Fullständigt förhandlingsreferat

Torsdagen den 12 juli 2007 - Strasbourg

3. Förhandlingsmandat om ett nytt förbättrat avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan (debatt)

  Talmannen. Första punkten är en debatt om ett betänkande av Michał Tomasz Kamiński, för utskottet för utrikesfrågor, med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation till rådet om förhandlingsmandatet för ett nytt förbättrat avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å den andra sidan (2007/2015(INI)) (A6-0217/2007).

  Michał Tomasz Kamiński (UEN), föredragande. – (PL) Herr talman! Det betänkande vi diskuterar och som vi kommer att rösta om i dag gäller avtalet om utökat samarbete mellan EU och Ukraina. Jag vill inte upprepa innehållet i detta betänkande. I mitt anförande vill jag gärna inrikta mig på det bredare sammanhang som detta betänkande bör betraktas inom.

Först och främst innehåller betänkandet en realistisk bedömning av läget i Ukraina och därför ett erkännande av att vi bör uppskatta den enorma insats som görs av det ukrainska folket och staten på vägen mot full demokrati, marknadsekonomi och respekten för de mänskliga rättigheterna. Det bör tilläggas att Ukraina under de omkring tolv åren av självständighet har gjort stora framsteg för att skapa ett modernt europeiskt samhälle,

I dag är Ukraina ett tolerant, fritt och demokratiskt land. Det är, när allt kommer omkring, ett land där större delen av befolkningen stöder integrationen med EU, vilket alla opinionsundersökningar visar. Eftersom vi tar upp alla aspekter i betänkandet bör det också betonas att Ukraina faktiskt står inför vissa problem. Vi uppmanar Ukrainas regering att ta itu med dessa frågor. Problemen har bland annat anknytning till möjligheten för utländska företag, inklusive EU-företag, att verka fritt och korrekt i Ukraina. Det finns fall av kriminell verksamhet. Den ukrainska regeringen har förklarat att den ska försöka bekämpa brottsligheten och vi bör välkomna denna åtgärd.

Jag vill också betona att kolleger från alla grupper som är intresserade av Ukrainas problem visade stor solidaritet under vårt arbete med betänkandet. Jag vill bland andra tacka Marek Siwiec från den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, som är med oss i dag. Som Europaparlamentets vice talman med ansvar för förbindelserna med Ukraina har han hjälpt mig mycket.

Jag ville ända från början att mitt betänkande skulle förena parlamentet, inte splittra det. Jag ville att det skulle bli ett dokument som vi skulle försöka nå ett samförstånd om. I dag verkar det vara mödan värt, eftersom Europaparlamentet, som är en institution som ukrainarna lyssnar till, sänder ut en signal för att visa det ukrainska folket att vi inte vill stänga dörren för dem, trots att vi samtidigt bedömer ett ukrainskt medlemskap på ett realistiskt sätt, nämligen som något som inte kommer att hända inom den närmaste framtiden.

Denna stora nation är en europeisk nation och alla som har varit i Ukraina kan lätt se hur mycket av Europas kulturarv som man finner där. Det räcker att se Kiev, som är vaggan för ett mycket viktigt kristet samfund i Östeuropa, för att inse att ukrainarna och den ukrainska staten till fullo förtjänar att beskrivas som en europeisk nation och att vi, Europaparlamentet, Europeiska unionen, bör behandla detta land med vänskap och respekt.

Jag hoppas som sagt att betänkandet kommer att behandlas i parlamentet som ett kompromissdokument, ett dokument som återspeglar Europaparlamentets, vår institutions, goda vilja gentemot det ukrainska folket.

  Janez Potočnik, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman, ledamöter av Europaparlamentet! Jag ersätter i dag min kollega, kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldner, och på hennes vägnar välkomnar jag detta tillfälle att diskutera förbindelserna mellan EU och Ukraina med utgångspunkt från Michał Tomasz Kamińskis utmärkta betänkande.

Betänkandet är ett välavvägt politiskt dokument som innehåller tydliga budskap. Som ni känner till är situationen i Ukraina fortfarande svår. Det är av avgörande betydelse att överenskommelsen mellan president Viktor Jusjtjenko och premiärminister Viktor Janukovitj den 27 maj att hålla förtida val den 30 september verkligen fullföljs. De viktigaste aktörerna måste stabilisera den politiska situationen i landet och de måste skapa ett hållbart konstitutionellt system. Endast på detta sätt kan de skapa förutsättningar för landet att gå vidare med politiska och ekonomiska reformer som bygger på respekt för principerna demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi.

När det gäller valet är det av yttersta vikt att se till att det genomförs på ett demokratiskt sätt i överensstämmelse med internationella normer. Vi har haft regelbundna kontakter med de olika politiska parterna i Ukraina för att förmedla dessa budskap. Vi har fortfarande sådana regelbundna kontakter. Min kollega kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldner träffade till exempel premiärminister Janukovitj vid samarbetsrådets möte den 18 juni och hon kommer att träffa utrikesminister Arsenij Jatsenjuk i nästa vecka. Toppmötet mellan EU och Ukraina den 14 september i Kiev, bara två veckor före valet, kommer att spela en nyckelroll för att bekräfta dessa budskap på högsta nivå.

Vi uppskattar i högsta grad att dessa ytterst viktiga budskap framhålls i Kamińskibetänkandet. En delegation från Europaparlamentet besökte nyligen Ukraina under ledning av Adrian Severin, ordförande för parlamentets delegation för förbindelserna med Ukraina. Både Kamińskibetänkandet och ovannämnda besök är värdefulla insatser för att stabilisera situationen i Ukraina och för att framhålla vikten av en författningsreform. Det är särskilt viktigt med nära samordning mellan Europaparlamentet och kommissionen i dessa strävanden.

När det gäller det nya förstärkta avtalet har den politiska krisen hittills inte fått några skadliga följder för förhandlingarna. Båda de politiska lägren i Ukraina fäster stor vikt vid dessa förhandlingar där fyra förhandlingsomgångar redan har genomförts. Den sista förhandlingsomgången ägde rum i Kiev så sent som i förra veckan, den 2-4 juli, och det har gjorts betydande framsteg när det gäller de politiska delarna av avtalet men också i fråga om de delar som gäller rättsväsen, frihet och säkerhet.

Den ukrainska parten, som är ytterst angelägen om det europeiska perspektivet, framhåller i dessa förhandlingar sitt mål ”politisk associering och ekonomisk integration”. Toppmötet den 14 september kommer att vara ett viktigt tillfälle att bedöma förhandlingsläget generellt och att ge politiska impulser till ytterligare framsteg. I Kamińskibetänkandet påpekas också att de förhandlingar om ett djupgående och omfattande frihandelsområde som kommer att vara ett av de viktigaste inslagen i det nya förstärkta avtalet kommer att inledas så snart Ukrainas anslutning till Världshandelsorganisationen har genomförts. Det finns fortfarande ett antal olösta frågor som behöver diskuteras, inte bara med EU utan också med andra parter, men med lite god vilja från Ukrainas sida bör deras insatserkunna ge resultat under innevarande år.

Avslutningsvis vill jag säga att vi verkligen välkomnar betänkandet och de nyckelbudskap det sänder till den ukrainska parten. När det gäller den viktigaste fråga som ni tar upp, dvs. EU:s svar på Ukrainas önskan om EU-medlemskap, är vår ståndpunkt tydlig: vårt mål i förhandlingarna är att föra Ukraina så nära EU som möjligt på så många områden som möjligt utan att i förväg ta ställning till den eventuella framtida utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Ukraina.

  Charles Tannock, för PPE-DE-gruppen. – (EN) Herr talman! På PPE-DE-gruppens vägnar välkomnar jag varmt Kamińskibetänkandet. Förutom att Ukraina har ett strategiskt läge som direkt grannland till EU är landet en ytterst viktig partner för oss i energifrågor. Just nu befinner sig landet mitt i en konstitutionell kris som handlar om maktfördelningen mellan presidenten och parlamentet och mellan de ukrainskspråkiga västra och centrala regionerna som främst stöder president Jusjtjenko och Julia Tymosjenko och de södra och östra regionerna som är ryskspråkiga och främst stöder premiärminister Janukovitj.

Lösandet av denna konflikt kommer att vara ett test på Ukrainas demokrati och en utmaning när det gäller arvet från den orangea revolutionen och respekten för rättssäkerheten, men hittills har det inte utbrutit våld, vilket verkligen hedrar Ukraina. Till följd av otillbörlig politisering har författningsdomstolen tyvärr inte lyckats lösa tvisten om presidentens befogenhet att upplösa Verochna Rada, det ukrainska parlamentet. Den nuvarande överenskommelsen över partigränserna att hålla nyval till Verochna Rada den 30 september kanske rensar luften eller kanske åtminstone bekräftar att alla de viktigaste aktörerna faktiskt fortfarande stöder nationens enhet och det förestående WTO-medlemskapet och även mycket mer djupgående förbindelser med EU.

Dessa mål får stöd i Kamińskibetänkandet som också går längre genom att hålla möjligheten till EU-medlemskap öppen på längre sikt. För närvarande bygger EU med rätta på handlingsplanen från 2005 för den europeiska grannskapspolitiken (ENP) och satsar vidare på det avtal om viseringslättnader och återtagande som nyligen ingåtts och vars syfte är att utveckla ett djupgående frihandelsavtal med Ukraina, eventuellt i form av ett associeringsavtal som kan ersätta den föråldrade postsovjetiska partnerskaps- och samarbetsavtalsmodellen.

Jag uppmanar nu EU att utöka det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets (ENPI) ekonomiska bistånd till Ukraina, och jag uppmanar Ukraina att fördubbla arbetet med att bekämpa korruptionen i det offentliga livet och att stärka domstolarnas oberoende samtidigt som landet visar sin fasta beslutsamhet att närma sig EU genom att arbeta på en tillnärmning av landets lagar till EU:s regelverk.

  Marek Siwiec, för PSE-gruppen. – (PL) Herr talman! Detta betänkande, som alla välkomnar, är ett resultat av parlamentets funderingar om vad Ukraina är och betyder för Europa. Europaparlamentet började överväga dessa frågor för nästan tre år sedan, långt innan den orange revolutionen kom på tal.

Vi har nått en punkt då vi vill sätta pennan till papperet och göra upp en plan. Vi vill kalla det för ett avtal, kanske ett associationsavtal som skulle föra Ukraina närmare EU. Som kommissionsledamoten sa bör vi föra Ukraina så nära som möjligt. ”Så nära som möjligt” – detta kan till och med innebära inget avstånd alls. Med andra ord kan det innebära ett framtida medlemskap i EU. Vi får inte vara rädda för att nämna detta. Vi får inte vara rädda för att tala om att det faktiskt finns möjlighet till detta i framtiden. Låt oss också berätta detta för ukrainarna. I detta betänkande, som är det första officiella EU-dokumentet i ämnet, framför vi den åsikten.

Det är en gigantisk uppgift för Ukraina att förverkliga dessa planer, och för att göra detta krävs en känsla av ansvar och skyldighet gentemot de egna medborgarna. Dessa reformer kommer att bli svåra och smärtsamma. Vi vill hjälpa till med dessa reformer. Europeiska unionen, Ukrainas medlemskap i EU och dess europeiska strävan bör bli en samlingspunkt snarare än ett tvistefrö.

De ukrainska partier som deltar i valet måste tydligt tala om för det ukrainska folket att de stöder ett EU-medlemskap och att de, i stället för att tvista med varandra, kommer att arbeta för att uppnå detta mål.

Jag känner mig fri att säga detta, eftersom EU, genom det samförstånd som nåddes vid det senaste toppmötet, tydligt har visat att det är öppet för ytterligare utvidgningar. EU har visat att det vill tillämpa utvidgningsförfarandet på ett förståndigt och sansat sätt som är gynnsamt både för medlemsstaterna, kandidatländerna och för länder som har för avsikt att ansöka om EU-medlemskap i framtiden.

Jag uppmanar er att anta detta betänkande utan ytterligare ändringsförslag. Jag hoppas det kommer att sända en viktig signal till Ukraina och till människorna i EU. Jag hoppas att vi kan se Ukrainas framtid, inte i form av hotelser och fruktan, utan i form av de stora möjligheter och utmaningar som väntar både EU-medborgarna och ukrainarna.

  István Szent-Iványi, för ALDE-gruppen. – (HU) Vid slutet av 2004 välkomnade vi med stor glädje och stort hopp nyheten om att Ukraina uttalade sig till förmån för europeiska värderingar och för demokrati. Sedan dess har erfarenheten visat att det inte är någon lätt process att stärka rättssäkerheten, demokratin och den fria marknaden, och Ukraina måste noga värna om de resultat som har uppnåtts, eftersom de fortfarande är bräckliga.

Det är just därför vi i högsta grad stöder det som sägs i Michał Tomasz Kamińskis betänkande, nämligen att EU inte vänder ryggen åt Ukraina i denna svåra tid utan erbjuder ett ännu starkare samarbete. För vår del ligger det i grund och botten i vårt intresse att Ukraina ska bli ett oberoende land som är orienterat mot EU. Det ligger i vårt intresse att landet blir en stark demokrati som bygger på rättsstatsprincipen och att det har en fungerande marknadsekonomi. Det är i detta syfte som vi vill erbjuda hjälp genom avtalet.

Ukraina måste inse att det också har förpliktelser och uppgifter att utföra och att detta avtal endast blir meningsfullt om Ukraina kan övervinna svårigheterna och klarar av att ta itu med problemen. Vi anser att förbindelserna mellan EU och Ukraina inte bör ta formen av ett partnerskap utan snarare av ett associationsavtal. Vi hoppas att ett sådant associationsavtal kommer att ersätta detta partnerskapsavtal under de följande skedena.

Längre fram är det viktigt att frihandelsområdet mellan Ukraina och EU utvidgas, eftersom de ekonomiska banden blir allt vidare och närmare. Vi anser att det är viktigt att det bistånd som har garanterats Ukraina ökas, medan det grannskapspolitiska instrumentet ses över. Därför anser vi att det är väsentligt att huvuddelen av detta bistånd efter granskningsperioden och även nu ägnas åt uppbyggnaden av det civila samhället, det vill säga åt en förstärkning av de oberoende medierna, eftersom det finns ett mycket stort behov av detta i Ukraina.

Ukraina har också ett arbete att utföra inom det marknadsekonomiska området. Det slutna systemet för statliga stöd måste förändras och immaterialrätten och utländska investeringar måste skyddas i högre grad, eftersom det finns många problem på detta område.

Vi välkomnar med glädje avtalet om viseringslättnader som vi har undertecknat, men vi anser att detta bara är första steget. Vi är övertygade om att detta i sanning kan föra Ukraina och EU närmare samman. I denna anda stöder vi Michał Tomasz Kamińskis breda, samförståndsbaserade betänkande.

  Adam Bielan, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! På gruppen Unionen för nationernas Europas vägnar vill jag framföra mitt uppriktiga tack till föredraganden för det betänkande vi diskuterar, vår lysande kollega Michał Tomasz Kamiński, för att han har utarbetat detta oerhört viktiga dokument.

Dagens betänkande är mycket betydelsefullt, eftersom det innehåller en vädjan till rådet om att ge Ukraina tydliga EU-möjligheter, så att det nya förbättrade avtalet kommer att utgöra den rätta ramen för att integrera Ukraina med EU och i framtiden bana väg för ett fullvärdigt medlemskap i EU.

Som Marek Siwiec från socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet redan har konstaterat är detta i princip det första officiella EU-dokument där man talar om ett fullvärdigt medlemskap.

Vi diskuterar detta betänkande vid en tidpunkt som är mycket viktig för Ukraina. Om bara drygt två månader kommer parlamentsval att äga rum där. Vi måste medge att vårt misslyckande att sända en tydlig signal till Kiev skulle kunna utnyttjas av dem som är emot reformer och Ukrainas västvänliga inställning.

Kamińskibetänkandet sänder exakt en sådan signal och är ytterligare en röst för Ukraina i parlamentet. Jag är säker på att antagandet av dagens betänkande ytterligare kommer att stärka EU:s förbindelser med Ukraina.

Vi hör ibland skeptiska röster i Ukraina som hävdar att deras land inte har något val och att det bara kan röra sig österut, därför att väst inte vill veta av det. Jag hoppas att dagens omröstning kommer att visa att dessa politiker har fel. Ukraina måste få en prioritetsställning, även om det bara beror på den nyckelroll som landet spelar för att garantera stabiliteten och energisäkerheten i EU. Detta är särskilt viktigt vid denna tidpunkt när vi måste stödja beslutet att ändra riktningen för gasledningen Odessa-Brody och arbetet för att utsträcka den till EU.

Jag vill påminna er om att ett viktigt exempel på den tilltro vi har till Ukraina som en värdefull medlem av den europeiska demokratiska gemenskapen är Uefas beslut att tillåta Polen och Ukraina att gemensamt vara värdar för EM i fotboll 2012.

Slutligen vill jag belysa det faktum att Ukraina är en del av Europa genom sina historiska förbindelser med grannländerna. Sedan Ukraina blev självständigt har det valt en demokratisk väg för att utveckla sin stat. Alla europeiska länder delar detta beslut. Jag hoppas att parlamentet i dag kommer att bekräfta att det val Ukraina gjorde var det rätta.

  Rebecca Harms, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman! Jag vill tacka föredraganden för hans betänkande. Låt mig säga följande innan jag i dag håller mitt anförande som kommer att vara mycket kritiskt till det politiska systemet i Ukraina: En titt på kartan eller i en historiebok ger tydliga bevis på att Ukraina är ett europeiskt land och att frågan om dess medlemskap i EU i själva verket endast kan anknytas till de framgångar som görs med de demokratiska reformerna i Ukraina. Att Ukraina är en del av Europa är självklart för var och en av oss.

Efter många besök, både före och efter den orange revolutionen, måste jag säga att det politiska systemet, eller snarare det politiska elitsystemet i Ukraina, befinner sig i ett mycket beklagligt tillstånd. Partiblocken har utan undantag helt förlorat sin trovärdighet. Kärninstitutionernas, presidentämbetets och parlamentets rykte har under de två senaste åren i hög grad lidit av att det allmänna intresset i själva verket har förlorat sin betydelse inom dessa institutioner, som har inriktat hela sin uppmärksamhet på de intressen som företräds av de elitgrupper som nu har lagt beslag på dem. Detta har gjort att det finns ett maktvakuum i Ukraina.

Det finns till exempel rapporter om att en andra våg av berikande äger rum i skuggan av dispyterna i parlamentet. Det måste bli en ändring. Efter valet måste vi göra allt vi kan för att se till att man fortsätter arbetet för att nå verkliga demokratiska kompromisser mellan blocken, eftersom det annars kommer att bli ytterligare ett dödläge. Det är nödvändigt att agera för att hindra försöket att införa en form av majoritetstyranni i Ukraina.

Men det finns också hoppfulla tecken. Jag anser att det är mycket bra att folket i Ukraina tar hela konflikten med ro, och att det inte längre finns någon risk för att de tar till våld. Jag hoppas att det förblir så, och jag tror att situationen kommer att bli stabilare om vi fortsätter att ge ukrainarna en ärlig bedömning av deras utsikter till medlemskap. I detta avseende är jag mycket nöjd med signalerna om ett associationsavtal och med det aktuella betänkandet.

  Jiří Maštálka, för GUE/NGL-gruppen. – (CS) Även jag vill tacka föredraganden för det utmärkta arbete han har utfört. Under debatten har vi alla enats om att Ukraina, som en av våra grannar, bör vara en stabil och demokratisk utvecklingsstat. Jag anser att det fattas tre punkter i betänkandet som jag vill inrikta mig på. Den första punkten gäller att vi bör verka för en stabilisering på det socioekonomiska området, framför allt av hälsosituationen i Ukraina. Jag är inte säker på att vi är tillräckligt medvetna om hur allvarligt det är att förekomsten av mycket farliga sjukdomar har ökat i Ukraina på grund av den svaga ekonomin, vilket framför allt gäller infektionssjukdomar. Dessa sjukdomar utgör också ett hot mot andra länder, framför allt mot EU-länderna, på grund av den stora migrationen. Jag anser att det är mycket viktigt att vi inom den närmaste framtiden ökar vår hjälp till Ukraina på hälsoområdet.

Den andra punkten gäller Ukrainas grannar, Moldavien och Vitryssland. EU har gjort stora politiska insatser och satsat ekonomiska resurser för att lösa situationen i Transnistrienregionen. Jag anser att vi bör ägna större uppmärksamhet åt hur dessa ekonomiska och mänskliga resurser används av Ukraina för att nå en positiv lösning av situationen i Transnistrien, framför allt för att kontrollera den svarta marknaden och andra problem i detta gränsområde där Ukraina har stora möjligheter att ingripa på ett positivt sätt.

När det gäller Vitryssland anser jag framför allt att vi bör inrikta oss på att få Ukraina att samarbeta mer för att ta itu med verkningarna av Tjernobylkatastrofen, och även att vi bör samarbeta mer med Vitryssland för att lösa invandringsproblemen, eftersom det är tydligt att Ukraina har blivit en viktig kanal för olagliga invandrare till EU. Jag anser att vår gemensamma önskan bör vara att det förestående valet i Ukraina ska vara fritt från yttre inblandning, att det ska vara verkligt demokratiskt och visa att Ukraina är en god och stabil partner för EU.

  Bastiaan Belder, för IND/DEM-gruppen. – (NL) Herr talman! Jag skulle vilja ställa en enda fråga till det tydligen frånvarande portugisiska ordförandeskapet, nämligen tydligheten när det gäller EU:s gränser. Enligt min åsikt finns Ukraina helt klart inom dessa gränser. Det är självklart att det krävs en hjälpande hand från EU i form av ett åtagande för att sända ett sådant öppet budskap från Bryssel till Kiev och detta är en mycket aktuell fråga i Kiev, vilket jag fick veta under ett delegationsbesök i slutet av maj. Detta besök var ett upplysande och inspirerande europeiskt–ukrainskt initiativ som jag vill gratulera kommissionen till. Ukraina får också hjälp för att närma sig EU genom Kamińskibetänkandet, som jag stöder med glädje, därför att den ukrainska staten och de administrativa institutionerna genom det får tydlig information om EU:s reformkrav.

Det är ett mycket stort ansvar för den nuvarande ukrainska politiska eliten att göra sig av med den onda, egennyttiga atmosfären, som är både konkret och abstrakt. Denna självrenande process kommer att ge den nationella saken det oumbärliga allmänna stöd som krävs för att gå med i EU. EU-institutionerna måste konkret bidra till detta gryende europeiska perspektiv för Ukraina, framför allt i dessa spännande, men polariserande valtider. Kamińskibetänkandet utgör ett gott exempel. Det leder på ett mycket tydligt och konkret sätt Ukraina, som otvivelaktigt fortfarande har en lång väg kvar att gå, i riktning mot EU. Låt oss se till att detta lands resa blir smidig och även följa med på färden.

  Jana Bobošíková (NI). – (CS) Mina damer och herrar! Jag stöder helt Kamińskibetänkandet, där situationen beskrivs precis som jag och andra ledamöter i den parlamentariska samarbetskommittén EU–Ukraina nyligen uppfattade den under möten med det ukrainska parlamentet, regeringen och president Viktor Jusjtjenko. I betänkandet beskrivs också EU:s hittills osäkra ståndpunkt när det gäller Ukraina. Efter vårt stöd för den orange revolutionen i december 2005 och det välkomnande som president Jusjtjenko fick i parlamentet borde vi ha gått längre. Vi borde tydligt ha sagt att vi inte bara stöder Ukraina utan att vi också står vid dess sida. Trots alla de problem som vår granne i öster stöter på är jag övertygad om att Ukraina kan bli medlem i EU inom en överskådlig framtid. Landet har inte bara starka historiska, kulturella och ekonomiska band med medlemsstaterna. Det spelar också en viktig roll när det gäller att förse detta område med säker energi.

I likhet med föredraganden stöder jag ett avtal mellan EU och Ukraina, där specifika överenskommelser och villkor fastställs, liksom en tidtabell för utvecklandet av förbindelser och för reformer som leder till att Ukraina införlivas med EU. Jag förespråkar också ytterligare ekonomiskt stöd till Ukraina, medan vi fortsätter att uppmana till ett grundligt genomförande av reformer, åtgärder mot korruption och skapandet av en stabil, pålitlig och förutsägbar investeringsmiljö. Jag hoppas att i synnerhet de nya medlemsstaterna kommer att delta i denna process, eftersom de inte bara delar en språklig och geografisk närhet med Ukraina, utan också ett diktatoriskt förflutet och en reformistisk nutid.

  Elmar Brok (PPE-DE). – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Man behöver bara se på kartan för att inse att Ukraina är ett av de viktigaste länderna för oss ur strategisk synvinkel. Därför måste det ligga i vårt intresse att se till att Ukraina följer en demokratisk modell, som bygger på rättssäkerhet och som har ekonomisk framgång, eftersom det är de bästa tecknen på att ett land är på rätt väg.

Samtidigt har det också hävdats att Ukraina, som oberoende nation, är fri att gå sin egen väg och att ingen – inte ens en stor granne – har rätt att utöva inflytande. Intressesfärerernas tid hör till det förgångna och varje land i Europa kan fatta fria beslut. Därför är det viktigt att Ukraina får erbjudande om detta förbättrade partnerskaps- och samarbetsavtal som på ett betydande sätt kommer att öka Ukrainas möjligheter till fritt beslutsfattande.

Jag ser detta avtal mot bakgrund av anslutningen till Världshandelsorganisationen (WTO), av ett framtida frihandelsområde, av en fortsatt utveckling av EU:s grannskapspolitik och av möjligheten till att utvidga Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller vad vi nu kallade det här i parlamentet. Det gäller att bana väg för ett fritt Ukraina som har siktet inställt på EU och som är en del av den europeisk–atlantiska gemenskapen.

Hur långt denna väg leder beror på hur EU och Ukraina utvecklas. Vi måste alla sätta oss in i detta. Men vi får inte avge några falska löften som ingen vet om vi kan hålla, eftersom det leder till besvikelse. Tvärtom måste vi nu genomföra detta partnerskaps- och samarbetsavtal, så att de ukrainska medborgarna i dag, i morgon och i framtiden inser att det görs framsteg och att människor har fördel av att leva i frihet och demokrati enligt rättstatsprincipen, i ett land som är orienterat mot väst. Vi måste alla bidra till detta.

Som Rebecca Harms sa måste också den politiska eliten i Ukraina uppskatta detta. Det måste bli slut på allt detta taktiska rävspel som är har sin grund i ren personlig fåfänga och som inte leder någonstans.

Jag är övertygad om att vi har en skyldighet och att vi måste uppfylla den och att vi inte bör avge några falska löften utan fortsätta att vara realistiska, så att våra uttalanden blir trovärdiga.

  Jan Marinus Wiersma (PSE). – (NL) Herr talman! Även vi anser att det är viktigt att kommissionen är ambitiös när det gäller att sluta ett nytt avtal med Ukraina. I detta sammanhang bör, enligt vårt sätt att se på saken, en särskilt långtgående och kontinuerlig ekonomisk integration kombinerad med utveckling av samarbete på så många andra områden som möjligt stå i centrum.

Europeiska unionens budskap bör vara att vi vill fortsätta att fördjupa våra förbindelser med Ukraina. Om vi vill göra detta på rätt sätt är det naturligtvis viktigt att någonting görs i Ukraina också, för i slutändan finns själva nyckeln till ett framgångsrikt samarbete i Kiev. Detta innebär också att vi måste utöva påtryckningar i syfte att återställa den politiska balansen i landet. Vad vi i själva verket bör sträva efter eller bidra till att skapa, är en slags historisk kompromiss mellan öst och väst. Om den politiska konflikten i Ukraina inte blir löst förutser jag omfattande problem i den fortsatta utvecklingen av samarbetet med EU.

Texten i betänkandet är försiktig när det gäller det längre perspektivet, men dörren stängs inte helt och hållet. Det är också synnerligen viktigt att vi sänder detta budskap till Ukraina i dag, och än en gång med den varningen, att det är i Kiev som nyckeln finns. Det beror på landets reformförmåga om dess begäran om medlemskap någonsin kommer att bli verkligt aktuell. Samtidigt som vi inte bör stänga dörren i dag måste vi förbli realistiska. Det viktiga är, som jag redan har påpekat, att Ukraina utvecklar sitt eget reformprogram, där framför allt inte bara kampen mot korruptionen och skapandet av synligare strukturer i landet är viktiga, utan även en gradvis avveckling av oligarkiska strukturer.

Jag vill avsluta med två synpunkter. Jag anser att Ukraina är ett land som kan spela en nyckelroll i regionen. Detta är något som vi måste främja och det nämns också i Michal Tomasz Kamińskis betänkande. Om vi betraktar Svartahavsregionen, som plågas av problem med energi, handel och kampen mot brottslighet och där det finns ett behov av samarbete mellan länderna med stöd från EU, så står det klart att Ukraina kan spela en huvudroll där.

Till sist vill jag säga att en annan aspekt, som på ett bra sätt kommer fram i betänkandet, är att Ukraina spelar en nyckelroll för Europas energiförsörjning när det gäller tillförsel och transport, men även för att få ordning på sin egen energihushållning. I själva verket kan även kommissionen och EU spela en huvudroll i detta sammanhang.

  Grażyna Staniszewska (ALDE). – (PL) Herr talman! Det mandat som vi diskuterar är, när allt kommer omkring, en positiv och konstruktiv signal från Europeiska gemenskapen som de som söker reformer i Ukraina har väntat länge på.

Ukraina är ett mycket ungt land, knappt tjugo år gammalt. Det har bara börjat lära sig hur det ska fungera, att bygga upp och respektera sina egna strukturer och institutioner och det håller på att lära sig demokratins regler. Dessförinnan var ukrainarna i hundratals år berövade sin egen stat, och detta lands situation är ytterst olik den som råder i de baltiska staterna, som förlorade sin självständighet under en period av fyrtio år.

Frågan om vilka principer som kommer att användas för att forma den unga ukrainska staten är av avgörande betydelse, eftersom Ukraina är EU:s största direkta granne. Frågan är vilka som kommer att kunna mobilisera ukrainarna och för vilka ändamål. Kommer det att bli Ryssland, ett icke-demokratiskt land med en korrupt ekonomi som utnyttjas som ett redskap för att utöva politiskt inflytande, eller det demokratiska och fria EU?

Hittills har EU på sin höjd visat en likgiltig attityd inför Ukrainas europeiska ambitioner. Bortsett från det kortsiktiga konstruktiva engagemanget under den orange revolutionen har uttalanden av på varandra följande kommissionsledamöter hittills visat att EU har varit likgiltig och avlägsen. Det mandat som vi diskuterar är en möjlighet att ändra denna attityd. Det skapar långsiktiga utsikter till ett EU-medlemskap och åtföljs av en uppmaning till större ekonomiskt bistånd efter en interimistisk utvärdering, inrättandet av ett frihandelsområde och åtgärder för att åstadkomma viseringslättnader.

Allt har emellertid sitt pris. I gengäld har gemenskapen klargjort att man förväntar sig av Ukraina att landet ska fortsätta sin vandring på vägen mot demokrati. Ukraina förväntas inrikta sig på att bygga upp de institutioner som är utmärkande för ett demokratiskt land som självständigt kan lösa sina kriser. EU förväntar sig att Ukraina genomför reformer och framför allt garanterar att rättsväsendet är oberoende av politiskt inflytande så att landet till slut får en helt oberoende författningsdomstol. Unionen vill också att Ukraina ska skilja politik från ekonomi och effektivt bekämpa korruptionen.

Detta är ett oerhört omfattande arbete, som kommer att vara svårt för ukrainarna att utföra och som kommer att innebära många års slit. Jag är emellertid övertygad om att Ukraina kommer att kunna klara dessa utmaningar om landet har en tydlig, om än avlägsen, utsikt till europeisk integration.

(Applåder)

  Gintaras Didžiokas (UEN). – (LT) Först av allt vill jag tacka och gratulera föredraganden, Michal Tomasz Kamiński, för att han har utarbetat detta i mitt tycke mycket viktiga och nödvändiga betänkande. Ukraina har spelat och kommer att fortsätta att spela en mycket viktig roll, inte bara ekonomiskt utan även geopolitiskt. Stabiliteten i Europa kommer att vara beroende av hur och med vem Ukraina utvecklas. Det är tillräckligt att se på historien för att vi ska bli övertygade om detta. Om Europa vill skapa verklig stabilitet och säkerhet måste det ägna vederbörlig uppmärksamhet åt Ukraina. Europa behöver Ukraina och Ukraina behöver utan tvivel Europa. Vi måste räcka ut en hand till människorna i Ukraina, vi måste hjälpa dem att komma över den fruktan som har ingjutits i dem genom sovjetisk och rysk propaganda, vi måste göra slut på resterna av det kalla kriget, och Ukraina måste bli ett pålitligt, stabilt, säkert och genuint europeiskt land. Vi behöver mer mångfasetterade program och fler kontakter för detta. Vi måste sända mycket tydliga signaler till Ukrainas folk, för det finns krafter som verkar för att skrämma Ukrainas folk för Europa och som skapar disharmoni och motsättningar. EU måste få bukt med detta.

  Milan Horáček (Verts/ALE). – (DE) Herr talman! Vi samtycker till betänkandet om Ukraina. På några punkter skulle jag emellertid ha föredragit ett ännu tydligare språk.

Ukraina går igenom en fas av omvälvning, även om den överenskommelse som de stridande parterna har träffat om nya val i slutet av september har bidragit till att lätta på spänningen. Det finns ingen garanti för att det nyligen valda parlamentet (Verkhovna Rada) kommer att vara nyckeln till att lösa de politiska problemen. Kommer det att bli mer samarbete och ömsesidigt förtroende mellan de blå och orange lägren?

På vägen mot den stabilitet som är absolut nödvändig i Ukraina finns det politiska och institutionella hinder som fortfarande måste övervinnas. Ett tydligt europeiskt perspektiv kan skapa den nödvändiga drivkraften för demokratisering och modernisering. Det måste nämnas att Ukraina är långt ifrån att uppfylla de internationella människorättsliga normerna och att en framgångsrik reformprocess hindras av korrupta strukturer, särskilt inom politiken och rättsväsendet, som går hand i hand med ett ogenomträngligt nät av hemliga överenskommelser med affärsvärlden.

Utsikten till anslutning är mycket viktig och nödvändig, både för Ukraina och EU. Det europeiska idealet att skapa en kontinent, där fred, demokrati, välstånd och mänskliga rättigheter råder, gäller alla europeiska länder, och vi riktar detta tydliga budskap även till Ukraina.

  Jerzy Buzek (PPE-DE). – (PL) Herr talman! Jag vill gratulera föredraganden till ett utmärkt betänkande. Tre år efter den orange revolutionen har vi rätt att vara missnöjda med de framsteg som har gjorts på områdena för demokrati, den fria marknaden och rättsstatsprincipen i Ukraina. De som själva levde under den kommunistiska eran under andra hälften av nittonhundratalet – och här i Europeiska unionen är det tio länder som har erfarenhet av detta – vet emellertid hur svårt det är, både psykologiskt och institutionellt, att frigöra sig från det förtryckande och dominerande systemet av verklig socialism.

Vi måste komma ihåg att Ukraina nu har fria och mångskiftande medier, vilket alltid är den viktigaste garantin för framsteg. Jag instämmer i de flesta av de föregående synpunkterna. Om vi alla är eniga i denna fråga, varför sätter vi då inte pricken över i? Varför skriver vi inte klart och tydligt om Ukrainas framtida EU-medlemskap, som självklart ligger långt fram i tiden?

Om vi i Europeiska unionen vill främja vårt värdesystem, nämligen demokratin, den fria marknaden och rättsstatsprincipen, i östra Europa och särskilt i Vitryssland, Ryssland eller i bäckenet vid Kaspiska havet, måste vår ståndpunkt gentemot Ukraina vara tydlig. Vi måste vara tydliga beträffande landets framtida medlemskap. Om vi misslyckas med detta kommer vi att försitta chansen att skapa en långsiktig och välgörande stabilitet i östra Europa.

Våra förslag beträffande Ukrainas framtida EU-medlemskap tvingar inte in Ukraina i någonting. Beslutet kommer fortfarande att vila hos ukrainarna. Jag ville betona denna punkt särskilt. Dessa förslag är inte heller några falska löften.

I dag har vi fortfarande två särskilda uppgifter framför oss. För det första bör vi genom diplomatiska insatser se till att de val som har planerats till den 30 augusti verkligen äger rum. För det andra bör en mer omfattande och inte bara rent symbolisk grupp observatörer skickas till valen. Detta är vår plikt, och det är vad alla ukrainare som jag har talat med har begärt.

  Libor Rouček (PSE). – (CS) Låt mig att börja med att välkomna rådets beslut att inleda förhandlingar om ett nytt avtal mellan EU och Ukraina i syfte att utöka det politiska samarbetet och uppnå en gradvis ekonomisk integrering av Ukraina i EU:s inre marknad. Jag delar föredragandens åsikt om att genomförandet av dessa ambitiösa mål, som är viktiga för båda parter, kommer att kräva att särskilda förfaranden, villkor och prioriteringar införs. Bland dessa prioriteringar finns medlemskap i WTO och ett gradvist inrättande av ett integrerat frihandelsområde, som bör bygga på gemensamma grundläggande regler och enligt min uppfattning bör omfatta all handel med varor, tjänster och kapital. Den andra prioriteringen på det ekonomiska området bör vara att integrera Ukraina så snabbt som möjligt i den europeiska energigemenskapen.

  Janusz Onyszkiewicz (ALDE). – (PL) Herr talman! I dag diskuterar vi överenskommelsen mellan Europeiska unionen och det största landet i Europa efter Ryssland. Ukraina är, geografiskt sett, det största landet i Europa, och i tusentals år har det deltagit i och bidragit till att skapa den europeiska kulturen. I många år har landet uttryckt sina mycket tydliga ambitioner att ansluta sig till EU, eftersom man tror att villkoren i våra fördrag, som stadgar att varje europeiskt land har rätt att ansluta sig till EU, är mer än bara tomma ord.

Ukraina är också mycket viktigt för Europa. Detta har nämnts vid ett antal tillfällen här i parlamentet och uttrycks även i förslaget till betänkande. Om det så bara vore på grund av energifrågorna borde Ukraina redan vara en del av det europeiska energisäkerhetssystemet och projekt som byggandet av rörledningen mellan Odessa och Brody, Ukrainas deltagande i gasledningsprojektet Nabucco eller initiativ inom ramen för GUAM-samarbetet är helt klart lämpliga.

Det har sagts här att de ukrainska politiska institutionerna inte är tillräckligt mogna för ett EU-medlemskap. Detta må vara sant i dag, men jag anser inte att Ukrainas institutioner och den ukrainska demokratin är i ett sämre tillstånd än den situation som vi har att göra med i Turkiet. Vi bör också komma ihåg, att om vi inte räknar de baltiska staterna är Ukraina det mest demokratiska av alla de länder som kom fram efter Sovjetunionens sammanbrott. Därför bör vi ge Ukraina grönt ljus.

  Guntars Krasts (UEN). – (LV) Tack, herr talman! Allra först vill jag gratulera föredraganden, Michal Tomasz Kamiński. Föredragandens djupa personliga intresse för händelseutvecklingen i Ukraina och för att vårda förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ukraina har med säkerhet varit till gagn för utformandet av parlamentets ställningstagande. Ukraina har alltid tilldragit sig EU:s särskilda uppmärksamhet. Landet spelar en viktig geopolitisk roll, som sträcker sig långt bortom dess gränser. EU har ett vitalt intresse av ett demokratiskt och ekonomiskt blomstrande Ukraina. Att staka ut vägen mot Ukrainas föreslagna mål att bli en medlemsstat i Europeiska unionen skulle vara ett viktigt bidrag för att nå dessa mål. Detta skulle innebära ett mycket viktigt stöd för utvecklingen av demokratiska processer i Ukraina, bidra till att inre politiska processer i landet stabiliseras och främja processen att ena det ukrainska samhället. De riktningar som stakas ut i betänkandet, mot reformer i landet och uppgifter för att förbättra demokratin, rättsstatsprincipen, företagandet och investeringarna för att förbättra miljön, är viktiga inslag för att främja en långsiktig stabilisering i Ukraina. Ett allt närmare samarbete med EU kommer att bana väg för en lösning av dessa frågor och kommer att bestämma takten för Ukrainas framsteg i riktning mot integration med EU. Tack!

  Michael Gahler (PPE-DE). – (DE) Herr talman! Vi ledamöter av Europaparlamentet har vid talrika tillfällen i plenum och i våra utskott framhållit vilken viktig granne Ukraina är för oss. Vi följde den uppmuntrande utveckling som blev resultatet av den orange revolutionen med stor sympati och försökte att ge vårt stöd närhelst vi kunde. Vi fortsätter denna insats i dag genom att samtycka till ett förstärkt partnerskap mellan Ukraina och EU.

Ukraina genomgår för närvarande vad som potentiellt är en synnerligen lovande omvandlingsprocess. Landet ligger emellertid fortfarande långt efter den nivå som våra nyare EU-medlemsstater har nått. Ukrainarna kan själva påverka processens hastighet. Vi är beredda att bistå dem i deras ansträngningar.

Jag ser det stundande parlamentsvalet och den därpå följande regeringsbildningen som ett avgörande prov på landets framtida inriktning. Om ett europeiskt perspektiv ska kunna anläggas måste en politisk kultur som är förenlig med de europeiska normerna utvecklas. De som har manipulerat val i det förgångna och i dag ägnar sig åt att köpa de röster som saknas i parlamentet måste ändra sitt beteende radikalt. Detsamma gäller naturligtvis för dem som låter sig köpas.

Alla politiska krafter uppmanas naturligtvis att respektera och skydda landets institutioner med de befogenheter och den integritet som tillkommer dem och inte använda dem som brickor och förhandlingsobjekt i de inrikespolitiska striderna. Endast om detta mål kan nås och bli beständigt kommer människorna att få förtroende för demokratin som en styrelseform som är värd att stödjas.

Rebecca Harms har redan hänvisat till institutionerna och även jag är djupt bekymrad över det sätt som de ukrainska institutionerna behandlas på. Jag tror att vi i EU inte ens kan föreställa oss vilken omfattning dessa metoder har nått. Det är orsaken till att vårt betänkande är fullt av detaljerade krav som vi förväntar oss att Ukraina ska uppfylla på sin väg mot Europa. Dessa förväntningar måste infrias.

  Adrian Severin (PSE). – (EN) Herr talman! Ukraina är ett rikt land, en enorm marknad, ett dynamiskt samhälle som består av ett stort antal medborgare, ett land med imponerande naturrikedomar och ett mycket viktigt transitland för energi och basvaror. Det är en stor europeisk kultur och ett stort territorium med ett geostrategiskt läge av avgörande betydelse.

Vi måste besluta oss för om vi vill att Ukraina bara ska vara en buffertzon bakom en provinsiell europeisk union som döljer dess strukturella svagheter eller en framskjuten utpost för en stark, stolt, demokratisk politisk union vid kontaktpunkten – snarare än vid demarkationslinjen – mellan Europa och Eurasien, mellan Europa och Ryssland.

Oavsett politisk och ideologisk hemvist förstår de flesta ukrainare att deras individuella, sociala, nationella och internationella säkerhet endast kan säkerställas inom ramen för förbindelser med EU. Som svar på deras legitima förhoppningar och i överensstämmelse med våra grundläggande intressen måste vi tala om för dem att vi är redo att dela alla våra resurser och politiska möjligheter med dem så snart det ömsesidiga utbytet mellan Ukraina och EU fungerar juridiskt och politiskt och i fråga om lagstiftning, institutioner och moral. Vi måste också tala om för dem att vi är beredda att överväga möjligheten att till slut till och med dela våra institutioner med dem under lämpliga förhållanden och vid rätt tidpunkt.

För att dessa mål och förväntningar ska vara realistiska måste EU slutföra sina institutionella reformer på ett framgångsrikt sätt. Samtidigt måste Ukraina genomföra dramatiska förbättringar av sina demokratiska strukturer, i första hand systemet för maktfördelning, och göra en åtskillnad mellan politik och affärer så att statens politik befrias från oligarkisk kontroll och överbrygga de kulturella klyftorna mellan landets östra och västra territorier.

EU måste kräva ett tydligt samband mellan de inrikespolitiska framstegen i Ukraina och landets framsteg när det gäller att få del i de möjligheter som EU erbjuder. Det dokument som har presenterats för oss bygger på dessa idéer. Därför är det viktigt att anta det och därigenom förmedla de rätta budskapen till alla berörda parter.

  Adina-Ioana Vălean (ALDE). – (EN) Herr talman! Jag välkomnar verkligen de framsteg Ukraina har gjort under de senaste åren när det gäller att närma sig EU och våra grundläggande värderingar. Men vi bör inte bortse från de allvarliga problem landet har att ta itu med: korruptionen frodas, den ömsesidiga misstron är stark och domstolssystemet fungerar dåligt och har ytterst dåligt anseende. I detta sammanhang måste vi uppmuntra till reformer, men Ukraina bör också se till att landets högtidliga deklarationer genomförs i praktiken och att orden följs av handling.

Beviset för detta är Ukrainas inställning till Rumänien och Bulgarien när det gäller viseringspolitiken. I förra månaden undertecknade EU två avtal med Ukraina om viseringslättnader och återtagande. Men jag har nyligen fått höra att vår privilegierade partner vägrar att låta rumänska och bulgariska medborgare omfattas av viseringslättnaderna. Detta är helt oacceptabelt. Ukrainas myndigheter kanske har glömt att Rumänien och Bulgarien nu är fullvärdiga medlemmar av EU och att deras medborgare därför har rätt till lika behandling. Detta är en grundläggande princip som Ukraina bör anamma så snart som möjligt om landet vill uppfattas som en seriös partner.

Jag uppmanar därför rådet och kommissionen att förbinda sig att inte ratificera detta avtal förrän Ukraina har upphävt kravet på visum för medborgarna i Rumänien och Bulgarien. Ukraina måste förstå att detta bör lösas så snabbt som möjligt för att landet inte helt ska förlora sin trovärdighet. Jag hoppas att vi kan förvänta oss en positiv utveckling vid nästa toppmöte i september.

  Andrzej Tomasz Zapałowski (UEN). – (PL) Herr talman! Dagens debatt handlar i stor utsträckning om Europas framtid, nämligen om huruvida det kommer att bygga på kristna traditioner eller om det kommer att förlora sitt förflutna och sin framtid.

Ukraina är en del av Europa. Det delar de europeiska traditionerna och våra förfäders värderingar och dess plats är bland oss. Det förvånar mig att Mellanöstern är viktigare för vissa ledamöter. Ni kan tänka er Europa i Asien men ni bortser från en stor del av vår kontinent. I dag kämpar Ukraina med en politisk och ekonomisk kris. Därför måste vi nu sända en tydlig signal om att vi vill att landet ska stå på vår sida, att vi vill att det ukrainska samhället ska göra rätt politiskt val för att stabilisera situationen i unionens östra territorier.

Jag vill gratulera Michal Tomasz Kamiński till hans betänkande. Dess innehåll visar en önskan att stärka Europa, ett Europa med traditioner och värderingar, liksom den ekonomiska och geopolitiska potentialen i en utvidgad gemenskap.

  Bogdan Klich (PPE-DE). – (PL) Herr talman! Europeiska unionen har vissa skyldigheter gentemot Ukraina. För två år sedan spelade vi en viktig roll när det gällde att stödja den orange revolutionen i Kiev. Vid det tillfället var målet att återinföra demokratin i landet. Nu är målet att befästa den. För att detta ska ske behöver Ukraina ha tydliga framtidsutsikter. Som kommissionsledamoten konstaterade kan vi inte säga att Ukraina bör stå så nära EU som möjligt. Nej, vi måste vara tydliga. Ukraina behöver, och jag vill understryka detta, utsikten till ett EU-medlemskap.

Under tiden bör vi stödja ekonomiska framsteg i Ukraina genom att ingå ett associeringsavtal, ett avtal om ett frihandelsområde och stödja Ukrainas medlemskap i WTO.

Vi bör också vara tydliga i en annan fråga. EU har sin egen dagordning för Ukraina och vi har all rätt att vänta oss att ukrainarna ska införa EU:s ekonomiska normer, att de ska skilja mellan politik och ekonomi, att de ska lösa den nuvarande politiska krisen med demokratiska medel och se till att de stundande valen hålls enligt konstens regler.

Vi har också rätt att vänta oss att det ukrainska parlamentets partiövergripande grupp, som arbetar med att anpassa ukrainsk lag till EU:s normer, ska återuppta arbetet under nästa parlamentsperiod och vara en viktig partner till oss i framtiden.

  Justas Vincas Paleckis (PSE). – (LT) Jag gratulerar föredraganden och jag håller fullständigt med om att tiden är rätt för ett nytt avtal mellan EU och Ukraina. Jag är övertygad om att Ukraina inte kommer att vackla på vägen till Europa. Ett sådant kringirrande som de konflikter och det spända läge som rådde i våras kommer emellertid inte att föra Ukraina närmare målet. Jag stöder det föreslagna initiativet till EU–Svartahavsdimensionen, vars centrala axel skulle vara Ukraina och Turkiet, vilket skulle tilldra sig intresse från Rysslands och några andra länders sida. De samlade erfarenheterna av Östersjöstaternas samarbete och den nordliga dimensionen skulle vara till stor hjälp i detta. Det har diskuterats mycket om att ändra riktningen på oljeledningen mellan Odessa och Brody så att den kommer närmare EU, men nu är det dags att skrida till verket. Jag stöder det framlagda ändringsförslaget, där det betonas att frågan om huruvida Ukrainas integration med EU-institutionerna kommer att lyckas inte bara beror på reformer i Ukraina utan även inom EU. Vare sig de avsåg det eller inte så har de intriger som Polen, Storbritannien och några andra länder ägnade sig åt angående ett reformavtal med Ukraina motverkat Ukrainas intressen när det gäller landets mål att orubbligt närma sig EU.

  Roberta Alma Anastase (PPE-DE). – Relaţiile dintre Uniunea Europeană şi Ucraina se află în prezent în pragul unor decizii cruciale pentru viitorul lor. Odată cu aderarea României la Uniunea Europeană, frontiera comună cu Ucraina s-a extins, ambele părţi devenind tot mai conştiente de avantajele şi oportunităţile unor relaţii aprofundate şi consolidate. Îi mulţumesc, în acest sens, domnului raportor pentru examinarea tuturor elementelor cheie în această direcţie.

Aş dori să atrag atenţia că o relaţie aprofundată şi mutual avantajoasă presupune responsabilitate crescândă şi angajament ferm din partea ambelor părţi. Îmi exprim astfel speranţa că Ucraina îşi va continua eforturile de conformare la standardele şi valorile europene atât pe plan intern, cât şi pe plan internaţional.

Pe plan intern, stabilitatea politică şi consolidarea principiilor democratice constituie o prioritate. Printre ele, respectarea drepturilor omului şi libertăţilor fundamentale, mai ales a minorităţilor şi a drepturilor acestora de a-şi vorbi limba şi de a-şi promova cultura, trebuie să stea la baza eforturilor Ucrainei de a deveni o societate multiculturală democratică, partener credibil al Uniunii Europene. Pentru a nu vorbi la modul general, doresc să atrag atenţia asupra încălcării drepturilor minorităţii române din Ucraina. Dreptul la educaţie în ţară şi în străinătate, dreptul la cultură şi religie sunt grav încălcate de către statul ucrainean care, în acelaşi timp, depune eforturi susţinute de divizare a acestei minorităţi în minoritatea română şi moldovenească, fără nicio raţiune istorică sau ştiinţifică.

Nu mai puţin importantă este acţiunea Ucrainei la nivel regional şi internaţional, în conformitate cu obligaţiile asumate. Ucraina şi-a demonstrat deja capacitatea de a fi un partener credibil şi eficient prin eforturile de pregătire pentru aderarea la Organizaţia Mondială a Comerţului, precum şi prin cooperarea cu Uniunea Europeană şi Moldova în cadrul Misiunii Uniunii Europene de asistenţă la frontieră.

Noua iniţiativă a Uniunii Europene de consolidare a cooperării regionale la Marea Neagră va fi, în sfârşit, o nouă şansă pentru toţi actorii din regiune pentru a-şi uni eforturile în crearea unui spaţiu de democraţie, stabilitate şi prosperitate în zona Mării Negre.

  Marianne Mikko (PSE). – (ET) Som ordförande för delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU–Moldavien vill jag betona Ukrainas roll för att bevara stabiliteten i Europeiska unionen. Den fastlåsta konflikten i Transnistrien är en kvarleva från det kalla kriget i Europa. Separatistregimen håller sig kvar vid makten genom intäkter från smuggling och med hjälp av ryska trupper.

Ukrainas beredvillighet att samarbeta med EU:s gränsövervakningsuppdrag har bidragit till att vi har kommit närmare målet att bli av med olagliga regeringar genom att minska den transnistriska regimens budgetintäkter med en tredjedel.

Jag är för att ge rådet mandat att sluta ett nytt och utvidgat avtal. Fastän situationen är långt ifrån idealisk har Ukraina ändå gjort framsteg när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna och breddandet av rättsstatsprincipen. Konflikten mellan presidenten och premiärministern kommer att lösas i Kiev på demokratisk väg, som det anstår ett land som strävar efter att ansluta sig till EU.

För att bli en verklig kandidat för EU-medlemskap måste Ukraina stärka sitt civilsamhälle, garantera mediernas frihet, öka rättsväsendets oberoende och göra demokratisk kontroll till norm.

Jag hoppas att dessa mål kommer att vara viktiga både för Ukraina och för alla oss i EU som har kontakt med Ukraina. Jag vill tacka Michal Tomasz Kamiński för ett konstruktivt betänkande.

  Anna Ibrisagic (PPE-DE). – Mycket har hänt efter den orangea revolutionen, både i Ukraina och i EU. Det som har hänt i Ukraina, de problem och de utmaningar som Ukraina har ställts och står inför, och det arbete och de reformer som återstår för landet att genomföra beskrivs i det betänkande som vi som vi diskuterar i dag. I likhet med de flesta av våra debatter som handlar om EU:s relationer med olika länder beskriver vi situationen i det berörda landet. Vi ställer krav och ger uppmaningar.

Men alltför sällan reflekterar vi över att EU har förändrats under tiden. Bara på de mindre än tre år som jag har varit ledamot av Europaparlamentet har Europa blivit mindre öppet, solidariskt och varmt och mer stängt inåtvänt och kallt. Vi tänker alltför ofta på vad saker kostar och alltför sällan på vad de betyder för oss själva och för våra barns Europa. Detta gäller i synnerhet när vi börjar tala om ett lands EU-perspektiv eller möjlighet till ett framtida medlemskap. Därför är jag glad över att detta betänkande ger stöd till Ukrainas önskan och ambitioner att närma sig EU och en dag även återförenas med resten av Europa.

Jag använder medvetet ordet återförening i stället för utvidgning eftersom Ukraina precis som resten av Östeuropa är och alltid har varit en del av Europa. Det är bara det att dessa länder under flera decennier blev kidnappade av kommunismen. Det är dags att vi nu rättar till detta fel och det bästa sättet att göra det är i Ukrainas fall att stödja det här betänkandet, stödja en vidareutveckling av förbindelserna mellan Ukraina och EU och ge Ukraina ett tydligt EU-perspektiv som självklart inte får utesluta medlemskap när alla villkor för detta är uppfyllda.

ORDFÖRANDESKAP: ROURE
Vice talman

  Francisco Assis (PSE). – (PT) Fru talman! En sådan som jag, som kommer från den västligaste änden av kontinenten, kan inte låta bli att ge uttryck för en djup respekt för ett folk, vars öde så ofta har varit tragiskt, särskilt under hela nittonhundratalet, och som nu gör en oerhörd ansträngning för att finna sin väg för att bli en demokratisk stat som bygger på rättsstatsprincipen.

Detta visade man för tre år sedan på Kievs gator och det framgår fortsättningsvis tydligt av det ukrainska folkets önskan att en dag ansluta sig till Europeiska unionen. Vi måste se på denna önskan med respekt och sända signaler som både innebär att vi stärker vårt samarbete med Ukraina och stöder Ukrainas utveckling på så många nivåer som möjligt.

Det är visserligen inte vår sak att överta uppgifter som är ukrainarnas ansvar: att konsolidera deras demokrati, att fullt ut institutionalisera deras demokratiska rättsstatsprincip och att övervinna de problem som de fortfarande står inför. Samtidigt som detta visserligen är ukrainarnas uppgift måste vi ändå sända signaler och jag är övertygad om att vi sänder en bra politisk signal till Ukraina genom detta betänkande. Därför gratulerar jag föredraganden.

  Bogusław Sonik (PPE-DE). – (PL) Fru talman! Förutsättningen för politisk framgång är framför allt att ha tydliga mål och att arbeta konsekvent för att nå dem. Att vara konsekvent är särskilt viktigt när det gäller det komplicerade politiska systemet i Europeiska unionen.

När det gäller Ukraina, en region av stor politisk, ekonomisk och strategisk vikt, måste EU visa järnhård beslutsamhet för att genomföra sina mål. EU bistod Ukraina vid ett avgörande tillfälle i landets historia, under den orange revolutionen, när beslut fattades om den väg som landet skulle gå, nämligen mot öst eller mot väst, mot EU eller Ryssland. Vi fattade rätt beslut och ett konsekvent genomförande är nu nödvändigt.

Situationen är avsevärt mindre dramatisk nu. EU måste emellertid vidta beslutsamma åtgärder i syfte att integrera Ukraina i unionens strukturer. Genom att agera utifrån principerna om partnerskap och solidaritet bör EU stödja den unga ukrainska demokratin och skydda den mot inre hot. För att bli mer integrerat i EU:s strukturer måste Ukraina anstränga sig mer, bl.a. när det gäller att bekämpa korruptionen och att modernisera det ukrainska rättssystemet och infrastrukturen. Utan vår hjälp kommer Ukraina inte att kunna nå EU:s standard på demokratins och den fria marknadens områden och man kommer inte att kunna skapa en stat som bygger på rättsstatsprincipen eller som gör åtskillnad mellan politik och ekonomi.

Jag tycker att det är tråkigt att se att Ukraina inte är något prioriterat område för det portugisiska ordförandeskapet. Ukraina nämns i det dokument som vi har fått, men till skillnad från Brasilien ägnas tråkigt nog inget särskilt kapitel åt landet. Ukraina är det största europeiska land som fortfarande står utanför Europeiska unionen. Vi måste ge landet långsiktiga utsikter att vinna medlemskap i Europeiska unionen, som vi har gjort med Turkiet.

Jag skulle också vilja säga något mer om europeiskt hyckleri. Anhängare till konstitutionsfördraget kritiserade Nicefördraget. En huvudpunkt i deras kritik var att det inte kunde utgöra en grund för EU:s utvidgning. Då borde de också vara konsekventa och på samma sätt betona att en reform av fördraget kommer att göra det möjligt för oss att fatta ett historiskt beslut om Ukrainas framtida medlemskap i Europeiska unionen.

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE). – Ucraina se află la intersecţia marilor axe rutiere, feroviare şi de transport de hidrocarburi. Dispunând de cea mai mare densitate de gazoducte şi oleoducte din Europa, Ucraina este un actor important pentru securitatea energetică a Uniunii Europene. Referitor la energia nucleară, Ucraina trebuie să facă dovada securităţii reactoarelor nucleare aflate pe teritoriul său.

În 2007, Grupul de nivel înalt a decis ca axa centrală prin care se va face integrarea sistemului comunitar de transport cu cele ale statelor vecine va asigura conectarea cu Ucraina şi Marea Neagră. Această axă include şi o conexiune prin Ucraina cu calea ferată transsiberiană şi utilizând fluviile Don şi Volga, o cale navigabilă internă către Marea Caspică.

Uniunea Europeană trebuie să fructifice ieşirea la Marea Neagră a României şi Bulgariei. Pentru România, Acordul consolidat este extrem de important şi solicităm asigurări că dezvoltarea infrastructurii de transport fluvial din Ucraina se va face cu protejarea biodiversităţii Deltei Dunării.

  Zuzana Roithová (PPE-DE). – (CS) Jag välkomnar varmt den politiska sidan av betänkandet. Den visar att Ukraina inte är ett hot utan en möjlighet för EU. Jag vet att Europa inte kommer att bli helt förrän Ukraina blir en del av EU. Vi är förenade genom en gemensam historia och hundratusentals familjeband. Det gläder mig verkligen att Ukraina har slagit in på demokratins väg. Jag hoppas att vi inte kommer att inleda anslutningsprocessen brådstörtat, som fallet var med Turkiet, där inte alla Köpenhamnskriterier var genomförda, vilket ledde till den nuvarande besvikelsen på båda sidor. Jag hoppas att även oppositionen i Ukraina tydligt kommer att förklara att medlemskap i EU är ett viktigt mål även för invånarna i landets östra del. Detta långsiktiga mål kräver ett ändrat synsätt hos miljontals medborgare, som också måste instämma i detta mål. Det skulle vara lätt att lova Ukraina medlemskap i dag, men det viktigaste är att först hjälpa landet att gå med i Nato och WTO.

  Janez Potočnik, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag vill påpeka tvåsaker, dels angående Ukrainas framtid och dels angående det ekonomiskt bistånd från EU. I Kamińskibetänkandet formuleras EU-perspektivet på ett tydligt och välavvägt sätt. Det återstår ännu många viktiga steg som vi inte kan bortse från.

Våra förhandlingar om det nya förstärkta avtalet är inne i ett intensivt skede. Ukraina befinner sig i slutskedet av sina förhandlingar om inträde i Världshandelsorganisationen, vilket också skulle bana väg för förhandlingar om ett frihandelsområde. Vi talar om viseringslättnader där man bör beakta kravet på lika behandling av alla EU-medborgare.

Även om det är helt nödvändigt att genomföra demokratiska reformer i Ukraina vet jag av egen erfarenhet att vägen framåt ingalunda är lätt, och därför måste vi arbeta hårt. Vi måste arbeta tillsammans och vi måste arbeta med öppet sinne och med en öppen inställning. Jag vet också av egen erfarenhet att tydliga budskap om stöd och villighet att hjälpa till på den svåra vägen framåt är av största vikt för att man ska lyckas. Det betänkande vi diskuterar i dag sänder just dessa signaler och viktiga budskap om Ukrainas framtid.

Den andra saken jag vill ta upp gäller det ekonomiska biståndet till Ukraina. Som ni vet är Ukraina på väg in i ett nytt skede, det nya europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI), och under fyraårsperioden 2007-2010 kommer nästan 500 miljoner euro att anslås för bistånd till Ukraina. Om man jämför biståndet genom Tacisprogrammet för några år sedan, 2002, med siffran för 2007 kommer man att se att biståndet har tredubblats under denna femårsperiod.

Det är emellertid inte bara en fråga om tekniskt bistånd. Vi håller nu på att förbättra detta bistånd och inriktar oss på att stärka goda styrelseformer, demokratisk utveckling, tillnärmning av lagar och förordningar, infrastruktur, utveckling, särskilt på energiområdet, och modern förvaltning, bl.a. frågor som gäller återtagande. Utökandet av Europeiska investeringsbankens mandat till att även omfatta Ukraina innebär dessutom att landet också kommer att ha tillgång till betydande ekonomiska medel på detta område. Vi i EU kommer naturligtvis att ge ekonomiskt bistånd för att hjälpa Ukraina att få tillgång till dessa medel.

Jag vill tacka er ledamöter av Europaparlamentet för era synpunkter som visar ert stora intresse för ett av våra viktigaste grannländer. Kamińskibetänkandet och dagens debatt är förvisso värdefulla bidrag till de förbindelser med Ukraina som EU för närvarande håller på att utveckla. Det är viktigt att vi arbetar tillsammans för att uppmuntra Ukraina att beslutsamt fortsätta reformarbetet till gagn för landet och dess framtid.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i dag kl. 11.30.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Marian-Jean Marinescu (PPE-DE), skriftlig. – (EN) Ukraina är ett land med erkända europeiska traditioner och en betydelsefull bricka i utvecklandet av en hållbar regional och interregional politik inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken (ENP).

Betydande framsteg har nyligen gjorts i förbindelserna mellan EU och Ukraina som till exempel inledandet av förhandlingar om ett nytt förstärkt avtal och de nyligen undertecknade avtalen om viseringslättnader och återtagande.

Den oro som förorsakats av nyligen inträffade händelser bör inte få några återverkningar när det gäller att säkerställa fortsatt goda förbindelser inom ramen för samma partnerskap i överensstämmelse med EU:s demokratiska principer.

Jag tror att Ukraina till slut kommer att lyckas ta sig ur den nuvarande krisen.

För att se till att detta sker bör den politiska klassen i Ukraina handla i överensstämmelse med bestämmelserna i avtalet av den 27 maj. Den bör hålla det planerade förtida parlamentsvalet och ändra den befintliga författningen.

Jag välkomnar undertecknandet av deklarationen om enande av de demokratiska krafterna och dess uttalade mål att säkerställa en framgångsrik europeisk framtid för Ukraina och att uppmuntra de demokratiska krafter som kraftfullt försvarar sina rättigheter och hängivet satsar på att införa europeiska socioekonomiska standarder i Ukraina.

Ukraina bör uppfatta Kamińskibetänkandet som ett incitament och ett budskap om stöd från unionen.

Jag anser att det framtida avtalet bör vara ett associeringsavtal.