Fullständigt förhandlingsreferat

Torsdagen den 27 september 2007 - Strasbourg

14. Röstförklaringar

- Betänkande: Descamps (A6-0296/2007)

  Milan Gaľa (PPE-DE) . – (SK) Tack för att jag fått ordet och tack fru Descamps för ert betänkande, som för processen med att digitalisera bibliotek i Europeiska unionen framåt.

Jag röstade för det föreslagna dokumentet, eftersom den process med att digitalisera bokarkiv, filminspelningar och ljud- och videoupptagningar som för närvarande inletts i alla medlemsstater är långsam och splittrad. Jag anser att det är nödvändigt att rikta uppmärksamheten på samordning av dessa nationella initiativ och framför allt på att bevara digitalt material. På EU-nivå är det nödvändigt att ägna avsevärd uppmärksamhet åt att bevara digitala kopior. Skapandet av en digital kopia av en bok eller en film är inte nödvändigtvis en garanti för långsiktigt bevarande.

Allt digitalt material, oavsett om det är ett digitaliserat verk eller ett ursprungligt digitalt material, måste bevaras på ett sådant sätt att det för alltid är tillgängligt. Vi har liten erfarenhet av digitalt bevarande. Om vi inte har en konsekvent strategi kan enbart digitalisering leda till en värdeminskning av den gjorda investeringen.

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE) , skriftlig. – (FR) Jag röstade för det mycket förnuftiga betänkandet från min kära kollega Marie-Hélène Descamps om inrättandet av ett europeiskt digitalt bibliotek för att göra vårt kulturella och vetenskapliga arv universellt tillgängligt på alla europeiska språk.

Såsom jag även skriver vill jag hylla den förre franske presidenten Jacques Chirac, som tillsammans med fem andra europeiska statschefer tog initiativet till detta projekt i april 2005. Det gläder mig att Europaparlamentet sänder ut ett beslutsamt budskap till kommissionen om att göra detta projekt till en prioritet. Det gläder mig också att se att möjliga lösningar uppkommer på de operativa problemen: samordning av alla Europas befintliga digitala bibliotek, offentlig tillgång och samarbete med de olika aktörerna inom sektorn, särskilt författare, förläggare och bokhandlare till exempel.

Detta är ett verktyg som förtjänar vårt stöd, eftersom det kommer att bidra till att bekämpa okunskapen och därmed främja demokratin, freden och välståndet. Bra gjort, Marie-Hélène Descamps!

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL) , skriftlig. − (PT) Detta betänkande handlar om Europeiska kommissionens rekommendation av den 24 augusti 2006, i vilket medlemsstaterna uppmanas att samordna arbetet med att nå synergi på EU-nivå på området för digitalisering, och som innehåller ett förslag om inrättande av ett europeiskt digitalt bibliotek i form av en gemensam flerspråkig kontaktpunkt för det europeiska kulturarvet. Den 13 november 2006 antog rådet dessa rekommendationer enhälligt.

Europaparlamentet antog rekommendationen, men gjorde ett antal förslag i klargörande syfte, med tanke på de många problem som kan uppstå, till exempel under arbetet med den konceptuella och tekniska organisationen av alla kategorier av kulturmaterial, vad gäller de olika etapper som måste genomgås och potentialen i form av textmaterial som inte omfattas av upphovsrättsligt skydd.

Även om vi kanske tvekar angående de olika förslagen i Europaparlamentets resolution, röstade vi för denna idé samtidigt som vi påpekade behovet av att skydda upphovsrätten, skydda den språkliga och kulturella mångfalden, uppnå solidaritet och en ekonomisk och social sammanhållning, för att garantera att en intressant idé inte blir ännu en källa till diskriminering och social utestängning.

  Carl Schlyter (Verts/ALE), skriftlig. − Bibliotek för upphovsrättsbefriade verk är en lysande idé, alldeles för bra för att EU ska klanta till det och lägga sig i. Därför avstår jag i omröstningen. Bra idé (+), EU kommer att försena det med sin byråkrati (-) = avstår.

- Betänkande: Zatloukal (A6-0326/2007)

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE) , skriftlig. – (FR) Jag röstade för det utmärkta initiativbetänkandet från min tjeckiske kollega Thomáš Zatloukal om effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa, som utarbetats som svar på ett meddelande från Europeiska kommissionen.

Livslångt lärande och utbildning är grundläggande, liksom målet att inrätta en referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, vilket kommer att underlätta erkännande av utbildningsinsatser och möjliggöra synliga och öppna byten mellan olika studieinriktningar. Jag förespråkar också införandet av en kultur med en utvärderingskultur inom utbildningssystemen, med tillförlitliga mätningar.

Investeringar i livslångt lärande är av central betydelse för den sociala sammanhållningen och kommer att ge människor den kunskap de behöver för att anpassa sig mer effektivt till de olika förändringarna i sina liv. Jag stöder alla betänkandets förslag om de olika utbildningsnivåerna: förskola, grundskola, gymnasieskola,, universitet och yrkesutbildning.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL) , skriftlig. − (PT) Vi röstade emot detta betänkande, även om vi noterade flera positiva inslag i det, eftersom vi motsätter oss dess allmänna argumentation och några av dess ståndpunkter, oavsett om det rör syftena med högre utbildning eller avgifter, som kringgår det faktum att problemen för missgynnade grupper inte kan lösas endast genom att erbjuda finansiella incitament som de som tillkännagetts för Portugal. Det är inte rätt sätt att reducera orättvisan i fråga om tillgången till universitetsutbildning.

Också när det gäller föredragandens argument om att utbildning påverkar den ekonomiska tillväxten genom att ”öka humankapitalet och innovationsförmågan”, och åsikten att man genom att öka effektiviteten i utbildningen får såväl de enskilda som samhället som helhet en investeringsavkastning på upp till 8 procent per år, kan vi se vilka länder som riskerar att förlora om de inte gör beslutsamma investeringar i högre utbildning som är tillgänglig för alla delar av befolkningen.

Enligt aktuella studier får 75 miljoner EU-medborgare – med andra ord 32 procent av arbetskraften – otillräcklig utbildning. Under 2010 kommer endast 15 procent av de nya arbetstillfällena vara tillgängliga för den befolkningsgruppen, som till största delen kommer från samhällets minst gynnade sektorer. Därav behovet av att garantera lika tillgång till utbildning.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Majoriteten i detta Europaparlament behöver regelbundet påminnas om att utbildningspolitiken i Europeiska unionen är en nationell fråga.

Detta betänkande från Europaparlamentets kulturutskott tar upp en mängd saker för EU:s institutioner att arbeta med som inte angår dem över huvudtaget. I till exempel punkt 12 i förslaget till betänkande föreslås att Europaparlamentet ska inta positionen ”att det behövs mera forskning på gemenskapsnivå kring förskoleutbildningen, framför allt på området tidiga och målinriktade åtgärder, för att man ska få reda på vilka rutiner som ger förväntad effekt”.

I förslaget till punkt 48 skrivs det: ”Europaparlamentet anser att det skulle behöva utvecklas ett förfarande för utvärdering av EU:s utbildningssystem för att EU:s åtgärder ska bli mer målinriktade. Utvärderingen bör bygga på såväl regelbundna rapporter från medlemsstaterna som en oberoende verifiering, och särskild uppmärksamhet bör ägnas åt elevernas tillägnande av grundläggande färdigheter samt uppnåendet av målen på rättvisans område.”

Allt detta är försök att tränga sig in på medlemsstaternas nationella kompetensområden. Subsidiaritetsprincipen körs över som vanligt, och den institutionella konkurrensen på detta viktiga område undermineras. Vi röstar därför nej till detta betänkande.

  Bogusław Liberadzki (PSE) , skriftlig. − (PL) Herr talman! Jag röstar för Zatloukal-betänkandet om effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa.

Yrkesutbildningspolitiken har en avsevärt positiv inverkan på de ekonomiska och social resultaten och på en välavvägd tillväxt och social sammanhållning. Låg effektivitet och ojämlik tillgång leder till höga dolda kostnader – minskade skatteintäkter, ökade krav på hälso- och sjukvården och när det gäller stöd genom offentliga medel, såväl som kostnaderna för ett mer utbrett antisocialt beteende.

I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 betonades att utbildning är en central punkt för tillväxten av den europeiska ekonomin och det europeiska samhället.

I detta betänkande presenteras förnuftiga idéer angående metoder att återinföra effektiv undervisning inom grund- och gymnasieskolan samt på universiteten.

Vad som också är viktigt är vädjan i betänkandet, där medlemsstaternas regeringar uppmanas att genomföra en långsiktig planering för utbildningsprioriteringar på nationell och lokal nivå.

  Carl Schlyter (Verts/ALE), skriftlig. − Flera bra idéer om hur man ska minska utanförskap m.m. finns med i betänkandet, men sedan urartar det genom att tala om huruvida avgifter till universiteten kan fungera som ekonomiska incitament! Värst är väl inriktningen på ”effektivitet” ”konkurrenskraft” och ”bättre prestationsnormer”. Vart tog kreativiteten vägen, förmågan till kritisk granskning, självständigt tänkande? EU vill ha lydiga produktionsenheter fostrade till konsumtion och produktion. Tur att EU inte har makten över utbildningen, och så ska det förbli. Jag röstar nej.

- Förslag till resolution: RC-B6-0357/2007

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (PSE) . – (PL) Herr talman! Trots att 129 länder har avskaffat dödsstraffet är den omfattning i vilken det tillämpas världen över fortfarande mycket oroande. Enbart under år 2006 avrättades 1 591 personer, och åtminstone 3 861 personer har för närvarande dömts till dödsstraff. Europeiska unionen är den globala ledaren i kampen mot dödsstraffet. Att avskaffa dödsstraffet är en central människorättsfråga för EU:s förbindelser med länderna utanför EU i internationella fora, som exempelvis FN. Detta politiska åtagande går hand i hand med ett avsevärt finansiellt stöd för projekt som genomförs inom ramen för det Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter. Dessutom accepteras avskaffandet av dödsstraffet som ett villkor för medlemskap i Europeiska unionen och Europarådet.

Det är därför desto mer beklagligt att EU inte kommer att högtidlighålla världsdagen mot dödsstraffet den 10 oktober, eftersom den polska regeringen motsätter sig det. Jag vill framföra mitt beklagande över att denna ståndpunkt av den polska regeringen, som en del av dess strategi inför valet, kommer att skada bilden av Polen på den internationella arenan och inom hela Europeiska unionen, när det gäller främjandet av unionens grundläggande värderingar. Rådets beslut om ett memorandum om dödsstraffet och idén om en gemensam resolution, som unionen kommer att lägga fram vid nästa sammanträde i FN:s generalförsamling, förtjänar verkligen att stödjas.

  Marcin Libicki (UEN) . – (PL) Herr talman! Jag vill säga att jag röstade emot resolutionen om dödsstraffet. Jag vill betona att i mitt land, Polen, avskaffades dödsstraffet för 19 år sedan.

Det är dock en sak att vara motståndare till dödsstraffet och en helt annan sak att stödja fundamentalistiska dödsstraffsmotståndare, som bygger sitt motstånd på alla typer av straff för människor som begått brott på en djup övertygelse att människan inte ansvarar för sina handlingar. Jag är övertygad om att människor ansvarar för sina handlingar och borde svara för dem och straffas för dem, eftersom de har en fri vilja.

De fundamentalistiska dödsstraffsmotståndarnas övertygelse, om att människor inte har och inte äger tillgång till en fri vilja och följaktligen inte kan straffas, bygger i grunden på ett förakt för mänskligheten och på ett falskt arv från franska revolutionen.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Dödsstraff strider mot den mest grundläggande av alla rättigheter – rätten till liv!

Det finns därför inga som helst studier som kan visa på att dödsstraff har en avskräckande effekt. Dödsstraffet är inhumant, barbariskt och helt oförsvarbart och kan inte ses som annat än en hämndaktion. Därför är Europeiska unionens krav på ett förbud mot dödsstraff som ett villkor för medlemskap i EU en självklarhet.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL) , skriftlig. − (PT) Enligt artikel 24.2 i Republiken Portugals konstitution får dödsstraff inte tillämpas under några som helst omständigheter.

Liksom vi ofta sagt instämmer vi i förslaget om att lägga fram ett resolutionsförslag vid den 62:a sessionen i FN:s generalförsamling om att anta ett universellt moratorium för dödsstraffet – ett moratorium som uppenbarligen redan har stöd från 95 länder – som ett steg mot att avskaffa dödsstraffet.

Miljontals män och kvinnor över hela världen längtar efter att dödsstraffet ska avskaffas, och allt fler länder har antagit ett moratorium mot dess tillämpning eller avskaffat det helt och hållet i sitt nationella rättssystem. Liksom vi tidigare påpekat borde denna åtgärd vara ett steg framåt för civilisationen som är viktigt att utvidga till att omfatta andra länder. Vårt initiativ kan bidra till detta.

På detta sätt förenar vi oss med de som ständigt strävar efter och arbetar för att sätt stopp för våldskulturen, för bagatelliseringen av död, aggressioner och krig.

  Luís Queiró (PPE-DE) , skriftlig. − (PT) Det globala avskaffandet av dödsstraffet skulle vara ett tydligt tecken på framsteg för mänskligheten. Visst begås andra ohyggligheter, framför allt av länder som dödar utan att ens fastställa de skyldiga, men godkännandet av dödsstraffet återspeglar en filosofisk inställning som borde utrotas från våra samhällen. Därför förtjänar förslaget om ett moratorium för dödsstraffet vårt stöd och EU-medlemsstaternas engagemang. I detta sammanhang skulle en världsdag mot dödsstraffet kunna ”genera” de stater som tillämpar det, vilket skulle vara gynnsamt.

Vad gäller idén med en europeisk dag mot dödsstraffet, anser jag att detta är ett försök att inom Europa uppmärksamma något som inte finns här, samtidigt som det, liksom vi vet, också väcker andra frågor som vi inte är eniga om. Därför är jag tveksam till förtjänsterna med detta initiativ.

Slutligen vill jag inte att denna kultur med livets helgd ska utvidgas till andra områden och frågor där jag också anser att skyddet av livet är ett tecken på civilisation.

– Förslag till resolution: RC-B6-0362/2007

  Marie-Arlette Carlotti (PSE) , skriftlig. – (FR) Jag välkomnar Europaparlamentets åtagande att utplacera en EU-styrka i Tchad och i Centralafrikanska republiken för att sätta stopp för våldet mot civila där och skapa förutsättningar för det frivilliga återvändandet av de hundratusentals flyktingarna och internflyktingarna. Konflikten i Darfur har redan fått gränsöverskridande konsekvenser, men med utplaceringen av den gemensamma styrkan från FN och Afrikanska unionen under de kommande dagarna skulle det bli omöjligt att stoppa den smittsamma spridningen av våldet till grannländerna.

Därför är EU-styrkan av avgörande vikt för den allmänna planen för att återupprätta säkerheten och främja försoning i regionen. Styrkan kommer dock endast att nå sina mål om alla konfliktens parter ”följer spelreglerna” för att skapa fred. Detta kräver iakttagande av åtminstone två villkor, som jag försökte betona vid utarbetandet av resolutionen. För det första måste styrkan vara absolut neutral och opartisk. För det andra borde dess interna sammansättning balanseras: Frankrike får inte försöka att inta ledarrollen – och Nicolas Sarkozys inställning är inte betryggande i det hänseendet.

Tillsammans med de andra franska socialistledamöterna i kammaren kommer jag att vara särskilt uppmärksam på att Afrikas och EU:s intressen prioriteras på det territorium som Frankrike ansvarar för.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Junilistan anser att ett mandat från FN är vad som krävs för att ett land eller en mellanstatlig organisation ska skicka fredsbevarande styrkor till konflikthärdar. Vi har principiellt sett inga invändningar mot att medlemsstater går samman och skickar trupper på fredsbevarande uppdrag, under förutsättning att operationen står under FN- och inte under EU-flagg.

Det är emellertid beklämmande att den rådande situationen i Tchad och i Centralafrikanska republiken används som förevändning för EU:s ambitioner att skapa en militärmakt på unionsnivå. Utrikes- och säkerhetspolitik är och måste förbli strikt nationella frågor.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL) , skriftlig. − (PT) Det råder inga tvivel om att denna operation, som är tydligt militär i sin räckvidd och som genomförs under FN:s överinseende, syftar till att stärka den interventionistiska och militaristiska strategiska aspekten av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och dess gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitik.

Vissa anser att denna militära operation kommer att vara det verkliga testet av den så kallade trovärdigheten för och operativa effektiviteten hos EU:s säkerhets- och försvarspolitik, med andra ord dess militarisering under ledning av och i enlighet med de stora EU-makternas intressen.

Merparten av Europaparlamentet samtycker till ”mandatet” för denna militära EU-operation, som innefattar ”våldsanvändning” – enligt innebörden i kapitel VII i FN-stadgan – i en afrikansk region. Detta är ett ingripande som omfattar en militär ”närvaro” med neokolonialistiska syften, en verklig krigshandling i en komplex region där viktiga intressen står på spel, och som hänger samman med kontrollen av enorma energiresurser.

De verkliga skälen till detta stora ”intresse” i regionen för de stora EU-makterna, framför allt Frankrike, är direkt proportionerliga till resultaten av prospekteringsverksamheten, vilka tyder på att det finns enorma oljereserver och andra naturresurser.

Demokratiska republiken Kongo, Tchad och Centralafrikanska republiken. Var härnäst?

  Geoffrey Van Orden (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Den brittiska konservativa delegationen stöder, under överinseende av FN, en samordnad strategi för en lösning av problemen i Darfur och grannregionerna i östra Tchad och Centralafrikanska republiken, samt humanitär hjälp och skyddande av internationellt fördrivna personer och flyktingar. Den motsätter sig dock principiellt själva konceptet med en ”ESFP-operation” och den nödvändiga, oekonomiska och splittrande insatsen från EU att blanda sig i militära frågor. Vi röstade därför mot resolutionen.

– Förslag till resolution: RC-B6-0363/2007

  Zuzana Roithová (PPE-DE) . – (CS) Jag röstade för resolutionen om Myanmar, men jag har allvarliga betänkligheter om dess avvaktande karaktär. Vi måste hylla Indien för dess stöd för reformerna i Myanmar, och vi måste vidta allvarliga åtgärder mot Kina, som blockerar FN:s mandat att inleda förhandlingar med militärjuntan. Kina är en av de största anhängarna av diktaturregimer.

Eftersom unionen påförde sanktioner för länge sedan beror nu Myanmars ekonomi på Kina. Jag ber därför EU att agera när det gäller hotet med att påföra sanktioner mot Kina, såvida landet inte fördömer juntan. Om vi menar allvar med att skydda de mänskliga rättigheterna och demokratin globalt får vi inte tveka. Kina fäster stor vikt vid att ha goda handelsförbindelser med Europa och vi vill att våra värderingar ska respekteras. Skyddet av demokratin kanske kommer att råka i konflikt med de europeiska investerarnas ekonomiska intressen i Kina, men det kommer att vara en tillfällig situation. Om handeln ska bli rättvis måste vi stå på oss och inte ge vika.

Jag beklagar vänsterledamöternas förhalning av denna fråga vid sammanträdet i måndags, när de försökte blockera omröstningen om den gemensamma resolutionen: som om de ångrade att Västeuropas stöd bidrog till att få Östeuropas kommunistregimer på fall 1968.

  Mario Borghezio (UEN) . – (IT) Herr talman! Mina damer och herrar! Vi har röstat med övertygelse för denna resolution, men EU måste göra mer. Jag har redan skrivit ett brev till er, herr talman, där jag uppmanar er att bjuda in en delegation med buddistiska munkar till Europa, kanske i sällskap av den höga andliga myndigheten, Dalai Lama, som myndigheterna i Bryssel och den belgiska regeringen behandlat på ett skamligt sätt i enlighet med Kinas diktat.

När vi nu talar om myndigheterna i Bryssel är jag förbluffad över att ni, herr talman, ännu inte tydligt har fördömt deras orättfärdiga och överlagda handlingar i fråga om vissa ledamöter av Europaparlamentet. Kampen för frihet är inte bara de buddistiska munkarnas kamp, utan det är en kamp för de som protesterar demokratiskt, till exempel mot Europas islamisering! Europaparlamentets tystnad är skamlig, när ledamöter som Johan Vanhecke, jag själv och andra har demonstrerat för Europas frihet! Ni borde skämmas!

  Talmannen . − Herr Borghezio, jag ska nu undantagsvis besvara er. Vi vidtog åtgärder och jag vill upprepa att vi inte under några omständigheter kommer att tillåta någon i världen att hindra några som helst viktiga personer som vill besöka Europaparlamentet från att göra det. Europaparlamentets talman har faktiskt gjort detta tydligt för alla berörda. Dalai Lama är alltid välkommen till Europaparlamentet.

  Richard Howitt (PSE). – (EN) Herr talman! I omröstningen i dag krävde parlamentet fritt tillträde för FN:s sändebud i krisen som utspelar sig i Burma, vilket upphäver landets beslut att neka sändebudet visum. Det finns ingen moralisk överensstämmelse mellan visumförbudet för burmesiska generaler och deras förbud mot en legitim representant i världssamfundet. Jag välkomnar Frankrikes uppmaning i går kväll att frysa tillgångarna i Burma. Att frysa är dock inte detsamma som att desinvestera, och de målinriktade sanktioner som parlamentet uppmanar till kommer inte att förverkligas om inte tillgångarna hävs, vilket även gäller franska företag som Total and Elf. Slutligen uppmanar vi inte enbart till att skydda våra demonstranter, utan uttrycker också vår solidaritet med dem. Om detta är en saffransrevolution hoppas vi att den blir fredlig och, för mänskliga rättigheters och demokratins skull, att den kommer att lyckas.

  Francesco Enrico Speroni (UEN) . – (IT) Herr talman! Mina damer och herrar! Jag deltog inte i omröstningen om Myanmar, eftersom jag tror att myndigheterna i det landet trots våra goda avsikter inte bryr sig ett dugg om vad vi röstar om.

Jag måste dock påpeka att demonstrationer kunde genomföras i Myanmar i flera dagar utan några stora problem, medan en fredlig demonstration i vår huvudstad Bryssel brutalt undertrycktes så snart den hade inletts. Låt oss titta närmare på överträdelserna av våra rättigheter, av vår frihet att demonstrera i vårt Europa, innan vi tittar på andra delar av världen!

  Luís Queiró (PPE-DE) , skriftlig. − (PT) De aktuella händelserna i Myanmar ger obegränsade bevis, om nu sådana behövdes, för att demokrati (med allt vad det innebär, särskilt dess bakomliggande förutsättning, nämligen frihet) är vad människor eftersträvar. Idén att demokrati är oförenligt med vissa folk eller geografiska regioner är en stor lögn som knappt ens den mest självbelåtna Realpolitik skulle kunna tolerera.

Med detta sagt är det tydligt att enbart uttalanden från vår sida gör lite för att påskynda en seger för denna eftersträvade demokratiska revolution. Att bortse från det faktum att både Kina och Ryssland, vid detta och vid andra tillfällen, för en utrikespolitik som är helt oförenlig med de värderingar som vi européer och våra allierade upprätthåller, är ett allvarligt misstag.

Demokratins utvidgning är grundläggande för en fredlig värld och det är vår plikt gentemot de värderingar som vi tror på att tillsammans med våra allierade stödja demokratiska rörelser.

Slutligen är jag övertygad om att det vid detta liksom vid andra tillfällen, är viktigt att förstå regionens sanna geopolitiska verklighet, för att inte ge näring åt en förvänd världsordning.

- Betänkande: Lethinen (A6-0294/2007)

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE) , skriftlig. – (FR) Jag röstade för initiativbetänkandet från min finske kollega Lasse Lehtinen om skyldigheter för tillhandahållande av gränsöverskridande tjänster.

Det är verkligen dags att främja genomförandet av åtgärder som kommer att bidra till att fullborda den inre marknaden för tjänster genom ett enhetligt system för skyldigheter för tjänsteleverantörer, för att ytterligare underlätta utvecklingen av en inre marknad utan hinder. Det är grundläggande att inte bara konsumenterna, utan också företagen – och särskilt de små och medelstora företagen, både som köpare och säljare av gränsöverskridande tjänster – kan dra nytta av en större rättssäkerhet och enkelhet, såväl som minskade kostnader.

Jag stöder idén i betänkandet om att ingen åtskillnad bör göras mellan offentliga och privata tjänsteleverantörer, vilka båda i samma utsträckning borde omfattas av tillämpningen av konsumentskyddsdirektiven.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL) , skriftlig. − (PT) Vi röstade emot detta betänkande eftersom man där faktiskt försöker att, genom att använda argument som ”konsumentskydd” och ”rättsosäkerhet”, ytterligare främja den redan avsevärda avregleringen av tjänster, i synnerhet offentliga tjänster, vilket framgick med all önskvärd tydlighet i den slutliga resolutionen.

Om målet var detta mycket välbehövliga konsumentskydd, borde vi ha haft mer omfattande diskussioner om skälen till denna låga konsumentskyddsnivå och innebörden av denna ”rättsosäkerhet”, framför allt avregleringen av marknaderna, privatiseringen av tjänster, osäkerheten på arbetsmarknaden och levnadsförhållandena för arbetstagare och konsumenter. Det är dessa åtgärder, som antas till förmån för den ”gemensamma marknaden” och ”konkurrensbestämmelserna”, som har minskat rättigheterna och försvårat tillgången till de mest grundläggande tjänsterna.

Att dra slutsatsen att denna politik måste fullföljas och stärkas till förmån för konsumentskyddet är därför inte bara orättvist, utan också felaktigt, särskilt eftersom kommissionen redan har tillkännagett sin avsikt att genomgående revidera och samordna de olika gällande bestämmelserna för konsumenträttigheterna.

Ett effektivt konsumentskydd innebär att man måste bryta med denna politik och främja utvecklingen av högkvalitativa offentliga tjänster och hedra arbetet och arbetskraften.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för Lasse Lehtinens betänkande om gränsöverskridande tjänster och stöder åtgärder som ökar konsumentförtroendet inom detta område. Tjänstesektorn står för nästan 70 procent av EU:s BNP och fortsätter att växa. Konsumentförtroendet är fortfarande lågt när det gäller gränsöverskridande tjänstetransaktioner, vilket innebär att den inre marknaden inte utnyttjas fullt ut. Min grupp anser att konsumenternas förtroende tjänas bäst genom att tjänsteleverantörernas skyldigheter är tydligt fastställda i hela EU så att konsumenterna är tillräckligt skyddade.

  Carl Schlyter (Verts/ALE), skriftlig. − Tjänstedirektivet är otydligt, krångligt och lämnar över makten över hur det ska genomföras i den oavsättliga domstolens händer. Nu har vi ett betänkande som uttryckligen säger: ingen ny lagstiftning på tjänsteområdet. Det är bra och stoppar ytterligare skador. Dessutom finns förslaget om att konsumenter ska kunna föra grupptalan över gränserna och en viss reglering av företagens ansvar. Detta gör att jag röstar ja, trots krav på nya ”initiativ”, dvs. lagar på EU-nivå som inte är nödvändiga. Jag kan ju rösta mot dem när de kommer...

- Betänkande: Buitenweg (A6-0278/2007)

  Miroslav Mikolášik (PPE-DE) . – (SK) Det är oacceptabelt att någon i EU diskrimineras på grundval av hans eller hennes ursprung eller religion.

Uppfattningen i vissa EU-medlemsstater är att diskriminering är vanligt förekommande. Vi känner till tidigare exempel på diskriminering mot, och gradvis assimilering av, den slovakisktalande befolkningen i Ungern genom uppkomsten av en lång rad politiska grupperingar – fascistiska, kommunistiska, socialistiska och högerextrema – där nu endast 37 000 kvarstår av de 500 000 slovakisktalande medborgarna på 1920-talet.

Å andra sidan borde de medborgare som utvandrat till EU:s medlemsstater inte skapa nya etniska bosättningar, utan borde integreras helt och anta värdlandets frihets- och demokratiprinciper. Vissa av mina brittiska kolleger nämnde nyligen att vissa medborgare i Storbritannien vid ett tillfälle offentligt framförde mottot ”muslimer, inte britter” på t-shirts vid ett fredligt möte.

Införlivandet av ett EU-direktiv i medlemsstaternas lagstiftning måste vara förenligt med högsta möjliga standarder, och det är rätt att medlemsstaterna måste meddela att de har antidiskrimineringsbestämmelser, även om vissa medborgare inte känner till dem och har bristande rättskunskap i detta hänseende.

  Koenraad Dillen (NI) . – (NL) Herr talman! Europaparlamentet ger sig in på en mycket farlig väg med detta betänkande från Kathalijne Maria Buitenweg och jag röstade emot det tillsammans med min grupp. Kombinationen av de så kallade jämställdhetsorganens rätt att dra människor inför domstol och den omvända bevisbördan vid tvister och vid andra förbjudna orsaker till diskriminering kommer nämligen enligt vår åsikt tveklöst att leda till en häxjakt mot människor med avvikande och kritiska åsikter. Det är nämligen vad detta handlar om. Europa vill ha en ny inkvisition mot alla som vägrar att acceptera dess dogmer och mångkulturella samhälle. Detta har inget att göra med att avskaffa diskriminering mot minoritetsgrupper, utan det handlar bara om att legalisera en noggrant utarbetad politisk korrekthet.

Om vi vill angripa verklig diskriminering borde vi ta itu med situationen för kvinnor i Europas muslimska samhälle, eller utöva påtryckningar mot ansökarlandet Turkiet när det gäller dess sätt att grovt diskriminera religiösa minoriteter, men det går förstås inte särskilt väl ihop med Europaparlamentets dagordning.

  Robert Evans (PSE). – (EN) Herr talman! Jag röstade för denna resolution för att jag trodde på likabehandling mellan personer, oavsett ras eller etniskt ursprung. Jag tror också på jämlikhet i denna kammare, så jag anser att det är människors rättighet att lägga fram ändringsförslag som inte stöder det. Men jag är ändå överraskad över den rad med ändringsförslag som några av ledamöterna i denna kammare har röstat för och som är emot principen om likabehandling för minoriteter, och jag är lika överraskad över att några personer avstod från att rösta.

Anledningen är att jag tror att den grundläggande principen i Europeiska unionen är att vi respekterar minoriteter, att vi respekterar människor från alla olika bakgrunder. Jag anser också att en av våra drivkrafter är att vi ska stödja denna princip vad det än gäller.

  Philip Bradbourn (PPE-DE), skriftlig. − (EN) De brittiska konservativa stöder fullt ut principen om likabehandling, oavsett ras eller etniskt ursprung. De konservativa har emellertid lagt ned sina röster om detta betänkande eftersom vissa element i det uppmanar till att lägga över bevisbördan från anklagaren till den anklagade. En fundamental del av brittisk lag är att principen ”oskyldig till dess att motsatsen har bevisats” gäller. Vi anser också att EU inte på något sätt ska bli inblandat i rättsliga processer i suveräna medlemsstater.

  Charlotte Cederschiöld och Christofer Fjellner (PPE-DE), skriftlig. − Vi har röstat för Kathalijne Buitenwegs initiativbetänkande (A6-0278/2007) om tillämpningen av direktivet om principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung.

Vi anser att det är viktigt att bekämpa alla former av diskriminering i samhället och välkomnar därför kommissionens översyn av implementeringen av direktivet i fråga. Översynen är ett värdefullt hjälpmedel för att kunna utvärdera hur förbättringar kan göras för att bekämpa diskriminering.

Vi värnar likabehandling och motsätter oss därför föredragandens krav på positiv särbehandling och tar kraftfullt avstånd från registrering och insamling av uppgifter som syftar till att kategorisera människor efter ras eller etniskt ursprung. Som försvarare av samhällets grundläggande rättsprinciper ställer vi oss även tveksamma till kravet i betänkandet på användande av omvänd bevisbörda.

  Patrick Gaubert (PPE-DE) , skriftlig. – (FR) Jag välkomnar antagandet av detta betänkande, i vilket ett antal rättvisa och väl avvägda punkter läggs fram och där de största problemen med direktivets tillämpning grundligt tas upp. I betänkandet sägs med rätta att mycket få av våra medborgare är tydligt medvetna om sina rättigheter och man kräver att informationen ska spridas mer effektivt.

Jag stöder i synnerhet idén med att bevilja tillräckliga resurser för de organ som har i uppgift att främja jämställdheten. De spelar en central roll i detta sammanhang, och det är verkligen absolut nödvändigt att de förblir oberoende.

I betänkandet konstateras med oro att vissa medlemsstater har underlåtit att införliva direktivet, eller åtminstone att införliva det fullt ut.

När det gäller den känsligaste frågan i det här sammanhanget, nämligen uppgiftsinsamling, är man noga med att i betänkandet ange att det måste ske med respekt för den personliga integriteten, och endast i syfte att upptäcka eventuella former av diskriminering mot minoriteter.

När det gäller en princip av så grundläggande betydelse som lika behandling kan Europa inte nöja sig med att endast tala om det, och Europa kan inte nöja sig med att endast genomföra ett minimum med lagstiftning, och Europa kan inte nöja sig med att endast vara en observatör. Därför uppmanade jag bestämt kammaren under parlamentssammanträdet att anta betänkandet.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL) , skriftlig. − (PT) Vi har redan haft tillfälle att, i samband med det mycket prisade Europeiska året för lika möjligheter för alla, betona att i fråga om lika möjligheter är den centrala fråga som uppstår frågan med garanterat utövande av rättigheter.

Skyddet och tillämpningen av principen om lika möjligheter – särskilt vad gäller icke-diskriminering på grundval av ras eller etniskt ursprung, vilket behandlas i detta betänkande – innebär med andra ord att man måste garantera universell tillgång till och fullt utövande av grundläggande rättigheter, som till exempel hälso- och sjukvård, livsmedel, utbildning, sysselsättning, arbetstagares rättigheter och fackföreningsrättigheter, rättvisa löner, kultur och utbildning, idrott, medborgarskap och medborgardeltagande bland annat. I betänkandet berörs dock endast denna fråga, som enligt vår åsikt är avgörande.

Det är uppenbarligen nödvändigt för alla att vara fullt medvetna om sina rättigheter och att kunna vidta åtgärder och få stöd när dessa rättigheter åsidosätts, särskilt mot bakgrund av den garanterade fria och universella tillgången till rättvisa – vilket är en grundläggande offentlig tjänst som demokratin bygger på – men det grundläggande kravet är en genomgripande social förändring som bygger på ett angrepp mot kapitalismen, som är den grundläggande orsaken till ojämlikhet.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Jag stöder Kathalijne Maria Buitenwegs betänkande om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung eller på grund av funktionshinder, ålder, kön, tro eller religion, social bakgrund eller sexuell läggning är fortfarande vanligt över EU. Vissa medlemsstater och EU som helhet måste vidta åtgärder för att eliminera alla former av diskriminering – från att inrikta sig på enskilda incidenter på gatorna till att avskaffa den ålderdomliga tronföljdsordningen i Storbritannien.

  Jörg Leichtfried (PSE) , skriftlig. − (DE) Jag stöder Buitenweg-betänkandet om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung.

Rasism strider mot alla EU:s principer, och det är chockerande att upptäcka att antalet registrerade rasistiska angrepp i Europeiska unionen har ökat dramatiskt. Därför anser jag att vi borde fästa större vikt vid antidiskrimineringslagarna och vid hur vi kan garantera människors rättigheter. Vidare stöder jag föredragandens krav på att kommissionen inte bara ska undersöka det korrekta rättsliga införlivandet av direktivet, utan också undersöka de faktiska hindren.

  Olle Schmidt (ALDE), skriftlig. − Ibland ställs en parlamentariker inför den besvärliga situationen att välja mellan pest och kolera. Omröstningen om detta betänkande var ett typexempel på detta. Å ena sidan ett betänkande som behandlar införlivandet av en lagstiftning som jag finner till stora delar djupt tveksam. Å andra sidan ändringsförslag från ITS, som i merparten av fallen inte åtgärdade betänkandets svagheter utan ämnade införa nya, än värre argument. Att rösta för ITS låter sig knappast göras. Därför valde jag att lägga ned min röst.

Tveklöst är diskriminering ett fortsatt utbrett, svårutrotat problem i Europa. Jag utesluter inte att det kan finnas anledning att fundera över hur det skulle tacklas gemensamt på överstatlig nivå. I just detta fall behandlas dock en lagstiftning som är mycket långtgående, grundande på en rättsprincip tämligen främmande vår egen. Positiv särbehandling är i sig en tvivelaktig metod, registrering av ras – en förutsättning för att det sistnämnda ska fungera – oacceptabelt, både ur moraliskt och integritetsvärnande perspektiv. Likaså finns starka skäl att känna reservationer gentemot den omvända bevisbördan. Jag är övertygad om att vår rättspraxis, som utgår från att man är oskyldig tills man är dömd, måste försvaras, hur lovvärd avsikten inledningsvis än må ha varit.

  Andrzej Jan Szejna (PSE) , skriftlig. − (PL) Jag röstar för Buitenweg-betänkandet om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung.

Buitenweg har utarbetat ett utmärkt betänkande. Trots framstegen med att införliva antidiskrimineringsdirektiven har antalet offer för diskriminering på grundval av ras eller etniskt ursprung fortfarande inte minskat.

Att göra det lättare att söka rättslig prövning vid domstol och hjälp med det rättsliga förfarandet är mycket viktiga frågor, som föredraganden hänvisade till.

Jag tror också att det är mycket viktigt att brett tillgängliggöra information om EU-medborgares rättigheter, eftersom rättigheterna inte är till stor nytta om människor inte känner till dem eller vet hur de kan dra nytta av dem. För att hantera denna situation på arbetsmarknaden har arbetsgivarna i Polen tvingats informera sina anställda om antidiskrimineringslagstiftningen.

Inom ramen för Europeiska året för lika möjligheter för alla måste vi se till att EU:s institutioner och medlemsstater gör allt i sin makt för att se till att alla personer i Europa är medvetna om sina rättigheter.

- Betänkande: Kauppi (A6-0290/2007)

  Glyn Ford (PSE). – (EN) Herr talman! Jag röstade för Piia-Noora Kauppis betänkande om jämlikhet mellan män och kvinnor i EU. Europa har kommit till en ställning där enorma framsteg har gjorts när det gäller jämlikhet, överallt över unionen.

Ett särskilt framstegsområde har varit räddningstjänsten, i synnerhet brandförsvaret. I min egen valkrets hotas dock dessa framsteg eftersom den liberalstyrda stadsfullmäktige trots massiva protester från brandkårens fackförening och allmänheten hotar att göra nedskärningar i budgeten med 700 000 GBP, vilket innebär att dygnetruntservicen inom brandförsvaret upphör i de två återstående brandstationerna i Camborne och Falmouth, samtidigt som de betalar sig själva en miljon GBP extra i bidrag.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL) , skriftlig. − (PT) Det gläder mig att fyra av de fem förslag som jag lade fram för min grupp för omröstning i kammaren, och som ingick i mitt yttrande som antogs av jordbruksutskottet, har antagits.

Jag uppmärksammar den stora fattigdom och isolering som drabbar kvinnor i vissa landsbygdsområden, vilket visar på behovet av effektiva åtgärder för att garantera lika möjligheter för kvinnor, vilket måste vara ett centralt mål inom alla instrument inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och annan gemenskapspolitik på området.

Det var också viktigt att betrakta en ökad livskvalitet för kvinnor som bor i landsbygdsområden som avgörande, genom att se till att förenkla deras tillträde till utbildning och yrkesutbildning, livslångt lärande, nya medieinfrastrukturer, effektiva och lämpliga lokala folkhälsotjänster, och infrastruktur och inrättningar för barn och familjer, framför allt lokala daghem, förskolor, skolor, kulturcentrer och marknader.

Detsamma gäller betoningen av jämlikhet för kvinnor inom jordbruket, och uppmaningen till Eurostat att införliva dessa kategorier i sin statistik, vilket skulle göra kvinnors arbete synligare.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Junilistan anser att jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande demokratisk fråga som måste prioriteras i alla länder världen över.

Betänkandet innehåller många förslag till hur denna jämställdhet ska uppnås, bland dessa betonas arbetsmarknadspolitiska åtgärder, kvinnors deltagande i det politiska livet och olika former av utbildningsplaner. Det framgår dock tydligt att det som vanligt är fråga om att vidga de ekonomiska medlen för unionen, dess makt samt även att genomföra kostsamma kampanjer i unionens namn. EU:s institutioner är inte de rätta instanserna för dessa typer av frågor. Harmonisering resulterar ofta i tillbakagång för de länder som har nått längst, då utgångspunkten för olika länder ser mycket olika ut.

Jämställdhet mellan män och kvinnor måste vara ett mål för alla medlemsländer, men frågan ska hanteras på nationell nivå. Vi har valt att rösta nej till detta betänkande, då syftet är att utvidga EU:s befogenheter på bekostnad av de suveräna staterna inom Europeiska unionen.

  Jörg Leichtfried (PSE) , skriftlig. − (DE) Jag röstar för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Även om kommissionen arbetar för jämställdhet mellan könen, är det fortfarande nödvändigt med ytterligare insatser och åtgärder, eftersom vi inte har sett några verkliga framsteg hittills när det gäller att tillämpa principen med lika lön för lika arbete.

Jag kräver könsneutral lön och könsneutrala pensioner och att föräldraledighet för män ska uppmuntras. Dessutom måste medlemsstaterna vidta praktiska åtgärder för att bekämpa ojämlikheten mellan kvinnor och män till följd av ett uppehåll i karriären (t.ex. på grund av moderskap eller för att man vårdat andra).

  Bogusław Liberadzki (PSE) , skriftlig. − (PL) Herr talman! Jag röstar för Kauppi-betänkandet om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen.

I sitt betänkande uppmanar Piia-Noora Kauppi medlemsstaterna att bekämpa ojämlikheten mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.

Bristande jämställdhet är tydligast på arbetsmarknaden. Den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män inom EU är 15 procent, och i vissa länder är skillnaden så hög som 30 procent. Så många som 32 procent av kvinnorna arbetar deltid, jämfört med 7 procent av männen.

Vi borde lyfta fram situationen för kvinnliga invandrare och kvinnor från etniska minoriteter, äldre kvinnor och ensamstående kvinnor, som marginaliseras och diskrimineras på många livsområden.

Vi borde bekämpa könsstereotyper, som finns på arbetsplatsen, inom utbildningssystemet och i medierna. Det vore också bra att utarbeta informationskampanjer, så att kvinnor på egen hand kan ta itu med situationer som kränker deras värdighet.

  Astrid Lulling (PPE-DE) , skriftlig. – (FR) Jag röstade för Kauppi-betänkandet eftersom föredraganden där formellt kräver att Europeiska kommissionen ska utveckla könsanalyser och integrera jämställdhetsperspektivet med hänsyn till inverkan av pensionsreformerna på kvinnors liv inom Europeiska unionen, i syfte att individualisera pensionsrättigheterna, och socialförsäkrings- och skattesystemen.

Eftersom jag 1997 var föredragande för situationen med egenföretagandes medhjälpande makor/makar inom små företag och jordbruk, vill jag påpeka att tio år senare väntar vi fortfarande på förslag från kommissionen i syfte att stärka 1986 års direktiv och skapa en EU-ram för att ge medhjälpande makor/makar status – de tiomiljontals arbetstagare som statistiskt sett inte synliggörs, och varav många inte har någon socialförsäkring för sjukdomar, funktionshinder eller ålderdom, särskilt vid skilsmässa.

Jag hoppas att kommissionen slutligen kommer att göra sin plikt här och att den kommer att följa upp denna resolution i praktiken.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för betänkandet som förordar jämställdhetspolitik som ett grundläggande medel för att uppnå en tydlig jämställdhetsaspekt i Europas demografiska utmaning.