Tillbaka till Europarl-webbplatsen

Choisissez la langue de votre document :

 Index 
 All text 
Debatter
Onsdagen den 11 juli 2007 - Strasbourg EUT-utgåva

Euroområdet (2007) - Europeiska centralbanken (2006) (debatt)
MPphoto
 
 

  Gay Mitchell (PPE-DE), föredragande. – (EN) Herr talman! Det gläder mig att detta betänkande ska diskuteras tillsammans med betänkandet om euroområdet. Jag skulle vilja tillägga att det betänkande som jag lägger fram blev enhälligt antaget av utskottet för ekonomi och valutafrågor.

Om jag får börja med den ekonomiska situationen: under 2006 blev den ekonomiska återhämtningen i euroområdet en varaktig process där den främsta drivkraften var inhemsk efterfrågan. Det skapades två miljoner arbetstillfällen 2006, och arbetslösheten sjönk från 8,4 procent till 7,6 procent. Mot bakgrund av denna återhämtning skulle jag vilja betona huvudpunkterna i betänkandet. Mot bakgrund av den senaste återhämtningen bör alla ytterligare höjningar av räntenivåer genomföras med försiktighet för att inte äventyra den ekonomiska tillväxten. Det är avgörande att löner höjs i takt med produktiviteten för att bevara konkurrenskraften i medlemsstaterna och för att göra det möjligt att skapa arbetstillfällen under icke-inflatoriska förhållanden. Lösningen är en finanspolitisk konsolidering, och alltmer nödvändig i goda tider för att uppnå långsiktig tillväxt.

I betänkandet noteras att de mindre ekonomierna haft bättre tillväxt än de större ekonomierna sedan euroområdet inrättades, och framför allt Irland, Finland, Grekland, Luxemburg och Spanien har haft en högre genomsnittlig tillväxttakt i euroområdet. Man kan dra nyttiga lärdomar av denna utveckling. I betänkandet uttrycks oro över den pågående apprecieringen av euron gentemot de flesta stora europeiska valutor. I fördraget i artikel 111 tilldelas rådet ansvaret för växelkurspolitiken utan att det för den skull specificeras hur detta ansvar ska utövas.

Eurogruppen, rådet och Europeiska centralbanken (ECB) uppmanas i betänkandet att fullt ut utöva sina respektive behörigheter fullständigt samordnade. I betänkandet uppmanas även ECB att noggrant övervaka utvecklingen av användningen av euron som reservvaluta av centralbankerna och, i sin årsrapport om eurons internationella roll, presentera en kvantifiering och analysera dess konsekvenser, bland annat för växelkursen. Jean-Claude Trichet är medveten om att varje gång som han har framträtt inför parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor under de senaste två åren har jag tagit upp frågan om fastighetspriser med honom. Detta fortsätter att oroa mig. Därför uppmanas ECB i betänkandet att noga övervaka denna utveckling som kan få konsekvenser för den reala ekonomin. Detta betänkande innehåller en begäran att ECB lägger fram alternativ med olika fördelar, som exempelvis att ta med fastigheter i det harmoniserade konsumentprisindexet eller att utarbeta en särskild indikator eller föreslå särskilda åtgärder på nationell nivå, som är anpassade till skillnaderna mellan de nationella marknaderna.

Jag kommer senare att hänvisa till ”Fed-formeln”. Det är kanske dags att utveckla en ECB-formel som kan bidra till att förutse de troliga effekterna av räntehöjningar på fastighetspriserna. I mitt betänkande tas även frågan om sub-prime lending [bolån till personer som inte godkänns som låntagare av traditionella långivare] upp, och det föreslås att lärdomar kan dras inom EU av de potentiella svårigheterna för den amerikanska ekonomin som denna utlåning vid sidan av bankerna skapar.

Jag skulle vilja ta en liten stund i anspråk för att ta upp en fråga av särskilt intresse för Irland, men som har potentiellt intresse för andra medlemsstater i euroområdet. Förra året beräknade fastighetsmäklarna Hook and McDonald att fastighetspriserna skulle stiga med 9 procent på Irland, Sherry Fitzgerald räknade med en ökning på mellan 8 och 10 procent och Friends First och IIB räknade med 7 procent, medan Allied Irish Banks förutspådde en ökning på mellan 3 och 6 procent. Det senaste irländska tsb/ESRI-indexet visar i själva verket att fastighetspriserna sjönk med 2,1 procent mellan januari och maj 2007, och en fortsatt nedgång är att vänta på Irland. Sub-prime lending – det vill säga utlåning till fattigare människor, de med en oregelbunden inkomst eller en svår kredithistorik – beräknas öka till 4 miljard euro på Irland i år. Om det genomsnittliga lånet ligger på mellan 200 000 och 400 000 euro, så skulle mellan 10 000 och 20 000 sådana lån existera enbart på Irland. Bolånegivare av detta slag är relativt nya på den irländska marknaden och debiterar i allmänhet ungefär den dubbla aktuella hypoteksräntan för att ”kompensera” – som de säger – långivare för högre risker. I ett fall hade ett hypoteksföretag som verkade på Irland redan återtagit 30 hus sedan 2005.

Det finns också oroväckande tecken i Storbritannien när det gäller sub-prime lending. Det har varit känt sedan en tid tillbaka att det finns en ”Fed-formel” i Förenta staterna. ”Fed-formeln”, som uppfanns av Förenta staternas centralbank Federal Reserve enligt en av dess före detta ekonomer, visar att priserna vanligen börjar dala ungefär 18 månader till två år efter en räntehöjning, efter att fastighetspriserna har drivits upp under flera år av låga räntor. Jag anser att ECB borde följa denna formel och utveckla en ECB-formel, eftersom vi för närvarande låter personer som är engagerade i branschen utarbeta prognoserna, och det är dessa personer – finansinstitut och andra – som har mest att vinna.

I betänkandet uppmanas kommissionen att utvärdera kvaliteten på tillsynen och hedgefonders offshorestrukturer. Sådana punkter som tidigare framförts om demokratisk kontroll och behovet av att offentliggöra sammanfattande protokoll upprepas. Uppmärksamheten riktas på att räntor på checkräkningskrediter varierar från 7 till 13,5 procent, och ECB ombes undersöka orsakerna till detta.

I betänkandet framförs avslutningsvis att antalet sedlar i omlopp var 11,3 miljarder till ett värde på 628,2 miljarder euro förra året, men att tillväxten när det gäller antalet eurosedlar på 50, 100 och 500 euro är oroväckande. Enbart sedlarna på 500 euro har ökat med 13,2 procent. Med stöd av utskottet för ekonomi och valutafrågor väcks i mitt betänkande frågan om det pågår eventuell brottslig verksamhet i samband med användningen av dessa stora valörer, och det sägs att detta kräver mer noggrann granskning av ECB. Jag hoppas att Jean-Claude Trichet kommer vara i stånd att svara på detta betänkande och särskilt – inte i dag, men kanske under en viss period – överväga mitt förslag om en ECB-formel som står i exakt proportion till ”Fed-formeln”, så att det kan vidtas en verklig och korrekt åtgärd när det gäller den troliga kedjereaktionen av räntehöjningar på fastighetspriser i medlemsstater i euroområdet.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy