Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 5 september 2007 - Strasbourg

8. Röstförklaringar

- Betänkande: Casaca (A6-0297/2007)

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Vi ser hållbara fiskbestånd som en nödvändig förutsättning för ett fortsatt fiske och avkastning inom fiskerinäringen, men vi godtar inte en politik för förvaltning av flottorna – som antagits av EU – eller en minskning av flottan. De främsta konsekvenserna av sådana åtgärder blir en avsevärd minskning av produktionskapaciteten och många förlorade arbetstillfällen.

För att målet med en hållbar balans mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter ska kunna nås måste hänsyn tas till den sociala och ekonomiska situationen i fiskerisektorn genom tillämpning av mekanismer för subventioner eller ersättning till fiskare som drabbas av de ekonomiska konsekvenserna av ett miljövänligt fiske och av åtgärder för att minska fisket, särskilt i mindre gynnade regioner som är beroende av fiskerinäringen.

På samma sätt bör fiskeansträngningen anpassas till de befintliga resurserna och skyddet av den marina miljön, vilket samtidigt skulle främja småskaligt fiske, bl.a. kustfiske, och skydda fiskarsamhällena. I det sammanhanget skulle det vara särskilt lämpligt att utöka medlemsstaternas exklusiva fiskezoner från dagens 12 sjömil till 24 sjömil, och för de yttersta randområdena från 100 till 200 sjömil.

  Robert Navarro (PSE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för betänkandet av min kollega Paulo Casaca, eftersom det tydligt framhäver de negativa följderna av det aktuella systemet, som ibland gör att man fattar beslut som saknar anknytning till verkligheten på plats.

Ta t.ex. fisket med redskapet ”thonaille” i Medelhavet. De som ägnar sig åt sådant fiske har gjort ansträngningar för att utveckla sina fiskemetoder, men den lagstiftning som nyligen antagits medför oproportionerliga inskränkningar för dem som gör att de riskerar att slås ut. De utsätts i själva verket för orättvis konkurrens från sina kolleger i Östatlanten, både spanska och franska fiskare. En metod med geografisk indelning och beaktande av särdragen i de tekniker som används, såsom föreslås i betänkandet, skulle göra det möjligt att åstadkomma en rättvisare fördelning av fiskekapaciteten, så att en bättre balans kan garanteras mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter.

- Betänkande: Elles (A6-0300/2007)

  Glyn Ford (PSE), skriftlig. − (EN) Jag stöder Ellesbetänkandet om förslaget till ändringsbudget nr 5/2007. I detta sammanhang vill jag påpeka ett särskilt problem för mitt land som kan minska stödet för ytterligare utgifter.

Storbritanniens problem är att Margaret Thatcher i och med Fontainebleau-avtalet 1984 lämnade ett problem i arv till framtida brittiska regeringar. Enligt Fontainebleau-avtalet får Storbritannien tillbaka en rabatt på två tredjedelar av skillnaden mellan våra årliga bidrag och årliga utbetalningar från EU. Alla nya utgiftsprogram kostar följaktligen dubbelt för Storbritannien: först betalar vi våra 50 procent och sedan förlorar vi två tredjedelar av EU-bidragen, men i vårt fall minskas EU-bidragen från 50 procent till mindre än 17 procent. Om man räknar med att Storbritanniens bidrag uppgår till precis under 15 procent av den sammanlagda budgeten blir Storbritannien utan pengar för alla nya projekt för vilka vi får mindre än en tredjedel av vinsterna.

- Betänkande: Liberadzki (A6-0253/2007)

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Av betänkandet framgår att omkring 110 miljarder tonkilometer farligt gods – som innebär risker för befolkningen och miljön – transporteras inom EU varje år, vilket motsvarar nästan 8 procent av alla godstransporter. Av dessa transporter sker 58 procent på järnväg, 25 procent med flyg och 17 procent på inre vattenvägar.

Internationell transport av farligt gods regleras i internationella avtal.

I det sammanhanget anser vi att medlemsstaternas fulla suveränitet i fråga om transport av (farligt) gods på deras territorium måste skyddas i samband med det värdefulla och nödvändiga samarbetet på EU-nivå, t.ex. genom rätten att lagstifta, utfärda individuella tillstånd och förbjuda transport av farligt gods, bl.a. av skäl med anknytning till nationell säkerhet eller miljöskydd.

Det här är en principfråga som är av ännu större betydelse i samband med den otyglade liberalisering av transportsektorn som EU förespråkar.

  Dieter-Lebrecht Koch (PPE-DE), skriftlig. − (DE) Kommissionens förslag om att förenkla EU:s lagstiftning om transport av farligt gods och göra den mer enhetlig bör stödjas i sin helhet, även för att främja bättre lagstiftning.

Så sent som den 31 augusti 2007 besökte jag trafikledningscentralerna för sju vägtunnlar, bl.a. Tysklands längsta tunnel, och blev medveten om behovet av harmonisering, särskilt av bestämmelserna om transport av farligt gods i tunnlar.

Transporterna av varor i allmänhet och även av farligt gods ökar snabbt. Denna utveckling sker över hela världen, vilket innebär att ökningen inte längre kan absorberas av ett enda transportsätt. Därför är det vettigt att anta lämpliga bestämmelser för transport inte bara på väg och järnväg, utan också på inre vattenvägar. Detta ökar möjligheterna att tillämpa en sammodal lösning på problemet med våra transportbehov. När det gäller att öka medborgarnas förståelse bör det särskilt nämnas att den gällande rättsakten inte bara beaktar FN:s specifika rekommendationer utan även medlemsstaternas krav på subsidiaritet. Eftersom direktivet utgör en sammanfattning av fyra ”gamla” direktiv innebär det en besparing på 2 000 sidor lagtext, vilket gör det till ett konkret exempel på minskad byråkrati.

Medlemsstaterna kommer även fortsättningsvis att ha rätt att reglera eller till och med förbjuda transport av visst farligt gods på sitt territorium, av skäl med anknytning till nationell säkerhet eller miljöskydd. I slutändan kan allmänheten förvänta sig att detta direktiv kommer att bidra till en förbättring av säkerheten i både transport- och miljöhänseende.

  Fernand Le Rachinel (ITS), skriftlig. – (FR) För en gångs skull är kommissionens förslag för att harmonisera reglerna om transport av farligt gods ett steg i rätt riktning. Den föreslagna texten syftar verkligen till att förenkla den gällande EU-lagstiftningen och göra den mer enhetlig.

I dag finns det inte mindre än fyra direktiv och många kommissionsbeslut som styr transporten av farligt gods på land (järnväg, väg) och inre vattenvägar. Denna disparata samling innebär att bestämmelserna är alltför komplexa, svåra att införliva med nationell lagstiftning och ofta föråldrade.

Det här är en synnerligen viktig fråga eftersom transportvolymen inom EU ständigt ökar, liksom mängden farligt gods. Nästan 110 miljarder tonkilometer farligt gods transporteras varje år i EU, vilket motsvarar 8 procent av alla varutransporter. Frankrikes väg-, järnvägs- och vattenvägnät har en strategisk placering vid Europas korsvägar och är därför ofta överbelastade och olycksdrabbade.

Det är hög tid att avskaffa all perifer, överflödig EU-lagstiftning på detta område så att de olika transportörerna, men även de nationella myndigheterna, kan garantera och maximalt stärka säkerheten vid transporter av detta slag.

  Andreas Mölzer (ITS), skriftlig. − (DE) Mot bakgrund av den kontinuerliga ökningen av godstransporterna kommer den katastrofala lastbilsbranden i Gotthardtunneln och liknande händelser knappast att vara de sista skräckhistorierna om lastbilsolyckor. Lastbilar är nämligen oproportionerligt ofta inblandade i motorvägsolyckor, och det händer ofta att bestämmelserna om viloperioder inte följs eftersom marginalerna ständigt minskar samtidigt som konkurrensen ökar. Dåligt underhållna vägar och trafikstockningar bidrar också till en ökad risk.

Om ett fordon som transporterar farligt gods är inblandat i en sådan olycka blir konsekvenserna förstås ännu allvarligare. Dessutom är det vanligt med olagliga transporter av radioaktivt, frätande eller explosivt material, vilket innebär att räddningstjänsterna utsätts för livsfara när olyckor inträffar. Det är helt i sin ordning att säkerhetskraven uppdateras, och även jag röstade därför för betänkandet, även om kontrollerna också bör stärkas på motsvarande sätt.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. − (PT) EU har som grundläggande skyldighet och ansvar att skapa säkra levnadsförhållanden för EU-medborgarna. Landtransporterna ökar konstant inom EU, och volymen farligt gods som transporteras har ökat i motsvarande utsträckning.

Vi måste därför se till att lagstiftningen om transport av farligt gods blir enklare och tydligare. Att låta transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar omfattas av ett och samma direktiv kan främja sammodalitet. Om fastställda regler tillämpas kan dessutom säkerheten förbättras och hastigheten öka när nya kriterier antas för snabba varuleveranser och tillhandahållande av relevanta tjänster. En förutsättning för det är därför ännu bättre säkerhet vid transport på hela EU:s territorium, även av farligt gods. Jag anser att det kommer att bli möjligt i och med genomförandet av bestämmelserna i detta direktiv.

  Andrzej Jan Szejna (PSE), skriftlig. − (PL) Jag röstar för Bogusław Liberadzkis betänkande om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar.

Professor Bogusław Liberadzki är en ledande expert på transportområdet. Hans betänkande är professionellt och innehåller en ingående analys av problemet.

En prioriterad fråga för EU är utan tvekan att se till att européernas levnadsförhållanden är säkra. Här ingår även säkra transporter i hela EU, framför allt transporter av farligt gods. Den ökade omsättningen av varor och tjänster har medfört en ökning av transporterna på väg, järnväg och floder. Därför stöder jag initiativet att låta dessa transportsätt omfattas av ett och samma direktiv. Jag anser att vi på EU-nivå bör sträva efter att införa lagstiftning med största möjliga mervärde för EU-medborgarna. Om vi innesluter bestämmelserna i en enda EU-rättsakt ökar insynen och tillgängligheten och även effektiviteten i tillämpningen.

- Betänkanden: Jeggle (A6-0282/2007, A6-0283/2007, A6-0284/2007)

  Andreas Mölzer (ITS). − (DE) Herr talman! Jag röstade för Jegglebetänkandena, eftersom jag hoppas att de kommer att underlätta våra jordbrukares överlevnad. Det har faktiskt funnits en tid då jordbrukare kunde leva gott på sina produkter. I dag stiger livsmedelspriserna kontinuerligt, men medan storföretagen utnyttjar detta och tar hem rejäla vinstmarginaler tvingas småjordbrukarna mer och mer in i en underordnad roll. Småbrukare behöver ofta en kompletterande inkomstkälla för att överleva, och kärleken till naturen är den dominerande och enda orsaken till att många tar på sig denna dubbla börda. Allt fler kastar emellertid in handduken, vilket redan har lett till ett importberoende av frukt, grönsaker och foder.

Sedan EU-anslutningen har mer än 50 procent av de österrikiska bönderna lagt ned sin verksamhet, dvs. upphört med mjölkproduktion. Vi närmar oss alltså snabbt den punkt där vår självförsörjning på färskmjölk och färska mjölkprodukter är hotad.

  Hynek Fajmon (PPE-DE). - (CS) Herr talman, mina damer och herrar! Vid dagens omröstning om de tre betänkandena om mjölk uttryckte jag mitt stöd för kommissionens förslag, eftersom jag menar att de är steg i rätt riktning.

Överregleringen av marknaden för konsumtionsmjölk och mjölkprodukter i EU är både onödig och vettlös och drabbar både konsumenter och producenter. Det är därför helt i sin ordning att de gällande bestämmelserna liberaliseras. Det är berömvärt att andra kategorier konsumtionsmjölk med annan fetthalt tillåts vid sidan av de tre befintliga kategorierna. Detta innebär större valfrihet för både konsumenter och producenter. En sådan utveckling kan bara välkomnas.

Kommissionen bör i själva verket aktivt fullfölja liberaliseringen av marknaden för konsumtionsmjölk, eftersom det befintliga systemet med mjölkkvoter är föråldrat och inte fyller någon funktion. Det finns inget skäl att fortsätta utdöma böter för producenter som framställer stora mängder mjölk. Nu när efterfrågan på mjölk och konsumtionsmjölkprodukter ökar i hela världen framstår mjölkkvoterna tydligt som ett hinder för mjölkindustrins utveckling i EU.

  Liam Aylward (UEN), skriftlig. − (EN) Mjölksektorn är på frammarsch för närvarande, och det skapar stor optimism bland mjölkbönderna i EU. Efterfrågan på mejeriprodukter har ökat i Asien, produktionen minskar i EU och mer mark används för produktion av biobränslen i USA, och allt detta driver upp priset på mejeriprodukter till rekordnivåer.

Som en ledamot som företräder Irlands landsbygd här i parlamentet gläder det mig att mjölkbönderna får ett välförtjänt andrum, även om produktionskostnaderna fortsätter att öka, vilket gör det svårare för mjölkbönderna, särskilt de mindre, att överleva.

En ändring i marknadsstyrningsmekanismerna leder till instabilitet. Enligt planerna ska mjölkkvoterna avskaffas till 2015, och det är därför nödvändigt att vidta åtgärder för att utjämna instabiliteten på marknaden. Man vet inte hur producenterna kommer att reagera. En ökning av mjölkproduktionen kommer att leda till prissänkningar. De skyddsmekanismer som är tillåtna enligt Världshandelsorganisationen (WTO) kommer att vara avgörande för stabiliteten.

För närvarande är exportersättningarna nolltaxerade eftersom de globala mjölkmarknaderna är starka. Vi måste se till att exportersättningarna behålls som en mekanism som eventuellt kan införas vid en senare tidpunkt.

Förändringar är oundvikliga inom mejerisektorn, men övergången måste styras väl för att vi ska kunna ge EU-jordbrukarna en stabil och ljus framtid.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Vi instämmer med hållningen i betänkandet att det är viktigt att genomföra en främst kvalitativ förbättring av skolmjölkssystemet. Vi beklagar dock att systemet i sin nuvarande form med den ledningsfilosofi som tillämpas och de resurser det i dag tilldelas i många fall har blivit en anledning att sluta dricka mjölk, eftersom de produkter som erbjuds är av dålig kvalitet och inte faller högstadieeleverna i smaken.

Vi håller därför med om att fler produkter bör omfattas av programmet, både för att öka utbudet och med hänsyn till näringsmässiga överväganden och rationalisering i kosthänseende. Vi måste dock minnas att vi snarast måste lösa enkla frågor som avsaknaden av kylnät, som gör att skolor och många portugisiska elever inte har tillgång till annat än UHT-mjölk.

Näringsvärdet hos mjölk är välkänt, och vi vet att vi måste uppmuntra folk att dricka mjölk. Men för att göra det möjligt krävs stöd för produktion av kvalitetsmjölk, och här är de oräkneliga småbesättningarna av avgörande betydelse. Det är främst familjegårdar som genom lågintensiv mjölkproduktion håller landsbygdssamhällena levande och landsbygden befolkad.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Betänkandena om mjölkprodukter från jordbruksutskottet har ett blandat innehåll. Junilistan stödjer kommissionen i att det skall bli tillåtet att producera och saluföra konsumtionsmjölk som inte underordnas någon av de tre kategorier som för närvarande gäller. En sådan liberalisering är bra och underlättar för Sverige som, sedan 1995, haft problem med sin anpassning av svenska traditioner till EU:s stelbenta regler, när det gäller mjölkprodukter.

De andra två mjölkärendena bygger på EU:s gemensamma jordbrukspolitik och avvisas av Junilistan. Mjölkproduktionen bör vara en fråga för den fria marknaden, under sedvanlig livsmedelskontroll av folkhälsoskäl.

Jordbruksutskottets ändringsförslag vad gäller betänkandet (A6-0283/2007) om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter är rent av absurda. De föreslår att budgetbesparingar som görs skall omfördelas inom mjölksektorn och att ett mjölkfondstruktureringsprogram bör inrättas, att bidrag skall ges till dem som inom mjölksektorn är utsatta för ökad marknadsliberalisering, till att förstärka säljfrämjande åtgärder och reklam för mjölk samt till stöd till mjölkproduktion i bergsområden och för att främja skolmjölkssystemet.

Vi är starkt emot dessa förslag. Junilistan konstaterar att det är tur att inte Europaparlamentet har medbeslutande i EU:s jordbrukspolitik, ty då skulle unionen hamna i en fälla av protektionism och tunga subventioner till samtliga olika grupper inom jordbruksnäringen.

  Christel Schaldemose (PSE), skriftlig. − (DA) De danska ledamöterna i socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet – Poul Nyrup Rasmussen, Britta Thomsen, Christel Schaldemose, Dan Jørgensen och Ole Christensen – har röstat mot både kommissionens förslag och parlamentets ändringsförslag. Som delegationen ser det är en reform av skolmjölkssystemet nödvändig, men förslaget är inte tillräckligt långtgående. Delegationen anser att stödet för mjölk med hög fetthalt bör avskaffas helt och hållet, medan hälsosam mjölk bör få det största stödet.

Delegationen vill dock betona sitt stöd för reformen av EU:s jordbruksstöd i riktning mot en ökad marknadsorientering, och EU:s jordbrukspolitik bör kopplas till bl.a. miljöpolitiken och folkhälsoinitiativ.

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. − (EN) För att säkra parlamentets integritet måste alla ledamöter som har ett finansiellt intresse i mejerisektorn inlämna en intresseförklaring vid omröstningarna.

- Resolution: B6-0267/2007

  Hubert Pirker (PPE-DE). − (DE) Herr talman! Jag röstade för denna resolution, eftersom jag anser att det kommer en tid när vi måste se över denna åtgärd och bedöma om den verkligen är ändamålsenlig och effektiv. Om den inte är effektiv måste vi avskaffa den, och om den bara till viss del är effektiv och ändamålsenlig måste lämpliga ändringar göras. Vi bör dock under alla omständigheter sträva mot ett standardiserat genomförande – dvs. enhetliga kontroller – så att vi en gång för alla får ett slut på all irritation vi i dag upplever på flygplatser.

  John Attard-Montalto (PSE). – (MT) Jag vill påpeka att vi inte får kompromissa i säkerhetsfrågor. Vi måste inse att begränsningarna när det gäller vätskor som får medföras på flygplan visserligen är en olägenhet – visst är det irriterande att tvingas kasta bort det man har med sig – men å andra sidan är säkerheten viktigast. Det är bäst att vara på den säkra sidan.

Om de brittiska säkerhetstjänsterna säger att det fortfarande finns ett hot så finns det fortfarande ett hot. Vi får inte kompromissa, och därför måste vi vara mycket försiktiga när vi antar resolutioner och godkänner förslag på det här området, så att vi inte på något sätt framstår som svaga eller halvhjärtade i vår inställning.

  Zita Pleštinská (PPE-DE). - (SK) Under mina regelbundna tjänsteresor bevittnar jag på europeiska flygplatser irriterande svårigheter för passagerare som har vätskor i handbagaget. Passagerare måste göra sig av med sitt smink. Lyckligtvis kan de orka dricka ur en halvlitersflaska med mineralvatten, men rakvatten eller schampo som överskrider den tillåtna mängden hamnar i en behållare för ändamålet.

Passagerare ser de stränga flygplatskontrollerna som ett brott mot sina rättigheter. De vet inte varför de utsätts för detta och blir arga på EU, med dess byråkratiska regler. De flyger av en annan anledning och förstår därför inte varför de måste göra sig av med grundläggande hygienprodukter. Personalen har inte heller tid eller lust att förklara att de strikta kontroller som tillämpas är en åtgärd som är motiverad för att förhindra terrorism.

Jag röstade för resolutionsförslaget, som går ut på att de kontroversiella åtgärder som drabbar flygpassagerare avskaffas, samtidigt som man betonar vikten av studier för att finna effektiva verktyg för att upptäcka explosiva ämnen i vätskor. Jag anser att kommissionen bör genomföra en ingående granskning av förbudet mot att medföra vätskor ombord på flygplan och, om inga nya omständigheter framkommer, avskaffa denna kontroversiella bestämmelse.

  Gerard Batten, Derek Roland Clark, Nigel Farage, John Whittaker och Thomas Wise (IND/DEM), skriftlig. − (EN) Även om det är en principsak för UKIP att stödja alla åtgärder för att upphäva EU-lagstiftning är detta en nationell säkerhetsfråga, och därför kan partiet inte stödja en åtgärd som kan leda till att flygpassagerare och flygbesättningar utsätts för risker. Precis som den brittiska regeringen har förklarat förblir terrorismen ett allvarligt och fortsatt hot.

  Graham Booth (IND/DEM), skriftlig. − (EN) Även om det är en principsak för UKIP att stödja alla åtgärder för att upphäva EU-lagstiftning är detta en nationell säkerhetsfråga, och därför kan partiet inte stödja en åtgärd som kan leda till att flygpassagerare och flygbesättningar utsätts för risker. Precis som den brittiska regeringen har förklarat förblir terrorismen ett allvarligt och fortsatt hot.

Den brittiska regeringens åsikt:

Den brittiska regeringen välkomnar att utskottet för transport och turism i sin resolution konstaterar att det krävs en hög säkerhet inom flyget i EU. Terrorismen förblir ett allvarligt och fortsatt hot. Det är för närvarande opraktiskt att testa mer än en liten andel av de flytande vätskor som passagerarna vill ha med sig ombord. Provisoriska kontroller, det pågående arbetet för att ta fram en mer praktisk teknisk lösning är för närvarande det enda sättet att garantera passagerarnas säkerhet på lämpligt sätt.

  Glyn Ford (PSE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för denna resolution, framför allt för att den innehåller ett krav på att en översyn ska göras för att undersöka om förordning (EG) nr 1546/2006 (medförande av vätskor ombord på flygplan) är effektiv och rimlig. Det som jag anser vara mest absurt är att jag kan flyga in i EU med tullfria vätskor – alkohol, parfym eller livsmedel som är köpt utanför EU – men om jag skulle byta till ett annat flygplan inom EU kommer dessa vätskor att beslagtas av myndigheterna.

Har inte kommissionen tänkt på att terroristerna förmodligen känner till förordningen bättre än ert exempel på en genomsnittlig flygpassagerare och att de följaktligen kommer att agera därefter? Detta innebär dessutom att säkerheten på alla flygplatser utanför EU är sämre än på den sämsta EU-flygplatsen. Som en van flygresenär finner jag detta svårt, om inte omöjligt, att tro.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) När det gäller förordningen om begränsningar för medförande av vätskor på flygplan anser jag att antagandet av det ändringsförslag – som också lades fram av vår politiska grupp – där kommissionen ”uppmanas” att upphäva förordningen, är positivt, eftersom det aldrig funnits några bevis för att den är effektiv i säkerhetshänseende. Inte heller har någon uttömmande offentlig rapport med avgörande uppgifter lagts fram, såsom utlovats. Dessutom betonas det att kommissionen, om den har för avsikt att lägga fram en förordning av det här slaget i framtiden, först måste komma med en rapport som visar att en sådan åtgärd kommer att vara effektiv.

Jag vill framhålla att kommissionen, trots att den nuvarande förordningen tillämpas, inte ens har offentliggjort eller gett allmänheten tillgång till en specifik redogörelse för de förbud och restriktioner de kan komma att omfattas av, en förteckning över undantag från reglerna eller skälen till åtgärden. Inte heller har kommissionen sett till att flygpassagerare får fullständig och korrekt information om sina rättigheter, särskilt när det gäller fall av maktmissbruk i samband med tillämpning av säkerhetsföreskrifterna.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Jag stöder initiativet att se över den nuvarande lagstiftningen om begränsningar av mängden flytande vätskor som flygpassagerare får ta med sig ombord på flygplan inom EU. Jag röstade för resolutionen, där kommissionen uppmanas att se över begräsningarna och försäkra sig om att de är proportionerliga till alla risker.

Vi behöver realistiska restriktioner som står i proportion till det potentiella hotet. Vi måste alla ta behovet att skydda oss mot terroristhot på mycket stort allvar, men vårt svar måste vara proportionerligt och motiverat.

Det råder oro över alla partigränser om att de begränsningar som för närvarande har införts av kommissionen är oproportionerligt kostsamma och splittrande. Jag vill att situationen ses över på nytt, och om kommissionen vill behålla begränsningarna måste den tydligt motivera exakt varför de behövs.

  Timothy Kirkhope (PPE-DE), skriftlig. − (EN) De brittiska konservativa stöder helhjärtat en översyn av förordningen om vilka vätskor som passagerare får och inte får ta med sig ombord på flygplan. Resolutionen har tillämpats på olika sätt inom EU, vilket har gett upphov till inkonsekvenser och uppenbara orättvisor, och denna aspekt måste behandlas som ett mycket brådskande ärende vid en eventuell översyn. Vi anser emellertid inte att det är rätt att begära att förordningen ska upphävas i det här skedet, eftersom det är en principsak att inte uttala sig för tidigt om resultatet av en expertgranskning och eftersom skyddet av allmänheten är viktigare än allt annat.

  Roger Knapman (IND/DEM), skriftlig. − (EN) UKIP stöder alla åtgärder för att upphäva EU-lagstiftning. Detta är emellertid en särskild åtgärd om skulle leda till att flygpassagerare och flygbesättningar utsätts för risker, och därför kan vi inte stödja den.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag röstade mot denna resolution, vars syfte är att upphäva den förordning som infördes förra året om begränsningar av flytande vätskor ombord på flygplan. Jag är oroad över att de brittiska liberala och gröna Europaparlamentsledamöterna nu har öppnat för möjligheten att upphäva denna förordning, trots att både säkerhetstjänsterna och transportministeriet starkt rekommenderar att lagstiftningen behålls. Jag håller med om att förordningen bör ses över regelbundet, men det är både förhastat och farligt att upphäva lagstiftningen just nu.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Jag menar att hotet mot luftfarten är reellt och att riskerna är enorma. Därför anser jag att olägenheterna för passagerarna står i proportion till vad vi vill skydda och att det inte alls handlar om någon kränkning av rättigheter, friheter eller garantier utan endast om en teknisk åtgärd som har visat sig vara effektiv. Som jag ser det går Europaparlamentet därför alltför snabbt fram och för långt när man begär att förordningen om medförande av vätskor på flygplan inte ska tillämpas om inte nya belägg läggs fram till stöd för tillämpningen.

Försiktighetsprincipen säger oss att det är bättre att drabbas av en del lindriga olägenheter än av en katastrof. Enligt säkerhetsprincipen bör vi inte underlätta saker och ting om vi inte är säkra på vilka risker det innebär.

Jag röstade därför mot resolutionsförslaget om åtgärder för att genomföra gemensamma grundläggande standarder avseende luftfartsskydd (medförande av vätskor ombord på flygplan).

  Frédérique Ries (ALDE), skriftlig. – (FR) Vid en tidpunkt när många semesterfirare är på väg tillbaka till arbetet är det värt att fundera över en del av säkerhetsföreskrifterna på flygplan och flygplatser.

Jag vill erinra om att över 16 miljoner passagerare passerar Bryssels nationella flygplats varje år, och sedan november förra året har de omfattats av ett förbud mot att medföra vätskor i handbagaget.

Som jag ser det är det inte fråga om att äventyra säkerheten. Många passagerare har emellertid klagat på hur förbudet verkställs på olika europeiska flygplatser. På en del flygplatser får produkter som köpts på flygplatsen medföras i handbagaget, medan det är förbjudet på andra.

Dessutom är det svårt att påtvinga passagerarna en sådan här åtgärd om det inte finns ovedersägliga bevis för dess mervärde i säkerhetshänseende, och så verkar inte vara fallet.

Jag tycker därför att det verkar rimligt att be kommissionen att lägga fram belägg för åtgärdens värde och, om det bevisas att den har ett värde, att införa bestämmelser om enhetlig och fullständigt öppen tillämpning. På så sätt får passagerarna äntligen veta vad som gäller.

  Peter Skinner (PSE), skriftlig. − (EN) Jag röstade mot detta betänkande eftersom det är viktigt att förordningen inte upphävs, även om det är vettigt att se över åtgärdernas konsekvenser. De passagerare som reser igenom EU-flygplatser som Gatwick i min region blir ofta förvirrade och upprörda över hur bestämmelserna tillämpas. Detta gäller särskilt att passagerarna förväntas lämna ifrån sig de ”tullfria” vätskor som de har köpt på en annan flygplats till de myndigheter som kontrollerar handbagaget. Problemet verkar röra flygpassagerare i transit som köper dessa varor på ”transitflygplatsen” och sedan försöker passera säkerhetskontrollen för att flyga vidare. Jag motsätter mig ett fullständigt upphävande eftersom det fortfarande finns berättigade säkerhetsintressen, och detta måste vara vår främsta prioritering. Det finns även andra alternativ än att bara upphäva förordningen, som skulle kunna underlätta för passagerarna samtidigt som säkerheten upprätthålls.

  Geoffrey Van Orden (PPE-DE), skriftlig. − (EN) De nuvarande kortsynta säkerhetsåtgärderna för flygplatser och flygplan är en beklaglig och ständig påminnelse om terrorismen. Åtgärderna inger inte allmänheten förtroende. Det måste finnas säkerhetskontroller – både i de utrymmen där allmänheten får vistas och innanför säkerhetskontrollerna. Men kontrollerna måste vara förnuftiga och flexibla. Framför allt bör de utformas på ett mer effektivt sätt. Detta innebär att man måste ”profilera” ett nyckelbudskap, vilket undviks av rädsla för anklagelser om diskriminering.

Det är underligt att det är kommissionens uppgift att ge grönt ljus för nya säkerhetsåtgärder för EU:s flygplatser. EU-ländernas regeringar bör samordna sitt svar – men detta får inte vara en ursäkt för att utöka kommissionens befogenheter till att omfatta nya områden. Den brittiska regeringen måste absolut motstå eventuella ytterligare försök att upphäva vårt nationella veto om rättsliga frågor och övervakningsfrågor. Internationella luftfartsorganisationen (ICAO) är med sin globala räckvidd det lämpliga organet för att garantera att flygplatserna runtom i världen uppfyller säkerhetskraven. Vi lade ned våra röster om resolutionen.

- Betänkande: Ayala Sender (A6-0286/2007)

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för betänkandet av min kollega Inès Ayala Sender med anledning av kommissionens meddelande om godslogistik i Europa och hållbar rörlighet. Vi ser fram emot kommissionens rapport om en handlingsplan för godslogistik under hösten 2007. När det gäller frågan om logistik börjar det dock bli bråttom att inleda debatten om den långtgående EU-politiken för territoriell utveckling, grundad främst på finansiering av infrastruktur (motorvägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, ny teknik, satelliter etc.) med utnyttjande av den hävstångseffekt som fås genom upplåning. Det kan t.ex. handla om ett ökat utnyttjande av Europeiska investeringsbanken (EIB), vilket skulle kunna frigöra en investeringspotential på nästan 1 000 miljarder euro på tio år, offentlig-privata partnerskap osv. En ambitiös EU-politik för territoriell utveckling grundad på stora investeringar kommer att vara en förutsättning för att logistikoperatörer ska kunna göra sitt arbete ordentligt till lägsta möjliga kostnad och med respekt för miljön.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Det finns goda skäl att samarbeta för att uppnå väl fungerande transporter mellan medlemsstaterna, i syfte att främja den inre marknaden. Vi ifrågasätter dock flera enskilda punkter i det aktuella betänkandet. Vi delar inte uppfattningen att den gemensamma transportpolitiken är underfinansierad och att EU bör skjuta till ytterligare resurser till detta område. Vi ifrågasätter behovet av gemensamma utbildningsstandarder för den personal som arbetar med transport och logistik, då vi har fullt förtroende för respektive medlemsstats förmåga att handha detta område på ett tillfredsställande sätt. Vi anser avslutningsvis att medlemsstaterna självständigt skall avgöra om fordon med en lastkapacitet på 60 ton skall tillåtas eller inte. Vi har utifrån ovanstående kritik valt att rösta nej till det aktuella betänkandet.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Många andra aspekter förtjänar visserligen att nämnas i samband med detta betänkande, men vi vill i denna röstförklaring påpeka att vi inte förstår varför vårt ändringsförslag om att ta med de yttre randområdena, t.ex. Azorerna och Madeira, i prioriteringarna för godslogistiken i de olika EU-länderna, förkastades.

I våra ändringsförslag, som förkastades, betonades

- den strategiska betydelsen av allmännyttiga tjänster och deras bidrag till den offentliga sektorn när det gäller att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, och kritik mot politik som innebär att statens roll som leverantör av allmännyttiga tjänster ifrågasätts,

- den stimulerande effekten av offentliga investeringar som samfinansieras av strukturfonderna inom ramen för sammanhållningspolitiken, och som drar till sig privata investeringar och möjligheten att utnyttja EU-medel för att finansiera privata investeringar om en offentlig finansieringsstrategi saknas.

Betydelsen av förkastandet är desto större eftersom det i betänkandet konstateras att logistik först och främst är en företagsrelaterad verksamhet men att myndigheterna emellertid kan bistå genom att underlätta logistikarbetet och uppmanas till spridning av bästa praxis för finansieringen av logistik, till exempel olika initiativ för utnyttjande av offentlig-privat samfinansiering.

Ett råd ...

  Dieter-Lebrecht Koch (PPE-DE), skriftlig. − (DE) Jag röstade för detta direktiv framför allt för att det bidrar till att öka allmänhetens medvetenhet om transportsektorn. Godslogistik är ju faktiskt en avgörande faktor för utvecklingen av den ekonomiska tillväxten, konkurrenskraften och livskvaliteten i EU, och för att minska miljöpåverkan.

Jag anser dock att formuleringarna om att tillåta ”megaliners” är olämpliga i detta direktiv, eftersom de är kortsiktiga och därmed inte tillräckligt långtgående. Jag röstade för direktivet endast med förhoppningen att kommissionen ska ta upp frågan inom den närmaste framtiden och reglera det området separat, varvid både säkerhets-, miljö-, transport- och logistikaspekter måste beaktas. De senaste forskningsrönen måste utnyttjas, liksom politikernas möjligheter att fastställa strikta ramar för användning av sådana fordon. Dessa skulle kunna innefatta bestämmelser om användning av förarassistanssystem som bromsassistans, avåkningsvarnare, adaptiva farthållare och kameraövervakning, eller föreskrifter om styraxlar och fördelning av drivkraften över flera hjul. Slutligen får vi inte automatiskt förknippa begreppet ”megaliner” med en högsta tillåtna vikt på 60 ton. Det bör beaktas att megaliners med en högsta tillåtna vikt på 44 ton faktiskt bidrar till att minska trängseln på vägarna och medför enorma fördelar för ekonomin, transportsektorn och miljön utan att skada järnvägarna, som inte ens kan absorbera den ökande efterfrågan på transporttjänster.

  Robert Navarro (PSE), skriftlig. – (FR) Även om jag gläder mig mycket åt antagandet av Inès Ayala Senders initiativbetänkande om logistik, där vikten av sammodalitet för renare och mer hållbara transporter betonas, kan jag bara beklaga antagandet av punkt 21, som jag röstade mot redan i utskottet för transport och turism.

Jag röstade mot punkt 21 eftersom fordon med en lastkapacitet på 60 ton, för vilka dörren just öppnats genom den punkten, är skadliga för miljön och för de som använder våra vägar, som inte är avsedda att bära så stor last. Vägtransportlobbyns argument är vilseledande: eftersom lastkapaciteten hos dagens tunga lastfordon redan är underutnyttjad är den minskning av avgasföroreningarna som man försöker lura oss med genom att säga ”färre fordon för mer transporterat gods” ett trick. När det gäller dessa långtradares effekter på vår infrastruktur är det i slutändan skattebetalarna som kommer att drabbas, eftersom kostnaderna för reparation av vägbeläggning kommer att stiga i höjden.

När det gäller trafiksäkerheten, slutligen, utgör dessa monster på våra vägar bara genom sin storlek en fara för alla andra användare, förutom riskerna till följd av skador på infrastrukturen.

  Brian Simpson (PSE), skriftlig. − (EN) Även om jag kommer att stödja betänkandet av Inés Ayala Sender, eftersom det innehåller ett antal bra och konstruktiva förslag om den tekniska sidan av godslogistik, finns det några aspekter som jag finner oroande.

En sak som bekymrar mig är möjligheten att införa fordon med en lastkapacitet på 60 ton inom EU. Jag anser att detta koncept är omdömeslöst och olämpligt vid en tidpunkt då det går dåligt för järnvägsgodstransporten. Eftersom de nationella infrastrukturerna inte tål belastningen av fordon med en lastkapacitet på 60 ton verkar det tokigt att gå ifrån de nuvarande viktbegränsningarna. Jag är medveten om att vissa länder redan har fordon med en lastkapacitet på 60 ton, och därför är det rätt att låta medlemsstaterna själva bestämma vilka nationella viktbegränsningar de vill ha. Detta får emellertid inte uppfattas som att man ger grönt ljus till fordon med en lastkapacitet på 60 ton per se, och det bör inte heller tolkas som att detta är ett första steg mot att införa sådana fordon.

Inés Ayala Senders utmärkta betänkande har tyvärr behandlats orättvist eftersom ledamöterna och medierna endast har betonat en del av det – nämligen fordon med en lastkapacitet på 60 ton. Det är följaktligen viktigt att upprepa att medlemsstaterna inte kommer att vara tvungna att införa dessa fordon i sina nationella nät.

  Andrzej Jan Szejna (PSE), skriftlig. − (PL) Jag röstar för Inés Ayala Senders betänkande om godslogistik i Europa – nyckeln till hållbar rörlighet.

Inés Ayala Sender har lagt fram ett utmärkt betänkande med en ingående analys av denna viktiga fråga. Utan en effektiv logistiksektor kan vi inte nå våra mål för tillväxt, sysselsättning och ökad attraktionskraft hos EU för investerare och arbetsgivare – dvs. hörnstenarna i Lissabonstrategin. Logistik är en viktig faktor för EU:s utveckling och dess konkurrenskraft på den internationella arenan. Logistikverksamheten utgör totalt 13 procent av BNP i EU.

Vi måste också komma ihåg vilken oerhörd betydelse kloka logistiklösningar har för att begränsa miljöföroreningarna och minska energiförbrukningen.

Jag anser att vi bör stödja detta betänkande, vars syfte är att bidra till utformningen av en handlingsplan för logistik på EU-nivå.

- Resolution: B6-0322/2007

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för resolutionsförslaget från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, där det förklaras att det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures) bör bli en viktig kommunikationsplattform på den europeiska arbetsmarknaden och en kontaktpunkt för geografisk och yrkesmässig rörlighet för arbetstagare. Målet bör vara att undanröja hinder, särskilt när det gäller arbetsrelaterade socialförsäkringsfrågor, och öka arbetstagarnas kunskap om sina individuella rättigheter. Geografisk och yrkesmässig rörlighet är nödvändigt för att den förnyade Lissabonstrategin ska lyckas och, mer allmänt, för att den inre marknaden ska fungera med utgångspunkt i den sociala marknadsekonomin. Detta är en viktig utmaning för införandet av ”flexicurity” i samband med anställning, dvs. metoder som ger ökad flexibilitet i förvaltningen av mänskliga resurser, samtidigt som våra medborgare får den anställningstrygghet de förväntar sig.

  Françoise Castex (PSE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för resolutionen om Eures verksamhetsrapport 2004–2005 och Eures bidrag till en gemensam europeisk arbetsmarknad.

Jag anser att geografisk och yrkesmässig rörlighet är nödvändigt för att den förnyade Lissabonstrategin ska lyckas.

I detta avseende anser jag att kommissionen ytterligare bör främja geografisk och yrkesmässig rörlighet för arbetstagare genom den utökade budgetposten för 2007 för att stödja projekt rörande rekrytering över gränserna och gränsöverskridande partnerskap.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Eures-nätverket framställs som en möjlig kommunikationsplattform på den europeiska arbetsmarknaden, dvs. en faktor som kan bidra till att främja geografisk och yrkesmässig rörlighet för arbetstagare. Det bör också bidra till att åtgärda den nuvarande bristen på information, så att vi kan undvika de fasansfulla situationer som drabbar arbetstagare i de länder dit de måste åka för att arbeta, oftast på grund av arbetslöshet i hemlandet, som i fallet med portugisiska arbetstagare.

Vi måste förbättra informationen om socialförsäkringar och arbetstagarnas rättigheter i fråga om semester, lön, sjukförmåner, bostadsförmåner och utbildningsförmåner. Vi måste se till att rättigheterna för arbetstagare som beger sig till andra länder än sitt hemland för att arbeta erkänns och upprätthålls. En allvarlig fråga som måste tas upp är avsaknaden av kontroller. Det är väl känt att arbetstagare ofta tvingas arbeta långa pass, utan ordentliga bostäder eller ens något anställningsavtal, och får mycket mindre betalt än vad man ursprungligen enats om.

Vi måste ta itu med dessa frågor om vi ska åstadkomma problemfri rörlighet för arbetstagarna.

- Betänkande: Foglietta (A6-0303/2007)

  Zuzana Roithová (PPE-DE). - (CS) Jag stödde detta betänkande, vars målsättning är att bidra till en minskning av överdriven och skadlig alkoholkonsumtion. Jag stöder också nollpromillegränsen, men endast för yrkesförare.

Jag är emot en godtycklig tillämpning av varningsmärkning, eftersom jag ser det som till intet förpliktande och anser att det ligger utanför EU:s behörighet. Jag menar att det är de nationella parlamentens ansvar att införa sådana åtgärder, som inte får tillämpas godtyckligt och inte får vara populistiska eller till intet förpliktande utan bör syfta till att informera särskilda riskgrupper som kan ta skada av en överdriven alkoholkonsumtion.

  Erna Hennicot-Schoepges (PPE-DE). – (FR) Herr talman! Alessandro Fogliettas initiativbetänkande har framkallat kommentarer som skulle kunna tolkas som att alla ledamöter i gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater underskattar det allvarliga problemet med alkoholism. Jag kan inte ställa mig bakom den nonchalans med vilken man döljer problemen med alkoholberoende, och därmed böjer sig för producenterna av alkoholhaltiga drycker och deras lobby. Skyddet av unga är viktigare än så, liksom behandlingen av alkoholism som en allvarlig sjukdom som drabbar alla i den berörda personens närhet. Detta initiativbetänkande kommer i slutändan inte på något sätt att förändra den rådande situationen.

  Jan Andersson, Göran Färm, Anna Hedh och Inger Segelström (PSE), skriftlig. − Vi har valt att stödja betänkandet i slutomröstningen. Vi hade dock gärna sett att skrivningarna rörande märkning av spritflaskor och riskerna med kvinnors alkoholkonsumtion under graviditet varit starkare. Det är beklagligt att parlamentet inte kunde stödja de ändringsförslag och de stycken i den befintliga texten inför plenum som syftade till detta.

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för Alessandro Fogliettas initiativbetänkande om en EU-strategi för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna. Kommissionen gjorde rätt som offentliggjorde ett meddelande om riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion och dess skadliga effekter för hälsan. Jag stöder rekommendationerna, förutsatt att de inte undergräver subsidiaritetsprincipen, om att skapa övergripande mål för att minska skadeverkningarna av en riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion i medlemsstaterna, särskilt bland utsatt sociala grupper som barn, ungdomar och gravida kvinnor. Jag är glad över att parlamentsledamöterna i sin vishet erkänner att konsumtion av alkoholhaltiga drycker kan betraktas som en del av det europeiska kulturarvet och den europeiska livsstilen och att låg alkoholkonsumtion (10 g per dag) i vissa fall kan bidra till att förebygga vissa sjukdomar.

  Liam Aylward (UEN), skriftlig. − (EN) Efter tobak och högt blodtryck är alkoholmissbruk den tredje största orsaken till ohälsa och för tidig död i EU, och kostar miljoner för våra sjuk- och hälsovårdssystem. Trafikolyckor i samband med alkoholkonsumtion fortsätter att kräva liv och störningarna av den allmänna ordningen och alkoholkonsumtionen bland minderåriga ökar i hela EU.

Det mest effektiva verktyget för att minska alkoholrelaterade skador är en verklig medvetenhet kombinerat med genomdrivande av åtgärder på detta område. Verklig uppfostran i hemmet och informationskampanjer i skolan från lågstadienivå är ytterst viktiga aspekter.

Både kvinnor och män bör informeras bättre om riskerna med alkoholkonsumtion under graviditeten och särskilt om FASD (Foetal Alcohol Spectrum Disorders), och jag stöder betänkandets ursprungliga formulering om lämpliga varningstexter på alkoholhaltiga drycker, som kan förhindra att kvinnor dricker alkohol före och under graviditeten. Jag uppmanar den irländska regeringen att överväga obligatorisk märkning av alkoholhaltiga drycker för att inrikta sig på detta syndrom.

Jag är mycket positivt inställd till att kommissionen uppmanas att vidta åtgärder för att underlätta en oberoende undersökning av hur innovativa kommunikationsmedel, inklusive märkning, har fungerat för att minska riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion.

  Jens-Peter Bonde (IND/DEM), skriftlig. – (DA) Junirörelsen stöder varningsmärkning av alkoholhaltiga drycker. När dessa förslag kommer tillbaka till parlamentet kommer vi att arbeta för minimiregler om märkning, så att medlemsstaterna kan lagstifta i enlighet med försiktighetsprincipen.

  Françoise Castex (PSE), skriftlig. – (FR) Som jag ser det börjar problemen i samband med alkoholmissbruk anta oroväckande proportioner i alla EU:s medlemsstater.

Vid sidan av det traditionella sällskapsdrickandet av alkohol, som varierar mellan regioner och medlemsstater, måste man komma ihåg att regelbunden, överdriven alkoholkonsumtion har en skadlig inverkan på hälsan och allvarliga, direkta konsekvenser som trafikolyckor och antisocialt beteende.

Vi måste därför snarast erinra alkoholproducenter och distributörer om deras ansvar, be aktörerna inom sektorn om nödvändigt stöd, engagera skolor och familjer, gå ut med ett budskap som kan ge ungdomarna positiva förebilder samt öka medvetenheten om riskerna för de mest utsatta samhällsgrupperna.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Man går inte in på detaljer i betänkandet, utan snuddar bara vid den centrala frågan om de bakomliggande orsakerna till alkoholmissbruk. Det har därför nackdelen med vad vi skulle kunna kalla ett kognitivt/repressivt synsätt grundat på en bedömning av balansen mellan risk, hot och straff.

Man bör minnas att alla beroendeframkallande droger och allt beroende har sina egna särdrag. I betänkandet nämns behovet av att dra effektiva slutsatser på grundval av insamlade uppgifter, men man tycks slå in på en väg som leder till slutsatser som är givna på förhand.

Innan vi tar itu med den stora frågan om alkohol på arbetsplatsen borde vi framhålla den avgörande betydelse som förebilder kan spela för att forma ungdomars värderingar och attityder. Till och med arbetshälsa, som borde spela en central roll för förebyggande och behandlingsrekommendationer, ses som en förlängning av arbetsgivarens repressiva/exploaterande arm i stället för en oberoende mekanism för att förhindra hälsoproblem och främja hälsa.

Det bör inrättas en budgetpost för att finansiera program till stöd för arbetstagare som lider av stress på arbetsplatsen, för stor arbetsbörda, arbetslöshet och osäkerhet kring anställningsförhållandet, i syfte att identifiera och behandla alkoholberoende, förbättra arbetsförhållandena, förebygga sjukdomar och främja hälsa.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Junilistan har valt att rösta nej till detta betänkande och till flera av ändringsförslagen. Alkoholpolitiken måste vara nationell till sin karaktär och skall därför inte utformas på EU-nivå. Varje medlemsstat har sin specifika dryckeskultur som dess medborgare måste utgå från i arbetet för att minska alkoholskadorna.

Internationella framsteg sker på detta område, liksom på nästan alla andra, genom att länder söker sig fram längs olika vägar. Genom att dra lärdom från andra länders erfarenheter kan sedan varje land utveckla sin egen alkoholstrategi på bästa möjliga sätt. Sådan institutionell konkurrens mellan länder är förklaringen till de europeiska ländernas historiska framgångar på nästan alla områden. Parlamentet skall inte hindra denna konkurrens genom att driva fram en likriktning på EU-nivå.

  Françoise Grossetête (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för detta betänkande, som innehåller ett antal konkreta förslag för att förhindra alkoholmissbruk bland utsatta grupper som ungdomar och gravida kvinnor.

Betänkandet går inte ut på att demonisera en måttlig konsumtion av vin (utom just när det gäller gravida kvinnor), vilket ingår i vår kultur och våra traditioner, utan handlar om alkoholmissbruk.

Jag är också glad över de föreslagna åtgärderna för att ge gravida kvinnor mer information om de risker som är förknippade med alkoholkonsumtion under graviditeten.

Alkohol, även i små mängder, är skadligt för fostret. Ansiktsabnormaliteter, mikrocefali, neurologiska problem med agitation, beteendestörningar, kognitiva problem eller till och med förståndshandikapp – detta är några av riskerna för barnet.

Slutligen är jag nöjd med förslaget om att ge gravida kvinnor lämplig information genom sjukvården.

  Astrid Lulling (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Vi vill alla bekämpa riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion, särskilt bland ungdomar, där den senaste excessen på modet är vad tyskarna kallar Koma-Saufen, en lättbegriplig term i mitt hemland.

Jag erkänner EU:s behörighet när det gäller att hantera folkhälsoproblem och den roll unionen spelar för att främja utbyte av information och bästa praxis mellan medlemsstaterna.

I resolutionen framhålls tyvärr bara alkoholens skadliga effekter och inte fördelarna med en måttlig konsumtion. Det är faktiskt vetenskapligt bevisat att en måttlig konsumtion av vin kan förebygga kardiovaskulära sjukdomar, cancer och demens. Men märkning med denna värdefulla information är förbjuden enligt EU-reglerna.

Varför ska vi varna kvinnor före och under graviditeten men bortse från följderna av alkoholism hos de män som är fäder? Varför ska vi rekommendera högre skatt på alkoholhaltiga drycker när det står klart att alkoholismen är värst i länder med mycket höga skatter?

Jag vill betona att det inte kan bli tal om att på EU-nivå fastställa gränser för blodets alkoholkoncentration för alla förare. Nolltolerans för förare som begår förseelser, oavsett om de är nattonyktra eller inte, skulle vara ett effektivare sätt att åtgärda det ökande antalet offer för trafikolyckor.

  Mairead McGuinness (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för detta betänkande och välkomnar den ändring som har infogats i punkt 16, som jag röstade för, för att betona de skadliga effekterna av alkoholkonsumtion under graviditeten.

För närvarande kan medlemsstaterna använda märkning för att informera konsumenterna om de potentiella skadliga effekterna av alkoholkonsumtion, och detta är något som den irländska regeringen verkligen bör överväga. Det enda sättet att åstadkomma en meningsfull utveckling när det gäller märkning är emellertid att tillämpa en viss grad av EU-harmonisering på detta område.

Jag ser fram emot offentliggörandet av kommissionens undersökning om hur innovativa kommunikationsmedel för att minska riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion har fungerat. Betänkandet innehåller en uppmaning om att undersökningen ska offentliggöras före den 1 januari 2010.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag stödde detta betänkande och det gläder mig att det nu kommer att göras verkliga insatser för att ta itu med alkoholkonsumtionen bland minderåriga och riskfylld alkoholkonsumtion som syftar till berusning. Jag stöder även rekommendationen om att blodets alkoholkoncentration ska ligga så nära en nollpromillegräns som möjligt, särskilt för oerfarna förare, även om jag inser att en nollpromillegräns är opraktisk. Jag anser att alkoläsk och icke-alkoholhaltig läsk i butikerna måste åtskiljas i butikerna, och är glad över att detta lyfts fram i betänkandet.

  Jean-Claude Martinez (ITS), skriftlig. – (FR) Visst kan vi lagstifta om mjölk, om mjölkdistribution i skolorna eller till armén eller om införande av en ny kategori, men mejerisektorn är något annat.

På 1980-talet talade kommissionen i Bryssel om mjölkhav och smörberg. På samma sätt som för spannmål infördes sedan politiken med ”malthusiansk byråkrati”. Mjölkkvoterna uppfanns, med den franske jordbruksministern Michel Rocard som drivande kraft. Detta innebar ransonering, att avsiktligt framkalla en brist. För första gången i mänsklighetens historia förhindrade folket sin egen produktion och avstod från de rikedomar som naturen erbjöd. Och ännu värre, för att försäkra oss om att det verkligen skulle uppstå en brist gick vi så långt som till den tokiga premien för slakt av boskap.

Det oundvikliga har nu hänt. Produktionshindren har begränsat produktionen. Det som var ett mjölkhav är nu en Aralsjö av mjölk. Det råder brist på smör. Priserna stiger. Denna brist skapades avsiktligt, på samma sätt som för vete.

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. − (EN) Fetalt alkoholsyndrom (FAS, Foetal Alcohol Syndrome) och andra skador av typen FASD (Foetal Alcohol Spectrum Disorders) måste allvarligt övervägas som ett mycket brådskande ärende. Varningstexter om FAS på alkoholprodukter, liknande dem som finns i USA, i kombination med informationskampanjer om folkhälsa, är ett effektivt sätt att varna för följderna av alkoholkonsumtion under graviditeten. Det finns ingen säker nivå för alkoholkonsumtion under graviditeten, och kvinnorna måste känna till alla fakta om detta. Alkoholindustrin måste agera omedelbart på det här området.

Alla medlemsstater som har ett finansiellt intresse i alkoholindustrin bör även inlämna en intresseförklaring.