Fullständigt förhandlingsreferat

Torsdagen den 24 maj 2007 - Strasbourg

5. Via Baltica (debatt)

  Talmannen. Nästa punkt är kommissionens uttalande om Via Baltica.

  Dalia Grybauskaitė, ledamot av kommissionen (EN) Jag ersätter min kollega kommissionsledamot Stavros Dimas, som inte kan delta i dag på grund av allvarliga hälsoproblem. På kommissionens vägnar vill jag visa hur situationen ser ut och förklara varför kommissionen överklagade till domstolen.

De polska myndigheterna gav, trots att tidigare överträdelseförfaranden hade inletts, grönt ljus för att anlägga förbifartsleden runt staden Augustów vilken leder rakt igenom den unika Rospuda-dalen belägen i ett Natura 2000-skogsområde. En formell underrättelse om bland annat förbifartsleden runt Augustów inlämnades till Polen den 15 december 2006, medan de polska myndigheternas beslut att påbörja arbetet fattades den 2 och 9 februari 2007.

Rospuda-dalen är den sista torvmossen i sitt slag i Europa. Därför anser kommissionen att det skulle innebära ett brott mot livsmiljö- och fågeldirektiven om projektet verkställdes enligt dess nuvarande utformning. Den 28 februari 2007 utfärdade kommissionen brådskande ett motiverat yttrande där man bad Polen att inom en vecka rätta sig efter EU:s miljölagstiftning. Kommissionen bedömde de polska myndigheternas svar som otillfredsställande och beslöt den 21 mars att hänvisa fallet till EG-domstolen. Beslutet innehåller en begäran om interimsåtgärder, vilket innebär att bygget ska skjutas upp tills en dom i huvudfrågan har avkunnats för att undvika att oåterkallelig skada görs på det berörda Natura 2000-området.

  John Bowis, för PPE-DE-gruppen. – (EN) Fru talman! Inledningsvis ska vi kanske först sända våra varma hälsningar till kommissionsledamot Stavros Dimas och önska honom ett snabbt tillfrisknande.

Låt mig säga till mina polska vänner att detta inte handlar om att angripa Polen. Många medlemsstater har utsatts för påtryckningar från parlamentet och kommissionen då det funnits risk för att ett utvecklingsförslag kan skada miljön.

Här anser jag ändå att vi har ett allvarligt fall som kommer att sätta prov på kommissionens vilja, på den förda politiken och i synnerhet även på parlamentet. Oåterkallelig skada hotar miljön för ett stort antal arter, från örnar till hackspettar, till tjäder, varg och lodjur. Jag välkomnar att kommissionen vidtar åtgärder genom att vända sig till EG-domstolen och jag välkomnar verkligen domstolens påföljande beslut att finna en särskild procedur för att utfärda ett beslut till Polen att direkt inställa arbetet i avvaktan på det slutgiltiga beslutet. Det är klokt. EG-domstolens ordförande accepterade detta den 18 april och jag hoppas att detta sänder ett tydligt budskap till de polska myndigheter som är inblandade. Tyvärr verkar det som om Polen ignorerar det och fortsätter, i alla fall delvis, med arbetet för två av projekten i den nordöstra delen av landet.

Min begäran till kommissionen är därför att insistera på att allvarligt se över alternativa vägar, eftersom vi och mitt utskott anser att det finns mycket bättre miljövänliga alternativ. Vi anser att dessa måste undersökas noga och att principen om strategisk miljöbedömning ska användas. Endast om dessa villkor uppfylls, kan vi nå en överenskommelse om att fortsätta arbetet med denna transportkorridor.

Jag hoppas att kommissionsledamoten meddelar detta till sin kollega. Jag hoppas att det kommer att hjälpa honom att tillfriskna. Det kommer helt klart att förbättra miljön i Polen om vi följer dessa bestämmelser.

  Thijs Berman, för PSE-gruppen. – (NL) Fru talman! Min grupp stöder kommissionen i denna tvist med den polska regeringen.

Med sina miljödirektiv, omfattande livsmiljödirektivet och fågeldirektivet, har EU tagit ett viktigt steg mot vår kontinents hållbara utveckling. Direktiven är en stor framgång. De områden som direktiven tillämpas på ligger ofta inom EU:s Natura 2000-nätverk. Detta nätverk av naturskyddsområden i medlemsstaterna utgör mittpunkten av EU:s miljöpolitik samt av skydd och återhämtning av den biologiska mångfalden. De innebär ett enormt uppsving för skydd av natur och miljö.

Ibland går de emot de lokala och nationella uppfattningarna. Politiker ger ofta vika för tryck med utgångspunkt från kortsiktiga ekonomiska intressen i stället för att modigt stå upp för en ren miljö för kommande generationers skull.

Man behöver inte säga att Via Baltica är av mycket stort ekonomiskt intresse. Det är odiskutabelt. Det är dessutom viktigt att öppna upp norra och östra delarna av EU och sammanlänka de baltiska staterna med västra EU. Ett ökat välstånd och välbefinnande i Polen ligger i hela EU:s intresse.

Därför investeras miljarder euro från strukturfonderna i landet. Alla förstår att invånarna i staden Augustów önskar se slutet på den farliga nedsmutsning som de bullrande lastbilarna orsakar.

Trafiken måste omdirigeras från stadskärnan. Men till vilken kostnad? Rospuda-dalen är ett unikt område. Det är ett särskilt skyddat område under fågeldirektivet och det borde, på grund av dess enastående värde, även ligga inom ramen för livsmiljödirektivet. Polen har fantastiska naturtillgångar med ett makalöst vackert landskap. Dessa tillgångar är nyckeln till Polens ekonomiska framtid.

Vi stod inför en liknande situation i Nederländerna för inte så länge sedan. Det gällde uppförandet, som sedan lades ner, av en ny motorväg genom delar av Naardermeer. Det är ett av Nederländernas äldsta naturskyddsområden och ligger inom ramen för EU:s fågeldirektiv. Denna situation kan jämföras med det polska naturskyddsområde där man planerar att anlägga Via Baltica.

Kommissionen gjorde rätt i att varna den polska regeringen för att anlägga denna del av motorvägen. Som medlemsstat i EU är det Polens skyldighet att skydda Rospuda-dalen och de åtgärder som Polen har föreslagit som kompensation för förstöringen av naturskyddsområdet är otillräckliga.

Undersökningen av alternativa vägar har inte genomförts till fullo. Det finns andra tänkbara vägar som skulle kunna förhindra att irreparabel skada görs på området.

I mitten av juni ska parlamentets utskott för framställningar sända en delegation för att undersöka klagomålen från de polska medborgare som inte vill se dalen förstörd.

Trots att vi kommer att höra alla parter och väga alla argument, så är en sak viktigare än någonting annat och det är att Via Baltica inte får tillåtas förstöra ett av EU:s attraktivaste naturskyddsområden. Uppförandet av denna väg får inte kränka EU:s miljölagstiftning som även Polen har undertecknat. Pacta sunt servanda, avtal ska hållas.

  Paweł Bartłomiej Piskorski, för ALDE-gruppen. – (PL) Fru talman! Vi kan se fallet Via Baltica och Rospuda-dalen från två olika perspektiv, som inte bör vara motstridiga.

Den första synvinkeln är av praktiskt slag och rör de människor som bor där och använder vägarna. Det är inte bara polacker som drabbas, utan också invånare i de baltiska staterna och i Skandinavien. Det är ett verkligt problem som vi inte kan bortse ifrån. Många människor dör på dessa vägar. Människorna där har rätt till vägar som är byggda enligt högsta möjliga standard och de har rätt att färdas bekvämt och säkert.

Den andra frågan av intresse här är huruvida myndigheterna tar ansvar för de beslut som de fattar. Det är inte sant, trots försök att bevisa motsatsen, att det inte finns någon alternativ väg. Det finns ett alternativ. Det är möjligt och praktiskt att genomföra och det enda som behövs är nödvändig politisk vilja. I Polen har denna fråga debatterats i många år. Vi uppmärksammade detta problem tillsammans med en grupp ledamöter av Europaparlamentet förra året när vi lade fram en fråga till kommissionen och vädjade till den polska regeringen att hindra detta projekt från att fortsätta, eftersom det skulle vara en god idé för projektet att redan då uppfylla europeiska standarder på planeringsstadiet.

Den andra frågan gäller vad vi lärt oss. Detta är det första fallet av detta slag i Polen och blir ett prejudikat. Vi, ledamöter av Europaparlamentet, och gemenskapsinstitutionerna bör för medborgarnas bästa och för att förbättra deras säkerhet garantera att alla medlemsstater planerar sina investeringsprojekt ordentligt i enlighet med Europeiska unionens direktiv och miljöskyddsstandarder.

Detta kan uppnås. Det finns inget som motsäger detta. Denna lärdom måste vara mycket effektiv. Vi, Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa, stöder därför starkt en lösning som gör det möjligt att bygga Via Baltica så snart som möjligt. Denna lösning måste dock snabbt leda till ett genombrott grundat på det faktum att det inte tjänar något till att hålla fast vid dåliga beslut som skadar miljön.

  Roberts Zīle, för UEN-gruppen. – (LV) Tack, fru talman och kommissionsledamot Grybauskaitė! Först av allt vill jag säga att efter att ha blivit bekant med den historia denna vägsträcka har förefaller det för mig som lettisk medborgare att det i många år har varit känt att denna vägsträcka skulle byggas. Det är möjligt att överenskommelsen om Natura 2000-områdena, vilken ingicks av den tidigare polska regeringen, kanske inte genomfördes på bästa sätt. Till följd av detta drabbar dock denna försening inte bara invånarna i Polen, särskilt dem i den östra regionen som kan komma att använda denna vägsträcka varje dag, utan också hela tre medlemsstater i Europeiska unionen – Estland, Lettland och Litauen – och inte bara medborgare som reser till Europeiska unionen, utan också en stor del av industrin, eftersom 4 500 lastbilar passerar genom staden Augustów dagligen via denna vägsträcka. Jag vill väldigt gärna se att en kompromiss uppnåddes som inte ytterligare försenade vägbygget, som ju redan är försenat. Det oroar mig att de tre baltiska staterna faktiskt inte är förbundna med Europeiska unionen via en normal, modern motorväg. De tre baltiska staterna är inte förbundna med Europeiska unionen via järnväg, eftersom det förefaller som om Rail Baltica-delen i denna region kommer att möta samma svårigheter att uppfylla miljökraven. De tre baltiska staterna är inte ens förbundna med den europeiska elmarknaden vid gränsen mellan Polen och Litauen. Jag uppmanar därför kommissionen och alla andra parter, däribland den polska regeringen, som kan fatta dessa beslut inom rimlig tid, att fundera över denna fråga inte bara ur Polens synvinkel och med utgångspunkt från de miljömässiga behoven utan också med beaktande av dessa tre EU-medlemsstaters intressen. Tack.

ORDFÖRANDESKAP: WALLIS
Vice talman

  David Hammerstein, för Verts/ALE-gruppen. – (ES) Fru talman! Den polska regeringen kommer med en utmaning för gemenskapsinstitutionerna.

EU:s miljölagstiftning måste tillämpas. Direktivet om naturliga livsmiljöer finns till för att tillämpas. Hur vi hanterar denna fråga kommer att vara avgörande. Antingen måste vi ta gemenskapslagstiftningen på allvar och ta tillämpningen och användningen av gemenskapsmedel för stora infrastrukturprojekt på allvar, eller så kommer allt så småningom att sakna betydelse.

Jag har haft äran att besöka den vackra och unika Rospuda-dalen, och jag kan säga att detta projekt är absurt. Det är också praktiskt omöjligt från teknisk synpunkt med tanke på att vägen måste gå över områden med sumpmark. Samtidigt kan jag säga att det finns tydliga alternativ som är mer livskraftiga, mer ekonomiska och som kan tjäna samma syfte som denna väg.

Människor som lider av lastbilstrafiken i östra Polen, i Augustów, är gisslan i det politiska spel som den polska regeringen spelar i andra frågor. Det är en politisk utmaning för Europeiska kommissionen, och frågan är knuten till andra politiska frågor. Det är invånarna i området och naturen som kommer att bli lidande till följd av vad som sker.

Alternativen till vägen som går genom skogen får stöd av den preliminära undersökningen, den strategiska miljöundersökningen, vilken har genomförts av konsultföretaget Scott Wilson, som är ett mycket ansett internationellt konsultföretag. Det är därför inte sant att den enda möjligheten är att låta denna väg gå via Via Baltica genom Rospuda-dalen. Inte alls.

Det som står på spel är om parlamentet tar frågan på allvar och om EU:s miljölagstiftning tas på allvar. Jag hoppas att Europeiska kommissionen kommer att stå fast vid sitt beslut, och det innebär att kommissionen inte ska skicka några mer pengar från regionala fonder förrän Polen inser att man måste följa bestämmelserna om man ska vara en del av Europa.

  Erik Meijer, för GUE/NGL-gruppen. – (NL) Fru talman! De flesta medlemsstater som anslöt sig 2004 och 2007 har välutvecklade järnvägsnät.

Tyvärr har järnvägsnätet minskats under de senaste 15 åren och nedskärningar har också gjorts beträffande underhållet. De gamla järnvägsföretagen har dessutom i många fall inte fått den ersättning från staten som de trodde de kunde räkna med att få för sina brister i fråga om driften, och det har lett till att nya företag har avskräckts vilka annars gärna skulle ha deltagit i upphandlingarna, och därför är det sannolikt att järnvägsnätet kommer att användas allt mindre och att fordonsparken kommer att bli oanvändbar.

Dessa länder hade i början ett mycket stort försprång över Västeuropa på området för järnvägstransporter, men detta försprång har alltså gått förlorat och miljön i dessa länder är också mycket sårbar.

Färre spår innebär inte mindre trafik. För att leda trafiken någon annanstans koncentreras nu alla investeringar till motorvägar. Vägar som dessa fanns för 15 år sedan främst omkring de stora städerna, förutom att de var begränsade till de mest trafikerade sträckorna. Nya vägar av detta slag kommer nu att byggas mycket snabbt.

För att begränsa kostnaderna bortses ofta från natur- och miljöintressen. Den kortaste möjliga vägen som går genom områden som anses tomma föredras, och det finns inga pengar till avvikelser, tunnlar eller broar eller till naturlivet.

Polen är inte det första eller enda land som ställs inför detta problem. Samma sak inträffade för många år sedan i Tjeckien, där det planerades en förbindelse från Prag till Dresden, och också i Bulgarien när en förbindelse planerades mellan Sofia och Thessaloniki.

Det sätt på vilket värdefulla naturskyddsområden hanteras blir inte bara nyheter nationellt, utan också internationellt, eftersom internationella natur- och miljöskyddsorganisationer uppmärksammar detta. De påpekar också att Europeiska unionen delvis bär ansvar för att miljön förstörs om den bidrar till att finansiera dåliga projekt av detta slag. Jag har i åratal uppmanat Europeiska unionen att vägra ta på sig något ansvar i sådana frågor.

Den 2 juli 2002 uppgav kommissionsledamot Margot Wallström som svar på mina skriftliga frågor att Polen skulle omarbeta sina Via Baltica-planer. Jag vill påminna henne om att Via Baltica enligt de ursprungliga planerna inte gick genom detta sårbara område, men att dessa planer sedan sågs över för att bättre kunna betjäna andra städer. Europeiska unionen måste kräva att man återgår till den ursprungliga plan som utarbetades för länge sedan.

  Johannes Blokland, för IND/DEM-gruppen. – (NL) Fru talman! Det är bra att vi, trots den urbanisering som följer av ökat välstånd fortfarande kan skryta med värdefulla naturskyddsområden inom Europeiska unionens gränser. Dessa områden är en del av nätverket Natura 2000 som gör något mycket viktigt genom att garantera att naturen i Europeiska unionen får skyddad status och genom att det exempelvis bidrar till att bevara den biologiska mångfalden.

Vi godkände Adamos Adamous förslag tidigare den här veckan, i vilket vi tar ställning för att bevara den biologiska mångfalden. Dessutom garanterar status som Natura 2000-område att området förblir intakt i framtiden.

Det är åtminstone så det bör vara. Alla regeringar tycks inte inse detta, något som var uppenbart förra året. Den polska regeringen försöker att bygga den nya vägen, Via Baltica, tvärs igenom Natura 2000-området Rospuda-dalen.

Jag har tillsammans med en delegation från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet besökt Rospuda-dalen och kunde själv se hur unikt och värdefullt detta polska naturskyddsområde är. Jag kan överhuvudtaget inte förstå att ingen mindre än den polske miljöministern är för detta projekt, trots att bra alternativ finns. Han, av alla människor, borde självklart inse vilka katastrofala följder detta projekt kan få.

Som kompensation för byggandet av vägen är det tänkt att en miljon träd ska planteras norr om området, trots de negativa konsekvenser detta kommer att få på naturen. Jag vet att detta är en mycket känslig fråga i Polen. Av trafiksäkerhetsskäl är det nödvändigt att Via Baltica snart står klar under förutsättning att den skräddarsys för de regionala villkoren med minsta möjliga negativa konsekvenser för miljön.

Det gläder mig att kommissionen har utfärdat varningar till den polska regeringen och att den när den inte fick några svar på sina krav förde ärendet vidare till EG-domstolen. Man får hoppas att domstolens dom av den 18 april, enligt vilken den polska regeringen med omedelbar verkan ska stoppa kompensationsåtgärder, kommer att vara ett budskap inför framtiden – ett budskap om att medlemsstaterna inte bara kan göra vad de vill med värdefulla naturskyddsområden.

  Bogusław Sonik (PPE-DE). – (PL) Fru talman! Det planerade byggandet av Via Baltica har gett upphov till många motsättningar, vilket även många andra transportvägar genom Europa har gjort. Efter att ha studerat kommissionens statistik i frågan är det tydligt att flera medlemsstater har avsevärda problem beträffande planeringen av infrastrukturprojekt i områden som omfattas av nätverket Natura 2000, nämligen i Österrike, Spanien och Portugal.

För närvarande vill den polska regeringen fortfarande fortsätta bygga ringvägen runt Augustów som kommer att gå igenom Rospuda-dalen. Regeringen hävdar att beslutet om projektet fattades innan Polen anslöt sig till Europeiska unionen, när Polen inte var skyldigt att följa de stränga kraven i Europeiska unionens direktiv om fåglar och livsmiljöer. Europeiska kommissionen anklagar Polen för att bryta mot dessa direktiv genom sina investeringar i vägbyggnadsprojektet. För Polen är säkerheten det argument som talar för att bygga ringvägen. De miljökriterier som dock måste uppfyllas vid genomförandet av projektet förefaller dock ha glömts bort.

Trots den nuvarande situationen kan vi dock inte låta samtalen om frågan om ringvägen köra fast. Problemet måste lösas i form av en kompromiss som är tillfredsställande för båda sidor. Båda argumenten, nämligen argumenten om miljöaspekter och trafiksäkerhet, är lika viktiga och kommer att påverka hundratals liknande projekt i Polen och på andra håll. Vi bör se till att samarbetsmekanismerna blir mer effektiva på olika nivåer och anta regleringskriterier för den nuvarande miljömässiga och sociala situationen.

Jag vädjar dock om att liknande krav på debatt ska behandlas på samma sätt i framtiden. Trots stöd från över 60 ledamöter har hittills inget tillstånd beviljats för en debatt om det största miljöhotet som kommer från byggandet av den nordeuropeiska gasledningen under Östersjön. Jag vill påminna er om att över 10 procent av de marina områdena är en del av nätverket Natura 2000 och ingen, bokstavligt talat ingen, har tagit upp frågan i Europaparlamentet.

Nu när viktiga områden för den biologiska mångfalden håller på att förstöras mitt framför ögonen på miljövänner och hela Europa tycks det inte finnas någon vilja att diskutera frågan om miljöhotet mot vårt enda innanhav, nämligen Östersjön.

  Andrzej Jan Szejna (PSE). – (PL) Fru talman! Den polska PSE-delegationen i Europaparlamentet har under lång tid betonat att ringvägen runt Augustów måste byggas.

Den byggnadsplan som valts för den nya vägen, vilken kommer att gå igenom Rospuda-dalen, kommer dock med säkerhet att påverka ekosystemet negativt, vilket är unikt i Europa och ligger i ett område som skyddas av Natura 2000-programmet. Att låta ringvägen runt Augustów gå genom dalen kommer att orsaka skador på den naturliga miljön vilka är omöjliga att reparera. 20 000 träd kommer att förstöras och mycket sällsynta växter och djurarter kommer att försvinna. Tråkigt nog måste vi vara medvetna om att alla alternativ till ringvägen kommer att påverka miljön i regionen. Vi bör välja det projekt vars negativa konsekvenser på den unika faunan och floran i Rospuda-dalen är så små som möjligt.

Företrädare för partiet för lag och rättvisa, som för närvarande innehar regeringsmakten i Polen, försäkrade oss före valet att Via Baltica, där ringvägen runt Augustów ingår, ska undvika de mest värdefulla naturområdena. Nu bryter de sitt löfte. De polska myndigheterna har haft tid på sig att fundera över platsen för ringvägen. De har dock ignorerat miljövännernas förslag om att en ändring av motorvägens sträckning skulle innebära att skador på miljön undviks och att pengar sparas. Miljöministern tog inte tillfället i akt att försona intressena mellan invånarna i Augustów, vilka för en kampanj för att motorvägen ska byggas, och dem som vill skydda miljön. Den polska regeringen ignorerar det problematiska faktumet att investeringen kommer att bli otroligt dyr och kommer att vara en stor börda för de polska skattebetalarna, eftersom Europeiska unionen inte kommer att bidra till byggandet av vägen i ett område som enligt livsmiljödirektivet är förbjudet, eftersom projektet skulle förstöra miljön. Med tanke på Europeiska kommissionens negativa bedömning av projektet kan ytterligare byggnadsarbete på vägen leda till att Polen måste betala böter som uppgår till miljontals euro. Detta kommer att bli en börda som de polska skattebetalarna måste bära.

Som jag ser det är premiärminister Kaczyńskis förslag att hålla en lokal, regional folkomröstning om ringvägen runt Augustów och dess sträckning genom Rospuda-dalen endast ett tecken på att den polska regeringen vill smita från sitt ansvar för inrikesfrågor och är en onödig tvistefråga för det polska samhället. Folkomröstningen hölls på grund av att val till lokala regeringar hölls samtidigt i Podlasie Voivodship. Det var dock tydligt från början att resultatet av folkomröstningen inte skulle bli bindande för EG-domstolen som för närvarande behandlar ärendet. Den är därför irrelevant och sådana typer av aktiviteter har endast interna politiska syften. Jag vill dessutom påpeka att enligt den polska lagstiftningen är en folkomröstning endast giltig om valdeltagandet är över 30 procent av de röstberättigade. Valdeltagandet i söndags översteg inte denna gräns.

Den naturliga miljön är en av våra största skatter, och ändå gör vi inte tillräckligt för att skydda den. Jag anser att den polska regeringen verkligen bör utarbeta alternativa lösningar på problemet så snart som möjligt.

  Danutė Budreikaitė (ALDE). – (LT) Fru talman, mina damer och herrar! Ringvägen runt Augustów bör bli en del av Via Baltica. Det är mycket viktigt för staden Augustów, där cirka 1,5 miljoner fordon kör genom stadens centrum årligen.

Europeiska kommissionen har överklagat till EG-domstolen om Polens byggande av ringvägen runt Augustów på Via Baltica, vilket påbörjades innan Polen anslöt sig till EU. Överklagandet grundas på att Polen bryter mot miljöskyddskraven i fråga om Rospuda-dalen, genom vilken den planerade viadukten måste passera.

Inga sådana miljöskyddsfrågor har dock väckts när det gäller gasledningen Nord Stream, som planeras passera genom ett Natura 2000-område, något som kan komma att få oförutsägbara ekologiska konsekvenser.

Polen försöker att finna lösningar på problemet, kanske genom att bygga en betydligt dyrare tunnel. Människorna i Augustów vill dock leva utan buller. Ingen bryr sig om de invånare som lider av miljöföroreningarna.

Jag har frågat kommissionen om vilka lösningar som kan finnas förutom att förbjuda bygget av ringvägen, och om vilken hjälp Polen kan få. Det svar jag fick var att enligt subsidiaritetsprincipen har inte kommissionen befogenhet att diktera lösningar för medlemsstaterna eller bestämma vilka utgifter de ska ha.

Kanske är det dags att se över kommissionens befogenheter?

Kommer invånarna i de baltiska staterna att bli tvungna att endast resa i Europa med flyg?

  Mirosław Mariusz Piotrowski (UEN) – (PL) Fru talman! Miljön är mycket viktig. Det är verkligen en av dagens viktigaste frågor. Naturen är en del av det som omger oss. Vi skapade den inte och vi bör verkligen skydda den.

Att skydda miljön får dock inte bli ett alibi för vissa små grupper naturvänner att utöva utpressning mot vissa regioner och regeringar. Av många skäl som mer rör politik än miljö och på grund av väntade materiella vinster försöker dessa grupper att hindra byggandet av vägen, ringvägar och flygplatser. Ett klassiskt exempel på missbruk av miljömässiga argument är kampanjen mot byggandet av en flygplats i Świdniku nära Lublin i Polen. Det skäl som gavs var murmeldjurskolonin. Ingenting nämndes dock om att detta faktiskt inte var kolonins ursprungliga livsmiljö eller att de enligt experter med säkerhet skulle kunna flyttas till en annan plats.

Liknande tvivelaktiga argument används av naturvänner för att argumentera mot andra planerade investeringar i Central- och Östeuropa, däribland Via Baltica. Ingenting nämns om att i folkomröstningen i Polen var en klar majoritet för projektet i regionen där ringvägen är planerad att byggas.

Gemenskapens miljöbestämmelser kan inte tillämpas med automatik utan att man erkänner att det finns särskilda intressen. Vi bör använda vårt sunda förnuft och inte låta oss ledas av ideologiska känslor. Användning av miljön som skrämseltaktik kan förhindras genom mer investeringar i infrastruktur i de nya medlemsstaterna. Låt oss inte glömma att dessa investeringar verkligen påverkar människors livskvalitet och att deras rätt till infrastruktur av god kvalitet är minst lika viktig som miljömässiga överväganden.

  Stanisław Jałowiecki (PPE-DE). – (PL) Fru talman! Det är sant att Polen, som har gjort mycket sedan landet inledde sitt reformprogram för 18 år sedan, tyvärr har försummat att bygga vägar. Det är ett faktum.

Vi försöker nu snabbt reparera förlorad terräng, även om det är långt ifrån lätt. Ett av hindren på vår väg är miljörestriktioner. Vi måste komma ihåg att när Västeuropa byggde vägar som täckte en betydande del av dess territorium fanns inga sådana restriktioner för att bygga transportnät. Nu har en konflikt brutit ut.

Naturen är dock inte tyst i denna konflikt. Olika miljögrupper talar på naturens vägnar. Ibland talar de faktiskt alltför starkt och glömmer att människan också är en viktig, om inte den viktigaste delen av ekosystemet. Det är faktiskt människan som måste skyddas först och främst.

Det är beklagligt att den konflikt som omger byggnadsarbetena i Rospuda-dalen har trappats upp så till den grad att den har blivit så komplicerad, vilket också gäller dess politiska omfattning. Finns det någon utväg? Finns det någon förnuftig lösning som båda sidor kan acceptera? Jag är rädd att svaret är nej och att kommissionen måste välja. Ett beslut måste fattas.

Jag personligen anser att vägen bör byggas. Tillståndet för vägen bör dock inbegripa en strikt förteckning över villkor som måste uppfyllas för att minimera skadorna på miljön. Detta på grund av att, låt oss medge det, förluster inte kan undvikas. De följer med civilisationen, eftersom framsteg inte kan vara gratis. Allting har sitt pris.

  Bogusław Liberadzki (PSE). – (PL) Fru talman! Via Baltica är viktigast för att öka sammanhållningen inom Europeiska unionen. Den är viktig för att minska det tidsmässiga avstånd som skiljer de baltiska staterna, nämligen Litauen, Lettland och Estland, och indirekt även Finland, från resten av Europeiska unionen så att de får tillträde genom Polen. Fördelarna för unionen och Europa förefaller tydliga och mätbara.

Jag är också medveten om den mycket svåra situation som invånarna i Augustów befinner sig i, eftersom ett stort antal lastbilar, passagerarfordon och bussar fortsätter att passera genom staden. Dessa människor kan inte fortsätta att leva så här. Denna region i Polen har mycket stora naturtillgångar: flora, fauna, sjöar, skogar och hela landskapet i sig. Alla vägar i detta område kommer att påverka miljön negativt. Det är dock helt enkelt omöjligt att undvika denna region helt. Vägen kommer att ge européerna tillgång till dessa landskap och föra dem närmare varandra. Att inte bygga vägen skulle innebära att regionen förblir en otillgänglig fästning.

Trots att den nuvarande polska regeringens hållning ibland har varit ganska amatörmässig vill jag uppmana kommissionen att ta hänsyn till dessa aspekter. Det är möjligt och nödvändigt att kommissionen och den polska regeringen effektivt försöker att finna en lösning som är till fördel för unionen och medborgarna och som innebär lättnad för invånarna i Augustów och förarna av de fordon som kör genom området utan att miljön skadas alltför mycket. Under mitten av 1990-talet var jag transportminister i Polen. Jag stödde projektet då, eftersom jag ansåg att det var nödvändigt. I dag fortsätter jag att stödja byggandet av Via Baltica.

  Zdzisław Zbigniew Podkański (UEN). – (PL) Fru talman! Det är min plikt som polsk ledamot av Europaparlamentet att informera mina kolleger om att det finns två sidor av ärendet Via Baltica. Den första sidan rör miljön och den andra sidan rör politiken.

Det värsta i detta fall är att Europeiska kommissionen också har blivit indragen i lokala konflikter mellan väljarna. Jag vill ta detta tillfälle i akt och nämna att Europeiska kommissionen på senare tid ofta och på ett onödigt sätt har dragits in i ärenden som ligger inom de befogenheter som den nationella regeringen och de lokala regeringarna i Polen har. Vi kommer därför att snart få höra en hel del om väg E 19.

Detta ger upphov till följande fråga: Vad vill kommissionen? I Polen säger människorna att de vill blockera de resurser som har anslagits till Polen för byggande av motorvägar. Kanske vore det bättre för kommissionen att ta hand om frågor som genmodifierade organismer i Europa, eftersom detta är skälet till varför vi står inför hotet av en miljömässig och biologisk katastrof, eller kanske Schmidt-jordbruken vars ökande föroreningar av miljön förblir ostraffade. Det finns mycket att göra och man behöver inte hindra dem som gör ett ärligt jobb.

  Barbara Kudrycka (PPE-DE). – (PL) Fru talman! Europeiska kommissionen beslutade att dra Polen inför EG-domstolen, eftersom landet började bygga en del av vägen som var 1 500 meter längre än den väg som för närvarande används av lastbilar och fem kilometer av vägen inkräktar på land som skyddas av Natura 2000-programmet. Vägen är nu i ett så dåligt skick att invånarna har gett den namnet ”dödens väg”. Bara år 2006 dog 14 personer och 25 personer skadades på vägsträckan nära den lilla staden Augustów. Att skjuta upp byggandet av vägen med tre till fem år, som är den kortaste tid det kommer att ta för domstolen att avgöra fallet, och att kanske vara tvungen att börja från början med investeringsprocessen, kan komma att leda till ytterligare 40 till 70 dödsfall.

Jag vill också nämna de föroreningar i form av buller som de tusentals lastbilar skapar vilka kör genom Augustów och det potentiella dödshot som olyckor där lastbilar med farligt avfall är inblandade innebär, vilka kör genom tätbebyggelse.

Livsmiljödirektivet tillåter investeringar i projekt på mark som omfattas av Natura 2000 i undantagsfall om ersättning erbjuds. I söndags röstade nära 92 procent av de lokala invånarna i en folkomröstning ja till den planerade nya vägen. Är de lokala invånarnas inställning inte ett tillräckligt skäl att dra tillbaka anmälan till EG-domstolen?

Om kommissionen inte beslutar sig för att dra tillbaka sitt klagomål kommer den att visa att den inte på lämpligt sätt har kunnat balansera de åsikter som företräds av en liten men betydande minoritet i generaldirektoratet för miljö, miljöorganisationer och miljöterrorister mot invånarnas förväntningar och behov, vilka både borgmästaren och landshövdingen i Voivodship tog upp för kommissionen.

Om de alternativa metoderna för att bygga en bro över Rospuda-dalen inte accepteras av kommissionen kan i denna situation en allvarlig konflikt uppstå som hotar att permanent stoppa och hindra den väg som för närvarande används. Med tanke på hur beslutsamma de lokala invånarna är, och jag vet att de är det, för jag till skillnad från övriga ledamöter här bor faktiskt i detta område, och vad som helst kan hända. Om den tidigare nämnda vägen inte kommer att byggas snart bör vi kanske överväga att inleda förhandlingar med Ryssland, Vitryssland och Ukraina för att få till stånd en avledande väg för transittrafik från de baltiska staterna genom dessa länder.

  Katrin Saks (PSE). – (ET) Fru talman! Som företrädare för Estland vill jag betona betydelsen av Via Baltica. Historiskt sett har detta för oss varit en viktig förbindelse med de europeiska länderna och den måste utvecklas så att den blir snabb och säker. I dag är den varken det ena eller det andra.

Under våren tog det exempelvis mer än 12 timmar att åka från Tallinn till Warszawa med bil, och så bör det inte vara. Vi välkomnar därför helhjärtat de möjligheter som erbjuds i det tionde ramprogrammet för att bygga motorvägen. Med detta sagt innebär det inte att en bra väg är grund för att överge alla miljökrav. Det är inte heller sannolikt att sådana vägar leder till en lycklig framtid. Det som hänt i Polen kastar tyvärr en skugga över hela Via Baltica-projektet, som är livsnödvändigt särskilt för den baltiska regionen.

Vi hoppas att EG-domstolen snart kommer att fatta sitt beslut och att en kompromiss kan uppnås mellan kommissionen och de polska myndigheterna så snart som möjligt. Jag vill upprepa betydelsen av alla förbindelselänkar mellan medlemsstaterna och Europeiska unionen – vägar, järnvägar såväl som kraftledningar. Vi kan inte känna oss som fullvärdiga medlemmar av Europeiska unionen om dessa förbindelselänkar i realiteten inte finns eller om de är i mycket dåligt skick.

  Dalia Grybauskaitė, ledamot av kommissionen (EN) Fru talman! Jag förstår hur känslig frågan är. Vi talar om transeuropeiska nät, om transeuropeiska arbeten och vägar och om de människor som bor i närheten av dessa vägar.

Vi förstår att detta projekt påbörjades innan Polen anslöt sig till EU. Jag vill emellertid på kommissionens vägnar betona att vissa procedurer, särskilt när det gäller konsekvensanalyser, måste följas innan stora program påbörjas. Kommissionen uppmanar Polen – eftersom det nu åligger landet – att fullfölja konsekvensanalysen så snart som möjligt.

Jämförelsevis och som svar på frågan om förslaget om North Stream så har det projektet ännu inte påbörjats. Konsekvensanalysen är under arbete och detta projekt kan endast inledas efter att den är genomförd. Detta är en annan sak. Situationen med Via Baltica är den motsatta. Där har man inte genomfört någon konsekvensanalys och processen är endast till hälften genomförd, men arbetet pågår.

Arbetet pågår utanför Natura 2000-området. Vi har inte någon information om att Polen bryter mot något av domstolens beslut. Jag kan även bekräfta att EU ännu inte har anslagit några medel till detta projekt.

Det förekom några kommentarer om kommissionens ansvars- och befogenhetsområden. De beskrivs i fördragen. Om ni vill ändra dem, måste ni ändra fördragen.

  Talmannen. Debatten är härmed avslutad.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Filip Kaczmarek (PPE-DE), skriftlig. – (PL) Fru talman! Polen, Litauen och Lettland behöver både Via Baltica och andra investeringar i vägbyggnadsprojekt, liksom åtgärder för att skydda miljön, däribland Rospuda-dalen. Vi kan inte skära av vissa delar av unionen från andra regioner och länder endast på grund av miljöskyddskrav.

Vi kan dock inte bortse från miljön och använda behovet av förbättrad infrastruktur som ett sätt att motivera alla beslut vi fattar. Experter talar om för oss att det finns alternativa sträckningar som inte skadar miljön lika mycket som de nuvarande planerna. Om så är fallet bör vi rikta in oss på att ta fram deras genomförandeplan i stället för att envist hålla fast vid denna mindre idealiska lösning.

Detta problem rör upp många känslor i Polen. Det förefaller vara mer förnuftigt att finna en lösning som grundas på fakta. Polens koalitionsregering har gjort frågan extremt politisk. Den har även tvingat fram en lokal folkomröstning, och det är svårt att se den som någonting annat än ett försök att använda frågan om Via Balticas sträckning för sina egna syften, eftersom folkomröstningen ägde rum samtidigt som de regionala valen. Folkomröstningen är inte heller bindande varken för EG-domstolen eller för de polska myndigheterna.

Den bästa lösningen för regionens invånare och de framtida användarna av vägen förefaller vara en kompromiss på EU-nivå för att säkerställa att principen om hållbar utveckling inte bara är tomma ord.

(Sammanträdet avbröts kl. 11.35 och återupptogs kl. 12.00.)

ORDFÖRANDESKAP: PÖTTERING
Talman