Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 11 juli 2007 - Strasbourg

22. Naturkatastrofer (debatt)

  Talmannen. Nästa punkt är kommissionens uttalande om naturkatastrofer.

  Benita Ferrero-Waldner, ledamot av kommissionen. (EN) Fru talman! I år har kommissionen aktiverat gemenskapens räddningstjänstmekanism två gånger på begäran av Grekland och Cypern för att hjälpa till att bekämpa bränder – särskilt skogsbränder. Tack vare denna mekanism har medlemsstaterna och andra stater i Europa som deltar möjlighet att visa sin solidaritet genom att erbjuda hjälp med räddningstjänsten. Kommissionen samordnar och främjar det bistånd som ställs till förfogande.

Den senaste utvecklingen har medfört ett uppsving för den fortsatta utvecklingen av kommissionens roll på området räddningstjänst. Den politiska överenskommelse som rådet träffade i juni om ombildningen av gemenskapens räddningstjänstmekanism förstärker kommissionens rättsliga mandat att delta i samordningen av operativa åtgärder. Ombildningen kommer att göra det möjligt för kommissionen att förstärka mekanismens ledningsfunktion. Det finansiella instrument för räddningstjänsten som antogs i mars 2007 ger kommissionen en mer central roll, särskilt i fråga om att underlätta medlemsstaternas tillgång till transporttjänster och att finansiera av biståndstransporter.

Medlemsstaterna eller kandidatländerna kan också begära stöd från EU:s solidaritetsfond. Kommission har hittills i år mottagit tre ansökningar om finansiellt bistånd. Dessa ansökningar gäller översvämningar på den spanska Kanarieön El Hierro, den kraftiga stormen Kyrill i Tyskland och den tropiska cyklonen Gamede i det franska utomeuropeiska departementet Réunion.

I Grekland har extremt varma och torra väderleksförhållanden tillsammans med starka vindar lett till en fruktansvärd ökning av skogsbränder och löpeldar. Den 28 juni hade antalet bränder i landet stigit till 120. Grekland bad gemenskapens räddningstjänstmekanism att tillhandahålla ytterligare brandbekämpning, flygplan för vattenbombning och helikoptrar som också kan användas i kampen mot skogsbränder. Fem medlemsstater erbjöd hjälp. Erbjudanden på totalt sju Canadair-plan – från Frankrike, Italien, Portugal och Spanien – antogs. Inom två timmar var två Canadair-plan som skickats av Italien på väg. Måndagen den 2 juli var skogsbränderna lyckligtvis under kontroll, och flygplanen återvände till sina ursprungsländer. Lördagen den 30 juni bad Cypern om hjälp med att få kontroll över de fruktansvärda skogsbränderna i Trudosbergen. Italien tänkte skicka två Canadair-plan. Lyckligtvis förbättrades förhållandena snabbt, och eftersom hjälpen inte längre behövdes kunde de flygplan som redan var på väg återvända till sin bas.

Hittills har inget av de två länderna tagit kontakt med kommissionen angående användning av solidaritetsfonden. I dessa två fall och närhelst medlemsstater drabbas av katastrofala händelser är kommissionens tjänsteavdelningar redo att omedelbart aktivera räddningstjänstmekanismen och att tillhandahålla stöd och vägledning om de berörda länderna skulle överväga att ansöka om sådana medel.

  Konstantinos Hatzidakis, för PPE-DE-gruppen. – (EL) Fru talman! För några dagar sedan drabbades mitt land – Grekland – av stora skogsbränder, och vid den här tiden förra året diskuterade vi liknande, ännu större skogsbränder i Spanien och i Portugal.

EU kan uppenbart gripa in, bidra med sitt mervärde, för att förebygga naturkatastrofer som de vi nu diskuterar och för att lösa problemen.

När det gäller det förebyggande arbetet har EU rätt och i min mening en skyldighet att delta, eftersom många av dessa naturkatastrofer går utöver nationsgränserna, oavsett om det rör sig om skogsbränder eller översvämningar.

I det akuta skedet kan ett typexempel på stöd vara det som kommissionsledamoten nämnde: hjälp från andra medlemsstater, och här anser jag att det krävs en mer organiserad insats av EU genom en europeisk civil beredskapsstyrka.

Men vi har också frågan om ersättning. Cypern har kanske inte begärt hjälp ännu, men som ni vet behöver fakta sammanställas, och om det gränsvärde som fastställs i förordningen om solidaritetsfonden överskrids kan landet komma att lämna in en sådan begäran.

Ändå vet ni att den nya förordningen om solidaritetsfonden sedan länge väntar på ett godkännande av rådet – en förordning som skulle utgöra ett svar på de händelser och problem som vi sedan dess har sett existerar.

Också här finns det en tröghet från rådet som helhet. Parlamentet har tagit upp problemet upprepade gånger, och vi skulle gärna se ett aktivt stöd från kommissionens sida, för någon gång måste vi gå från teori till praktik.

Vi har diskuterat frågan om naturkatastrofer vid flera tillfällen, och vi väntar oss en mer aktiv inställning från EU.

  Linda McAvan, för PSE-gruppen. – (EN) Fru talman, fru kommissionsledamot! Jag välkomnar denna debatt och möjligheten att fästa er uppmärksamhet på en del av den förödelse som har drabbat delar av norra England, Yorkshire och Humber till följd av de översvämningar som inträffade i slutet av juni.

Jag vet att många människor har sagt mig att de såg det på tv. Men jag vill klargöra för parlamentet att följderna inte är över. Enligt nuvarande uppskattningar har 2 400 företag drabbats i hela regionen, tiotusentals hem har drabbats och den allmänna infrastrukturen har skadats svårt, järnvägslinjer, vägar, elektricitet, vatten, telefoner, skolor liksom grödor. I de värst drabbade regionerna är många familjer fortfarande hemlösa i kväll, och en rad fabriker och lokala företag liksom järnvägsstationer är alltjämt stängda.

Ni talade om solidaritetsfonden, och eventuella reformer av den har nämnts. Jag hoppas att den brittiska regeringen avser att göra en bedömning av de totala skadorna i norra England, Yorkshire och Humber, och jag hoppas att kommissionen kommer att vara välvilligt inställd till varje ansökan som görs till solidaritetsfonden.

I fråga om att uppbåda solidaritetsmedel har jag även talat med personer i sekretariatet för mål 1, och det finns en möjlighet att mobilisera strukturmedel för att hjälpa i synnerhet företag att klara krisen.

På längre sikt har det diskuterats om detta bara var extremt väder eller om det är en följd av klimatförändringen. Jag välkomnar varmt kommissionens grönbok om anpassning till klimatförändringen. Jag anser att detta är ett mycket viktigt arbete och något vi alla måste se till att få utrett så att vi inte behöver komma och diskutera detta slags naturkatastrofer år efter år.

  Kyriacos Triantaphyllides, för GUE/NGL-gruppen. – (EL) Fru talman, fru kommissionsledamot! Skogsbranden den 29 juni 2007 som ni och Konstantinos Hatzidakis hänvisade till, som härjade i närheten av byarna Pelendri och Saita i Trudosbergen, var en av de största skogsbränderna i Cypern på 30 år.

Eldens spridning underlättades av de ogynnsamma förhållandena, framför allt värmeböljan, de kraftiga vindarna och av att området var svårtillgängligt. Trots att de berörda räddningstjänsterna omedelbart sattes in och alla tillgängliga medel – såväl mark- som luftburna – användes, var skadorna enorma. Totalt omfattar det brända området ungefär tolv kvadratkilometer, och i finansiella termer kan skadorna värderas till 15 350 000 pund.

Bland miljöskadorna kan nämnas att biotoper, livsmiljöer för flora och fauna på marken och i vattendrag samt områdets landskap och mikroklimat har förstörts, vilket inte kan värderas i pengar men kanske är värre än de andra skadorna.

Detta är ett relativt avlägset och bergigt område, och invånarnas ekonomi baserades i stor utsträckning på landsbygdsturismen som kommer att drabbas svårt under lång tid eftersom den vackra natur som lockade besökare – både inhemska och utländska – har förstörts.

Därför uppmanar jag kommissionen att godkänna en eventuell begäran från Republiken Cypern om omedelbar och skyndsam finansiering från solidaritetsfonden och att en europeisk beredskapsstyrka för naturkatastrofer inrättas omedelbart.

  Georgios Karatzaferis, för IND/DEM-gruppen. – (EL) Fru talman, fru kommissionsledamot! Jag är säker på att ni också deltar i den sorg som drabbade Grekland i eftermiddags. Tre brandmän som bekämpade skogsbranden har dött, och en person med brännskador över hela kroppen ligger på intensivvårdsavdelningen på sjukhuset i Rethymnon.

De försökte släcka en brand som bröt ut tidigt på förmiddagen i ett område som inte har särskilt tät vegetation, i en buskskog. Männen dog, och naturligtvis brann deras fordon upp. Det är det tragiska bokslutet för denna sommar.

Det är viktigt att tre personer blev brända. Dessa unga män gjorde en självuppoffrande handling – men å andra sidan hade de fått en bristfällig utbildning.

Fru kommissionsledamot! Jag lyssnade mycket noga till er. Ni är en av de personer vi litar på. Vi skyddar faktiskt skogar på andra sidan jordklotet. Vi bryr oss alla om Amazonskogen fast den ligger så långt borta, och det gör vi för att den producerar syre. Men vi borde bry oss mycket mer om de skogar som bara ligger en tiondel så långt borta som Amazonas. Något måste göras.

När två regeringar i Grekland under sju års tid inte har fått så mycket som en enda euro för skogsskydd från Sammanhållningsfonden – som Danuta Hübner sa – måste kommissionen ta initiativet. Jag föreslår följande: EU borde köpa egna brandbekämpningsflygplan och placera dem i sårbara områden. Vi vill inte att ett land ska låna från ett annat, även om det inte pågår någon skogsbrand i det andra landet för tillfället. Det borde finnas 100–150 europeiska brandbekämpningsflygplan tillgängliga och placerade i högriskområdena för att rädda skogarna.

Det är inte bara Grekland som drabbas, även EU drabbas. Det är inte bara Portugal som drabbas, även EU drabbas. Det finns ont om skogar. I Grekland har skogarna minskat med 50 procent sedan den politiska omställningen, det vill säga under de senaste åren. Det kanske finns mycket skog i Österrike, fru Ferrero, men i Grekland finns det inte så mycket.

Vi begår ett brott. Häromdagen brann det i Atens viktigaste lunga, Parnitha nationalpark, bara 15 km från en plats med 5 miljoner invånare. Vi har syrebrist, och naturligtvis är det inte bara skogsbränder som hotar oss utan även de översvämningar som följer när en skog har brunnit ner.

EU måste ta fler initiativ eftersom jag är mycket rädd för att det ibland finns en oförmåga att hantera dessa aktuella frågor. Skogarna brinner. Temperaturen stiger. I Grekland noterade vi häromdagen den högsta temperaturen på 100 år. Ni förstår, alla har inte tagit till sig och accepterat Kyotoreglerna. Industrin förändrar atmosfären. Atmosfären höjer temperaturen, värmen orsakar bränder.

Vi måste bli effektiva så att vi kan ge våra barn en anständig värld i arv, en värld som de kan leva i.

  Димитър Стоянов, от името на групата ITS. – България изживя ужаса на горските пожари през 2000 г., когато много високите температури в България предизвикаха множество горски пожари.

За съжаление, тогава обаче остана и едно друго впечатление - впечатлението, че много хора, които искаха да извършват незаконна дейност, използваха жегите, за да запалват гората, с цел след това защитените гори, които вече са изгорели (под предлог, че това е естествено природно бедствие), да бъдат изсечени и изнесени от България и дървесината им да бъде използвана.

В последните две години проблемът в България от гледна точка на природните бедствия са наводненията. Така беше през 2005 г., когато буквално цялата ни страна беше залята. Около една четвърт от населението пострада тогава или беше засегнато пряко или непряко от наводненията.

Тази година отново имаше голям риск от наводнения, които последваха след голямо засушаване, което унищожи по-голямата част от реколтата в България и значително тежко засегна земеделските производители. След това последваха наводнения. След това отново в момента в България има голямо засушаване. Тя е много близко до Гърция. Появиха се и първите горски пожари в България и положението започва да става сериозно.

Преди 2 години - 2005 г. (големите наводнения, които споменах), България, въпреки че тогава още не беше член на Европейския съюз, използва европейски фондове, използва европейска помощ, използва включително средства, получи средства от Фонда за солидарност.

Но аз искам тук да подкрепя г-н Karatsaferis в нещо много важно. Защото аз така и не видях какъв е резултатът. И никой всъщност в България не видя какъв е резултатът от това европейско финансиране. Ние получихме средства от Европейския съюз, но 2 години по-късно отново се появи заплаха за природно бедствие с подобен мащаб като това от 2005 г. Отново имаше наводнения, отново имаше риск за скъсване на язовири и за значително по-голямо утежняване на ситуацията. Само това, че времето се промени - спряха дъждовете и отново започна да грее слънце и да става горещо, не допусна това.

Т.е. това, което имам предвид е, че българското правителство, което управлява от 2005 г., получи някакви европейски средства от Фонда за солидарност, но аз не виждам те да са използвани. И бих желал Комисията, която дава пари, особено на новите държави-членки, да контролира много внимателно тяхното използване, защото може да има недобросъвестни хора в управлението, които да искат да използват тези средства не по предназначението, по което са отпуснати. Затова призовавам Комисията за по-голям контрол върху средствата, които отпуска, свързани с природните бедствия.

  Gerardo Galeote (PPE-DE). – (ES) Fru talman! Det är förfärligt att vi än en gång måste tala om naturkatastrofer, denna gång om de skogsbränder som har förekommit i vissa medlemsstater.

Jag vill påpeka att för tre år sedan var det en katastrofal skogsbrand i Huelvaområdet i min region Andalusien. Året därpå hade vi ännu en katastrofal skogsbrand i Guadalajaraprovinsen som krävde 11 dödsoffer och förra året ytterligare en skogsbrand i samma stora omfattning i Galicien.

Parlamentet agerade till följd av detta. Parlamentet skickade delegationer inte bara till mitt land utan till alla berörda medlemsstater. Dessa delegationer hade stor social betydelse, och vi fick hopp om att EU med sina uttryck för solidaritet skulle kunna svara effektivt.

I det utskott som jag har äran att vara ordförande för har vi arbetat hårt tillsammans med kommissionen för att reformera solidaritetsfonden så att den ska kunna anpassas till aktuella förhållanden, för det är praktiskt taget omöjligt att mobilisera solidaritetsfonden vid skogsbränder.

Rådet gav Michel Barnier – tidigare kommissionsledamot med ansvar för regionalpolitiken och numera minister i den franska regeringen – i uppdrag att utarbeta en rapport för att skapa en europeisk civil beredskapsstyrka. Rapporten togs mycket väl emot och presenterades vid en offentlig utfrågning som arrangerades särskilt för detta ändamål här i parlamentet.

Sanningen är den att det tyska ordförandeskapet vägrade att ta upp denna fråga, och nu hoppas vi att det portugisiska ordförandeskapet ska lyckas övertala sina kolleger i rådet att ta hänsyn till det förslag som ligger på deras bord och som utarbetades av kommissionen och ändrades av parlamentet.

Jag anser att kommissionen och parlamentet måste inleda en aktiv gemensam aktion här – detta är vad EU-medborgarna kräver, det är vårt ansvar och vår skyldighet.

Jag kan försäkra er att min grupp kommer att försöka se till att detta kommer att stämma fullständigt överens med den resolution vi kommer att anta i september.

  Stavros Lambrinidis (PSE). – (EL) Fru kommissionsledamot! I dag sörjer vi de tre stackas brandmän som förlorade livet på Kreta, och vi riktar vårt djupaste deltagande mot deras familjer. Tyvärr var denna tragedi inte oundviklig. Den grekiska regeringen gjorde ingenting för att förhindra den trots att den hade förutsett den i sin rapport nyligen till kommissionen, där regeringen erkände att det fanns farliga brister i samordningen mellan ministerierna och att det saknades förebyggande planering.

Men Grekland hade – vilket också erkänns i samma rapport – gjort enorma förbättringar i sitt skogsskydd mellan 2001 och 2004. Den grekiska tragedin 2007 påminner oss om att skogsbränder tyvärr alltid kommer att inträffa. Men det kommer också att finnas bra eller dåliga sätt att förebygga eller hantera dem. Vad som bär skulden för dagens bakslag måste undersökas på EU-nivå.

Därför uppmanar jag er att sända en undersökningsgrupp från kommissionen till Grekland och att aktivera solidaritetsfonden för att hjälpa mitt land. Bränderna förstörde stora stycken av det grekiska och europeiska skogsarvet, och lärdomarna av misslyckandet med att släcka bränderna kan utnyttjas i hela EU.

Som svar på min fråga förra året avslöjade kommissionsledamot Stavros Dimas att han tre gånger hade betonat för den grekiska regeringen att kommissionen var beredd att skicka brandbekämpningsbistånd till Grekland och att Grekland hade tackat nej tre gånger. Det här året – nu när vi har fått dem att vakna – har den grekiska regeringen äntligen aktiverat den mekanism ni nämnde. Men detta kunde förstås inte rädda något när regeringen har misslyckats med att ta itu med alla de andra enorma kända bristerna.

  Dimitrios Papadimoulis (GUE/NGL). – (EL) Fru talman, fru kommissionsledamot! Medan vi sitter här och diskuterar har tre män förlorat livet på Kreta där det rasar en skogsbrand. Stora skogsområden har gått förlorade i Grekland och i andra länder, områden som även är EU:s arv och egendom.

I denna stund vill jag inte tala om regeringars brister och ansvar. Jag vill be om större solidaritet från EU så att vi kan skydda vårt gemensamma skogsarv.

Det måste ges mer pengar från solidaritetsfonden och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Barnierförslagen, som samlar damm i kommissionens skrivbord, måste äntligen sättas i verket. Det måste inrättas en fond för att skydda våra skogar, förebygga bränder och ni måste undersöka möjligheten – precis som i fråga om översvämningar – att utfärda ett direktiv om skydd mot risken för skogsbränder.

I stället för att diskutera teorin om klimatförändringarna måste vi – EU – göra något för att bevara vårt skogsarv.

  Roberta Alma Anastase (PPE-DE). – Vin astăzi în faţa dumneavoastră pentru a aduce în discuţie un subiect extrem de grav cu care se confruntă mai multe ţări din Uniunea Europeană şi din întreaga lume, printre care şi România, şi anume fenomenele meteorologice extreme, evident asociate cu efectele lor asupra comunităţilor locale. Cauza, evident o ştim cu toţii, dar poate facem încă mult prea puţin pentru reducerea efectelor acesteia: încălzirea globală.

Încălzirea şi poluarea sunt două procese care se potenţează reciproc. Temperaturile tot mai mari fac ca poluarea să se accentueze, iar poluarea tot mai mare ridică temperaturile. Oraşele din România, în general, au un grad de poluare de trei ori mai mare decât cele din Europa. Cele mai poluate zone ale României se află în partea de nord-vest a ţării, unde oraşele Baia Mare şi Copşa Mică, de exemplu, au fost incluse în clasamentul celor mai poluate treizeci şi cinci de localităţi ale lumii. Ca urmare a încălzirii globale, România va fi alături de Spania, Grecia şi Italia, printre ţările care vor resimţi cel mai puternic schimbările vremii din 2015. Zece judeţe din sudul României vor deveni aride în următorii douăzeci de ani şi multe culturi de plante de aici vor dispărea.

Situaţia României nu este una singulară în Uniunea Europeană şi, de aceea, aveam nevoie să acţionăm împreună, în temeiul principiului solidarităţii, care stă la baza construcţiei europene. Trebuie să acţionăm pe două planuri: combaterea acestor fenomene extreme şi eliminarea, sau măcar reducerea, cauzelor care stau la baza acestor fenomene. În ceea ce priveşte combaterea efectelor dezastrelor naturale, fondurile pe care Uniunea Europeană le poate aloca sunt de real folos comunităţilor şi oamenilor care trec prin asemenea experienţe traumatizante. Pot fi îmbunătăţite sistemele de irigaţii, în cazul secetei, pot fi reparate şcoli sau spitale distruse de inundaţii, într-un cuvânt oamenii pot simţi că solidaritatea europeană nu este doar un concept golit de conţinut.

În acelaşi timp, este de datoria noastră, a Parlamentului European, ca împreună cu Comisia şi Consiliul, să colaborăm pentru o alocare cât mai rapidă a acestor fonduri, să reducem birocraţia. Să ne gândim ce se întâmplă cu oamenii care rămân fără adăpost în urma inundaţiilor din toamna acestui an, iar fondurile ajung abia în primăvara anului viitor. Cum îşi vor petrece ei iarna?

Mai mult, cauzele care stau la baza acestor fenomene trebuie atacate în mod coerent şi unitar de către Uniunea Europeană. Avem nevoie de mai multe acţiuni de conştientizare, de comunicare cu cetăţenii, pentru că doar împreună cu ei putem reuşi. Fiecare oficial european are datoria ca acolo unde a fost ales să aducă în dezbatere ce se poate face pentru a combate efectele încălzirii globale. Artiştii au tras deja un semnal de alarmă important, dar a venit acum rândul politicienilor să preia ştafeta.

  María Sornosa Martínez (PSE). – (ES) Fru talman, fru kommissionsledamot! I Storbritannien har det förekommit mycket kraftiga regn som beräknas fortsätta genom hela norra Europa.

I södra Europa har det förekommit skogsbränder och torka, och till följd av värmeböljorna har ökenspridningen fortsatt snabbt. Med hänsyn till dessa allvarliga problem som vi måste ta itu med inom EU anser jag att bland annat återbeskogningspolitiken bör förstärkas, en fråga som borde tas upp vid den kommande konferensen mellan parterna till FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning som ska hållas i Madrid i september.

Det vore önskvärt om det under överskådlig framtid kunde skapas en ökad samordning mellan civila räddningstjänster och ett effektivt gränsöverskridande samarbete, med hänsyn till att naturkatastrofer kommer att bli vanligare. Ni nämnde detta, men vi skulle ändå vilja att det vidareutvecklades.

Till sist anser jag att kommissionen måste använda solidaritetsfonden för nödlägen när dessa naturkatastrofer inträffar, eftersom deras ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser är fruktansvärda. Det som behövs nu är solidaritet.

  Edite Estrela (PSE). – (PT) Varje år inträffar en ny tragedi i en ny medlemsstat. I södra Europa brandhärjas enorma skogsområden medan översvämningar orsakar förstörelse och dödsfall i norra Europa.

Varje år säger vi samma sak i parlamentet. Vi beklagar förlusterna och lovar att ta itu med bristerna. Det räcker inte med välmenande ord. Vi måste å ena sidan förebygga katastrofer genom att bekämpa klimatförändringarna och vidta miljövänliga åtgärder, det vill säga minska utsläppen av koldioxid och växthusgaser som orsakar den globala uppvärmningen.

Å andra sidan måste EU svara snabbt och ändamålsenligt så snart det inträffar en katastrof. Detta är vad medborgarna förväntar sig, och vi måste erkänna att solidaritetsfonden inte passar för ändamålet, och den civila skyddsmekanismen, som redan har förbättrats, svarar inte heller alltid så snabbt som krävs.

  Benita Ferrero-Waldner, ledamot av kommissionen. (EN) Fru talman! Jag vill svara så snabbt jag kan.

Först av allt kan jag säga att jag alltid mycket starkt beklagar förlusten av människoliv, förlusten av brandmännens liv i Grekland och förlusten av människoliv i till exempel Spanien och i andra länder.

Jag kommer själv från ett land där vi har haft stora förluster på grund av översvämningar. Ni kanske minns det, för några år sedan när jag alltjämt var Österrikes utrikesminister. Översvämningarna hade verkligen varit mycket kraftiga i Tjeckien, i Österrike, i Tyskland och i många andra länder. Det var min regering som initierade förfarandet med denna solidaritetsfond. Så jag vet hur nödvändigt detta är, och jag kan säga er att vi kommer att fortsätta att använda solidaritetsfonden, men detta är utöver alla de insatser som måste göras nationellt. Detta är en sak som inte har nämnts här, måste jag säga.

Men jag förstår naturligtvis alla de farhågor som har framförts eftersom jag själv också har upplevt bränder, särskilt i Sydeuropa. Jag vet vad det innebär. Så jag förstår er fullkomligt.

Medan det förnyade interinstitutionella avtalet naturligtvis garanterar finansieringen av fonden fram till 2013 beklagar jag – och det måste jag ärligt talat säga er – att rådet hittills inte har reagerat välvilligt på kommissionens och parlamentets ansträngningar att ytterligare förbättra instrumenten för solidaritetsfonden. I april 2005 lade kommissionen för parlamentet och rådet fram sitt förslag om ett omarbetat regelverk för solidaritetsfonden – och jag anser att det är det vi talar om här – vars centrala delar är mycket omfattande och har en bestämmelse om förskottsbetalningar och förenkling. Förslaget fick ett mycket gynnsamt mottagande här, men hittills har som jag sa inga framsteg uppnåtts i rådet.

Det finska ordförandeskapet fortsatte inte att diskutera förslaget, och trots våra ansträngningar förde det tyska ordförandeskapet, vilket också har nämnts i debatten, inte upp frågan på dagordningen igen. Förhoppningsvis kan det ske i framtiden. Jag anser att det är viktigt.

Slutligen, i fråga om Barnierrapporten, vi är också fast beslutna att kontinuerligt förstärka den existerande mekanismen för räddningstjänst. Jag anser att Barnierrapporten är en stor inspirationskälla för detta arbete.

På lång sikt behövs ett effektivare system för att garantera att vi bemöter naturkatastrofer och andra svåra olyckor på bästa tänkbara sätt, både i och utanför gemenskapen. Vi ser en gradvis utveckling från en samordningsmekanism till något slags europeisk räddningstjänst, så som den nämns i Barnierrapporten, som en positiv utveckling av denna politik. Detta arbete kan sedan bygga på de moduler som kommissionen och medlemsstaterna redan är i färd med att utveckla.

Låt mig till sist säga att kommissionen har lagt fram ett stort paket rörande frågan om klimatet och minskningen av utsläppen av växthusgaser för alla medlemsstater, vilket i våras antogs av medlemsstaterna i Europeiska rådet. Jag anser att åtgärderna finns där och nu måste genomföras.

  Talmannen. Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum under nästa sammanträdesperiod.