Talmannen. Nästa punkt är en andrabehandlingsrekommendation från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (”ramdirektiv”) (09911/3/2006 – C6-0040/2007 – 2003/0153(COD)) (Föredragande: Malcolm Harbour) (A6-0144/2007).
Malcolm Harbour (PPE-DE), föredragande. – (EN) Fru talman! Det är ett nöje att kunna lägga fram detta betänkande för utskottets räkning i kväll. Jag vill hylla min kollega, Giuseppe Gargani, som hade hand om betänkandet vid den första behandlingen – parlamentet lade ned ett stort arbete vid det stadiet. Jag vill också tacka kommissionen och rådet eftersom vi har arbetat mycket hårt tillsammans med ett oerhört invecklat och tekniskt förslag. Totalt sett är det ett betänkande på nästan 400 sidor som måste vara ett av de största betänkandena någonsin i parlamentet. Herr kommissionsledamot! Jag vill framför allt tacka er personal – Reinhard Schulte-Braucks och Jean-Paul Delneufcourt, som jag anser har stått för många av de 400 sidorna. Jag anser att han förtjänar ett särskilt omnämnande i kväll.
Detta är ett mycket viktigt betänkande när det gäller fullbordandet av den inre marknaden för motorfordon. Hela grunden för tekniska bestämmelser för motorfordon var ett av de första områdena som harmoniserades på EU:s inre marknad, men det har tagit ända till nu att få en fullt omfattande ram för typgodkännande av alla kategorier av motorfordon, släpvagnar, stora komponentsystem och viktiga komponenter. I dag på Europadagen anser jag därför att detta är en betydande prestation som vi har uppnått så här långt. Det innebär förstås att vi kommer att gynnas av bättre miljö- och säkerhetsstandarder för fordon, ett konsekvent och oberoende godkännande av prestanda och sådana verkligt likvärdiga villkor som vi ofta hör företagen tala om. Vi har faktiskt uppnått det i detta fall. Jag anser framför allt att möjligheten för tillverkare av alla storlekar att få sina fordon godkända av en nationell typgodkännandemyndighet enligt europeisk lagstiftning och sälja dessa fordon på samtliga marknader i EU är ett stort framsteg.
Vid den andra behandlingen var det ett ovanligt stort antal ändringsförslag som lades fram och som kommer att bli föremål för omröstning i morgon. Dessa återspeglar en hel del ytterligare förbättringar och arbete för vår del. Jag vill bara lyfta fram några av de punkterna i kväll. Jag är särskilt tacksam mot rådet, och det gläder mig också att Engelbert Lütke-Daldrup ska tala. Jag tycker att det tyder på hur stor vikt rådet tillskriver detta dokument.
För det första har vi haft en del diskussioner för att fullborda några av frågorna om typgodkännande av bussar och tidsplanen för det. Bussektorn är viktig eftersom detta typgodkännandedirektiv sätter bussdirektivet i spel, som många av oss har arbetat med. Det medför betydande säkerhetsförbättringar och viktiga frågor som funktionshindrades tillgång till alla typer av bussar. Detta kommer i huvudsak att sättas i spel som den gemensamma typgodkännaderamen för bussar i EU.
Den andra aspekten som var ett nytt inslag i direktivet som tillkom mellan den första och den andra behandlingen var bestämmelsen om att tillämpa ett nytt system för typgodkännande av delar på eftermarknaden, som påverkade fordonens miljö- och säkerhetssystem. Det är viktigt att vi har ett godkännandeförfarande för dessa kategorier av delar så att vi får ett fullgott konsumentskydd på det området. Men detta sätter även fokus på hela typgodkännandeförfarandet för många små och medelstora företag. Jag arbetade därför hårt tillsammans med de andra institutionerna för att se till att vi fick ett mycket effektivt förfarande, främst för att identifiera dessa delar och se till att tillverkarna av de delarna var delaktiga samt för att ta fram de nya provningsstandarder som skulle krävas för godkännande. Men det innebär givetvis att tillverkarna av dessa delar, och framför allt verkstäder och andra företag, får tillgång till den inre marknaden med ett gemensamt godkännande. Jag anser att det är en stor fördel som de är mycket nöjda med.
En annan aspekt som vi har tittat på är godkännandeförfarandet för fordon som tillverkas i små serier. Giuseppe Gargani bad om att gränsen för fordon som tillverkas i små volymer skulle höjas, och vi har gjort en överenskommelse om att höja den till ett tusen fordon för ett förenklat typgodkännande, vilket är till stor fördel för små seriösa tillverkare. Vi fann också att en viktig kategori är fordon för funktionshindrade användare – ”rullstolsanpassade fordon” – som är serietillverkade fordon som anpassats för rullstolspassagerare. Med kommissionens och rådets stöd föreslår jag att vi upprättar en ny kategori för den typen av fordon. Tillverkarna av sådana fordon, som blir allt viktigare, är mycket glada över att erkännas på det sättet och är också säkra på att detta kommer att öka uppmärksamheten för de funktionshindrades behov, liksom rullstolarnas tålighet och förankring osv. Vi kommer att ha ett fordon här i Bryssel i morgon för att visa vad vi har uppnått.
Sammanfattningsvis är detta ett mycket viktigt framsteg för den inre marknaden. Det har varit ett privilegium att arbeta med det på parlamentets vägnar, och jag litar på att parlamentet ger sitt stöd i morgon.
Engelbert Lütke Daldrup, rådets ordförande. (DE) Fru talman, herr vice kommissionsordförande, mina damer och herrar! I morgon ska ni rösta om ett nytt viktigt direktiv om typgodkännande av personbilar, lastbilar, bussar och släpvagnar. Vi i det tyska ordförandeskapet är glada över att vi i förväg har lyckats nå en överenskommelse med Europaparlamentet i de återstående olösta frågorna.
Vi skulle vilja tacka er, herr Harbour, och era kolleger väldigt mycket för ert goda och konstruktiva samarbete. Detta är ett viktigt steg mot ökad trafiksäkerhet och säkra fordon i gemenskapen och mot fullbordandet av den inre marknaden för motorfordon. I det nya direktivet utökas EU:s typgodkännande, som hittills endast har planerats för personbilar, även till lastbilar, bussar och släpvagnar. Således kommer de som tillverkar dessa fordon också att kunna dra nytta av fördelarna med EU:s typgodkännande i framtiden. Samtidigt garanterar direktivet att alla nya fordon i Europeiska unionen i framtiden måste uppfylla samma höga säkerhetsnormer. Därför kommer det nya direktivet inte bara att gynna bilindustrin i EU, utan även allmänheten i hela gemenskapen.
Vi räknar med ert stöd i morgondagens omröstning och kommer i så fall att anta direktivet vid ett av våra kommande rådsmöten så att det kan träda ikraft så fort som möjligt.
Günter Verheugen, kommissionens vice ordförande. (DE) Fru talman, mina damer och herrar! Jag vill ge särskilt varma gratulationer till föredraganden, Malcolm Harbour, för hans betänkande samt tacka honom för hans arbete, som har gett ett verkligt utmärkt resultat.
Detta förslag till direktiv består av ett helt paket av åtgärder som syftar till att påskynda processen med att få ut fordon på medlemsstaternas marknader. Som företrädaren för det tyska ordförandeskapet just betonade kommer detta verkligen att medföra stora fördelar för tillverkare, speditörer och användare.
Förverkligandet av den inre marknaden är utan diskussion en av de största framgångarna inom EU-politiken. Men i fråga om kommersiella fordon har tillverkarna hittills väntat förgäves på att gränserna skulle öppnas helt.
Sedan 1996 har direktivet om typgodkännande av motorfordon varit Europeiska gemenskapens viktigaste rättsliga instrument för att skapa den inre marknaden inom fordonssektorn. Det var då som alla fordonsklasser fick tillgång till den inre marknaden. De enda undantagen var kommersiella fordon, det vill säga bussar, lastbilar och släpvagnar, trots att detta faktiskt är en oerhört viktig sektor ur ekonomisk synvinkel. Enbart under 2006 registrerades två miljoner nya skåpbilar och över en kvarts miljon nya lastbilar över 16 ton i gemenskapen. De allra flesta av dessa fordon tillverkades i Europeiska unionen. Under 2007 kommer siffrorna att öka markant om man ska gå efter de uppgifter som finns tillgängliga för det första kvartalet.
I det nya ramdirektivet försöker man främst utöka principen om ett standardförfarande för typgodkännande av alla fordon på gemenskapsnivå. Dessutom kommer fordonstillverkarna inte längre att behöva bygga fordon i enlighet med bestämmelserna i varje enskild medlemsstat för att få sälja dem där. I stället kommer harmoniserade tekniska specifikationer att gälla så att det uppstår stordriftsfördelar och förlegade administrativa förfaranden försvinner. Transportföretag, och i slutändan även konsumenter, kommer också att dra nytta av detta.
Ytterligare en viktig punkt i direktivet är att nya fordon måste uppfylla en hel rad direktiv om teknisk harmonisering inom området fordonssäkerhet. Just i en tid då kommersiella fordon inte har något gott rykte bland allmänheten kommer detta på ett avgörande sätt att bidra till förbättrad trafiksäkerhet över hela EU.
Man har naturligtvis inte glömt bort små och medelstora företag. De kommer också att få lättare tillgång till den inre marknaden. Tillverkare av specialfordon eller fordon i mindre serier och kroppsbyggare, som ju ofta arbetar för transportföretag, kommer att gynnas av förenklade förfaranden som inte kommer att innebära för mycket byråkrati.
Jag är helt och hållet överens med Malcolm Harbour när det gäller de företag som specialanpassar fordon för att möta funktionshindrades behov. Det var mycket viktigt att hitta en lösning på det här problemet. Det gläder mig att de rekommendationer från högnivågruppen Cars 21, som inrättades på mitt initiativ, har införlivats oförändrade i detta förslag till direktiv. Tack vare Cars 21 har vi kunnat fastställa de rättsliga ramar som vi har att röra oss inom när vi utformar framtida tekniska förordningar.
Det finns ytterligare en viktig punkt som bör nämnas här: internationella förordningar får allt större betydelse, och i detta fall gäller det förordningar som för närvarande utarbetas av FN:s ekonomiska kommission för Europa. Ytterligare en faktor är att vi på olika sätt slopar förlegade gemenskapslagar och gör det möjligt för tillverkare att skicka in sina egna testresultat för att erhålla ett typgodkännande.
Angående spänningen mellan gemenskapens språkliga regler och den direkta hänvisningen till internationella normer och förordningar, skulle jag vilja säga att kommissionen godkänner ändringsförslag 25 eftersom den anser att en direkt och aktuell hänvisning till sådana normer inom just denna industriella sektor kan stärka sektorns konkurrenskraft betydligt. Detta gäller både på global nivå och inom EU. Fordonssektorn är en global verksamhet. Därför är den i större och mer brådskande behov av internationella normer än vissa andra sektorer.
Kommissionen stöder ändringsförslagen för att möjliggöra en överenskommelse under andra behandlingen, och den är övertygad om att detta förslag på ett balanserat sätt motsvarar industrins, transportföretagens och konsumenternas intressen samt medlemsstaternas behov.
Anja Weisgerber, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Fru talman! Jag skulle också vilja börja med att tacka föredraganden, Malcolm Harbour, för hans utmärkta och mycket proffsiga arbete i den här frågan. Jag kan helt och hållet stödja den kompromiss som förhandlats fram med ordförandeskapet.
Därför skulle jag bara kort vilja kommentera en enda punkt som vi redan har diskuterat i debatten om Euro 5 och som jag tycker är särskilt viktig, nämligen tillgången till information om reparationer för oberoende verkstäder. Tillgången till denna information är mycket viktig för EU:s medborgare. Vem som helst som är på semester och reser med bil i Europa kan få motorstopp utomlands. Men oftast ligger närmaste auktoriserade verkstad flera hundra kilometer bort. Därför måste vi se till att även oberoende verkstäder kan reparera fordonet. Vidare borde alla förare även i sitt hemland kunna välja vilken verkstad de vill reparera sitt fordon hos. Denna konkurrens kommer definitivt att gynna även konsumenterna. Det kommer vi att garantera med våra nya regler.
Därför har vi infört en tydlig bestämmelse i det nya ramdirektivet om typgodkännande där det anges att fordonstillverkare måste göra all nödvändig information lätt tillgänglig för oberoende operatörer så att dessa kan reparera och underhålla ett fordon. Denna bestämmelse är förenlig med det som anges i Euro 5-förordningen som vi antog vid första behandlingen i fjol. Vårt mål är att garantera tillgång till reparationsinformation för oberoende verkstäder. Detta borde under en övergångsperiod garanteras genom Euro 5-förordningen, men bör i slutändan införlivas i ramdirektivet om typgodkännande.
Slutligen skulle jag än en gång vilja vädja till kommissionsledamot Günter Verheugen att se till att man respekterar parlamentets och rådets politiska vilja i förhandlingarna om det tekniska genomförandet eftersom bestämmelserna om tillgången till reparationsinformation även måste fungera i praktiken.
Evelyne Gebhardt, för PSE-gruppen. – (DE) Fru talman, herr rådsordförande, herr Verheugen! Jag gläds också över att vi har nått en överenskommelse mellan de tre EU-institutionerna vid andra behandlingen så att vi kan rösta i morgon och sedan mycket snabbt genomföra dessa bestämmelser.
För den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet var det tre punkter som var särskilt viktiga. Den första är att vi i artikel 31 kunde enas om att ha kvar en hög nivå av konsumentskydd i godkännandeförfarandet för delar eller utrustning som medför en betydande risk vad gäller korrekt funktion av system.
För det andra klarlägger man i texten som antogs i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd i stort sett de tekniska administrativa bestämmelserna om typgodkännande och utökar dem på gemenskapsnivå till alla motorfordon, inklusive bussar och kommersiella fordon. Om vi dessutom genomför bestämmelserna kommer vi att kunna bidra till en betydande förbättring av trafiksäkerheten.
För det tredje skulle jag särskilt vilja betona det faktum att bestämmelserna om att anpassa fordon till särskilda behov hos funktionshindrade har förbättrats avsevärt – mycket tack vare föredraganden. Här tänker jag särskilt på människor i rullstol. Här har vi tagit ett stort steg framåt och därmed ger vi allmänheten en positiv bild av Europa som sätter medborgarnas och allmänhetens intressen i centrum.