Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 10 juli 2007 - Strasbourg

15. Unionens framtida havspolitik: En europeisk vision för oceanerna och haven (debatt)

  Talmannen . – Nästa punkt på föredragningslistan är betänkandet (A6-0235/2007) av Will Piecyk för utskottet för transport och turism om unionens framtida havspolitik: En europeisk vision för oceanerna och haven (2006/2299(INI))

  Willi Piecyk (PSE) , föredragande. – (DE) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Inom havspolitiken ger sig Europaparlamentet ut på okända farvatten. Fem utskott har arbetat med betänkandet och uppnått aktningsvärda resultat. Jag vill börja med att framföra mitt djupt kända tack till mina medföredragande Satu Hassi, Struan Stevenson, Jorgo Chatzimarkakis och Yiannakis Matsis för deras samarbete. Mitt tack går också till mina medarbetare fru Jordan och fru Schramm – liksom till praktikanten Jan, som utförde en del bra utredningsarbete – eftersom detta betänkande skulle ha varit praktiskt taget omöjligt att genomföra utan personal.

Mina damer och herrar! Låt oss bilda oss en uppfattning om läget i fråga om havspolitik: 90 procent av Europeiska unionens yttre handel och 40 procent av dess inre handel sker sjövägen. 40 procent av Europas BNP genereras i kustområden. Omkring två tredjedelar av alla européer föredrar att semestra vid havet och kustturismen hade 2004 en omsättning på 72 miljarder euro. Men kustturism förutsätter rena hav. Detta gör det tydligt att EU inte bara måste utforma utan också genomföra en integrerad havspolitik – det är verkligen absolut nödvändigt.

Kommissionen är väl värd beröm för att med denna grönbok ha fört upp havspolitiken på EU:s dagordning. Innehållet i rapporten är dock ofta vagt och beskrivande snarare än specifikt. Efter ett år av samråd behöver vi färre konferenser och mer åtgärder, mer konkret politisk handling, som Goethe sa, A truce to words, mere empty sound, let deeds at length appear, my friends!

Herr kommissionsledamot! Om vi i morgon godkänner betänkandet kommer kommissionen – och naturligtvis medlemsstaterna – att få mycket att göra. Mina medarbetare har gjort beräkningar: betänkandeförslaget innehåller 80 rekommendationer till kommissionen och rådet. Om vi sammanför dessa i stora drag blir det fortfarande 33 åtgärdspaket som vi förväntar oss att rådet och kommissionen ska genomföra i framtiden.

I dag vill jag koncentrera mig på ett par viktiga områden, bland annat sjöfart. Vi förväntar oss att rådet ska godkänna sju lagförslag om sjösäkerhet utan dröjsmål, bland annat statliga hamninspektioner, nödförtöjningsplatser, skadeståndsansvar efter olyckor – och dessa riktar sig enbart till det portugisiska ordförandeskapet. Det är en egendomlig anakronism att Europa fortfarande betraktar kortdistansresor som internationell handel. Därför måste kustfart äntligen integreras i den inre marknaden. När det gäller höghastighetsvattenvägar har vi inte gjort det minsta lilla framsteg sedan antagandet av transeuropeiska nätet 2004. Kommissionen måste utse en samordnare för detta för att äntligen få saker att hända.

Bekämpandet av klimatförändring: även om sjöstransport relativt sett är det mest miljövänliga transportmedlet är det inte oantastligt. Det bidrar med 4 procent av världens koldioxidutsläpp och producerar också stora mängder svaveldioxid och kväveoxid. Jag är säker på att handel med utsläppsrätter inom sjöfarten är något som vi kommer att behöva ta itu med. En ännu viktigare fråga är dock att drastiskt minska havsutsläppen och att samtidigt använda förnybara energiformer som vind- och solkraft på fartyg. Detta ger också europeisk varvsindustri och dess underleverantörer stora tillväxtmöjligheter. Och inte minst viktigt handlar LeaderSHIP 2015 om hela industrins framtida konkurrenskraft.

Klimatpolitik för havet innebär också att vi när det är möjligt förser fartyg i hamn med kraft från land, vilket även inbegriper att vi genomför kommissionens sedan länge försenade handlingsplan för att främja vindenergi genererad till havs.

Och i fråga om sysselsättning: om havssektorn klagar över att ungdomarna är ovilliga att välja havsrelaterade yrken, bör vi fråga oss själva hur aktivt dessa yrken har främjats tidigare. Därför behöver vi en utbildningskampanj. Det är också rätt och rimligt att ombordanställda inte får bli andra klassens anställda.

Om havsförorening: 100 procent av avfallet från fartyg måste tas om hand i hamn. Olagliga utsläpp av olja måste bekämpas. Eftersom 80 procent av havsföroreningen orsakas av avfall från land behöver vi dock samtidigt en konkret handlingsplan från kommissionen för att råda bot på detta.

I fråga om havsforskning: i Europeiska unionen har vi utmärkta institut men de är inte sammankopplade med varandra. Därför behöver vi en övergripande organisation, ett europeiskt havsforskningskonsortium, med stark uppbackning från kommissionen.

Fru talman! Jag vill inte moralisera men det är ett odiskutabelt faktum att havet inte behöver oss, men vi behöver det. Eftersom det är så behöver vi en bra integrerad europeisk havspolitik. Därför kommer vi att mäta varje rådsordförandeskap efter vilka framsteg det gör inom havspolitiken.

(Applåder)

  Joe Borg, ledamot av kommissionen. (EN) Fru talman, ärade ledamöter! När vi inledde den här processen var orden ”mot Europeiska unionens framtida havspolitik” en mening full av möjligheter och löften.

I dag, två år efter det att vårt arbete inleddes och ett år sedan grönboken offentliggjordes, talar vi inte längre bara om vad som är möjligt. Vi talar om det som kan bli verklighet. Den 30 juni avslutade vi samrådsprocessen. Tusentals intressenter i hela Europa har deltagit aktivt i processen och har uttryckt ett överväldigande stöd för detta projekt. Parlamentet har varit mycket aktivt i upptakten till denna debatt. Låt mig tacka och uttrycka den uppskattning som jag ända från början har känt för föredraganden Willi Piecyk, som har samordnat de olika utskottens prioriterade intressen och har utarbetat ett imponerande betänkande. Jag vill också tacka föredragandena för de olika berörda utskotten för deras värdefulla insatser, samt de andra parlamentsledamöter som särskilt har stött vårt havspolitiska projekt. Vi är särskilt nöjda med den holistiska och tvärsektoriella karaktären i parlamentets ståndpunkt i denna fråga, och det gemensamma samförstånd som återspeglas i betänkandet utgör en god grund för det framtida fungerandet av en holistisk och integrerad havspolitik för EU.

Betänkandets innehåll är verkligen imponerande detaljerat och vi är tacksamma för de många förslagen. Vi välkomnar att parlamentet påpekar att snabba framsteg måste göras med de lagstiftningsförslag som nu behandlas av rådet när det gäller havspolitiken, som både handlar om säkerhet i sjöfarten och om bevarande av havsmiljön. Målsättningarna för vår framtida havspolitik kommer naturligtvis att vara beroende av att medlemsstaterna genomför lagstiftningen på lämpligt sätt.

I det preliminära budgetförslaget för 2008 har kommissionen även begärt krediter för att vidta förberedande åtgärder för att börja genomföra några av de åtgärder som anges i den nya havspolitiken, och vi hoppas att parlamentet kommer att stödja dessa krav.

Vi anser att det är särskilt viktigt att börja arbeta inom områden som integration av övervakningssystem för verksamheter till sjöss, inrättande av ett datanätverk för haven och oceanerna och utbyte av bästa praxis inom havsindustrin och havstjänster genom främjande av maritima kluster 2008. Vi är övertygade om att dessa projekt kommer att ge avsevärda fördelar på lång sikt.

Jag har även några allmänna kommentarer om vissa punkter som tas upp i betänkandet. Kommissionen välkomnar parlamentets uppmaning om att miljödimensionen måste återspeglas tydligt i de förslag som vi kommer att lägga fram i oktober och vi kommer att se till att klimatförändringen uppmärksammas särskilt. I detta avseende analyserar kommissionen bidragen från alla intressenter som är involverade i handeln med utsläppsrätter och sjöfarten, förnybara energiformer såsom vind- och solkraft, landbaserad kraftförsörjning för fartyg i hamnar, havsbaserad vindenergi, skrotning av företag och andra. Allt detta kommer att bidra positivt till aspekter som klimatförändringen och mer allmänna miljöhänsyn.

Vi har ofta sagt att strategin för att skydda havsmiljön kommer att fortsätta att stå i centrum för havspolitiken och utgör politikens miljöpelare. De kommer ömsesidigt att förstärka varandra.

Kommissionen välkomnar också att man i betänkandet understryker hur viktig sjöfarten är för EU:s ekonomi. Insatserna för att förenkla och förbättra lagstiftningen förblir en av kommissionens främsta prioriteringar. Sjöfarten är ett av de minst miljöskadliga transportsätten. Med tanke på detta bör insatserna för att förbättra våra resultat på detta område intensifieras ännu mer.

Sjöfarten är också viktig av andra skäl än hållbarhetsskäl, eftersom den bidrar till den ytterligare integrationen av vår gemensamma inre marknad och är central för EU:s externa handel i globaliseringens tidevarv.

Sjöfartssektorns ekonomiska vikt för EU och framgångarna med ett antal nationella och regionala kluster är välkända. Samförståndet om EU:s havspolitik har visat att alla berörda parter är angelägna om att stärka och främja utvecklingen av maritima kluster inom EU. Kommissionen har åtagit sig att främja bästa praxis för och sammanlänkningar av maritima kluster i både nationella och regionala sammanhang genom att kartlägga Europas maritima kluster och analysera deras samarbetsmöjligheter.

När det gäller de punkter som tas upp i betänkandet om forskning och innovation anser kommissionen att kompetenscentrum inom havsområdet och teknik är nödvändigt för att utveckla havsresursernas oerhört stora potential på ett hållbart sätt. Detta kommer att utgöra en väsentlig grund för att integrera de olika sjöfartssektorerna och stärka synergierna mellan dem. Det är skälet till att havsforskning och teknik erkändes som en tvärgående prioritering inom det sjunde ramprogrammet för forskning, och detta kommer att uppmärksammas särskilt.

Vi inser turismens vikt som en drivkraft för hållbar tillväxt i kust- och havsområden. Samtidigt kan kust- och havsturismen användas som ett verktyg för att främja bevarandet av kulturella, historiska och miljömässiga särdrag för vårt havsområde.

Ett meddelande planeras för 2007, där en dagordning för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism kommer att fastställas. Meddelandet kommer att bygga på en rapport där reaktionerna från alla aktörer inom turistbranschen i EU har samlats, och möjliga nya initiativ på EU-nivå kommer att lyftas fram, däribland kust- och havsturism, som ett användbart komplement till medlemsstaternas initiativ på detta område.

Kommissionen välkomnar den positiva inställningen till behovet av att garantera ett hållbart fiske. Vi har inlett ett antal initiativ för att öka antalet skyddade havsområden och utarbeta politik för en mer långsiktig strategi för fiskeförvaltningen.

Dessutom har kommissionen redan framfört förslag om ett gradvis borttagande av kasserade fångster. Inom ramen för oktoberpaketet kommer kommissionen även att anta förslag för att bekämpa det olagliga, orapporterade och oreglerade fisket samt åtgärder mot destruktiva fiskemetoder.

Om jag går över till de sociala aspekterna vill jag påpeka att jag fullständigt delar parlamentets oro över bristen på experter och välutbildade fackmän i branschen, och vi kommer att överväga betänkandets förslag om särskilda utbildningskurser som inriktas på att förmedla en bred förståelse för den ekosystembaserade strategin för förvaltningen av haven och oceanerna med stort intresse.

Vi delar även parlamentets uppfattning om att frågan om att sjömän inte omfattas av de sociala direktiven bör ses över. När det gäller de sociala bestämmelserna för sjömän vill jag betona vikten av det pågående samarbetet mellan arbetsmarknadens parter om att integrera Internationella arbetsorganisationens (ILO) konsoliderade konvention om arbetsvillkor för sjömän i gemenskapsrätten.

Ett slutligt påpekande om förvaltning: det står klart från våra samråd med medlemsstaterna och intressenter att det krävs närmare samordning mellan all sektorspolitik och på alla förvaltningsnivåer om havspolitiken ska bli framgångsrik. Jag anser därför att parlamentets ståndpunkt i denna fråga är både lämplig och relevant. Dessutom inser vi att utbyte och främjande av bästa praxis i integrerat beslutsfattande om havsfrågor måste understödjas av plattformar för erfarenhetsutbyte och information om bästa praxis. För detta ändamål avser vi att anordna årliga konferenser för att sammanföra berörda aktörer från regioner, medlemsstater och på EU-nivå, inklusive intressenter inom alla berörda områden. Detta kommer även att bidra till att göra havssektorerna synligare i allmänhet.

För att utnyttja den drivkraft som vunnits under samrådsprocessen tänker vi lägga fram ett omfattande paket om havspolitiken den 10 oktober för vidare samråd med parlamentet och rådet. Med hjälp av detta paket kommer vi att kunna omsätta visionen om en ny havspolitik för EU i praktiken. Det kommer att innehålla ett meddelande om samrådsprocessen som kommer att visa hur brett och omfattande samrådet har varit och de nära och konstruktiva förbindelserna med våra samtalspartner kommer att belysas, samt ett andra meddelande med förslag om en havspolitik för EU och en handlingsplan. Politiken kommer att inriktas på den marina verkligheten i EU, på vikten av en integrerad strategi för havsfrågor och våra politiska visioner och principer. Syftet kommer att vara att främja och utveckla hållbart utnyttjande av oceanerna och haven, bidra till att skapa en hög livskvalitet i regionerna, öka insynen och göra det marina EU mer synligt, stärka EU:s internationella ledarskapsroll på havsområdet och sist men inte minst kommer vi att lyfta fram EU:s omfattande kunskap och innovationspotential i havsfrågor. I handlingsplanen kommer vi att förklara vår syn på hur havspolitiken bör genomföras, genom att fastställa åtgärder och ämnen för ett förslag.

Avslutningsvis vill jag återigen gratulera parlamentet och de berörda föredragandena för deras utmärkta arbete. Vi ser fram emot att fortsätta vår nära dialog med er under de närmaste månaderna för att lägga grunden till en mer integrerad havspolitik för EU.

  Satu Hassi (Verts/ALE) , fördragande för yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. –(FI) Fru talman, mina damer och herrar! Ett stort tack till föredraganden Willi Piecyk för det utmärkta samarbetet mellan utskotten som arbetade så nära tillsammans. Det är viktigt att vi inser att ekonomisk exploatering av havet också är beroende av att havet är rent och att det finns friska havsekosystem. Därför är det viktigt att integrera miljösynpunkten i alla beslut som fattas om havet.

Exempelvis har den kortsiktiga praktiken att överfiska lett till att många fiskbestånd kollapsat och det är också den främsta orsaken till att den biologiska mångfalden i havet har minskat. Fiskbestånden kan inte återhämta sig med mindre än att mängden föroreningar till havet från land och volymen industrikemikalier och gödningsmedel från jordbruket, som orsakar eutrofiering, minskas. Detta är särskilt viktigt inom slutna havsområden som Östersjön. Som föredraganden sa är det också viktigt att minska utsläppen från sjöfarten, eftersom den är en av de främsta källorna till utsläpp som förorenar den luft vi andas.

Klimatförändring innebär också mer än bara att havsnivån stiger. Det innebär även försurning av havet, vilket kommer att få drastiska konsekvenser för alla havsekosystem.

  Jorgo Chatzimarkakis (ALDE) , föredragande för yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi. – (DE) Fru talman! Först av allt vill jag tacka föredraganden som verkligen har satt nya standarder för samarbete. Aldrig förr har jag erfarit så utmärkt samarbete, vilket jag gratulerar honom för.

Jag vill tacka kommissionen för att ha utarbetat denna rapport och för dess integrerade uppläggning. Det är hög tid. Som européer – och detta säger jag från vårt perspektiv i utskottet för industri, forskning och energi – har vi mycket att erbjuda inom havspolitikens område. Vi är marknadsledande inom sjöfartskluster, vi leder ligan med våra skeppsvarv, 40 procent av handelsflottan finns i europeiska händer och omkring 35 procent av havsutrustningen levereras från EU. En annan sak som vi är bra på är forskning. Blå bioteknik är en teknik för framtiden för att utvinna energi från havet och utsikterna att minska koldioxidutsläppen är också goda.

Tyvärr är vi inte enade. Det är därför bra att vi har gjort den här starten. Herr kommissionsledamot! Det paket som ni vill slutföra är något som vi har sett fram emot med stor förväntan. Världen håller oss under uppsikt eftersom den förväntar sig något av oss. Vi ser fram emot ett utmärkt paket.

  Struan Stevenson (PPE-DE), föredragande för yttrandet från fiskeriutskottet. – (EN) Herr talman! Även jag vill tacka Willi Piecyk för ett utmärkt betänkande och för en nyttig lärdom om hur samarbetet mellan utskotten bör gå till. Fiskeriutskottets uppgift var att utarbeta en maritim strategi med målsättningen att utveckla samarbetet, stärka vårt marina arv och uppmuntra till ett hållbart utnyttjande av våra hav och oceaner, men enligt min åsikt – för att upprepa kommissionsledamotens ord – blir hela tanken med en havspolitik för EU meningslös om vi inte effektivt tar itu med de grundläggande orsakerna till klimatförändringen.

En hållbar fiskeindustri bidrar till att uppfylla detta kriterium och om fisket inte intar sin rättmätiga plats i centrum för EU:s havsstrategi kommer dessa behov att tillgodoses genom produkter som fångats av personer som använder metoder och fiskar på platser som vi inte har någon kontroll över alls.

Vikten av denna rationalisering av förvaltningen får inte underskattas. Detta skulle gagna alla, och hela miljön. Principen ”förorenaren betalar” tillämpas inte inom EU:s havssektor för närvarande. Företag som förorenar havet bör vara skyldiga att bidra till en EU-omfattande fond för återuppbyggnad av fiskbestånden och bevarande av miljön.

I rapporten om fisket påpekas också vikten av att förbättra fiskesektorns framtoning, och man uppmanar till att ökade resurser bör ägnas åt forskning och utbildning med målsättningen att förbättra kunskaper och färdigheter.

Jag håller även med kommissionen om att nätverket av marina skyddade områden i EU:s vatten bör utökas och att ett system för integrerad förvaltning av kustområdena bör inrättas för att sätta stopp för den godtyckliga försämringen av naturliga livsmiljöer och den markanta minskningen av den biologiska mångfalden, som har varit alltför vanligt förekommande under de senaste åren.

Jag ser fram emot kommissionens handlingsplan till hösten.

  Yiannakis Matsis (PPE-DE) , föredragande för yttrandet från utskottet för regional utveckling. – (EL) Fru talman! Mina rekommendationer för havspolitiken ingår i mitt yttrande som redan har godkänts av berörda utskott.

Inga rekommendationer – och jag framhåller detta i kommissionsledamotens närvaro – kan lyckas om inte miljön skyddas. Den miljö som människan maniskt har förstört med bränderna under de senaste åren och dagarna i Medelhavsländerna som ett tragiskt bevis.

Förutsättningen för alla planer är att vi klarar att rädda miljön och vända växthuseffekten genom denna åtgärdspolitik, och börjar genom att skapa en europeisk brandförsvarsstyrka som ska drivas med gemensamma bidrag, medel och anslag, framför allt från de berörda medlemsstaterna och som kommer att finnas i beredskap under sommarmånaderna.

Om viljan finns kan allting utföras och riskerna förebyggas. I annat fall kommer vår politik att förbli en död bokstav. Hur ska vi kunna tala om att utveckla kustområden när det i dessa områden särskilt i Medelhavsländerna inte finns något annat kvar än bränd mark?

(Talmannen avbröt talaren.)

  Luís Queiró, för PPE-DE-gruppen. – (PT) Fru talman, mina damer och herrar! Jag vill börja med att gratulera Willi Piecyk till hans utmärkta arbete de senaste månaderna. Han har varit bra på att lyssna, sammanjämka olika ståndpunkter och framför allt hålla fast vid en enhetlig och konstruktiv vision av den marina strategin. Det är samma vision som jag har hållit fast vid som skuggföredragande för gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater.

Detta visar att man med ett balanserat förhållningssätt kan utveckla ekonomin och värna om miljön, och att man med en splittrad bild av haven och oceanerna varken får räckvidd eller ambition. Havet, globaliseringens viktigaste spelplats, har enorm betydelse för oss européer. Eftersom världshandelns tillväxt kommer att leda till fler sjötransporter och därmed utveckling av flera havsbaserade ekonomier är det fördelaktigt för oss att tänka i europeiska banor, men vi anser inte att det är detsamma som en gemensam EU-politik.

Vad vi behöver är ett strategiskt förhållningssätt där potentialen för samarbete mellan de 27 medlemsstaterna utnyttjas. Vid ett sådant samarbete måste hänsyn tas till kostnaderna för att bekämpa olaglig migration, föroreningar och narkotikasmuggling och för att värna om säkerheten på europeiskt territorium. Det måste vara ett intelligent samarbete som gynnar den marina miljön och där hänsyn tas till intressena för såväl miljövänner som för ekonomins förespråkare.

Föroreningar är ett hot mot naturen, men också mot de ekonomiska fördelar vi kan få genom haven och oceanerna. Balans måste därför vara ledordet, inte en extrem attityd som hindrar ekonomisk utveckling eller en ohämmad exploatering som ödelägger resurser.

Det är därför centralt att vi är medvetna om havens och oceanernas potential vid investeringar i forskning och utveckling, samtidigt som vi värnar om traditioner. Om vi vill modernisera vår ekonomi måste vi finansiera forskningsnätverk, främja kunskapsdelning, visa vägen med nya ekonomier och nya industrier och även satsa stort på de europeiska kustområdenas turismpotential, där en fantastisk rikedom och mångfald finns.

Avslutningsvis hoppas jag att vi från och med i morgon kommer att kunna utforma och genomföra goda förslag om EU:s havspolitik. Denna vilja har vi ju också redan hört kommissionsledamoten ge uttryck för här i dag.

  Paulo Casaca, för PSE-gruppen. – (PT) Fru talman, herr kommissionsledamot, herr Piecyk, fru Hassi och herr Stevenson! Jag vill gratulera er till det utmärkta arbete ni har utfört. Jag vill även ta upp sex grundläggande frågor som måste beaktas när EU:s havspolitik genomförs i praktiken: den befintliga och den framtida lagstiftningen måste införlivas i en samlad ram, förvaltningen måste också integreras inom ramen för havsplanering med hänsyn till alla aktuella intressen, havet måste införlivas i den befintliga miljölagstiftningen, särskilt med beaktande av internationella konventioner som OSPAR, förvaltning baserad på marina ekosystem måste införas, utveckling av fiskesamhällen måste främjas på samma sätt som framgångsrikt skett i landsbygdsområdena och en integrerad ram måste skapas för att övervaka och genomföra lagstiftning på det marina området.

Vi får inte upprepa den gemensamma fiskeripolitikens misstag i EU:s havspolitik, då dessa innebar att politikens syften och de som politiken gynnade, å ena sidan, och kostnaden för att genomföra och övervaka politiken, å andra sidan, blev omöjliga att förena. I en region som Azorerna uppgår till exempel kostnaden för att genomföra direktivet om en marin strategi till miljontals euro. Vi menar att EU:s åtgärder på detta område måste integreras även ur ett ekonomiskt perspektiv.

  Josu Ortuondo Larrea, för ALDE-gruppen. – (ES) Fru talman! Senast i morse, ett fantastiskt sammanträffande med tanke på denna debatt om havspolitiken, läste jag i en tidningsartikel att människan har sitt ursprung i vatten, att vi inte kan leva utan vatten och att 75 procent av en vuxen människa består av just vatten.

Tre fjärdedelar av jordens yta är täcks dessutom av våra hav och oceaner, och vatten överförs i en ständig cykel från oceanerna till atmosfären och från atmosfären till jorden, för att slutligen återvända till havet via floderna. Det är därför vår plikt att lägga största möjliga vikt vid den marina miljöns hållbarhet, framför allt med tanke på att varningsklockorna länge har ringt runtom i världen när det gäller den försämrade miljön i allmänhet och klimatförändringen i synnerhet.

Vi anser att åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten måsta antas snabbt inom samtliga institutioner, såväl EU-institutioner som statliga, regionala och lokala institutioner, men också på det privata området. I det avseendet vill vi uttrycka vår oro för den långa tidsplanen i förslaget till direktiv om en marin strategi. Vi menar att vi precis som när vi talar om utsläpp i atmosfären och hålet i ozonskiktet inte har så mycket tid på oss att handla och vända den aktuella utvecklingen. Om vi inte gör detta så snart som möjligt är jag rädd att skadan inte kommer att kunna repareras.

Vi har därför föreslagit att en tidsfrist för att utarbeta handlingsplaner inom den nya marina strategin ska antas snarast och att dessa planer ska samordnas med övriga viktiga EU-program, till exempel de som finansieras via Eruf och Sammanhållningsfonden men också via jordbrukspolitiken, eftersom det även finns jordbruksverksamhet som leder till att avfall dumpas i havet.

Vi anser även att vi behöver mer tillförlitlig information om vad som händer i haven och oceanerna. Vi vill att de europeiska havsforskningsinstituten ska samordnas och samarbeta bättre och att man ska försöka få till stånd antingen ett nätverk eller ett europeiskt konsortium och inrätta en maritim databas tillgänglig för dessa.

Vi måste förbättra utbildningen och informationen på alla nivåer och sprida bästa praxis för kontroll och föroreningar. I detta avseende vill jag återigen betona något jag har sagt i åratal, nämligen att det måste bli obligatoriskt att installera anordningar på fartygen. Sådana anordningar har redan uppfunnits och gör det möjligt att kontrollera tömning och rengöring av tankar och slag. Det handlar om svarta lådor som inte kan manipuleras och som kommer att vara den bästa metoden att förebygga avsiktlig dumpning, även om jag fortfarande anser att detta måste kompletteras med satellitövervakning och inspektioner.

Vi får inte glömma yrkesfiskarna, som utgör en stor del av befolkningen och vars livsstil måste bevaras inför framtiden. Det måste även förhindras att kust- och öområden avfolkas eller översköljs av en okontrollerad utveckling.

Vi föreslår slutligen att principen om att förorenaren betalar också ska tillämpas på den marina sektorn och att en EU-fond för återuppbyggnad och bevarande av den marina floran och faunan inrättas, baserad på bidrag från alla industri-, energi-, turism- och fritidsverksamheter och all annan verksamhet som förorenar våra hav.

  Ian Hudghton, för Verts/ALE-gruppen. – (EN) Fru talman! EU har omkring 65 000 kilometer kustlinje. Skottland har omkring en sjättedel av den och 95 bebodda öar. Det är tydligt att vi både har mycket att erbjuda och att vinna på en havsstrategi för EU, som hjälper oss att stödja och utveckla våra kustsamhällen. Skottland är rikt på energi med olje- och gastillgångar och potential för havsbaserad vind- och vågenergi. Skottland ligger bra till för att utveckla ytterligare transportnav för fartygstransporter. Skottland har ypperliga förutsättningar för havsforskning som kan bidra till en bättre förståelse av marina miljöfrågor, och, trots den gemensamma fiskeripolitiken har Skottland fortfarande en stor andel av EU:s fiskeindustri.

Tanken om en europeisk havsstrategi bör välkomnas, men det får inte signalera en omsvängning i riktning mot synen på EU-vattnen som en gemensam tillgång som inte särskilt tillhör enskilda havsnationer. Låt EU agera endast där våra havsnationer behöver åtgärder eller stöd för sin egen strategiska planering. Låt oss dra lärdom av den gemensamma fiskeripolitiken och dess misstag.

  Georgios Toussas, för GUE/NGL-gruppen. – (EL) Tydliga exempel på EU:s arbetarklassfientliga havspolitik är fartygsägarnas astronomiska vinster och de monopolistiska grupperna av företag inom sjöfartssektorn, men också arbetsintensifiering, medlemsstaternas storskaliga ersättande av sjömän med billig arbetskraft till svältlöner på högst 515 dollar i månaden samt de omfattande marina brott, till exempel fallen med Erika, Prestige, Sea Diamond m.fl., som leder till enorma miljökatastrofer och starka internationella allmänna protester.

Fartygsägarnas, Europeiska kommissionens och regeringarnas intresse är hycklat och deras påstående att det inte finns tillräckligt med sjömän och att de vill attrahera medlemsstaternas sjömän till sjöfarten är ihåligt, med tanke på att de avskedar europeiska sjömän i stor skala genom att ständigt skära ned fartygens driftspersonal och ersätta dem med billigare sjömän från tredjeländer, vilket skapar högre arbetslöshet i denna bransch.

Denna arbetarklassfientliga politik får enorma negativa konsekvenser för de arbetstagare som är bosatta på öar i avsides belägna områden i Grekland och andra länder.

  Johannes Blokland, för IND/DEM-gruppen. – (NL) Herr talman! Havens betydelse är känd. Vi lever av dem, hämtar vår mat i dem och njuter av dem. Det är därför avgörande att oceanerna förvaltas på ett förnuftigt sätt, vilket uppmärksammas på bred front i Piecykbetänkandet. En sådan förnuftig förvaltning förutsätter en väl avvägd strategi där ekologiska och ekonomiska aspekter balanseras på global, europeisk och nationell nivå. På så vis kan vi dra nytta av oceanernas fördelar också i framtiden.

Jag skulle vilja ta upp hamnarnas utveckling. Det är viktigt för hamnarna att utveckla sina tillgångar inom de ramar som fastställts, så att de kan bidra i hög grad till medborgarnas välfärd. Jag anser att EU bör vara försiktigt när det gäller att påverka denna utveckling, vare sig det sker fysiskt eller ekonomiskt. Medlemsstaterna ansvarar för utformningen av sina hamnar och marknaden kommer att säkra en effektiv hantering av lastflödena. För att lyfta fram detta i texten har jag lagt fram ett antal ändringsförslag som jag hoppas att ni kommer att stödja.

  Jim Allister (NI). – (EN) Fru talman! Det är mycket i ett havspaket som kan låta rimligt, men jag befarar att en havspolitik för EU kommer att användas av kommissionen för att ta makten över varenda liten del av livet, händelserna och verksamheten till havs. Med tanke på den totala katastrof som EU:s nuvarande befogenheter inom den orättfärdiga gemensamma fiskeripolitiken har lett till för Förenade kungariket har jag mycket litet förtroende för att något bättre skulle komma ut av att lämna över alla havsfrågor till EU. Överdriven lagstiftning, kvävande kontroller och enfaldiga direktiv skulle bli följden, befarar jag. Till och med när det gäller fisket ser jag i detta betänkande en plan för att tvinga ut flera fiskare i arbetslöshet under förevändningen att man ytterligare ska begränsa fisket enligt en så kallad försiktighetsstrategi.

  Corien Wortmann-Kool (PPE-DE). – (NL) Herr talman! Havet är vidsträckt och gott och rymmer enorma resurser som vi måste förvalta väl. Därför är denna grönboks integrerade strategi så viktig. Den bör dock vara praktisk och genomförbar, så att vi inte ställer upp onåbara mål.

Jag håller med föredraganden om att miljöhänsyn och hållbarhet är viktigt. Även om jag också vill gratulera honom till hans betänkande måste jag säga att förfarandet med förstärkt samarbete har försvårat det hela. Nu har vi fått ett dokument med 147 punkter. Jag anser att det är relevant och beklagligt att sjötransporternas betydelse i viss mån har underordnats nya åtgärder, särskilt med tanke sjötransporternas betydelse för en hållbar utveckling.

Vi har redan en uppsjö av regler och bestämmelser för att främja säkerheten och miljövänliga transporter, men när det handlar om medlemsstaternas införlivande och upprätthållande är läget fortfarande prekärt. Jag vill verkligen uppmana kommissionen att prioritera den befintliga lagstiftningens genomförande och upprätthållande. EU bör även ha större samordningsbefogenheter och vid behov kunna se till att regler följs. I slutet av 2006 skulle kommissionen ha genomfört en undersökning av möjligheterna att införa en europeisk kustbevakning. Nu har halva 2007 gått och vi väntar tyvärr fortfarande på detta. Jag vill verkligen uppmana kommissionen att ta itu med detta snarast.

Kommissionen bör uppmana medlemsstaterna att åtgärda den fysisk planeringen och förvaltningen av kusterna, dock under förutsättning att de berörda medlemsstaterna tar sitt ansvar för detta. Lokala, regionala och nationella politiker känner också ett ansvar för dessa områdens hållbarhet och bevarande, och just på land menar jag att subsidiaritetsprincipen bör gälla.

  Robert Navarro (PSE). – (FR) Fru talman! Jag vill börja med att tacka Willy Piecyk för hans imponerande insatser med att utarbeta en översikt. Detta är när allt kommer omkring ett balanserat betänkande där hänsyn tas till den framtida havspolitikens ekonomiska, miljömässiga och sociala dimension. När det gäller sociala frågor understryks vikten av yrkesutbildning och karriärmöjligheter i betänkandet, liksom det akuta behovet av att medlemsstaterna snarast undertecknar och ratificerar ILO:s konventioner om sjömännens arbetsvillkor. Ett sådant krav är centralt om vi vill behålla europeisk expertis på detta område. I övrigt ligger bollen hos kommissionen och medlemsstaterna.

Vad medlemsstaterna beträffar bör reformen av EU:s budget från och med 2008 ge dem möjlighet att visa att de tar dessa frågor på allvar. Kommissionens uppgift kommer däremot att bli att samordna denna havspolitik. Det är ett enormt åtgärdsområde där frånvaron av en tydlig linje snabbt kan leda till kaos. Därför anser jag att alternativet med en kommissionsledamot som ansvarar för havspolitiken och har tillräckliga befogenheter att vid behov besluta i ärenden bör övervägas. Tydlighet får givetvis inte förväxlas med stelbenthet. Jag anser också att regionerna bör samordnas tätt för att uppnå den flexibilitet som krävs för att genomföra de initiativ som beslutas inom ramen för denna framtida havspolitik.

  Anne E. Jensen (ALDE). – (DA) Fru talman! Jag vill betona två punkter, som dels rör Östersjön, dels utvecklingen av EU:s hamnar. Ingenstans är behovet av bättre samarbete mellan EU, nationella regeringar och regionala och lokala myndigheter tydligare än för Östersjön. Vi behöver en närmare samordnad strategi för att rädda miljön och fisket och för att uppnå en hållbar och effektiv utveckling av sjötransportsektorn i konstruktivt samarbete med landtransportsektorn.

Östersjön är ett av världens mest förorenade hav och kommissionen bör därför utforma en egen EU-strategi för Östersjöregionen. När det gäller hamnarna måste vi, om vi vill utveckla sjötransporterna, förlita oss på byggnad och utbyggnad av hamnar och hamnområden och på väg- och järnvägsanslutningar till hamnarna. Den nya EU-strategin bör därför omfatta en hamnstrategi som ger hamnarna möjlighet att utvecklas i linje med marknadens utveckling och efterfrågan. Vi måste därför se till att övrig EU-lagstiftning och tolkningen av denna inte lägger hinder i vägen för hamnarnas utveckling.

  Marian-Jean Marinescu (PPE-DE). – Aderarea României şi a Bulgariei a adus Marea Neagră la graniţa Uniunii Europene, creând astfel oportunitatea dezvoltării unei politici maritime care să cuprindă toate mările şi oceanele ce înconjoară Europa.

Marea Neagră şi Marea Mediterană reprezintă două zone de maximă importanţă pentru politica de vecinătate a Uniunii. Dezvoltarea portuară, comerţul, industria costieră, cercetarea, pescuitul şi turismul sunt elemente integrate atât politicii de vecinătate cât şi celei maritime. Reţelele de transport maritim, politicile regionale de mediu şi canalele de transport pentru resurse energetice sunt, de asemenea, incluse în planurile de acţiune ale ambelor politici. Politica maritimă europeană va veni în sprijinul politicii de vecinătate, catalizând şi complementând acţiunile acesteia.

Politica maritimă trebuie să iniţieze şi să aplice măsuri în cadrul subiectelor menţionate pentru asigura o dezvoltare convergentă atât a statelor membre cât şi a statelor riverane incluse în politica de vecinătate. O politică maritimă europeană viabilă trebuie să asigure cooperarea între statele vecine şi între acestea şi Uniune, şi să aibă capacitatea de a dirija problematicele din cadrul structurilor regionale a căror activitate s-a dovedit utilă până în prezent. O dovadă în acest sens este şi asumarea de către Uniunea Europeană a statutului de observator în cadrul BS.

Elaborarea unei politici maritime trebuie să aibă în vedere specificul fiecărei zone, ca de exemplu problema traficului de orice natură şi optimizarea tranzitului de produse energetice în cazul Mării Negre sau fenomenul migraţiei în cazul Mării Mediterane.

Acţiunile deja preconizate de către Comisie, precum comunicarea referitoare la sinergia Mării Negre trebuie sa reprezinte puncte de referinţă în consolidarea viitoarei politici maritime comune europene. Marea nu este o barieră ci o punte de legătură pentru consolidarea căreia trebuie făcut un efort comun de cunoaştere reciprocă şi solidaritate cu posibilităţi reale de implicare europeană în procesele de democratizare şi de dezvoltare ale statelor riverane.

  Matthias Groote (PSE). – (DE) Fru talman, mina damer och herrar! Jag vill först och främst tacka föredraganden Willi Piecyk för hans enastående arbete med detta betänkande.

I mitt anförande vill jag bara kort beröra två saker. Den första handlar om energi, som havet är en oändlig källa till. Vindkraften bör betonas i detta sammanhang, då den har en stor potential som måste utnyttjas. Hur kan den då utnyttjas? Europa behöver kraftfulla incitamentssystem för att locka investerare att ta risken att investera i havsbaserad vindkraft. Samordning behövs om vi ska kunna skapa nödvändiga förutsättningar för detta, och jag välkomnar därför varmt betänkandets uppmaning till kommissionen att lägga fram en handlingsplan för vindkraftens utveckling. Denna handlingsplan för vindkraften kommer även att göra det möjligt för oss att nå vårmötets mål att 20 procent av de primära energibehoven ska täckas av förnybar energi senast 2020.

Jag välkomnar även betänkandets förslag att en intelligent nätinfrastruktur ska främjas. Detta kommer att vara det enda sättet att nå målet med en installerad kapacitet på 50 GW senast 2020, såsom föreslås i betänkandet.

Den andra saken jag vill ta upp rör klimatförändringen och sjötransporterna. Klimatförändringen kommer att påverka haven och oceanerna i stor omfattning och därför måste även de vattenburna transportsätten inkluderas i utsläppshandeln. Lagstiftningsförfarandet för att inkludera lufttransporter pågår för närvarande i parlamentet (första behandlingen). Med tanke på att sjöfarten genererar långt större utsläpp av växthusgaser än lufttransporter stöder jag föredragandens krav på att inkludera sjöfarten i handeln med utsläppsrätter.

  Francesco Musotto (PPE-DE). – (IT) Fru talman, herr Borg, mina damer och herrar! För första gången behandlar parlamentet Europas hav, oceaner, kustområden och öar utifrån ett övergripande synsätt. Europa har en enastående rikedom i form av cirka 68 000 km kust på sitt territorium, dubbelt så mycket som Förenta staterna och tre gånger så mycket som Ryssland. Tidigare har denna dimension och dess aspekter ignorerats. Utarbetandet av grönboken är en vändpunkt när det gäller att bygga upp en ny havspolitik baserad på denna enorma tillgång, med dess unika och outforskade möjligheter.

I det avseendet är Piecykbetänkandet, som jag gratulerar min kollega till, ett viktigt bidrag. Jag välkomnar framför allt den vikt som läggs vid miljöaspekterna. Våra kuster är nämligen särskilt känsliga områden, där effekten av klimatförändringen och av det intensiva resursutnyttjandet märks tydligare. Mot denna alarmerande bakgrund måste vi anta strategier som bygger på skydd och respekt, för att se till att havet kan fortsätta att vara en resurs för de människor som lever i kustområdena. Jag anser att Piecykbetänkandet behöver kompletteras med fler förslag, som lagts fram i form av ändringsförslag som förtydligar räckvidden för detta viktiga initiativ.

En EU-politik för havet måste framför allt åtföljas av lämpliga resurser, precis som all annan politik. Vid förhandlingarna om nästa budgetram måste därför hänsyn tas till grönbokens mål för havet. På samma sätt bör den kommissionsledamot som ansvarar för sjöfartsfrågor behålla denna roll så att hans portfölj inte bara begränsas till fiskerifrågor.

Särskild uppmärksamhet bör slutligen ägnas öarna, som tack vare sin attraktionskraft och sina naturegenskaper är en värdefull resurs för hållbarheten och konkurrenskraften i EU:s havspolitik.

  Riitta Myller (PSE). – (FI) Fru talman! Havet hotas av människornas verksamhet såväl på land som till sjöss. Huvuddelen av den koldioxid som värmer upp och försurar havsvattnet bildas på land, men en allt större del kommer från sjötransporterna, en utveckling som blir allt tydligare. Något måste göras åt båda dessa problem.

Sjöfarten måste inkluderas i internationella avtal om klimat och utsläppshandel. Havsvattnets uppvärmning till följd av klimatförändringen kommer att få oöverstigliga konsekvenser för världens ekosystem. Över 80 procent av klimatsystemets ökade uppvärmning tas trots allt upp av haven.

Sedan 1961 har havens uppvärmning spridit sig ned till 3 000 meters djup. Detta förändrar den marina ekologin och havens ekologiska mångfald. Vissa arter, däribland koraller, är utrotningshotade, medan andra arter, så kallade invaderande främmande arter, får alltför stort utrymme.

Östersjön är världens mest sårbara hav. Vi måste vara beredda att förebygga den risk som orsakas av ökande sjöfart, bland annat oljetransporter, och sjöfarten måste vara så säker som möjligt. Fungerande system för tidig varning och kontrollsystem måste finnas överallt.

  David Casa (PPE-DE). – (MT) Tack, fru talman. EU fokuserar för närvarande på en ny vision för våra hav, vilka otvivelaktigt har en stor potential. Vi är alla eniga om att havet har avgörande betydelse för EU och detta har under årens lopp blivit ett stort politiskt debattämne. Det är ett välkänt faktum att denna slags diskussion är nödvändig om vi vill få ett mer heltäckande förhållningssätt till vår vision för havet.

De kommissionsledamöter som ansvarar för sjöfartspolitiken, framför allt den maltesiske kommissionsledamoten Joe Borg, har utarbetat ett dokument om unionens framtida havspolitik. Offentliggörandet av denna grönbok har lett till omfattande samråd om utsikterna till en framgångsrik havspolitik, som kommissionen har antagit. Målet var att enas om hur havspolitiken ska genomföras samtidigt som en ständigt hållbar synergi mellan de olika sektorerna upprätthålls. Denna nya havspolitik kommer att bidra till en högre levnadsstandard i kustnära länder på ett sätt som avspeglar den regionala utvecklingspolitiken. En sådan politik kommer inte bara att leda till ökad konkurrens utan även till att miljön skyddas och att utmaningar som migration och klimatförändringar kan hanteras. Vi kan se till att dessa utmaningar antas framgångsrikt och det är också vår plikt att göra detta.

Förväntningarna är stora, men vi får inte glömma att möjligheterna att anta dessa utmaningar är precis lika stora. Jag vill uppmana alla EU-medborgare att utnyttja dessa möjligheter. Jag vill avslutningsvis säga att samarbete på EU-nivå uppenbart är nödvändigt för att kunna komma vidare. Europas framtid bygger på våra hav. Detta förutsätter samarbete på en ny nivå och jag menar att det bara finns fördelar med ett sådant samarbete. Tack.

  Jamila Madeira (PSE). – (PT) Fru talman, mina damer och herrar! Jag måste verkligen tacka Willi Piecyk för hans betänkande. Som framgår av betänkandet räcker den isolerade, sektorsstyrda politik som vi för närvarande har inte till för de utmaningar som detta nya århundrade innebär för en havspolitik, och vi måste förse EU med en integrerad vision som omfattar övergripande och heltäckande lösningar. Vi behöver lösningar för att förbättra livskvaliteten i kustområdena, skapa infrastruktur, utveckla transportsektorn, bevara havsbotten och de marina resurserna samt inrätta partnerskap och kompetenscentrum som främjar en hållbar förvaltning av oceaner och hav i EU:s 27 medlemsstater. Haven måste skyddas och främjas genom en gemensam, delad strategi där vi uppmuntrar och garanterar en hållbar turism, en balanserad fiskeripolitik, en miljövänligare sjötransportsektor samt ett informerat och effektivt bevarande av denna viktiga resurs, havet.

Klimatförändringar, utsläpp, trycket från städerna i kustområden och utsläpp av orenat vatten till våra hav är alla frågor som förtjänar vår särskilda uppmärksamhet, vår granskning och vår gemensamma oro, så att vi kan se till att ett sunt ekosystem bevaras. Det är viktigt att lösa alla dessa orosfrågor genom innovation och de nya energiresurser som vi kan frigöra från haven genom vågenergi, men också genom att inrätta kompetenscentrum för havsforskning.

Vi måste således föra havet, havets kultur och utbildning om havet närmare EU-medborgarna och återföra dem till sitt ursprung. Öregionerna, som har en självklar koppling till haven, måste involveras, men det är nödvändigt att vi försöker föra in havsrelaterade faktorer i den verklighet som det kontinentala Europas kustregioner lever i, då dessa regioner företrädesvis och traditionsenligt ...

(Talmannen avbröt talaren.)

  Margie Sudre (PPE-DE). – (FR) Fru talman, herr kommissionsledamot! De yttersta randområdena nämns upprepade gånger i grönboken men undervärderas fortfarande i hög grad i den övergripande synen på en integrerad strategi för havspolitiken, trots den geografiska situationen i Indiska oceanen, Atlanten och Karibiska havet och trots att dessa regioner tillhör dem som påverkas mest av frågan om hållbar förvaltning av haven, oceanerna och kustområdena. Inrättandet av ett forskningsnätverk om marin tropisk biologisk mångfald, Net-Biome, ett projekt som finansieras genom sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling och som omfattar de sju yttersta randområdena och vissa utomeuropeiska länder och territorier, är ett viktigt framsteg inom hållbar marin förvaltning samt forskning och utveckling i en tropisk marin miljö.

De yttersta randområdena löper risk att drabbas av bland annat tsunamier, cykloner och, givetvis, global uppvärmning – alla dessa naturkatastrofer som tär på miljön och havsbotten. Ni, herr kommissionsledamot, har till exempel drabbats av en av en sådan katastrof då ni fick avstå från att resa till Réunion i mars förra året på grund av cyklonen Gemede. De yttersta randområdenas erfarenhet när det gäller att förebygga katastrofer och minska kustområdenas utsatthet tillför givetvis ett betydande mervärde till våra gemensamma funderingar. Frågan om en balans mellan turismen och respekten för den marina miljön är dessutom allra mest aktuell i de yttersta randområdena. Det måste vara möjligt att förena en hållbar utveckling med turismen, då denna är en av de främsta inkomstkällorna i dessa regioner.

Frågan om överensstämmelse mellan olika delar av EU:s politikområden är aktuell på fiskeriområdet, eftersom våra regioner måste öka sjösäkerheten och göra arbeten inom fiskerisektorn mer attraktiva, samtidigt som den nuvarande politiken syftar till att begränsa fartygens kapacitet och antal även i de av våra regioner som har en resursnivå som inte motiverar detta.

Jag hoppas att den aktuella diskussionen ska leda till att en konsekvent och övergripande EU-havspolitik utformas, där de yttersta randområdenas särskilda roll erkänns och deras fördjupade kunskap om havet tillvaratas. Avslutningsvis vill jag tacka Willi Piecyk för hans arbete.

ORDFÖRANDESKAP: DOS SANTOS
Vice talman

  Richard Howitt (PSE). – (EN) Herr talman! Jag välkomnar kommissionens grönbok och talar i dag för att min egen region, östra England, skall få bli värd för det föreslagna europeiska kompetenscentrumet i Förenade kungariket. Med 70 mil låglänt kustlinje, stora hamnar i Great Yarmouth, Ipswich, Felixstowe, Harwich och Tilbury, områden med enastående vacker natur i norra Norfolk och floderna Stours och Orwells mynningar, är det för oss en verklig ambition, inte bara en teoretisk, att skapa ett bättre förhållande mellan människa och hav.

Vi behöver bygga vidare på det EU-finansierade centrumet för förnybar energi i Lowestoft – som ska öppna i år – där min regions potential för utveckling av havsbaserad vindkraft skulle kunna tillgodose 25 procent av Förenade kungarikets behov av elenergi och innebära ett viktigt bidrag för att nå EU:s mål att minska koldioxidutsläppen. Vi måste inse att höjda havsnivåer – 40 cm fram till år 2050 i östra England – innebär att de nuvarande planerna för skydd av kustlinjen mot erosion och översvämning bara är en kortsiktig lösning för vår region och för Europa. Förödande översvämningar i East Anglia 1953 dödade 307 människor, och i dag befinner sig närmare en halv miljon fastigheter i riskzonen. Vi måste göra mer.

Slutligen måste havsstrategin stödja ekonomisk utveckling i havsregioner. Vi ligger avsides. King’s Lynn, Clacton-on-Sea, Southend-on-Sea och Thurrock i min hemregion ligger på tio i topp-listan bland de regioner som är eftersatta i flera avseenden i Förenade kungariket. Vi måste förverkliga begreppet hållbar utveckling inom hamnutveckling, turism och förnyelse.

  Rosa Miguélez Ramos (PSE). – (ES) Herr talman! Jag vill först och främst tacka Willi Piecyk för hans fantastiska arbete som föredragande, för det är verkligen avgörande att EU antar en integrerad och hållbar strategi för marin förvaltning.

Verksamheter som är centrala för att nå Lissabonmålen genomförs i vattennära miljöer, men havet har även andra och mindre kommersiella värden som anknyter till våra befolkningars djupaste identitet och kultur.

Jag beklagar att fiskerifrågorna har blivit så otydliga i denna grönbok, trots att det är ett område där kommissionen har exklusiv behörighet och som ingår i den gemensamma politiken. Fisket är inte bara ekonomiskt viktigt utan också avgörande för att bevara arbetstillfällen och kulturen i många europeiska regioner.

Jag är övertygad om att denna sektor kommer att vara en av de sektorer som gynnas mest av en bättre integration med övriga havsrelaterade politikområden, till exempel förbättring av sjömännens utbildning och levnads- och arbetsvillkor och ökade investeringar i forskning, något som är avgörande för att förstå hur haven och oceanerna fungerar.

Som europé från den havsnära regionen Galicien är jag övertygad om att denna politik kommer att spela en avgörande roll för kustregionerna och städerna och befolkningarna där.

  Emanuel Jardim Fernandes (PSE). – (PT) Herr talman! Jag vill börja med att tacka Willi Piecyk för hans utmärkta betänkande och för hans vilja att ta emot och införliva bidrag i syfte att förtydliga EU:s havspolitik, bredda dess räckvidd och göra den mer effektiv.

Då jag kommer från en ö och ett havsnära yttersta randområde har mina bidrag syftat till att se till att de yttersta randområdenas betydelse erkänns vid utformningen av vår havspolitik och dess praktiska genomförande, mot bakgrund av deras geografiska läge och breda kunskap om oceanerna och haven, vilket innebär att ansvaret måste delas mellan EU och de yttersta randområdena. Mina bidrag handlade om förbättrad förvaltning och hållbart utnyttjande av havets resurser, förbättring av kustregionerna genom noggrann organisation av kusterna och särskilda åtgärder för att utforma en bredare kustpolitik, stöd till miljövänliga sjötransporter, bland annat genom att utforma en effektiv europeisk hamnstrategi som är anpassad efter de europeiska hamnarnas förutsättningar, stöd till havsforskning, särskilt inom områden som medicin, energi och marina resurser rent generellt, främjande av sociala rättigheter i enlighet med ILO:s standarder, för att se till att dessa följs, och, slutligen, yrkesutbildning inom sjöfarten för arbetstagare både till sjöss och på land samt en garanti för att vederbörlig hänsyn tas till turismen, som är en av de främsta näringsgrenarna i anslutning till haven och oceanerna.

  Karin Jöns (PSE). – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot! Även jag vill tacka Willi Piecyk varmt för hans verkligt utmärkta betänkande.

Jag kommer från en region med djupa rötter i havets traditioner. Utfiskningen av haven och de konkurser som drabbat flera varv har lett till en arbetslöshet på närmare 20 procent. Nu börjar dock fartygsbyggandet ta fart igen. I stället för fiskeindustri är det bioteknik som gäller nu. Vidkraftparker förläggs i allt högre grad ute till havs. Klimatforskning står högst upp på dagordningen. Detta är ett resultat av stora investeringar, inte bara i forskning och innovation utan också i utbildning. Vi måste göra mer för att främja utbildning i sjöfartsyrken, för att skapa bra och hållbara arbeten. Tillväxtpotentialen bara för de kommande fem åren uppskattas till cirka 15 procent och jag välkomnar att detta prioriteras tydligt i Piecykbetänkandet, till skillnad från i kommissionens grönbok.

Sammanfattningsvis vill jag vädja till alla kolleger att stödja det ändringsförslag som min grupp har lagt fram och som syftar till att förhindra att sjömän behandlas som andra klassens arbetstagare i framtiden. EU:s arbetsrättsliga minimistandarder måste gälla för dem också, utan inskränkningar.

  Joe Borg, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman, ärade ledamöter! Återigen visar era inlägg här i dag parlamentets engagemang för havspolitik, och detta är tydliga bevis för Willi Piecyks utmärkta samordningsarbete.

Ni har i era inlägg tagit upp ett antal frågor som förtjänar att undersökas och beaktas ytterligare, särskilt mot bakgrund av förberedelserna för kommissionens antagande av en s.k. marin bok nästa år i oktober.

Låt mig tydligt slå fast att syftet med vårt arbete med en havspolitik är att frigöra den potential som finns i ett hållbart utnyttjande av våra hav och oceaner. För första gången ser vi på detta havsområde på ett integrerat och holistiskt sätt, och vi strävar efter att bygga vidare där vi ser att det ger ett mervärde. Låt mig understryka att detta definitivt inte är någon centralisering av befogenheter utan snarare en övning i att skapa stimulans för samordning och för att göra aktörer delaktiga i mycket högre grad än i dag.

Det är tydligt att detta är början av processen och inte slutet. Det kommer att bli tillfällen att fortsätta utveckla våra ståndpunkter i ett antal av de frågor som har tagits upp. Låt mig bara upprepa att en havspolitik inte kan bli en politik som passar alla. Särdragen hos de hav som omger Europeiska unionen måste vägas in på ett riktigt sätt.

Låt mig bara helt kort ta upp de regionala aspekterna. Det är uppenbart att vi ser den regionala dimensionen som central i vårt arbete, och att vi inriktar oss på de yttersta randområdena. Jag vill försäkra er om att de som är inblandade på regional nivå och regionala åtgärder kommer att fortsätta utgöra en hörnsten i vår politik när vi går vidare i frågan.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på onsdag.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Viorica-Pompilia-Georgeta Moisuc (ITS), în scris. – Raportul domnului Willi Piecyk din Comisia pentru transport si turism abordează un ansamblu de probleme de cea mai mare actualitate privitor la stabilirea unor reguli şi percepte general valabile pentru statele membre ale U.E. în vederea protejării şi exploatării raţionale a apelor mărilor şi oceanelor.

Mă voi referi la unele chestiuni legate de specificul situaţiei la Marea Neagră, mare de frontieră externă a Uniunii, şi anume: după căderea regimului comunist în România, dezvoltarea turismului pe litoralul de vest al Mării Negre a atras o creştere îngrijorătoare a poluării apelor mării din cauza nenumăratelor restaurante deschise chiar pe plajă, restaurante care deversează în mare reziduurile de tot felul; în acelaşi timp plaja s-a îngustat foarte mult din cauza acestor stabilimente.

Poluarea Marii Negre este datorată în bună măsură şi exploatării neraţionale a Deltei Dunării - al doilea fluviu ca mărime în Europa după Volga. Asupra echilibrului biologic al Deltei, asupra faunei şi florei unice în Europa, are un puternic impact negativ construirea de către Ucraina a canalului Bâstroe - acţiune împotriva căreia s-au pronunţat specialişti din toată lumea.

Pentru aceste motive, la care se pot adăuga multe altele, considerăm că propunerile făcute de raportor şi în special construirea unei politici europene maritime unice pe baza prevederilor din Cartea Verde sunt bine venite şi le susţinem în întregime.

  Dominique Vlasto (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Med detta betänkande kan vi tydligt se de fördelar som EU kan vinna på en mer integrerad havspolitik, där splittrade och specifika åtgärder ersätts med mer enhetliga förslag. I sin grönbok lyckades kommissionen inte så bra med det, men låt oss erkänna att vi inte bidrar i någon större omfattning med detta alltför sena och otillräckligt strukturerade betänkande.

Jag vill påminna om fyra viktiga utmaningar som måste hanteras, nämligen att förena ekonomisk utveckling med miljöskydd, inbegripet frågor som sjösäkerhet och marin biologisk mångfald, att framgångsrikt utveckla kusterna för att förena hamnarnas och bostadsområdenas ekonomiska och naturrelaterade intressen, att övergå från den traditionella ekonomin till nya sektorer med högt mervärde, däribland marin bioteknik och nya energikällor, och att inrätta effektiva styrelseformer, som är den politiska och administrativa utmaning som allting hänger på.

Det finns verklig potential för att utveckla havsrelaterade verksamheter, som i dag svarar för 3–5 procent av EU:s BNP, men att göra detta kommer att bli svårt och kräva effektiv samordning.

I betänkandet är EU en föregångare som visar prov på sina ambitioner. Det återstår att hitta medlen att omvandla denna vision till en integrerad politik.