

Jag tackar Ilda Figueiredo för hennes betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer, för ITS-gruppen. – (DE) Herr talman! Det moderna arbetslivet har medfört nya fenomen, bland annat en ökning av de psykiska problemen, alltmer omfattande sjukskrivningar, ökande utbrändhet och nya former av aggression som till exempel mobbning på arbetsplatsen.

Det verkar nästan höra till god ton på arbetsplatser att utsätta arbetstagarna för ständig tidspress och att påtvinga dem oplanerade extra bördor och snäva tidsfrister. Alla som dukar under för de långsiktiga negativa hälsoeffekterna av detta måste förklara sig i intervjuer när de återgår till arbetet efter en periods sjukledighet, och tanken bakom detta är att sjukdomen är en följd av att de har misskött sig. Mängder av äldre arbetstagare tvingas till förtida pensionering och yngre arbetstagare stämplas som improduktiva.

Man måste naturligtvis välkomna sådana initiativ som Move Europe som handlar om främjande av hälsa på arbetsplatsen. Men sådana program för hälsofrämjande insatser bedrivs ofta i företag som är organiserade på ett sådant sätt att sjukdom helt enkelt inte är tillåten. Det är påtryckningar inom företagen i kombination med fruktan för att förlora arbetet som gör att de anställda kämpar sig tillbaka till arbetet mot sina läkares inrådan. Korttidsanställningar och deltidsarbete medför dessutom en ständig fruktan för att inte ha något arbete och ekonomiska bekymmer som yttrar sig i psykiska problem. Men arbetsfrånvaro och olämplighet för arbete leder inte bara till höga kostnader inom de berörda företagen utan de utgör också en börda för de offentliga sjukvårdsbudgetarna.

Mot denna bakgrund bör vi inte vara förvånade över det växande antalet människor som lider av ätstörningar, fetma och psykisk sjukdom och inte heller över de sjunkande födelsetalen. Så länge som arbetet innebär en ständig stress och barn utgör en fattigdomsfälla kommer den demografiska förändringen med brist på barn och en alltmer ålderstigen befolkning att fortsätta.

Med tanke på detta måste vi sörja för större anställningstrygghet. Det måste vara möjligt för en ensamförsörjare att försörja en familj, och det måste vara möjligt för en kvinna att besluta sig för att skaffa barn utan att detta leder till utarmning. De som är sjuka måste få möjlighet att bli friskare. Om vi kunde åstadkomma detta skulle vi förvisso ha tagit ett stort steg framåt på vägen mot uppfyllande av Lissabonmålen.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie Panayotopoulos-Cassiotou (PPE-DE).(EL) Herr talman! När det gäller alla tidigare direktiv har vi fått ett intryck av att vi inte har utövat tillräcklig kontroll och att vi därigenom inte har bidragit till ett omfattande genomförande av dem. Inte ens den uttryckliga bestämmelsen i direktivet att medlemsstaterna ska avge rapporter, både om sin lagstiftning och om de ståndpunkter som intas av arbetsmarknadens parter, har hittills bidragit till att lösa problemet. Därför välkomnar även jag ert förslag, herr kommissionsledamot, eftersom jag anser att det ligger i linje med målen för EU:s politik på andra områden, särskilt när det gäller förbättringen av regelverket om ökning av företagens konkurrenskraft.

Det aktuella förslaget har ett mervärde, eftersom det – genom en enda rapport vart femte år – möjliggör en bättre utvärdering av gemenskapslagstiftningens effekter både på området hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och på området hälsovårdstjänster. Det är nödvändigt att så snart som möjligt minska antalet arbetsplatsolyckor, och arbetsrelaterade sjukdomar måste bekämpas, vilket gagnar såväl arbetstagare och företag som samhället över huvud taget.

Jag gratulerar föredraganden till att ha samarbetat med de politiska grupperna och till att ha åstadkommit enighet inom rådet. Jag gratulerar henne också därför att hon i samband med resultaten av utvärderingen av medlemsstaternas politik för hälsa och säkerhet inom arbetslivet bland skälen har fört in ett av mina ändringsförslag om utnyttjande av det arbete som bedrivs både av Europeiska arbetsmiljöbyrån (Bilbao) och av Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Dublin).

Det är viktigt att Europeiska kommissionen tar hänsyn till de resultat som de två ovannämnda institutionerna har kommit fram till för att kunna utforma det grundläggande frågeformulär till medlemsstaterna som kommer att ersätta de komplicerade rapporterna. Frågan är om en minskning i fråga om kvantitet kan leda till en förbättring i fråga om kvalitet. Det hoppas vi verkligen.

 
  
MPphoto
 
 

  Vladimír Špidla, ledamot av kommissionen. (CS) Ärade ledamöter! Jag vill ännu en gång tacka er för det arbete ni har lagt ned på detta förslag.

Jag är säker på att omröstningen kommer att bana vägen för en överenskommelse om förslaget som kommer att leda till en betydande förenkling av den administrativa processen, en minskning av onödiga byråkratiska hinder och viktigast av allt till ett effektivare genomförande av direktivet om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

Om jag får vill jag göra ytterligare ett påpekande eftersom en del anföranden inte enbart och direkt handlade om direktivet utan om hälsa och säkerhet i arbetslivet över huvud taget. Siffran 4 500 dödsolyckor om året verkar uppenbarligen relativt låg i relation till de 250 miljoner arbetstagarna, men vi talar om 4 500 människoliv. Ur denna synvinkel är siffran alldeles för hög, och det är vår uppgift att göra allt vad vi kan för att få ned denna siffra. Tack.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 12.00.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy