Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2005/0278(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

A6-0061/2007

Debatter :

PV 28/03/2007 - 16
CRE 28/03/2007 - 16

Omröstningar :

PV 29/03/2007 - 8.8
CRE 29/03/2007 - 8.8
Röstförklaringar
PV 22/05/2007 - 9.6
CRE 22/05/2007 - 9.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2007)0095
P6_TA(2007)0191

Debatter
Tisdagen den 22 maj 2007 - Strasbourg EUT-utgåva

10. Röstförklaringar
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Vi fortsätter nu med röstförklaringarna.

 
  
  

- Betänkande: Isler Béguin (A6-0180/2007)

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Vi röstade för denna slutliga överenskommelse, eftersom parlamentet säkrade en ökning med 40 miljoner euro av det belopp som erbjudits i rådets gemensamma ståndpunkt. Budgeten för Life+ befinner sig nu på omkring 1 894 miljoner euro.

En del av budgeten för Life+ har öronmärkts för projekt för ”Natur och biologisk mångfald”. Parlamentet har säkerställt att minst 50 procent av budgetanslagen för Life+ kommer att användas till beviljande av projektverksamhet till stöd för bevarandet av naturen och den biologiska mångfalden. I sin gemensamma ståndpunkt hade rådet föreslagit att öronmärka 40 procent av den totala budgeten till sådana projekt.

Slutligen läste Stavros Dimas upp en förklaring under förlikningskommitténs sammanträde, vilket nämns i det slutgiltiga betänkandet, där det framhålls att kommissionen kommer att genomföra en översyn av de genomförda och planerade åtagandena för förvaltningen av Natura 2000-nätverken på nationell nivå och unionsnivå innan budgetramen ses över. Denna översyn syftar till att anpassa gemenskapens styrmedel, särskilt Life+, och garantera en hög samfinansieringsnivå.

Avslutningsvis är resultatet mycket mer tillfredsställande än någon överenskommelse som hade kunnat slutas i ett tidigare skede av lagstiftningsförfarandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Duarte Freitas (PPE-DE), skriftlig. (PT) Jag välkomnar varmt resultatet av detta förlikningsförfarande, med dess betoning på en centraliserad strategi i vilken kommissionen fortsätter att hantera programmet, och därmed säkerställa mervärde för Europa som helhet, enhetliga kriterier och förträfflighet, och minska extra resurser för inrättande av förvaltningsorgan på nationell nivå.

Jag vill också belysa andra positiva element, som t.ex. ökningen av den allmänna budgeten med 40 miljoner euro och en tilldelning av 15 procent i medel för transnationella projekt.

Jag kommer därför att rösta för det gemensamma projekt som antagits av förlikningskommittén om Life+.

 
  
  

- Betänkande: Gröner (A6-0147/2007)

 
  
MPphoto
 
 

  Hubert Pirker (PPE-DE).(DE) Herr talman! Vi har utrustats med ännu ett instrument för att bekämpa människohandeln och det sexuella utnyttjandet av offren i form av programmet Daphne III, men faktum är att den här sortens program måste tilldelas tillräckliga medel, eftersom över 100 000 kvinnor i Europeiska unionen har fallit offer för människohandel och för våld.

Det gläder mig mycket att se att budgeten har fyllts på med 50 miljoner euro, vilket innebär att det sammanlagda beloppet är 114 miljoner euro, vilket kommer att göra det möjligt för oss att iscensätta informationskampanjer i de länder från vilka de kvinnor och barn kommer som luras in i Europeiska unionen för att där falla offer för sexuellt våld.

Sådana informationskampanjer gör att vi kan förebygga detta genom att informera kvinnor och erbjuda dem skydd mot utnyttjande. Om detta kombineras med stöd inom ramen för program för en förbättring av situationen för kvinnor som tillhör riskgruppen så kan vi, med hjälp av Daphne III, ta ett avgörande steg i kampen mot våld, människohandel och sexuellt utnyttjande.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (ITS).(DE) Herr talman! Jag röstade för Grönerbetänkandet för att det verkligen har lyckats med att nå framsteg i kampen mot det våld som kvinnor drabbas av, och det råder ingen tvekan om den roll som Daphneprogrammet har spelat i detta.

Men det måste nämnas att våld mot kvinnor är mer utbrett i kulturer där den patriarkaliska makten fortfarande är djupt rotad och där det knappt är någon som ser detta som ett problem. Brott mot kvinnors mänskliga rättigheter som t.ex. könsstympning och påtvingade äktenskap sker också mitt ibland oss, som en följd av senare års migrationsflöden, och jag anser att vi måste göra mer för att ta itu med detta än att öka medvetenheten om problemet eller göra påtvingade äktenskap straffbara i EU. Det får inte heller finnas någon acceptans för exceptionella domstolsutslag som rättfärdigas genom hänvisning till kulturella faktorer. När brottslingar straffas måste samma lag gälla för muslimska invandrare, vare sig de kommer från värdsamhället eller har en västerländsk kulturell bakgrund. I dessa fall får rättvisan varken vara blind eller stum.

 
  
MPphoto
 
 

  Bogusław Liberadzki (PSE), skriftlig. (PL) Jag röstar för antagandet av Grönerbetänkandet om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande för perioden 2007–2013 av ett särskilt program för att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor samt för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne III) som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”.

Daphneprogrammet inrättades 1997. Det har finansierat över 350 projekt varigenom icke-statliga organisationer och institutioner och föreningar som bidrar till att skydda barn, ungdomar och kvinnor mot våld stöds. Jag vill uttrycka mitt starka stöd för den tredje etapp av detta projekt som Lissy Gröners betänkande handlar om.

De huvudsakliga syftena med Daphne III är att stödja utvecklingen av gemenskapens politik som rör skyddet av folkhälsan, jämställdhet mellan könen, kampen mot våld i hemmet, skyddet av barnens rättigheter, kampen mot könsrelaterat våld i konfliktsituationer och kampen mot människohandel och sexuellt utnyttjande.

Dessa ambitiösa mål för 2007–2013 kommer att stödjas av en budget på 116 850 000 euro. Jämförelsen med budgeten för Daphne I – 20 000 000 euro – och med budgeten för Daphne II – 50 000 000 euro – är ett bevis på erkännandet av programmets betydelse och insatser.

I betänkandet betonas också med rätta behovet av att öppna programmet för samarbete med icke-statliga organisationer genom att säkerställa större öppenhet, att minska byråkratin och att stödja organisationer som ansöker om medel.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag har stött dessa ändringsförslag till Daphne III, EU:s särskilda program för att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor. Det gläder mig att den tredje etappen av Daphne (2007–2013) har en ökad budget på 116,85 miljoner euro. Det gläder mig också att byråkratin kommer att minskas, så att icke-statliga organisationer lättare får tillträde till programmet.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. (EN) Jag stöder helt och fullt föredragandens arbete för att bekämpa våld mot kvinnor. Programmet Daphne bidrar till att hantera denna fråga över hela EU, och de som inte stöder detta betänkande i dag bör fördömas.

 
  
MPphoto
 
 

  Margie Sudre (PPE-DE), skriftlig. – (FR) En utvidgning av Daphneprogrammet för 2007–2013 visar på Europaparlamentets önskan att säkerställa en fortsättning på denna plan, som genomfördes 2000.

Våldet mot barn, ungdomar och kvinnor är ett tragiskt, socialt fenomen. Sådana grupper som är särskilt sårbara för våld måste skyddas bättre, men vi får inte glömma våld i hemmet och kvinnlig könsstympning. I Réunion har antalet brott mot kvinnor t.ex. fördubblats på 20 år, och mer än en femtedel av kvinnorna har utsatts för minst en form av våld på allmän plats under de senaste 12 månaderna. Jag skulle därför vilja att Europeiska kommissionen ägnade denna typ av våld ett europeiskt år.

Jag välkomnar det åtagande som gjorts av kommissionen, som har höjt budgeten till nästan 117 miljoner euro, även om detta belopp är lägre än det som Europaparlamentet krävde. Den tvåfaldiga ökningen av resurser vittnar dock om en äkta ambition i målsättningarna.

Men dessa ansträngningar måste också åtföljas av öppenhet i programmet och måste göra programmet mer tillgängligt för det civila samhället, som saknar tekniskt stöd i fråga om förberedande av preliminära förslag, i synnerhet i de yttre randområdena. Jag hoppas att det kommer att genomföras bedömningar av en expertkommitté framöver.

 
  
  

- Betänkande: Corbett (A6-0139/2007)

 
  
MPphoto
 
 

  Richard Corbett (PSE), skriftlig. (EN) Till skillnad från några av de mer långtgående förslag som har lagts fram innebär förslaget från utskottet för konstitutionella frågor en anspråkslös ändring av artikel 47 (vars rubrik skulle ändras till ”Förfarande med associerade utskott”). Denna mer blygsamma förändring skulle kräva att ordförandena och föredragandena för de berörda utskotten skulle mötas och tillsammans fastställa de delar av texten som faller under respektive utskotts exklusiva behörighetsområde och de som faller under båda (eller flera av) utskottens behörighetsområden. Ordföranden för det ansvariga utskottet skulle vara tvungen att beakta alla sådana överenskommelser vid beslut om slutgiltigt ansvar för olika delar av texten. Inom ramen för denna regel skulle parterna också tillåtas att enas, om de så önskar, om mer exakta villkor för sitt samarbete, vilket öppnar för möjligheter som t.ex. en gemensam arbetsgrupp. Regeländringen skulle också garantera att associerade utskott är företrädda i alla parlamentets delegationer vid ett förlikningsförfarande.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (ITS), skriftlig. – (FR) Vi lade ned vår röst om betänkandena av Richard Corbett och Jo Leinen om förstärkt samarbete mellan utskott och praktiska bestämmelser för medbeslutandeförfarandet.

Dessa betänkanden syftar visserligen utifrån en praktisk synpunkt till att förenkla parlamentets arbete inom dess institutionella och rättsliga ram. Men de är symtomatiska för en parlamentarisk metod där allt i slutändan beslutas mer eller mindre i förväg, i små kommittéer, genom interinstitutionella eller tvärpolitiska kompromisser, och i effektivitetens och rationalitetens namn. De är också symtomatiska för ett parlament där de ”stora” grupperna – åtminstone de som betraktas som sådana – bestämmer och där ledamöternas individuella rättigheter begränsas till den mest grundläggande innebörden av dessa, och till och med är obefintliga i fråga om lagstiftning.

Genom att införa ett system för förfarandena kommer parlamentet, som redan lider brist på nationell och politisk representativitet och på närhet till européerna, en gång för alla att förlora det kännetecken som borde definiera det: det att vara ett parlament som väljs av folket, för folket.

 
  
  

- Betänkande: Laperrouze (A6-0125/2007)

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (ITS).(DE) Herr talman! Också jag röstade för Laperrouzebetänkandet på grund av att det naturligtvis är bättre i fråga om vatten att ordna upp saker och ting i förväg än att lägga stora summor pengar på att reparera skadorna senare. Eftersom jag är österrikare, och därmed medborgare i ett land med mycket betydande vattenreserver, anser jag att en hållbar och miljömedveten vattenpolitik innebär att vi inte längre får ge ekonomiskt stöd till intensiv odling, som får till följd problem som t.ex. övergödning. I stället bör vi stödja de jordbrukare som använder traditionella odlingsmetoder. Också i fråga om skogsvård kan vi spela en roll genom att besluta vilken sorts och vilken mängd föroreningar som hamnar i grundvattnet och i vilken takt, samtidigt som vi bidrar till att motverka översvämningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. (PT) Jag röstade för Laperrouzebetänkandet (A6-0125/2007) om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring av direktiv 2000/60/EG. Jag anser att EU bör fortsätta att spela en grundläggande roll i skyddet av miljön. Syftet med detta förslag är vidare att skydda och främja miljökvalitet i enlighet med principen om hållbar utveckling.

Dessa åtgärder, som är en uppföljning av förslaget i ramdirektivet om vatten, är mycket välbehövliga och kommer att bidra till att få ett slut på den kemiska föroreningen av vatten som stör marina ekosystem, orsakar förluster på området för den biologiska mångfalden och i allt högre grad utsätter människor för föroreningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Detta nya förslag till direktiv om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område hänger ihop med ramdirektivet om vatten, som antogs 2000. I förslaget fastställs miljömässiga kvalitetsmål för ytvatten, som ska ha uppnåtts 2015, om än utan någon formell bedömning av de olika befintliga lagarna eller någon integrerad strategi när det gäller vattenpolitik.

Detta är därför en rad enskilda åtgärder med några positiva aspekter. Jag välkomnar till exempel hänvisningen till behovet att ta hänsyn till de vetenskapliga och tekniska uppgifter som finns tillgängliga, de olika miljömässiga villkoren i de olika regionerna, en balanserad ekonomisk och social utveckling och principen förorenaren betalar. Ändå presenteras detta inom en ram som främjar nyliberalism, och de föreslagna åtgärderna spelar andrafiolen till förmån för ett upprätthållande av ”konkurrens på lika villkor på den inre marknaden”.

Det presenteras också vaga koncept som ”bästa tillgängliga teknik”, som skulle kunna användas för att göra det obligatoriskt att använda patenterad teknik och utrustning. Detta skulle skapa beroende, och skulle kunna beröva arbetstagare produktionsresurser, med tanke på priset på högteknologisk utrustning.

Även om parlamentet har tillfört vissa förbättringar till kommissionens text har man förkastat de flesta av de förslag som lagts fram av vår grupp, vilket var anledningen till att vi lade ned vår röst i den slutgiltiga omröstningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Diamanto Manolakou (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Titeln om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område motsvarar inte riktigt innehållet, i den bemärkelsen att det fokuseras på skadliga ämnen i ytvattnen och på sediment som enbart kommer från bekämpningsmedel.

Andra sorters föroreningar, som exempelvis industrispillvatten, avloppsvatten från tätbebyggelse, lakvatten från deponier, termisk förorening från motsvarande källor, förorening av sjöar genom luftföroreningar från förbränningsanläggningar som kommer ned med vädret etc., tas inte med i beräkningen. Kemisk förorening av ytvatten kan dock orsaka avbrott för ekosystem i vatten och förstöra den biologiska mångfalden, eller så kan föroreningar från förgiftad fisk lagras i livsmedelskedjan. Det är dessutom tydligt att kommissionen avser att göra jordbruket till måltavla och beskylla det för att vara den enda faktorn som är orsak till den kemiska föroreningen av ytvatten. Vidare har principen ”förorenaren betalar” inte betytt någonting för att stoppa föroreningen, utan den har i stället lett till att industrins och andra monopols hänsynslösa agerande legaliserats.

Det föreslås inga specifika åtgärder för kontroll av källorna för avfall som utgörs av ”prioriterade ämnen”, såväl farliga som ofarliga, vars nivåer för högsta tillåtna koncentration tas upp i förslaget till direktiv.

Men betänkandet innebär likväl att direktivets begränsade innehåll utökas i syfte att uppnå ett mer effektivt skydd av vatten. I slutändan ligger både innehållet och inriktningen dock långt från de nuvarande behoven av skydd av den sociala rätten till vatten av hög kvalitet, som måste vara fullständig och inte partiell och fragmenterad.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. (EN) Vattenkvalitet är av avgörande betydelse för vår miljö, och det gläder mig att vi har fått se förbättringar efter åtgärder av EU. Jag anser att förslaget från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet om att göra en utvärdering av hur effektiva alla de gemenskapsrättsakter är som direkt eller indirekt bidrar till att uppnå en god vattenkvalitet är ett steg i rätt riktning.

 
  
  

- Betänkande: Aubert (A6-0061/2007)

 
  
MPphoto
 
 

  Agnes Schierhuber (PPE-DE).(DE) Herr talman! Även om föredraganden Marie-Hélène Aubert har arbetat mycket hårt för att ta fram ett bra betänkande har Österrikiska folkpartiets delegation i Europaparlamentet röstat emot det i dag, på grund av att vi fortfarande finner många punkter i betänkandet ytterst problematiska. Vi anser att toleransnivån för genetiskt modifierade organismer (GMO) i ekologiskt jordbruk måste vara 0,0 procent, och att importer från tredjeländer måste uppfylla samma kriterier som produkter från EU:s medlemsstater, och därför måste vara föremål för kontroller.

Dessutom får EU-märkningen inte användas för produkter som kommer från andra håll, så att konsumenterna inte vilseleds och produkternas spårbarhet kan säkras.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Castex (PSE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för förslaget om att Aubertbetänkandet om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter ska återförvisas till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

För min del är det nödvändigt att toleransnivån för oavsiktlig kontaminering av genetiskt modifierade organismer inte ska vara samma som inom det konventionella jordbruket, dvs. omkring 0,9 procent, eftersom man därigenom faktiskt skulle medge att kontamineringen inte längre kan förhindras och att det inte kan garanteras att en produkt är GMO-fri, även om den är certifierad som ”ekologisk”.

Jag stödde förslaget om detta från socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, enligt vilket förekomsten av GMO i ekologiska produkter endast ska begränsas till oförutsebara och tekniskt oundvikliga mängder till maximalt 0,1 procent, och att termen ”ekologisk” inte får användas för att beskriva produkter som oavsiktligt kontaminerats med GMO utöver den spårbara toleransnivån på 0,1 procent.

Avslutningsvis stöder jag förslaget om att det är nödvändigt att finna en annan rättslig grund för det ekologiska jordbruket. Parlamentet har hittills endast hörts i denna fråga, men har nu för avsikt att fylla en medbeslutande funktion när det gäller problem som detta, och det kommer att utgöra ett framsteg.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Vi lade ned våra röster i den slutliga omröstningen med tanke på det som har skett under processens gång. Å ena sidan opponerar vi oss mot kommissionens ståndpunkt. Den föreslog en bestämmelse om att tillåta förekomsten av upp till 0,9 procent av GMO i ekologiska produkter, och det är en av de punkter som vi inte instämmer i. Vi anser fortfarande att detta är oacceptabelt, särskilt när det gäller ekologiskt jordbruk. Att tillåta en GMO-kontaminering på 0,9 procent som föreslås i betänkandet skulle innebära att man godtar GMO-kontaminering av ekologiska produkter. Detta kommer onekligen att påverka konsumenterna, och utgör ett allvarligt och oacceptabelt hot mot den ekologiska livsmedelsindustrins överlevnad.

Konsumenterna väljer att köpa ekologiska produkter för att de produceras på ett hållbart sätt, utan bekämpningsmedel och är fullständigt GMO-fria. Att godta introduktion av GMO, till och med i mycket små kvantiteter, är detsamma som att föra konsumenterna bakom ljuset, vilket kommer att få allvarliga konsekvenser för miljön och för människors hälsa i allmänhet.

Med tanke på att det har varit omöjligt att förbättra kommissionens förslag i plenum – även om rådet inte har avgett ett positivt svar ännu och inte har godtagit ändringsförslagen om den rättsliga grunden – lade vi ned våra röster i den slutliga omröstningen i hopp om att ytterligare eftergifter kommer att kunna göras om förslagen, som syftar till att förbättra den ursprungliga ståndpunkten.

 
  
MPphoto
 
 

  Glyn Ford (PSE), skriftlig. (EN) Jag kommer att rösta för Marie-Hélène Auberts betänkande om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Jag anser att konsumenterna har rätt till en tydlig identifiering av produkter som de har för avsikt att köpa. Lagstiftning om märkning måste dock spegla de vardagliga realiteterna. Vi kan inte ställa krav som ligger utanför vår förmåga om vi ska kunna verka på ett meningsfullt sätt som speglar de bästa praktiska möjligheter som finns tillgängliga vid det aktuella tillfället. Att göra annorlunda skulle vara att spela under täcket i samband med att begränsa tillgången till produkter som många konsumenter skulle kunna välja att köpa.

 
  
MPphoto
 
 

  Ambroise Guellec (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Det ekologiska jordbruket står nu för 1,4 procent av jordbruksproduktionen inom EU-25 och 3,6 procent av den utnyttjade jordbruksarealen (1,8 procent av jordbruksarealen i Bretagne). Konsumentefterfrågan fortsätter att öka, och dessa produkters inträde på marknaden, som märks på flera olika sätt och som även produceras utanför EU, medför nya problem när det gäller kontroll, certifiering och märkning. Dessutom är stöden och normerna på detta område mycket olika mellan länderna, och detta ger upphov till snedvridning av konkurrensen för de ekologiska producenter som får minst stöd.

Jag välkomnar därför att Europaparlamentets ståndpunkt med en uppmaning till rådet om att snabbt anta förordningen om ekologiskt jordbruk har antagits i plenum. Denna nya förordning måste ge oss möjlighet att klargöra gemenskapens regelverk för produktion av ekologiska livsmedel, som daterar sig från 1991. Parlamentet begär att de nationella inspektionssystemen ska stärkas så att produkterna kan spåras i varje skede av produktionen. Om det ska vara obligatoriskt att använda gemenskapens logotyp (för livsmedel som innehåller 95 procent ekologiska ingredienser) och en ”EU-ekologisk” märkning, måste det även fortsättningsvis vara möjligt att lägga till andra privata logotyper. Avslutningsvis måste användningen av GMO förbjudas i det ekologiska jordbruket.

 
  
MPphoto
 
 

  Diamanto Manolakou (GUE/NGL), skriftlig. (EL) Den mycket prisade förbättringen av jordbruksproduktionen och jordbruksprodukterna genom ekologiskt jordbruk riskerar att förvandlas till en kolossal svindel på producenternas och konsumenternas bekostnad.

De få multinationella företag som försöker kontrollera den globala livsmedelskedjan genom genetiskt modifierade organismer har lyckats med sitt uppsåt, och alla politiska grupper inom EU, däribland de grekiska partierna PASOK och Ny demokrati, bär skulden för detta.

Den tillåtna förekomsten av GMO och tillsatser av andra ämnen (vitaminer osv.) från GMO i ekologiska livsmedel är smygvägen för att använda modifierade organismer i länder och områden som motsätter sig detta, eftersom de bedömer GMO som farliga.

Att fastställa en gräns för tillåtna toleransnivåer för genetiskt modifierade organismer i ekologiska produkter, hur låg den än kan vara i dag, innebär att den kan ökas utan kontroll, med tanke på att parlamentet inte fick rätt till medbeslutande. Denna gräns kommer nu att sättas av de multinationella företagen i linje med den naturliga kontaminering som kommer att orsakas av den tillåtna samexistensen av konventionella, genetiskt modifierade och ekologiska grödor, hur många skyddsåtgärder som än vidtas.

De ekologiska jordbrukarna kommer följaktligen att få se hur deras produkter nedvärderas, medan de konsumenter som köper ”ekologiska” produkter som innehåller GMO kommer att luras.

Våra förslag om att förbjuda genetiskt modifierade organismer i ekologiska livsmedel godtogs tyvärr inte, men vi fortsätter att kämpa för hälsosamma grödor och livsmedel tillsammans med arbetarna.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Jag har stött resolutionen om ekologiska livsmedelsprodukter som bygger på betänkandet från mars om att införa strängare regler för kontroll av ekologiska livsmedelsprodukter. Jag tror att detta kan bidra till ökat konsumentskydd.

 
  
MPphoto
 
 

  Carl Schlyter (Verts/ALE), skriftlig. Jag röstar för betänkandet eftersom det till skillnad från kommissionens förslag bevarar möjligheten till nationell märkning, men jag beklagar att det trots allt förordar att EU-märkning skall vara den dominerande märkningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Kathy Sinnott (IND/DEM), skriftlig. (EN) Jag har röstat för betänkandet om märkning av ekologiska produkter eftersom nationell märkning fortfarande tillåts. Detta innebär att nationell märkning fortfarande kan ange avsaknad av genetiskt modifierade organismer (GMO) i ekologiska produkter på en EU-medlemsstats egen marknad, även om den föreslagna EU-märkningen innebär ett erkännande av en urvattnad version av ekologiska livsmedel, i synnerhet i fråga om förekomst av GMO.

 
  
MPphoto
 
 

  Alyn Smith (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Herr talman! Det gläder mig mycket att i dag stödja min gruppkollegas försäkran i detta betänkande att ekologisk produktion och märkning utgör ett mycket betydelsefullt område inom EU:s produktion som behöver skyddas. När marknaden för ekologiska livsmedel växer är det absolut nödvändigt att konsumenterna kan känna sig trygga i definitionen av vad som är och vad som inte är ekologiskt. I Skottland har vi en blomstrande ekologisk sektor, och jag vill se den frodas. En stabil märkning och definitionsram kommer att bidra till det.

 
  
  

- Betänkande: Post (A6-0161/2007)

 
  
MPphoto
 
 

  Duarte Freitas (PPE-DE), skriftlig. (PT) Europeiska gemenskapen och Grönland har haft förbindelser på fiskeområdet under en lång tid, men 1985 års ramavtal löpte ut den 31 december 2006.

I det nya protokoll som trädde i kraft från och med den 1 januari 2007 för en period på sex år fastställs gemenskapsfartygens fiskemöjligheter, det finansiella stödet, de kategorier av gemenskapsfartyg som får fiska i Grönlands exklusiva ekonomiska zon och villkoren för deras fiske där.

Den huvudsakliga målsättningen med det nya avtalet är att bibehålla och stärka fiskeförbindelserna mellan gemenskapen och Grönlands lokala regering efter det att en ram för partnerskap och dialog har inrättats i syfte att förbättra politiken för hållbart fiske och ett förnuftigt utnyttjande av fiskeresurserna i Grönlands fiskeområden, vilket ligger i båda parters intresse.

Portugal har ett särskilt intresse i fiskesektorn och är därför positivt inställt till att detta nya avtal ingås.

 
  
MPphoto
 
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Trots att vi röstar för detta betänkande – där förslaget till förordning i fråga godkänns – är vi bekymrade över artikel 3.2 i förordningen, enligt vilken kommissionen kan överväga att behandla licensansökningar från samtliga medlemsstater när de medlemsstater som omfattas av detta avtal inte har uttömt de fiskerättigheter som de är berättigade till.

I händelse av underutnyttjande av fiskemöjligheter som har beviljats en medlemsstat som en del av kvoter och licenser anser vi att kommissionen bör rådgöra med den berörda medlemsstaten för att se till att fiskemöjligheterna utnyttjas optimalt, däribland möjligheten att överföra outnyttjade fiskemöjligheter till andra medlemsstater.

Denna möjlighet får emellertid inte undergräva principen om relativ stabilitet, med andra ord får den inte påverka det framtida beviljandet av fiskemöjligheter till medlemsstaterna inom ramen för dessa partnerskap.

Vi stöder därför ändringsförslaget där denna punkt klargörs.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. (EN) Eftersom ändringsförslag 7 inte gick igenom hade Europaparlamentets labourgrupp inget annat val än att rösta mot betänkandet. Detta betänkande skulle kunna äventyra den skotska flottans historiska fiskerättigheter, och det utgör ett riskfyllt prejudikat för framtida fiskeavtal.

 
  
  

- Betänkande: Leinen (A6-0142/2007)

 
  
MPphoto
 
 

  Andrzej Jan Szejna (PSE), skriftlig. (PL) Jag röstar för antagandet av betänkandet om praktiska bestämmelser för medbeslutandeförfarandet. Jag vill börja med att tacka föredraganden Jo Leinen för ett mycket väl utarbetat betänkande.

Vi måste göra allt vi kan för att se till att EU fungerar så effektivt som möjligt och förenkla systemet för det interinstitutionella samarbetet. Vår målsättning måste vara att göra beslutsprocessen så öppen som möjligt och se till att EU-medborgarna får så stor insyn som möjligt i de tre institutionernas lagstiftningsarbete, dvs. kommissionen, rådet och Europaparlamentet.

Medbeslutandeförfarandet är ett viktigt inslag i EU:s rättsliga system. Det bidrar till att garantera att ny EU-lagstiftning antas på ett mer demokratiskt sätt. Betänkandets förslag om förbättringar av förfarandet är lämpliga och bör bidra till att förenkla beslutsprocessen.

 
  
  

- Betänkande: Adamou (A6-0089/2007)

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Att stoppa förlusten av den biologsiska mångfalden till 2010 är en principfråga som måste stödjas. Därför krävs lämpliga åtgärder. Arter och ekosystem behöver utrymme för att utvecklas och återhämta sig. Bevarandet av ekosystemen bör följaktligen vara ett grundläggande mål för all EU:s övergripande och sektoriella politik. Friska ekosystem fyller en central funktion för välstånd och välbefinnande i EU och i hela världen. Om naturen fortsätter att ignoreras i stads- och landsbygdsutvecklingen kommer våra omgivningar att domineras av betong och föroreningar.

Med tanke på att den biologiska mångfalden är en hörnsten för hållbar utveckling måste hänsynstaganden när det gäller biologisk mångfald integreras i allt beslutsfattande.

Även om det finns vissa motsägelser i gemenskapens politik måste medlemsstaterna ta till vara på alla de möjligheter som finns inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskepolitiken, Sammanhållningsfonden och strukturfonderna, Life+ och sjunde ramprogrammet för att stödja målen för biologisk mångfald. Dessutom är det absolut nödvändigt att större hänsyn tas till de finansiella behoven vid budgetöversynen 2008–2009, under vilken det bör göras en bedömning av i vilken mån EU:s finansiering för biologisk mångfald är tillräcklig (eller inte) och tillgänglig, särskilt när det gäller Natura 2000.

 
  
MPphoto
 
 

  Duarte Freitas (PPE-DE), skriftlig. (PT) Jag röstade för Adamoubetänkandet eftersom jag anser att förlusten av biologisk mångfald kommer att ha en allvarlig inverkan på EU:s framtid. Denna handlingsplan kommer dessutom att vara ett centralt verktyg för att vidta de nödvändiga åtgärderna för att få stopp på problemet till 2010, även om jag anser att denna tidsgräns definitivt kommer att bli svår att uppfylla.

Jag håller med om att konsekvenserna av klimatförändringen kommer att bli så stora att ekosystemtjänsterna och den speciella funktion som den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken fyller måste beaktas, med hänsyn till att de är viktiga för att nå de uppsatta målen och garantera den biologiska mångfaldens långsiktiga existens.

 
  
MPphoto
 
 

  Diamanto Manolakou (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) EU:s intresse av att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden är ytligt och skenheligt, eftersom man inte vidtar några konkreta åtgärder eller tillhandahåller den nödvändiga finansieringen.

Samtidigt som man ger sken av att kämpa för att bevara den biologiska mångfalden är den grundläggande prioriteringen att främja genetiskt modifierade organismer. I betänkandet hänvisas mycket riktigt till de faror som kan uppstå med genetiskt modifierad fisk. Det enormt stora hotet från resistenta genetiskt modifierade växter som minskar växternas biologiska mångfald och utgör en fara för folkhälsan nämns däremot inte i betänkandet.

Det finns redan ett övermått av uppgifter om arternas massförsvinnande. Förlusttakten är 100–1 000 gånger högre än den naturliga bakgrundsnivån, med tragiska konsekvenser för det genetiska flödet mellan populationer av flora och fauna.

De huvudsakliga orsakerna till förlust av biologisk mångfald är klimatförändringar, miljöförstöring, utnyttjande av intensiva jordbruksmetoder och olämplig förvaltning av skogs- och vattenresurser. Detta är emellertid resultatet av monopolens plundrande exploatering av naturen i vinstsyfte. Till och med när det gäller principen ”förorenaren betalar” frikänns förorenaren, miljöförsämringarna görs lagliga och man köpslår med miljön, till förmån för kapitalets vinster.

I stort sett läggs regeringarnas och EU:s ansvar över på medborgarna, genom att stärka informationen på detta område och öka medvetenheten. Folket måste inse att den antimiljöpolitik som EU och medlemsstaternas regeringar bedriver bär skulden och de måste fördöma och förkasta den.

 
  
MPphoto
 
 

  Alyn Smith (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Herr talman! Det gläder mig att detta betydelsefulla betänkande fick den majoritet det fick, för vi bör alla känna oro över den gradvisa förlusten av biologisk mångfald. Vi bör fästa särskild uppmärksamhet vid följderna av övergången till biobränslen. Även om ingen kan förneka att vi måste överge fossila bränslen skulle dominoeffekten av stora förändringar i produktionen till en monokultur av (ofta genmodifierade) biobränslen kunna få långsiktiga effekter som är ännu mer skadliga, och det är bra att denna fråga hålls kvar på dagordningen genom detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. (EN) Det faktum att 52 procent av våra sötvattensfiskarter är utrotningshotade samtidigt som torsken och andra fiskebestånd befinner sig på oroväckande låga nivåer bör vara en väckarklocka för att agera. Jag instämmer med föredraganden i att förlusten av biologisk mångfald har lika stor betydelse som klimatförändringarna och att medlemsstaterna måste visa en större politisk vilja att förebygga denna förlust. Det gläder mig också att se att det ändringsförslag i vilket bottentrålning i djuphaven och annan ohållbar fiskeverksamhet fördöms gick igenom.

 
  
  

- Betänkande: Caspary (A6-0149/2007)

 
  
MPphoto
 
 

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). – (PL) Herr talman! Inrättandet av en inre marknad inom vår gemenskap, en mycket omfattande marknad som gradvis har utvidgats, har medfört fördelar för alla marknadsdeltagare. Den förutnämnda utvidgningen föregicks av inrättandet av en inre marknad, införande av ny lagstiftning och en hel process av justeringar. Kort sagt genomfördes en tillnärmning av förhållandena, för att på så sätt garantera verklig konkurrens.

Marknadsöppning är ett villkor för globaliseringen. För att detta ska bli fördelaktigt för alla parter måste emellertid en process som inte bara omfattar förhandlingar, utan även justeringar, däribland utbildnings- och informationskampanjer för berörda socialgrupper, föregå marknadsöppnandet. Inrättandet av en global marknad måste bygga på liknande principer som de principer som vi antog för att inrätta EU:s marknad. En så kallad färdplan bör utarbetas för denna process, där man fastställer de olika etapperna och öppnar för utveckling. De berörda parterna måste även kunna övervaka processen fullt ut.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Castex (PSE), skriftlig. – (FR) I detta betänkande väljer EU och dess handelspartner att slå in på den segerrika vägen mot liberalism, en liberalism som strider mot grundsatserna för EU:s handelspolitik.

Jag beklagar att parlamentets ledamöter bortser från det som de har försvarat hittills, dvs. en handelspolitik där handelsavtalen underordnas sociala och miljömässiga krav genom att respektera utvecklingsländernas suveränitet när det gäller förvaltningen av ett antal sektorer som är viktiga för deras utveckling (samhällsservice, investeringar, offentliga kontrakt och konkurrensbestämmelser). Dessa målsättningar har ersatts av en politisk strategi som inriktas på en omfattande avreglering av tjänster och investeringar i utvecklingsländerna, för att tillmötesgå de europeiska tillverkarnas förväntningar, till nackdel för ländernas ekonomiska utvecklingsbehov. Frihandelsprincipen måste vara ett verktyg som används för att främja utvecklingen, inte ett självändamål.

Jag beklagar att Singaporefrågan, som har undantagits från de multilaterala Dohaförhandlingarna, har återinförts av parlamentet som en prioritering för framtida bilaterala förhandlingar.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. (PT) Jag röstade för Casparybetänkandet, som visserligen inte är perfekt, men som enligt min åsikt uppfyller de flesta av socialdemokraternas mål, vilka är som följer: företräde för multilateralism och slutförande av Doharundan, särskild behandling av länder med utvecklingsproblem, ömsesidigt erkännande av normer, uppfyllande av sociala och miljömässiga minimistandarder, kampen mot dumpning, skydd av immateriella rättigheter, antagandet av uppförandekoder och bästa praxis av europeiska företag och ökat deltagande för parlamentet.

Jag välkomnar att socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet spelar en aktiv och konstruktiv roll i de bilaterala förhandlingarna med tillväxtekonomier som Korea, Indien, Kina och Ryssland, där en omfattande och välbalanserad ömsesidighet krävs. Samtidigt är det mycket viktigt att stödet till de minst utvecklade länderna utökas och att de rätta förutsättningarna skapas för att de ska kunna spela en aktiv roll i världshandeln.

Dessa frågor behandlas enligt min mening på lämpligt sätt i den slutliga texten, som erbjuder en välbehövlig motvikt till den ensidiga översynen av handelsförsvarsinstrumenten.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisa Ferreira (PSE), skriftlig. (PT) Jag röstade för Casparybetänkandet, som visserligen inte är perfekt, men som enligt min åsikt uppfyller de flesta av socialdemokraternas mål, vilka är som följer: företräde för multilateralism och slutförande av Doharundan, särskild behandling av länder med utvecklingsproblem, ömsesidigt erkännande av normer, uppfyllande av sociala och miljömässiga minimistandarder, kampen mot dumpning, skydd av immateriella rättigheter, antagandet av uppförandekoder och bästa praxis av europeiska företag och ökat deltagande för parlamentet.

Som skuggföredragande för socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet välkomnar jag varmt att vår grupp spelar en aktiv och konstruktiv roll i de bilaterala förhandlingarna med tillväxtekonomier som Korea, Indien, Kina och Ryssland, där en omfattande och välbalanserad ömsesidighet krävs. Samtidigt är det mycket viktigt att stödet till de minst utvecklade länderna utökas och att de rätta förutsättningarna skapas för att de ska kunna spela en aktiv roll i världshandeln.

Dessa frågor behandlas enligt min mening på lämpligt sätt i den slutliga texten, som erbjuder en välbehövlig motvikt till den ensidiga översynen av handelsförsvarsinstrumenten. Jag vill även betona att det fanns en ömsesidig kompromissvilja hos både föredraganden och skuggföredragandena.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (ITS), skriftlig. (FR) När man läser detta nya betänkande från parlamentet om globaliseringens fördelar – ”fördelar”, trots det ökande antalet otillbörliga affärsmetoder som skadar de europeiska företagen samt omlokaliseringar och arbetslöshet – kom jag att tänka på Frankrikes nya president.

I sitt valtal om Europa talade han om nödvändigt ”skydd”. Han vågade till och med använda begreppet ”gemenskapspreferens”!

Jag vet inte vad Nicolas Sarkozy har gjort under de senaste fem åren, men han har säkerligen inte läst betänkandena från parlamentet eller rådets protokoll eller Peter Mandelsons och hans företrädares tal. De nämner aldrig ”preferenser”, utom när det när det handlar om att stimulera en ännu större avreglering av våra marknader. De nämner aldrig skydd, även om EU:s handelsförsvarsinstrument är uppenbart olämpliga och används slumpvis. Det enda de talar om är att fortsätta med globaliseringen och om riskhantering. Och ändå klarar unionen inte av någonting, särskilt inte de miljontals arbetslösa, de ödelagda industrisektorerna och den nästan ödelagda jordbrukssektorn. I Nicolas Sarkozys ögon ingår dessa förluster i de godtagbara riskerna.

Jag frågar mig om Nicolas Sarkozy lurar allmänheten i dessa frågor, eller om han blir lurad själv?

 
  
MPphoto
 
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Fri handel och global liberalisering presenteras här som en patentlösning, tillsammans med de heliga korna prisstabilitet, ökad konkurrens och skattenedskärningar som underlättar exploateringen av arbetstagarna.

Jag vill även betona att det står i betänkandet att ”bilaterala och regionala frihandelsavtal är en ’suboptimal’ lösning” som man bara bör ta till när det är nödvändigt för att ”förbättra konkurrenssituationen för EU-exportörer på viktiga utländska marknader”. De ”bör vara kompatibla med WTO, allomfattande, ambitiösa, leda till ömsesidigt marknadstillträde och dessutom garantera långtgående liberalisering av tjänster och investeringar som går längre än både nuvarande multilaterala åtaganden och de förväntade resultaten av en framgångsrik avslutning av utvecklingsagendan från Doha”. Med andra ord, när WTO-förhandlingarna har kört fast har ordern kommit att fortsätta med handelsliberaliseringen när och var det är möjligt, till EU:s stora ekonomiska och finansiella gruppers förtjusning och vinning.

Det man glömmer att nämna i betänkandet är de katastrofala följderna av kapitalistisk liberalisering – med ”strukturreformer”, avskaffande av tullar och införande av de så kallade immateriella rättigheterna – såsom den flagranta ökningen av ojämlikheterna i världen, ökande arbetslöshet, fattigdom och de skrämmande effekterna på miljön och den biologiska mångfalden.

Vi röstade därför emot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Även om detta betänkande innehåller vissa negativa delar, som exempelvis kravet på ett uppskjutande av granskningen av handelsskyddsåtgärder och den ospecifika karaktären hos språket i fråga om avreglering (som öppnar för möjligheten att vissa aspekter av avregleringen skulle kunna vara förhandlingsbara, som var kontroversiella på WTO-nivå), anser jag att det på hela taget bör stödjas.

Införandet under utskottsbehandlingen av punkter om behovet av att införliva grundläggande arbets- och miljönormer i EU:s handelsavtal och av ytterligare hänvisningar till utvecklingsaspekten gör betänkandet mer uppmjukat. Även om man i betänkandet hade kunnat gå längre i sina överväganden om utvecklingsfrågor anser jag att de länder som vi riktat in oss på (Sydkorea, Indien och Asean-staterna – förutsatt att det kommer att förekomma särskild och differentierad behandling i Asean-staterna med hänsyn till utvecklingsländer) kommer att ha goda förutsättningar att försvara sina intressen vid förhandlingarna under den nuvarande generationen av bilaterala handelsavtal.

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. (PT) De frågor som tas upp i betänkandet är ytterst viktiga i vår globaliserade värld. Även om jag inte instämmer i alla synpunkter som framförs anser jag att denna lista med problem och möjliga lösningar utgör en i stort sett realistisk strategi. Enligt min mening är detta en av de viktigaste aspekterna.

Debatten om EU:s externa konkurrenskraft, eller om EU och den globala ekonomin, måste bygga på realism. Det är ett ytterst farligt misstag att måna om illusionen att det är möjligt att stänga gränserna, införa likadana bestämmelser som vi har runtom i världen och bara bortse från de sociala följderna av konkurrensen.

Jag anser därför att den rätta strategin är att dra maximal fördel av denna nya realitet, och samtidigt begränsa de skadliga effekterna till ett minimum. Detta innebär att vi måste investera i både det moderna och i det traditionella och i det som är säreget och inte överförbart i motsats till det som uppstår till följd av levnadsstandarden i EU. Den vanligt förekommande föreställningen att en eurocentrerad värld (eller helt enkelt en värld där EU är ekonomiskt och strategiskt viktigt) försvann i och med den globala ekonomins inträde är inte en orubblig sanning; det är en åsikt som kan bestridas med fakta, fakta som formas av politisk vilja.

 
  
MPphoto
 
 

  José Albino Silva Peneda (PPE-DE), skriftlig. (PT) Jag stöder betänkandet och tanken att anpassa EU:s handelspolitik till de framtida utmaningarna.

EU:s ledande ställning på världsmarknaden ger oss möjlighet att förbereda oss för förändringar på ett sådant sätt att vi kan bemöta globaliseringen utan att överge våra intressen eller den sociala modellen.

Den ökade handelsliberaliseringen måste åtföljas av ett bättre utnyttjande av försvarsinstrumenten för att bekämpa otillbörliga affärsmetoder.

Utan att vilja uppmana till protektionism, vilket inte skulle leda till att effekterna av globaliseringen begränsas, är det centralt att EU gör ett starkt åtagande för att strikt följa sina internationella handelsavtal.

Vi får inte låta våra konkurrenter utnyttja politik för statligt stöd i exportsyften, genomföra konstgjorda valutadevalveringar och bryta mot grundläggande miljöbestämmelser. Det är också oacceptabelt att använda barnarbete och tvångsarbete och att inte respektera arbetstagarnas rättigheter.

Öppnandet av den internationella handeln och marknadstillträdet måste vara globalt och ömsesidigt. Dessutom måste sociala och miljömässiga miniminormer garanteras i våra handelsavtal.

Det europeiska projektet måste alltid bygga på solidaritet, respekt för de mänskliga rättigheterna och hållbar utveckling.

 
  
MPphoto
 
 

  Thomas Wise (IND/DEM), skriftlig. (EN) Jag stöder uppmaningen att förkasta detta förslag, och därmed göra utvärderingen överflödig.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy