Talmannen. Nästa punkt är kommissionens uttalande om hantering av riskerna med MON 863.
Markos Kyprianou, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Kommissionen har vid många tillfället uttalat – och genom sina handlingar visat prov på – sitt åtagande för att garantera att den rättsliga ramen för genetiskt modifierade livsmedel (GMO) och foder, som godkänts av Europaparlamentet och rådet, respekteras till fullo. Vi är skyldiga – och jag anser att vi uppfyller den skyldigheten – att se till att lagstiftningen följs fullt ut. Enligt lagstiftningen får genmodifierade livsmedel och foder lagligt föras ut på marknaden endast om de är säkra och vederbörligen märkta.
Jag vill påminna parlamentet om att en arbetsmässig uppdelning mellan riskbedömning och riskhantering föreskrivs i lagstiftningen. Kommissionen har ingen bestämmanderätt när det gäller riskbedömning av genmodifierade produkter. I lagstiftningen görs en klar åtskillnad mellan riskbedömning, som utförs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA), och riskhantering, som utförs av kommissionen. Denna uppläggning definieras inte bara i den allmänna livsmedelslagstiftningen utan även i förordningen om genmodifierade livsmedel och foder.
Om nya vetenskapliga frågor dyker upp följer kommissionen behörighetsuppdelningen och ber EFSA utvärdera informationen och dess effekt på riskbedömningen för en produkt. Kommissionens uppgift är att fatta relevanta riskhanteringsbeslut, om och endast om en risk har identifierats av EFSA, som är det EU-organ som ansvarar för riskbedömningen. Med andra ord hanterar vi en risk så fort den har identifierats och bedömts av det ansvariga organet. Det var ett mycket specifikt beslut när lagstiftningen antogs att ge riskbedömningen till ett separat, oberoende organ. Men om ingen risk har identifierats av denna myndighet finns det ingen sund vetenskaplig grund för kommissionen att fatta ett riskhanteringsbeslut på.
När det gäller denna särskilda fråga hade MON 863 redan utvärderats två gånger 2004 innan tillståndet godkändes. I båda fallen drog EFSA slutsatsen att genmodifierat majs, MON 863, inte hade någon negativ effekt och denna ståndpunkt nåddes i samverkan med nationella myndigheter i medlemsstaterna och granskades ytterligare och bekräftades av myndigheten 2006 på särskild begäran till kommissionen från den ärade ledamoten Hiltrud Breyer. Upprepade och omfattande analyser utfördes som ett led i tillståndsförfarandet och sedan kom professor Gilles-Eric Séralinis offentliggörande i mars i år – det var i den ordningen som det skedde.
Det arbete som professor Séralini lade fram var inte en ny undersökning utan endast en statistisk granskning av den befintliga studien av utfodring av råtta, som låg till grund för tillståndet för produkten i EU. Trots att det inte var en ny undersökning utan endast en statistisk granskning bad kommissionen så fort den fick kännedom om professor Séralinis rapport EFSA att analysera den för att bekräfta om den nyligen föreslagna statistiska tolkningen var välgrundad och framför allt om de statistiska skillnaderna var relevanta för livsmedels- och fodersäkerheten.
För att ta hänsyn till alla nya element och därigenom eliminera alla tänkbara osäkerhetskällor genomförde EFSA en ny granskning och bad medlemsstaterna att tillhandahålla alla relevanta analyser eller kommentarer, inrättade en särskild arbetsgrupp med interna och externa statistikexperter samt höll ett möte med författaren till den statistiska granskningen. Enligt kommissionens mening är de förfaranden som EFSA har tillämpat för att utvärdera professor Séralinis rapport en tillräcklig garanti för oberoende och sakkunskap. EFSA svarade först på kommissionens begäran i mars genom att diskutera frågan på plenarmötet med GMO-panelen innan panelen utfärdade en statistisk rapport och ett vetenskapligt utlåtande den 20 juni.
Myndigheten understryker särskilt att man i den statistiska analys som genomförts av rapportförfattarna inte tar hänsyn till vissa viktiga statistiska överväganden och att antagandena som ligger till grund för den metodik som författarna har använt leder till missledande resultat. Myndighetens slutsats är att rapporten inte utgör ett sunt vetenskapligt skäl för att ifrågasätta om genmodifierat majs, MON 863, är säkert och att myndigheten därför inte ser någon anledning till att ompröva sina tidigare slutsatser om att MON 863 inte har någon negativ effekt i samband med den föreslagna användningen. Parlamentet kommer att informeras mer i detalj om den bakgrund som jag har beskrivit i svaren på de skriftliga frågorna i detta ämne från Hiltrud Breyer, som håller på att slutföras efter utlåtandet från EFSA nyligen.
Mot denna bakgrund kan två slutsatser dras. Först och främst att det på detta stadium inte finns någon vetenskaplig grund att vare sig ifrågasätta säkerheten hos MON 863 eller dess status som lagligen saluförd produkt. För det andra att slutsatserna från EU:s officiella organ för riskbedömning, som består av de bästa specialisterna i Europa, har utarbetats efter samråd med de behöriga nationella myndigheterna och externa experter. Jag anser att kommissionen genom att förlita sig på resultatet av detta arbete, som bekräftar de tidigare utvärderingarna, har handlat som en ansvarsfull riskhanterare, särskilt vad gäller lagstiftningen och ansvarsfördelningen så som jag förklarade dem under min inledning. Kommissionen kommer att fortsätta att arbeta enligt dessa linjer på grundval av en vetenskapligt grundad försiktighetsprincip.
Jag vill betona att kommissionen är helt inriktad på att fatta riskhanteringsbeslut från fall till fall genom att ta hänsyn till alla vetenskapliga frågor som dyker upp under utvärderingsförfarandet och även efter tillståndsgivningen. Vi kommer alltid att vara vaksamma. Vi kommer alltid att vara redo att undersöka alla nya vetenskapliga rön som framkommer. Men vårt slutliga beslut måste naturligtvis grundas på riskbedömningen, som utförs av det organ som ansvarar för detta enligt EU-rätten.
Vi anser att vår lagstiftning och kommissionens uppläggning erbjuder det bästa sättet att ge våra medborgare den höga säkerhetsnivå som de förväntar sig och kräver. Jag hoppas att jag kan räkna med ert förtroende och stöd i Europaparlamentet när vi fortsätter vår rigorösa och opartiska uppläggning.
Renate Sommer, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Var det inte vi, var det inte Europaparlamentet som ville ha en oberoende europeisk myndighet för livsmedelssäkerhet? Vad det inte också ministerrådet som ville ha ett oberoende EFSA, en myndighet vars slutsatser man kan lita på, en myndighet där man inte riskerar att få bluffundersökningar? Gav inte Europaparlamentet då EFSA i uppdrag att göra riskbedömningar av genetiskt modifierade organismer, och gav inte ministerrådet sitt stöd till just detta i samband med medbeslutandeförfarandet?
I april 2004 gjorde EFSA bedömningen att MON 863-majs är precis lika säker som konventionell majs. En andra säkerhetsbedömning vid EFSA i oktober 2004 ledde till samma slutsats. Det är naturligtvis inte vad de gröna själarna bland oss vill höra, och eftersom det som de gröna inte vill ha helt enkelt inte får förekomma beställde de sin egen undersökning. I denna undersökning dras den överraskande slutsatsen att genetiskt modifierad majs är livsfarlig, och gud nåde den som tycker det är misstänkt!
EFSA:s experter bad då om att försöken på råttor skulle göras om. Inte heller denna gång fanns det några tecken på akuta toxikologiska effekter. De grönas undersökning skulle för övrigt ha gett samma resultat om statistiken hade utvärderats på rätt sätt, men den statistiska utvärderingen var inte vetenskapligt korrekt, som kommissionsledamoten sa.
Återigen var alltså de grönas påstått vetenskapliga slutsatser avsiktlig skräckpropaganda med syftet att skrämma allmänheten och föra den bakom ljuset. Det är den typiska ideologiskt motiverade obstruktionspolitik som de så gärna använder även i valkampanjer. De slösar bort skattebetalarnas pengar genom att alltid kräva att EFSA ska göra om riskbedömningar. Men kommer de också att ifrågasätta exempelvis EFSA:s näringsprofiler enligt förordningen om hälsopåståenden? Naturligtvis inte, för de passar in i deras ideologi.
Ministerrådet bär dock också skulden. De ansvariga nationella ministrarna vågar inte godkänna genetiskt modifierade organismer som har undersökts och konstaterats vara säkra. Vad det handlar om är inget annat än den lille mannens rädsla för att inte bli omvald!
Vi låter fantastiska möjligheter för EU gå förlorade: med genetiskt modifierade organismer kan vi få bättre livsmedel och foder med näringsfysiologiskt mervärde och effektiva förnybara råvaror som är kolneutrala och därför inte påverkar klimatet. MON 863 är säkert och måste godkännas precis som de andra användbara växter som testats och konstaterats vara säkra.
Karin Scheele, för PSE-gruppen. – (DE) Herr talman! Som svar till föregående talare vill jag citera ett österrikiskt ordspråk: ”Välsignade är de som tror, men om du inte gör det kommer du till himlen ändå.” Nu kan jag kanske rubba Renate Sommers världsbild en aning. Det var inte bara gröna ledamöter utan majoriteten i parlamentet som ville ha en konsument- och miljövänlig lösning för godkännande och märkning av genetiskt modifierade livsmedel och foder. Till och med en regering i er närhet har ifrågasatt EFSA:s hantering av de undersökningar som det hänvisats till i dag.
Min fråga till kommissionen är nu följande: Vilka konkreta åtgärder har kommissionen vidtagit för att få till stånd en reform av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet? Det är inte första gången vi här i parlamentet har tvivlat på dess oberoende. Och ja, fru Sommer, vi ville och vi vill ha en oberoende myndighet för livsmedelssäkerhet. Men demokratiskt valda ledamöter har naturligtvis också rätt att kritiskt granska dess oberoende och arbete för att kontrollera att den verkligen är oberoende. Detta är i högsta grad vårt ansvar, för vi vet givetvis också vilken inställning allmänheten i alla medlemsstater har till myndigheten.
Vi håller med om, herr Kyprianou, att EFSA bör fortsätta att ansvara för riskbedömningen och kommissionen för riskhanteringen. Jag är dock övertygad om att både EFSA och kommissionen måste ta sitt ansvar på allvar.
Som ni vet kommer vi i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet nästa vecka att behandla frågan om hur det individuella godkännandet av genetiskt modifierade organismer bör hanteras inom kommittéförfarandet och lagstiftningsförfarandet med insyn. Sådana här fall bidrar inte direkt till den diskussionen. Jag hoppas att det i framtiden kommer att vidtas konkreta åtgärder för att visa att myndigheten för livsmedelssäkerhet verkligen är oberoende.
Janusz Wojciechowski, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Jag tog initiativet till en konferens som hölls i Europarlamentets lokaler i Bryssel den 12 juni. På konferensen diskuterades risker i förbindelse med spridningen av GMO och framstående forskare från många europeiska länder deltog.
Av forskarnas anföranden framgick det tydligt att det finns allt fler bevis för att GMO är skadligt. Under förevändning av tekniska framsteg sprider stora bioteknikföretag allvarliga hot över hela världen. Med all respekt för Renate Sommer tror jag mer på dessa forskare än på Renate Sommers försäkran om hur säkert MON 863 är.
För närvarande används GMO endast i mycket begränsad omfattning vid boskapsskötsel och jordbruk i EU. Vi har fortfarande en sista chans att skydda Europa mot detta hot. Jag har några frågor till kommissionsledamoten. Har Europeiska kommissionen för avsikt att göra något åt detta? Framför allt, har den för avsikt att följa önskemålen från medborgare i hela EU-regioner, där en majoritet av befolkningen vill skydda sig själva mot GMO, eller har kommissionen för avsikt att frestas av vilseledande reklam som låter påskina att det rör sig om tekniska framsteg?
Hiltrud Breyer, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman, mina damer och herrar, kommissionsledamot Kyprianou! Jag är mycket besviken eftersom jag i likhet med Karin Scheele förväntade mig att i kväll få svar på när vi äntligen ska få strängare krav för riskbedömningar.
Under flera månader har jag ställt specifika säkerhetsrelaterade frågor till kommissionen utan att få svar. Sedan berättar tjänstemännen privat för mig att de inte är i stånd att ge sådana svar. De franska forskarnas oberoende studie är inte den enda studie i vilken man har kommit fram till att Monsanto 863 är osäkert och utgör en allvarlig hälsorisk, och att det är oansvarigt att låta det vara kvar på marknaden.
Det har även gjorts en studie i Österrike. Oron är stor i medlemsstaterna. Vi kan inte bara förneka detta och sticka huvudet i sanden. Jag skulle ha vilja att ni i dag kommenterar det faktum att även Europeiska läkemedelsmyndigheten ser en risk med de två antibiotikaresistenta generna. Detta gäller inte bara för MON 863 utan även för potatisen Amflora – som tillstånd också har begärts för. Till och med er egen EU-institution går emot Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. Vi måste verkligen få ett svar från er i denna fråga, Markos Kyprianou! Ni kan inte bara säga att ni inte tänker svara. Till och med rådet har bett er att komma med en kommentar.
Jag tycker det är underligt att EFSA behövde tre månader på sig för att bedöma Séralini-studien. Gilles-Eric Séralini kommer för övrigt att vara här i parlamentet på onsdag och kommer då att berätta för oss om det finns något fog för EFSA:s åsikt att det inte finns något att oroa sig för, och för dess skönmålningar. Vi vet att det görs upprepade hänvisningar till Monsanto i EFSA:s studie. De innehåller statistiska felaktigheter. Inte bara det franska forskarlaget utan även många av medlemsstaterna har påpekat detta.
Vi vänder oss till er för att få svar på hur dessa misstag kan undvikas i framtiden, hur vi ska hantera dem och vilket värde, om något, vi ska tillmäta försiktighetsprincipen. Det krävs en omprövning. Jag vill att ni ska klart och tydligt ska tala om för mig: Kommer MON 863 att omprövas? Allt som EFSA har gjort är att titta på gamla data en gång till. Någon omprövning har inte skett. Detta är en mycket viktig fråga, som vi behöver ett svar på!
(Talmannen avbröt talaren.)
Kathy Sinnott, för IND/DEM-gruppen. – (EN) Herr talman! Forskare i Frankrike upptäckte nyligen omfattande organskador i lever och njure hos djur som fötts upp på Monsanto 863. Tre år därefter uppmärksammades EFSA av de tyska myndigheterna på tyska undersökningar som visade njurskador på råttor som fått Monsanto 863 som foder. Trots detta har EFSA bekräftat sin riskbedömning av detta och sagt att det är säkert för livsmedelsproducerande djur i EU. Var finns EFSA:s undersökningar? Varför tittar de bara på industrins tester och varför går de bara igenom dem igen? Hur svårt kan det vara för dem att försöka upprepa de franska och tyska undersökningarna?
EU:s bioteknikindustri hävdar att odling med genmodifierade produkter är oundvikligt. Jag är rädd för att detta bara kommer att bli en självuppfyllande profetia. Europa klarar att förse sina jordbrukare med spannmål som är fri från GMO, men om vi bara accepterar det oundvikliga, om vi godtar säkerhetsstudier som egentligen inte är några studier alls, då kommer jordbrukarna att tvingas ge sina djur genmodifierat foder eftersom det inte kommer att finnas någon annan spannmål.
Jag vill påminna EFSA om att många produkter har tagits bort från marknaden efter att i åratal varit så kallat säkra. För att ge ett exempel är det poliovaccin som vi använder i dag det fjärde poliovaccinet, eftersom de andra tre efter att ha getts till människor i många år till sist dragits in på grund av ökande belägg för skador.
Vi förutsätts respektera försiktighetsprincipen i EU, särskilt när vi talar om att föra ut genmodifierade organismer i miljön, med tanke på att alla negativa effekter vara oåterkalleliga när det gäller GMO.
Markos Kyprianou, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag vet att GMO-tillstånd är en känslig fråga, men först och främst måste vi erinra oss att enligt EU-rätten, som antagits av parlamentet och rådet, är GMO-produkter tillåtna i Europeiska unionen förutsatt att de genomgår det tillståndsförfarande som jag just har beskrivit.
Tillståndsförfarandet förskriver att riskbedömningen ska utföras av EFSA. Så oavsett om somliga av oss är för eller emot GMO-produkter som företeelse är vi alla bundna av EU-rätten. Det är vad lagen säger och därför måste vi följa det.
Först och främst informerades ni som ni vet om EFSA:s arbete och jag kom dessutom hit själv. Vi har fattat beslut om att förbättra myndighetens arbete för att göra det mer grundligt och ta större hänsyn till medlemsstaternas synpunkter och till all vetenskaplig utveckling som kan ske under tillståndsförfarandet. Kommissionen antog en handlingsplan som redan har införts och som också kommer att införas i lagstiftningen någon gång under 2008. Den ingår i den årliga politiska strategin för 2008. Där överväger vi hur vi kan förbättra läget och lämna förslag som grundas på medlemsstaternas synpunkter och som gäller långsiktiga effekter samt många andra aspekter.
Jag måste också insistera på att vi i EU har de högsta normerna och den striktaste lagstiftningen för GMO-produkter. Det är därför som vi gång på gång som ni vet ställts inför Världshandelsorganisationen (WTO) och inte är så framgångsrika där.
Trots detta har vår lagstiftning godkänts av WTO eftersom den är vetenskapligt grundad och bygger på riskbedömning, och på detta sätt kan vi alltså fullgöra våra internationella skyldigheter genom att först och främst ta hänsyn till EU-konsumenternas och EU-medborgarnas säkerhet. Det är således inte en fråga om personliga preferenser utan om att tillämpa gällande lagstiftning.
Jag vet att Hiltrud Breyer hänvisade till dessa frågor. Det finns ett förfarande. Vi måste skaffa information. Ni kommer att få alla detaljer om dessa frågor. Men återigen, de frågor som uppkommer är kopplade till risken och det är inte vi som bedömer risken. Den bedöms av EFSA. Därför måste vi vänta på deras beslut i denna fråga innan vi faktiskt ger svaren.
När det gäller just denna produkt genomfördes många utvärderingar och många undersökningar. De föranledde alla EFSA att omvärdera och ompröva sin ståndpunkt och EFSA kom fram till samma slutsatser. Man tog alltså inte lätt på saken. Det var ingenting som nonchalerades. Så fort det fanns nya forskningsrön och nya belägg uppmärksammades de och vi bad EFSA, som alltså är EU:s riskbedömare, att beakta dem. Det stämmer att EFSA:s senaste ståndpunkt byggde på den befintliga undersökningen, men professor Gilles-Eric Séralinis rapport bygger på samma undersökning. Frågan gällde hur man analyserar, hur man gör statistiska analyser av befintliga data och det är därför vi har en särskild arbetsgrupp för statistisk analys, internt och externt, och den kom fram till slutsatsen att det fanns fel i professor Séralinis analys och slutsatser. Den som är kritisk har inte alltid rätt. Ibland kan också de som är positiva ha rätt.
Slutligen när det gäller frågan om vilka undersökningar som tillståndet skulle grundas på var beslutet att vi borde fortsätta med den lagstiftning som ursprungligen antagits, att ansökaren har ansvaret för att tillhandahålla data och information från undersökningar. På så sätt har de bevisbördan som sedan bedöms av myndigheterna. Myndigheterna kan begära vilka ytterligare undersökningar de vill och därigenom har de ansvar för att bevisa sin sak. Jag kommer inte att gå in på kostnaden för att till sist ändra systemet. Kostnaden kommer i slutändan att bäras av EU:s skattebetalare, inte av industrin. Men huvudskälet är att de bör ha bevisbördan och därför kan myndigheten göra en kritisk analys av informationen.
Jag vill påminna om att ett liknande förfarande används inom EU:s läkemedelsmyndighet EMEA, där industrin tillhandahåller alla kliniska försök och kliniska undersökningar som besluten grundas på.
Jag kan försäkra er om att vi beaktar och kommer att se till att EFSA beaktar och bedömer och utvärderar alla nya vetenskapliga rön som kan uppkomma, och i det ögonblick en risk identifieras kommer vi inte att tveka att vidta lämpliga åtgärder. Som ni vet har vi gjort det och jag har personligen gjort det tidigare vid många tillfällen vad gäller produkter utan tillstånd.