Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Béla Glattfelder, för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1784/2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (KOM(2006)0755 – C6-0044/2007 – 2006/0256(CNS)) (A6-0141/2007).
Benita Ferrero-Waldner, ledamot av kommissionen. – (EN) Fru talman, ärade ledamöter! Kommissionen har med stort intresse följt debatten i utskottet för jordbruket och landsbygdens utveckling om Béla Glattfelders betänkande. Vi hanterar en känslig fråga här.
Att avskaffa ett instrument som interventionsuppköp av majs, så som kommissionen har föreslagit, är aldrig lätt. Men i detta fall är det nödvändigt och det finns belägg för att vi står inför ett strukturproblem med interventionsuppköp av majs. Det är inte längre ett skyddsnät utan har blivit en verklig marknadsavsättningsmöjlighet. I en medlemsstat bjöds omkring en tredjedel av skörden 2004–2005 och 2005–2006 ut till interventionsuppköp. Jordbrukare producerar direkt för interventionsuppköp. Är detta rimligt i en tid då marknadspriserna ligger på normal nivå? EU:s interventionslager av majs fördubblades mellan 2003–2004 och 2004–2005 från 2,8 miljoner ton till 5,6 miljoner ton. Om denna tillväxt fortsätter kommer Europeiska unionen att ha 15,6 miljoner ton i lager 2013. Detta är knappast en utveckling som kommissionen önskar se i en tid då lagren av andra jordbruksvaror avskaffas genom reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken.
I betänkandet hävdas att kommissionens förslag strider mot principen om berättigade förväntningar, grundas på felaktiga marknadsuppskattningar och skulle få negativa effekter på spannmålsmarknaderna. Jag skulle vilja förklara varför kommissionen inte delar dessa åsikter och börjar med de berättigade förväntningarna.
Jordbrukarnas beslut om gröda grundas på en rad överväganden och framför allt på möjligheterna att få avsättning för skörden. Kommissionens förslag inverkar inte negativt på bredden av tänkbara kommersiella avsättningsområden för majs. Marknads- och inkomststabiliteten hotas inte på något sätt och jordbrukarnas berättigade förväntningar skyddas till fullo.
I fråga om ekonomin i förslaget vill jag betona att kommissionens uppskattningar bygger på långsiktiga tendenser. Prognoser från oberoende forskningsinstitut stöder kommissionens egen analys som ger vid handen att de rådande förhållandena helt enkelt inte är hållbara. Avsaknaden av interventionsutbud under den innevarande odlingssäsongen och återförsäljningen av interventionslagren på den inre marknaden kan inte anses utgöra avgörande bevis på att marknaden har hittat en ny balans. Detta är i själva verket långt i från fallet och ekonomin inom majsproduktionen tyder på att när prisnivåerna återgår till de normala kommer majs återigen att massivt bjudas ut till interventionsuppköp i vissa medlemsstater.
Därav drar kommissionen slutsatsen att det finns behov av att handla. Vi kan inte försvara att de rådande förhållanden helt enkelt behålls. Det är inte i jordbrukssektorns intresse att insistera på ett system som så markant avviker från sitt ursprungliga mål. Vi ville handla snabbt och föreslog att systemet skulle avskaffas omedelbart, men vi inser att detta skulle ge upphov till vissa svårigheter. Vi är därför beredda att diskutera en successiv avveckling av systemet med interventionsuppköp av majs. Detta skulle ske över en period av två år och därefter skulle vi kunna bedöma och diskutera det framtida systemet i samband med hälsokontrollen. Kommissionsledamoten Mariann Fischer Boel är beredd att föra en sådan diskussion. Men att parlamentet helt enkelt vägrar att överväga att förändra systemet med interventionsuppköp av majs, så som Béla Glattfelder föreslår, kan kommissionen inte acceptera. Vi hoppas därför verkligen att Europaparlamentet inte kommer att stödja rekommendationen att avvisa kommissionens förslag, utan i stället deltar i en diskussion om hur det ohållbara systemet med interventionsuppköp successivt skulle kunna avvecklas.
Béla Glattfelder (PPE-DE), föredragande. – (HU) Vi kan se på Europeiska kommissionens förslag ur två perspektiv och jag hoppas att ni kommer att lyssna till vad jag har att säga. För det första måste vi undersöka om förslaget kan rättfärdigas, för det andra om det är lagligt.
När det gäller det första perspektivet är vår uppgift ganska enkel. Vi behöver bara undersöka om de skäl som anges i det överlämnade förslaget fortfarande är giltiga i dag. För ett halvår sedan, när kommissionen lade fram sitt förslag, hävdade den att så här dags, på detta datum, skulle det finnas 9 miljoner ton och i slutet av året 11 miljoner ton majs för interventionsuppköp. Detta har visat sig vara fel.
I interventionslagren finns för närvarande endast 3 miljoner ton, inte 9 miljoner ton, och för tillfället ökar inte lagren. Det fanns inget interventionserbjudande 2006, och det kommer inte att bli något 2009 heller. Lagren minskar stadigt och i slutet av året kanske interventionslagren till och med har sjunkit till noll, i stället för 11 miljoner ton.
De nuvarande priserna är avsevärt högre än interventionspriset. Tvärtemot vad kommissionen säger i sin motivering ser marknadsutsikterna för majs goda ut. Det skulle underlätta om kommissionen läste sina egna marknadsprognoser. Förra veckan publicerade generaldirektoratet för jordbruk en helt ny marknadsprognos. Enligt denna rapport kommer priserna fortsätta att stiga. Konsumtionen i EU stiger snabbare än produktionen. Vi bör inte basera våra nuvarande beslut på missvisande prognoser som är ett halvår gamla, utan på de senaste förutsägelserna, vilka stöds av marknadstrender.
Låt mig tillägga att sedan 2004 har försäljningen av interventionslagren i varje enskilt fall legat över interventionspriset. EU får mer betalt för majs än vad det betalde för det. För närvarande ligger priset på majs i Ungern på omkring 130 euro, jämfört med interventionspriset på 101 euro. För majsodlarna innebar emellertid uppköpen av lagren 2005 att de kunde undvika en förlust på 200 miljoner euro och boskapsuppfödarna – framför allt i Nederländerna, Tyskland, Italien och Polen – kunde köpa foder till priser långt under världsmarknadspriset.
Under de senaste fyra åren har inte bara de europeiska odlarna kunnat dra fördel av interventionsuppköpen utan även konsumenterna. Kommissionen började emellertid få panik eftersom interventionslagren växte kraftigt under två år av rekordproduktion. Nu finns det inte längre något skäl till panik. Under år av lägre produktion visade det sig att lagren började minska, och enligt kommissionens senaste prognoser kommer dessa lager att fortsätta vara på en låg nivå i framtiden. Det kan därför fastställas att förslaget, i den form som kommissionen har lagt fram, inte längre kan rättfärdigas, och det ursprungliga skälet till förslaget har visat sig vara felaktigt.
Så låt oss titta på om förslaget är lagligt. Förslaget syftar till att avskaffa interventionsuppköpen från och med i år. Jordbrukarna planterade sin majs redan i april. Plantorna har grott och är nu så här stora. Titta här! Så här stor är majsen! Jag plockade denna majs här längs Rhen. Jag hoppas att odlaren inte blir arg, för jag försvarar ju när allt kommer omkring även hans intressen och rättigheter. Inte ens Europeiska kommissionen kan beordra denna majs tillbaka i jorden.
Naturligtvis var odlarna tvungna att redan för länge sedan planera sådden. I höstas avsatte de det fält på vilket de skulle odla majs. De beställde planteringsfrön och växtskyddsprodukter och lade ut pengar på dessa produkter. Under året innebär varje form av begränsning av interventionssystemet en retroaktiv bestämmelse. Detta är ett allvarligt brott mot rättssäkerheten och odlarnas rättmätiga förväntningar.
EU, som är så stolt över sina principer och sin liberala rättsstatsprincip, får inte låta detta ske. Detta förslag strider inte bara mot våra principer, utan även mot kommissionens egen tidigare praxis. Vid tidigare reformer – sockerreformen, avskaffandet av interventionsuppköpen av råg – gavs tillräckligt med tid för förberedelser. När interventionsuppköpen av råg avskaffades gick det exempelvis ett år mellan offentliggörandet av förordningen och genomförandet av den. Varför har inte majsodlarna rätt till samma behandling? Är de inte likvärdiga unionsmedborgare? Om det går att göra så här mot jordbrukarna, vilka står näst på tur?
Om Europaparlamentet inte skyddar medborgarnas rättigheter, hur kan det skydda sina egna rättigheter? För i detta fallet är det just det som behövs. Rådet väntade faktiskt inte på att parlamentets yttrande skulle godtas. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling beslutade redan förra veckan att avskaffa interventionsuppköpen med retroaktiv verkan. De beslutade dessutom att de vid nästa ministerrådsmöte skulle rösta om detta utan debatt.
Oavsett vilket beslut vi fattar kan vi inte längre påverka rådet. I morgon kommer vi inte längre att bestämma framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken utan kommer i stället att debattera denna inom ramen för ”hälsokontrollen”. Vi måste besluta att vi inte godtar förordningar med retroaktiv verkan. Nu har vi råd att vara ärliga. Vi kan hålla fast vid våra principer, vilket betyder att vi måste förkasta kommissionens olagliga förslag.
James Nicholson, för PPE-DE-gruppen. – (EN) Fru talman! Jag vill först av allt gratulera föredraganden till hans betänkande och säga att jag mycket väl kan förstå hans dilemma med hänsyn till den medlemsstat han kommer ifrån.
Jag anser att om politiken ska ändras måste förändringen ske successivt under en period, oavsett vilken politik det är fråga om, så att produktionen kan anpassas till förändringen.
När jag blev ledamot av det här parlamentet –för ganska många år sedan nu –hade vi smörberg, mjölksjöar och kyllager fullproppade med nötkött. Och nu har vi till stor del lagt detta bakom oss. Vi har tagit oss igenom många reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken under årens lopp, från MacSharry och Agenda 2000 till halvtidsöversynen, och nu –kommissionsledamoten är inte här hos oss ikväll och jag vet varför –väntar vi på förslagen för hälsokontrollen.
Vi lever i en värld av föränderliga marknader och det kan vara mycket svårt att vid en viss tidpunkt spekulera i vad de framtida priserna kan komma att bli. Man behöver bara se på de rådande världspriserna på mjölk för att förstå att förändringar kan inträffa på mycket kort tid.
Interventionsuppköp kan bara vara en kortsiktig lösning för jordbrukarna, eftersom de i långa loppet kommer att få bättre avkastning från marknaden. Jag anser att medlemsstaterna på lång sikt måste se sig om efter andra lösningar för majs än bara som livsmedel. Det finns en alternativ användning där majs kan vara till ännu större nytta för alla. Jag anser att de nya medlemsstaterna bör undersöka alternativen och vi bör stödja dem i detta. På lång sikt kommer det att vara mer lönande än fortsatta interventionsuppköp.
Det måste bli något slags kompromiss mellan kommissionen, rådet och parlamentet inom detta särskilda område. Enligt min mening är den mest framkomliga vägen de fyra kompromissförslagen, där de nya medlemsstaternas problem beaktas.
Bogdan Golik, för PSE-gruppen. – (PL) Fru talman! Europeiska kommissionens planerade ändringar i det nuvarande systemet för interventionsuppköp på marknaden för spannmål genom att undanta majs från interventionsordningen syftar till att lösa problemet med majsöverskottet som ökar från år till år.
Jag håller med kommissionen om att interventionsmekanismen behöver förändras, men att genomföra de planerade ändringarna över en natt kan göra mer skada än nytta. Reformen av marknaden för spannmål bör ske gradvist, och de åtgärder som vidtas bör lösa det nuvarande problemet på ett heltäckande sätt. Jordbrukarna måste få tillräckligt med tid att förbereda sig inför förändringarna. I stället för att plötsligt undanta majs från interventionsordningen skulle en lösning kunna vara att behålla interventionsuppköpen fram till 2008, och sedan gradvis minska eller fasa ut majsinterventionsordningen genom att införa maximiinterventionsgränser för enskilda medlemsstater beroende på deras produktionsnivå, i likhet med hur det ser ut på marknaden för ris (en sådan lösning skulle göra systemet mer insynsvänligt och göra det lättare att kontrollera marknaden). Slutligen skulle man behålla majsinterventionsordningen under en tvåårig övergångsperiod, så länge som kontrollen skärps så att man undviker att allt för stora överskottslager byggs upp.
Dessa lösningar skulle göra det möjligt att fasa ut interventionsuppköpen av majs utan att plötsligt skapa oro på marknaden, eftersom det inte bara är en interventionsordning utan även en exportstödsordning från den fria marknaden i form av exportrabatter. I detta sammanhang måste vi också ändra våra nuvarande exportstödsinstrument för spannmål från den fria marknaden för att möjliggöra export av varor från länder med ett ogynnsamt geografiskt läge som Österrike, Tjeckien, Slovakien, Polen och Ungern. Den viktigaste marknaden för EU:s export av spannmål är Nordamerika och Mellanöstern. Detta innebär att för de länder som jag nämnde kräver spannmålsexporten dyra sjötransporter från ett längre avstånd än spannmål som exporteras från hamnar i västra eller södra Europa. Denna lösning skulle även göra spannmålsexporten effektivare. Denna mekanism är också värd att behålla under de kommande åren.
Se inte mitt anförande som ett försök att enbart uttrycka min solidaritet med det underbara ungerska folket (det berömda polska och ungerska ordspråket lyder ju ”polacker och ungrare är bröder, både vapenbröder och dryckesbröder”, även om jag i detta fallet skulle säga ”polacker och ungrare är bröder, både vapenbröder och spannmålsbröder”, vilket på ungerska skulle bli ”lengyel, magyar két jóbarát, együtt harcol s arat gabonát”), utan snarare som ett sätt att logiskt fasa ut majsinterventionsordningen.
Leopold Józef Rutowicz, för UEN-gruppen. – (PL) Fru talman! Béla Glattfelder varnar i sitt anförande för riskerna med kommissionens förslag att undanta majs från rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål.
Spannmålsmarknaden har förändrats sedan 2003. I angränsande länder som Ukraina och Ryssland, en gång Europas kornbod, har lokalt och europeiskt kapital investerats i spannmålsodling och grisuppfödning. En mäktig rival till EU:s jordbruk håller på att utvecklas.
Majsen har redan planterats och vi kan inte ändra villkoren för interventionsuppköpen av majs för jordbrukare mitt i deras produktionscykel. Tanken på att endast undanta majs från förordningen skulle kunna få oavsiktliga följdverkningar för hela spannmålsmarknaden. Efterfrågan på spannmål, inklusive majs, kommer att öka i takt med ökad köttkonsumtion, liksom användningen av spannmål inom den biobränsleindustri som håller på att utvecklas och som är oerhört viktig för denna marknads framtid.
Sammanfattningsvis finns det inget skäl till att genomföra kommissionens förslag förrän EU:s marknad för spannmål har stabiliserats.
(Talmannen avbröt talaren.)
Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). – (PL) Fru talman! Europeiska kommissionen ursprungliga förslag om att avskaffa majsinterventionsordningen från regleringsåret 2007/2008 är oacceptabelt. Jag delar min ungerska kollegas åsikt och motsätter mig denna radikala begränsning av interventionsuppköpen på marknaden.
Även om det stämmer att det finns utrymme för förändring borde vi istället för att kasta ut interventionsordningen helt och hållet ge EU:s spannmålsmarknad möjlighet att utvecklas och stödja denna marknad. För inte så länge sedan antog kommissionen mycket hårda kriterier för interventionsuppköp av majs. Kanske borde vi vänta och se vad dessa restriktioner resulterar i. Dessutom bör kommissionen ta hänsyn till aktuella marknadstrender. Det finns vissa medlemsstater som måste importera majs för att möta efterfrågan. Därför bör vi först och främst se till att denna marknad fungerar bättre och smidigare inom EU.
Europeiska kommissionen måste utveckla ordentliga lösningar som på ett effektivt sätt ser till att spannmålsöverskott försvinner från länder som har ett ogynnsamt geografiskt läge med avsevärt högre transportkostnader. Vi bör exempelvis stödja export av spannmål till tredjeländer, särskilt länder som har ett besvärligt geografiskt läge. Om det införs EU-kvoter för majsinköp, som vår tyska kollega och rådet föreslår i sina ändringsförslag, verkar den bästa lösningen vara att fördela dessa kvoter mellan medlemsstaterna.
Monica Maria Iacob-Ridzi (PPE-DE). – Doresc să susţin poziţia raportorului, domnul Béla Glattfelder, şi să expun neajunsurile propunerii Comisiei din perspectiva unui nou stat membru, cum este România.
În primul rând, eliminarea stocului de intervenţie la porumb reprezintă o schimbare din mers a politicii agricole comune. După un efort susţinut de transpunere şi adaptare la legislaţia europeană în agricultură, şi ţin să vă amintesc că este vorba de un corp de legi care însumează în jur de 20 de mii de pagini, agricultorii români au devenit participanţi la o politică instabilă şi care le înşeală aşteptările. Indiferent de calităţile politicii de intervenţie, dacă aceasta este o măsură bună sau nu, aceasta nu trebuie schimbată înainte de a avea o discuţie generală între toate instituţiile Uniunii şi statele membre. Această discuţie este prevăzută să aibă loc în cadrul controlului sănătăţii finanţelor europene din 2008-2009. De asemenea, o reformă cuprinzătoare a politicii agricole comune nu trebuie şi nu poate fi pusă în practică înainte de 2013. Cert este faptul că măsura propusă de Comisie creează efecte retroactive. La fel ca şi în Ungaria şi alte state membre, agricultorii români au semănat deja cultura de porumb şi este nedrept faţă de ei ca în cazul unor surplusuri neabsorbite de piaţă să nu beneficieze de plasa de siguranţă ce o reprezintă stocul de intervenţie.
Doamnelor şi domnilor, România a devenit după aderare al doilea producător din Uniune, cu o cotă estimată de 17 procente. Comisia a argumentat că sistemul intervenţiei este abuzat de fermierii din Uniune pentru care stocul de intervenţie a devenit un debuşeu comercial important, dar acest argument nu este universal valabil, nu se poate în nici un fel spune că planificarea agricultorilor români ar fi depins de un calcul prealabil privind vânzarea către intervenţie. Dacă vor apărea stocuri în România, acest lucru va reprezenta pur şi simplu şi va rezulta din mecanismele pieţei. De asemenea, vreau să accentuez faptul că susţin raportul domnului Glattfelder aşa cum este el. Amendamentele depuse la propunerea de regulament nu corectează neajunsurile documentului legislativ, întrucât orice limitare impusă posterior campaniei de semănare, indiferent de amploarea ei, este incorectă faţă de agricultori. Nu trebuie să neglijăm nici aspectele de ordin instituţional: acordul la care s-a ajuns în Consiliu nu respectă procedura de consultare a Parlamentului care se aplică în privinţa politicii agricole comune.
Benita Ferrero-Waldner, ledamot av kommissionen. – (EN) Fru talman! Jag vill tacka ledamöterna så mycket för deras bidrag till debatten. Jag har lyssnat uppmärksamt på det som har sagts och skulle vilja svara på vissa specifika punkter som tagits upp.
En viktig punkt gäller frågan om berättigade tillväxtförväntningar respekterats. Kommissionen är övertygad om att de har varit och fortfarande är respekterade. Majsodlingssäsongen infaller i mars och april. Jordbrukare som beslutar om att så majs under våren 2007 är medvetna om att det kanske inte blir några interventionsuppköp för 2007 års skörd. Ett meddelande till majsproducenterna offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning i december 2006.
Det nämndes att vi inte har sett några större utbud av majs för interventionsuppköp under innevarande regleringsår. Det stämmer. De rådande höga spannmålspriserna drivs dock inte av den inre marknaden utan av läget på den internationella marknaden. Uppsvinget inom bioetanolbranschen, särskilt i USA, har också bidragit till att hålla spannmålspriserna uppe. Förhållandena ändras från ett år till ett annat. Det är möjligt att regleringsåret 2007–2008 kommer att likna de två senaste regleringsåren med massiva interventionsutbud.
En annan sak som togs upp är att förslaget flyttar problemet från majs till andra spannmål. Som jag förklarat är syftet med förslaget att lösa det rådande majsproblemet. Det är sant att avskaffandet av interventionsuppköpen av majs skulle kunna leda till att havre och möjligen även vanligt vete tappar i konkurrenskraft, vilket gör att de offentliga spannmålslagren riskerar att öka. En fullständig översyn av systemet för interventionsuppköp av spannmål är för visso av nöden. Detta kommer att ske inom ramen för hälsokontrollen.
Diskussionen har visserligen klargjort vissa punkter men har också bekräftat att kommissionens förslag i allt väsentligt är rätt. Som jag gjorde klart i mitt inledningsanförande behöver majssektorn detta förslag. Kommissionen är beredd att flexibelt söka efter alternativ för att ge operatörerna en mjuklandning men kan helt enkelt inte godta att de rådande förhållandena bevaras. Som redan sagts är kommissionen beredd att godta avveckling under två år så som många har begärt. Om Glattfelderbetänkandet antas i dess nuvarande form som ett avvisande av kommissionens förslag kommer Mariann Fischer Boel helt visst att gå tillbaka till kommissionen men hennes ståndpunkt i frågan förblir mycket klar.
Talmannen – Debatten är härmed avslutad.
Omröstningen kommer att äga rum på torsdag kl. 12.00.
Skriftliga förklaringar (artikel 142)
Zdzisław Zbigniew Podkański (UEN), skriftlig. – (PL) Fru talman! Kommissionen har för avsikt att stoppa majsinterventionsordningen från och med regleringsåret 2007/2008. Det uppenbara syftet är att undvika att överskottet ökar. Tyvärr är denna åtgärd ogenomtänkt och meningslös, särskilt eftersom kommissionen har gått med på att importera stora kvantiteter genetiskt modifierad majs. Kommissionen verkar inte förstå vilka konsekvenser detta beslut får, både för marknaden för spannmål och för marknaden för griskött.
Jag anser att kommissionen bör tänka och agera annorlunda, nämligen att fortsätta betala för ekologiska grödor och införa ett förbud mot genetiskt modifierad majs samt skydda vår marknad från sådana produkter från tredjeländer.
Detta skulle vara en mer hälsosam och ansvarsfull attityd gentemot naturen, och möjliggöra en ökning av efterfrågan på jordbruksprodukter.
Csaba Sándor Tabajdi (PSE), skriftlig. – (HU) Jag motsätter mig starkt Europeiska kommissionens förslag att avskaffa interventionsuppköpen av majs. Detta är ytterligare ett exempel på att Europeiska kommissionen framför allt inte bryr sig om de nya medlemsstaternas intressen. Denna åtgärd är rakt igenom olaglig eftersom odlarna redan i december köpte sina frön för att plantera majs och undertecknade sina kontrakt. De kan därför inte längre lägga om sin produktion. Detta förslag är ännu konstigare eftersom reglerna för att köpa in majs enligt interventionsordningen ändrades mindre än två månader innan förslaget lades fram. Det ger intryck av att kommissionen fäktar runt utan något särskilt mål. EG-domstolen kommer att inleda utfrågningar i detta ärende om några dagar, efter det att den ungerska regeringen har väckt talan mot kommissionen.
Att avskaffa interventionssystemet är omotiverat och något som missgynnar hela unionen eftersom prognoserna pekar på att det om några år till och med kommer att vara underskott på majs i EU. Vår internationella konkurrensposition kommer att drabbas om avskaffandet av interventionsuppköpen av majs nu leder till fallande priser.
Denna åtgärd kan leda till att ungerska och europeiska odlare tvivlar på EU:s solidaritet.