Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 20 juni 2007 - Strasbourg

13. Strategi för den yttre dimensionen av området med frihet, säkerhet och rättvisa (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt på föredragningslistan är ett betänkande (Α6-0223/2007) av Bogdan Klich, för utskottet för medborgerligare fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor: en strategi för den yttre dimensionen – en handlingsplan för att genomföra Haagprogrammet (2006/2111(INI)).

  Bogdan Klich (PPE-DE) , föredragande. – (PL) Fru talman! Det här betänkandet var ursprungligen menat att vara en översyn av kommissionens meddelande från 2005 om den strategi som utarbetades av rådet det året. Under arbetets gång visade det sig emellertid att stora framsteg hade gjorts för att inrätta ett område för inre säkerhet, frihet och rättvisa och att det arbetet har vidareutvecklats. Nya dokument har utarbetats, nya beslut har fattats och nya åtgärder har vidtagits. Vår situation i dag skiljer sig mycket från den som rådde för ett och ett halvt år sedan.

Jag har därför beslutat att se framåt snarare än att titta bakåt. Det är också den attityd som både utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för utrikes frågor, som har haft ett nära samarbete om detta betänkande, bör anta. Det borde därför inte verka underligt om betänkandet faktiskt utgör en rad rekommendationer för kommissionen och rådet.

Betänkandet bygger på två antaganden. För det första är inre och yttre säkerhet i den moderna världen sammanflätade, de påverkar varandra och är verkligen oupplösligt förbundna med varandra. För det andra behöver vårt rättssystem och vår politiska attityd upprätthålla en balans mellan civila friheter och säkerhet för våra medborgare. Det innebär att om vi vill säkerställa att våra medborgare är säkra och fria, måste båda dessa värderingar främjas utanför Europeiska unionens gränser, men det ska alltid finnas en balans mellan dem.

Vår utrikespolitik måste därför alltid beakta dessa principer och anpassa sina instrument, nämligen våra gemensamma ståndpunkter och åtgärder, bilaterala och multilaterala avtal i enlighet med detta. Vi bör med andra ord exempelvis ta med både antiterroristklausuler och klausuler om mänskliga rättigheter i våra avtal med tredje land. I Europeiska unionens nuvarande samarbete med dessa länder bör vi främja både respekt för mänskliga rättigheter och den gemensamma kampen mot internationell terrorism.

Här i parlamentet är vi också medvetna om de nuvarande begränsningarna och hindren som inskränker Europeiska unionens effektivitet på det här området. De beror delvis på vår komplicerade och oklara institutionella struktur och delvis på bristen på vilja att fördjupa den europeiska integrationen. Olika förfaranden gäller under respektive pelare för beslut om samarbete och externa överenskommelser. Gemenskapens polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom gemenskapen när det gäller brottslighet som vi hört talas om under lång tid måste fortfarande verkställas. Och det måste ske snart.

Vi förväntar oss att det kommande EU-toppmötet ska leda till en internationell konferens som i slutet av året åstadkommer ett nytt förslag till fördrag och att detta fördrag gör unionen till en juridisk person, överger den nuvarande pelarstrukturen, minskar antalet kategorier som gäller för lagstiftningen och underlättar förfarandena för beslutsfattande och gör dem enhetligare.

Innan allt detta sker och innan fördraget träder i kraft, eftersom det kan ske först 2009, föreslås emellertid i betänkandet att en tillfällig klausul ska tillämpas, en passerelle, i enlighet med artikel 42 i fördraget om Europeiska unionen inom polissamarbete och rättsligt samarbete i brottsfrågor och politiken om laglig invandring och integration av utländska medborgare. Det skulle göra det möjligt för rådet och för oss alla att införa den nya gemenskapsmekanismen inom alla dessa mycket viktiga områden. Med tanke på trycket från invandringen vid våra södra gränser och hotet om organiserad brottslighet vid de östra skulle det vara ett allvarligt politiskt misstag att inte fatta dessa beslut.

Eftersom vi diskuterar frågan om gränser vill jag särskilt fästa kommissionens uppmärksamhet på punkt 42 där man nämner behovet av visum för att komma in i Förenta staterna vilket är särskilt irriterande för medborgare i Europeiska unionen. Ännu en gång kräver parlamentet att den här frågan kan lösas. Avslutningsvis vill jag varmt tacka alla mina medarbetare, inklusive de från min politiska grupp, skuggföredragandena från övriga politiska grupper och kommissionsledamot Franco Frattini för deras utmärkta och givande samarbete.

  Günter Gloser , rådets tjänstgörande ordförande. (DE) Fru talman, vice ordförande Margot Wallström, mina damer och herrar! Europeiska unionen har tagit på sig att ge sina medborgare ett område för frihet, säkerhet och rättvisa. Men unionen kan inte ensam uppnå det här målet. Fri rörlighet för personer och varor och EU:s ekonomiska styrka och demokratiska stabilitet har gjort Europeiska unionen till en magnet för illegal invandring, organiserad brottslighet, internationell narkotikahandel och till och med islamistisk terrorism.

Det innebär att vi måste fundera över hur vi kan utveckla de befintliga systemen och synsätten inom rättsliga och inrikes frågor och, såsom föredraganden just nämnde, integrera dem i EU:s yttre förbindelser.

Jag välkomnar varmt det stora intresse som Europaparlamentet visat för den externa dimensionen av rättsliga och inrikes frågor och särskilt i den tidigare nämnda strategin, och rekommendationerna i ert betänkande, herr Klich, ger mycket att tänka på när det gäller rådets beslut om hur man kan stärka rollen för unionens politik inom rättsliga och inrikes frågor i dess yttre förbindelser och göra den ännu effektivare.

Strategin för den yttre dimensionen av vår politik för rättsliga och inrikes frågor innehåller målsättningar och synsätt i detalj. En del av vårt samarbete med länder utanför EU är stödet från Europeiska unionen till institutioner och till kapacitetsbyggande satsningar. Det är en långsiktig uppgift och framsteg när det gäller resultatet diskuteras inom de gemensamma institutionerna. Europeiska unionens direkta grannländer spelar en särskilt viktig roll när det gäller unionens säkerhet. Det är anledningen till att den handlingsplan som antagits gemensamt med våra partnerstater som en del av den europeiska grannskapspolitiken innehåller mycket omfattande kapitel om samarbete inom rättsliga och inrikes frågor.

Bland de länder som är involverade i den europeiska grannskapspolitiken har Ukraina en mycket speciell ställning, inte bara på grund av sin långa gräns mot EU. Samarbete med Ukraina inom rättsliga och inrikes frågor har redan gjort stora framsteg. En annan hörnsten inrättades i Luxemburg den 11 juni i och med att ett samarbetsavtal undertecknades mellan Frontex och den ukrainska gränsvaktsenheten. Dessutom undertecknades överenskommelser om visumlättnader och återinträde den 18 juni.

Unionen fäster stor betydelse vid ett nära samarbete med närliggande regioner när det gäller migrationen. På grundval av Europeiska unionens globala synsätt på migration har vi verkligen intensifierat samarbetet med länder i Afrika och Medelhavsområdet under de senaste ett och ett halv åren. Resultaten är uppmuntrande. För bara två dagar sedan, den 18 juni, beslutade rådet (allmänna frågor) att utvidga det globala synsättet på migration till grannregionerna vid EU:s östra och södra gränser. Utöver med våra direkta grannländer är samarbetet inom rättsliga och inrikes frågor särskilt viktigt när det gäller Europeiska unionens förbindelser med dess strategiska partner, Förenta staterna och Ryssland. I betänkandet tas därför också upp många aspekter av detta partnerskap.

I maj 2005 antog Ryssland och EU fyra färdplaner för inrättande av gemensamma områden. Det gemensamma området för frihet, säkerhet och rättvisa är det område där de flesta framstegen har skett hittills – en uppfattning som delas av den ryska sidan. Detta innefattar självfallet avtalet om visum och återtagande som trädde i kraft i början av juni.

Vid det senaste mötet mellan EU:s och Rysslands ministrar för rättsliga och inrikes frågor tog den tyska inrikesministern Wolfgang Schäuble i sina samtal med sin ryska kollega Rasjid Nurgaliev också öppet upp frågan om de ryska säkerhetsstyrkornas hårdhänta bemötande av oppositionens demonstrationer. Kort efter trojkamötet med ministrarna för rättsliga och inrikes frågor genomfördes även de vanliga samråden om mänskliga rättigheter med Ryssland. Under det tyska ordförandeskapet har frågor om mänskliga rättigheter som rör Uzbekistan också spelat en nyckelroll i besluten från underutskottet för rättsliga och inrikes frågor.

Vårt senaste möte med Förenta staterna var starkt inriktat på kampen mot terrorism, visumfrågor och frågor som rör uppgiftsskydd, inklusive överföring av uppgifter om flygpassagerare.

Under de senaste dagarna har det tyska ordförandeskapet fortsatt att göra sitt yttersta för att få till stånd en ny överenskommelse om överföring av passageraruppgifter. Av diskussionerna har vi märkt att Förenta staterna inte är någon enkel förhandlingspartner.

Det tyska ordförandeskapet har även bett EU:s två strategiska partner, Förenta staterna och Ryssland, att sätta sig ned och diskutera utmaningar när det gäller den gemensamma säkerheten. Det innefattar att bekämpa narkotikahandeln och terrorismen liksom att hantera gränssäkerheten.

En annan del av betänkandet gäller förstärkningen av polissamarbetet och det rättsliga samarbetet. Jag anser att det tyska ordförandeskapet har gjort avsevärda framsteg när det gäller att förbättra samarbetet inom Europeiska unionen. Här bör särskilt nämnas avtalet om att införa många av bestämmelserna i Prüm-konventionen i EU:s rättsliga ramar.

En politisk överenskommelse nåddes också om att införliva Europol i Europeiska unionens rättsliga ram. Även Frontex har stärkts avsevärt under de senaste sex månaderna.

Jag vill också betona rambeslutet om utbyte av uppgifter ur brottsregister mellan medlemsstater, som man hänvisade till i Klichbetänkandet.

I vilken omfattning samarbete är möjligt med länder utanför EU som Ryssland beror på nivån av uppgiftsskydd i dessa länder och det måste granskas från fall till fall.

Globala hot och företeelser kan endast bekämpas effektivt genom internationellt samarbete. Denna strategi för den externa dimensionen av politiken för rättsliga och inrikes frågor är därför nödvändig för att inrätta ett område för frihet, säkerhet och rättvisa. Rådet kommer att fortsätta att förlita sig på nära samarbete som bedrivs i en anda av ömsesidigt förtroende, med utskottet och Europaparlamentet vid genomförandet och ytterligare utveckling av denna strategi.

ORDFÖRANDESKAP: DIANA WALLIS
Vice talman

  Franco Frattini , kommissionens vice ordförande. (IT) Fru talman, mina damer och herrar! Vi instämmer avgjort i principen att människors grundläggande rättigheter och friheter inte känner några territoriella gränser. Tyvärr känner den organiserade brottsligheten och terrorismen inte heller några gränser. Såsom föredraganden och rådets tjänstgörande ordförande sa finns det därför en växande koppling mellan interna och internationella dimensioner av Europeiska unionens politik inom området för frihet, säkerhet och rättvisa.

Det innebär samarbete i riktning mot ett viktigt dubbelt politiskt mål: för det första att stärka det internationella området för säkerhet som garanterar grundläggande rättigheter och friheter till medborgare och invånare i Europeiska unionen och som harmoniserar system och regler för att erbjuda rättvisa till dem som behöver det. För det andra att garantera en internationell dimension som erbjuder ett instrument för Europeiska unionens utrikespolitik genom att stärka lagens och institutionernas roll, främja demokratiska värderingar utanför våra gränser och stärka institutionerna.

Det är ambitiösa utrikespolitiska målsättningar för Europeiska unionen som ska uppnås genom åtgärder för säkerhet å ena sidan och respekt för grundläggande fri- och rättigheter å den andra. Dessa två värderingar kan och måste gå hand i hand. Såsom tidigare har nämnts får det inte finnas någon motsättning mellan att garantera säkerhet för medborgare och alla människor och samtidigt garantera respekt för deras grundläggande friheter. Jag anser att dessa gemensamma värderingar måste utgöra grunden för våra överenskommelser, förbindelser och partnerskap med länder utanför EU. När EU spelar en roll på den internationella scenen måste därför vår politik innefatta främjande av mänskliga rättigheter och demokrati.

Det betänkande vi har framför oss gäller grundläggande frågor som jag fullt ut stöder: utökad demokratisk ansvarighet, bättre säkerhet och rättigheter, garanti till medborgarna för en högre nivå av skydd mot terrorism och organiserad brottslighet, främjande av gränsöverskridande samarbete bland polisstyrkor och rättsliga myndigheter och utveckling av en effektiv invandringspolitik för Europeiska unionen vars solidaritet måste gå utanför Europeiska unionens gränser, en europeisk asylpolitik för dem som behöver internationellt skydd och en samlad satsning för hårdare tag mot människohandeln som utnyttjar invandrarnas desperata situation.

Vi är redan halvvägs mot att uppnå detta. Den europeiska invandringspolitiken växer. Under de senaste veckorna har jag lagt fram handlingar för parlamentet och rådet om att öppna upp för ekonomisk invandring och tillfällig invandring, främja rörlighet och därmed överge invandringspolitikens enbart repressiva synsätt, även om det fortfarande är grundläggande att bekämpa alla former av olaglighet.

För bara några dagar sedan lade jag fram en grönbok om asylpolitik som innebär att parlamentet och alla berörda parter kan delta så att jag i början av nästa år kan lägga fram en handlingsplan om att inrätta ett gemensamt europeiskt system för flyktingstatus senast 2010, något som vi har lovat.

Det finns därför många frågor rörande politiken för invandring och asyl där EU redan spelar en roll på den internationella arenan. Jag anser att EU:s Europa-Medelhavsdimension bör stärkas ytterligare inom detta område på samma sätt som EU spelar en roll i öster, när det gäller Balkan, Kaukasien och förbindelser med den ryska federationen och Ukraina. Vi bedriver redan åtgärder inom olika områden i den här regionen, från människohandel till kampen mot sexuellt utnyttjande av barn och kvinnor och kampen mot cyberbrott, en annan fråga som uppenbarligen inte känner några gränser eller begränsningar och som måste angripas på internationell nivå.

Mycket har redan sagts om terrorismen. Kampen mot terrorismen måste absolut fortsätta med hjälp av rättsstaten men vi måste också fortsätta att förbättra det internationella samarbetet med de största aktörerna i världen.

Jag välkomnar därför i högsta grad föredragandens betoning av processer för beslutsfattande som gör att Europeiska unionen kan fatta sina egna beslut. Jag välkomnar därför också hänvisningen till artikel 42 i fördraget, den som kallas för “övergångsklausul“, men jag tror även att det är mycket viktigt att inte slösa bort det tillfälle som nästa europeiska råd erbjuder för att diskutera den framtida institutionella ramen för Europeiska unionen och komma ihåg att vårt område för säkerhet, rättvisa och grundläggande friheter måste utvecklas. EU måste ha möjlighet att fatta beslut snabbt, effektivt och med större demokratisk legitimitet, exempelvis genom att ge parlamentet och EG-domstolen en viktigare roll.

Avslutningsvis vill jag säga några ord om det euroatlantiska samarbetet. Såsom rådsordföranden har sagt har vi två uppsättningar av besvärliga förhandlingar på gång med Förenta staterna. Den ena gäller överföring av information om finanstransaktioner, som kommer av SWIFT-affären, och den andra överföring av passagerarinformation till och från Förenta staterna. Jag hoppas att vi i båda fallen snart kan nå överenskommelser som garanterar säkerheten i våra rättsliga ståndpunkter – därför är det bättre med en europeisk rättslig grund än att förlita sig på bilaterala förbindelser – och en balans mellan kampen mot terrorismen och garantier för konfidentiella personuppgifter, vilka båda är mänskliga rättigheter. Jag hoppas också att Förenta staterna kommer att acceptera den balanserade ställning som det tyska ordförandeskapet med kommissionens stöd har försökt att åstadkomma och att dessa överenskommelser nås innan det tyska ordförandeskapet avslutas i slutet av månaden.

Jag har informerat ordföranden i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor om läget i förhandlingarna. Det finns aspekter som ännu inte kan offentliggöras eftersom förhandlingarna fortfarande pågår men jag har strävat efter att ofta uppdatera ordföranden och parlamentsgruppens samordnare i utskottet om resultatet av samtalen.

  Aloyzas Sakalas (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för regional utveckling. – (EN) Fru talman! Detta betänkande utarbetades inom ramen för förfarandet för förstärkt samarbete mellan utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för utrikesfrågor. Det gläder mig att kunna informera kollegerna om att Bogdan Klich och jag har enats om en omfattande text som jag tror återspeglar båda utskottens åsikter. Jag tackar Bogdan Klich så mycket för den tid han lagt ner och för hans samarbete och flexibilitet.

Utöver de många påpekandena i betänkandet är mitt huvudsakliga budskap till rådet och kommissionen följande: För det första är det uppenbart att EU:s inre stabilitet i viss mån beror på yttre faktorer, som till exempel situationen i grannländerna. För det andra kommer ingen standardstrategi fungera när det gäller att förbättra den politiska situationen i dessa länder, eftersom de skiljer sig mycket åt i fråga om ekonomi, politik och sociala aspekter. För det tredje betonar jag därför att det behövs en skräddarsydd strategi för grannländerna inom ramen för EU:s politik på området för frihet, säkerhet och rättvisa.

  Talmannen. - Debatten avbryts nu till kl. 21.00.