Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 10 oktober 2007 - Bryssel

23. Följderna av avtalet mellan gemenskapen, medlemsstaterna och Philip Morris om att bekämpa cigarettsmuggling och efterlevnaden av rekommendationerna från Europaparlamentets kommitté för undersökning av transitering (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är ett betänkande av Bart Staes, för budgetkontrollutskottet, om följderna av avtalet mellan gemenskapen, medlemsstaterna och Philip Morris om att intensifiera kampen mot bedrägeri och cigarettsmuggling och framsteg med genomförandet av rekommendationerna från parlamentets kommitté för undersökning av gemenskapens transiteringssystem (2005/2145(INI)) (A6-0337/2007).

  Bart Staes (Verts/ALE), föredragande. – (NL) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Betänkandena från utskottet för budgetkontroll innehåller ofta ganska tråkiga nyheter – det är ju trots allt Europaparlamentets utskott för bekämpning av bedrägerier. Det rör sig ofta om svagheter, oegentligheter, vilseledning –ibland till och med om svek och bedrägeri. I dag har jag nöjet att rapportera om något positivt, en framgångshistoria, en historia som visar hur samarbetet mellan Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och medlemsstaterna kan leda till att problemen blir lösta.

I vilket sammanhang? I början av 1990-talet upptäckte man att bedrägerier i form av cigarettsmuggling omsatte stora pengar. Hundratals miljoner ecu – på den tiden talade vi fortfarande om ecu och inte om euro – försvann ned i förbrytarnas fickor på bekostnad av Europeiska unionens och medlemsstaternas budgetar. År 1994 tillsatte dåvarande Enheten för samordning av åtgärderna i kampen mot bedrägeri (UCLAF) – föregångaren till OLAF – en arbetsgrupp för cigaretter. År 1996 och 1997 inrättade Europaparlamentet en undersökningskommitté – som förresten var den första undersökningskommittén enligt fördraget om Europeiska unionen – som granskade alla aspekter av transiteringsbedrägerier.

Undersökningskommittén fann att övervakningssystemet inom transiteringssektorn var ålderdomligt. Lastbilar var i samband med transitering tvungna att få ett dokument stämplat i tullen när varorna fördes in i unionen och sedan köra genom unionen och få samma dokument stämplat i tullen när varorna lämnade unionen. Dokumentet skulle sedan lämnas tillbaka till det tullkontor där varorna fördes in. En mängd problem uppkom i det sammanhanget. Dokumenten kom tillbaka alldeles för sent: ibland tre eller fyra månader. Det förekom problem med förfalskade dokument och ibland även förfalskade stämplar. En av de viktigaste rekommendationerna för undersökningskommittén var därför att ersätta hela detta gammalmodiga system, som byggde på papper och stämplar, med ett datoriserat system.

Detta nya datoriserade transiteringssystem (NCTS) infördes successivt och är nu i drift i alla medlemsstater. Det hjälper tullväsendet att i realtid upptäcka när varor avlägsnats från tullövervakning – och är således ett enormt framsteg. Detta utesluter givetvis inte att falska deklarationer fortfarande framställs, och det är därför som vi ber kommissionen att inrätta ett system även för detta för att förhindra falska varudeklarationer. Vi begär också att OLAF ska få direkt åtkomst till detta datoriserade system.

Som nämnts koncentrerade sig undersökningskommittén på problemet med cigaretter. Cigaretter transporteras genom territoriet från den ena gränsen till den andra, men mycket ofta hamnade dessa varor, dessa cigaretter, på svarta marknaden. Dessutom smugglades dessa varor mycket ofta tillbaka in i unionen. Detta ledde till enorma problem, ibland till och med till våld. I exempelvis Italien mördades till och med två ekobrottsutredare från polisen.

Den heltäckande utredningen avslöjade också att en del tobaksbolag var i maskopi med smugglarna och på grundval av den informationen stämde kommissionen tillsammans med ett antal medlemsstater Philip Morris inför domstol i New York. Det blev så småningom allt mer uppenbart att Philip Morris svårligen skulle vinna målet, och 2004 ingicks en överenskommelse med bolaget. I utbyte mot 1,25 miljarder amerikanska dollar, utspridda över en 12-årsperiod, avstod kommissionen och medlemsstaterna från att fullfölja sin talan inför New York-domstolen.

Den andra delen av överenskommelsen med Philip Morris var faktiskt ännu viktigare. Den bestod av bestämmelser om samarbete mellan Philip Morris och Europeiska unionen i spårandet av cigaretter. Om tullmyndigheterna hittade cigarettlaster och bestämmelserna i avtalet inte hade följts var Philip Morris skyldig att omedelbart betala de tullavgifter som undvikits – och den aktuella summan kan vara upp till 1,5 miljoner euro per container med cigaretter.

Ännu en gång, detta är en framgångshistoria: den visar hur parlamentet och kommissionen kan arbeta tillsammans. Jag är dock kritisk på ett par punkter. När de 1,25 miljarderna amerikanska dollar fördelades mellan kommissionen och medlemsstaterna gick endast 9,7 procent till kommissionen, lejonparten gick till medlemsstaterna. Det anser jag inte vara rättvist, i synnerhet eftersom OLAF och kommissionen gjorde lejonparten av arbetet.

En annan anmärkning är att enligt avtalets andemening skulle pengarna användas till att bekämpa bedrägerier. Kommissionen har gjort sitt arbete. Den har satsat en del av pengarna på Herkules II-programmet. Medlemsstaterna har däremot helt enkelt har låtit pengarna flöda in i sina skattekistor, fast de egentligen skulle ha används till att ge utredningstjänsterna, exempelvis tullen, bättre utrustning och att intensifiera bekämpandet av detta slags bedrägeri.

Sammantaget är detta verkligen en framgångshistoria, som mycket väl skulle kunna tillämpas på andra produkter, exempelvis alkohol och vissa jordbruksprodukter. Jag hoppas också att betänkandet har tillfört en positiv kommentar om det viktiga arbete som utförs av Siim Kallas och kommissionen och även av vårt parlament i kampen mot bedrägerier.

  Siim Kallas, kommissionens vice ordförande. − (EN) Herr talman! Jag måste tacka Bart Staes för hans initiativbetänkande och Europaparlamentet för dess stöd för dessa frågor och för att ha hittat lösningar på dessa svåra problem.

I mitt anförande kommer jag först att tala om gemenskapens transiteringssystem, som min kollega Lázló Kovács ansvarar för. Europaparlamentet berömmer det framgångsrika införandet av det nya datoriserade transiteringssystemet. Det är verkligen en enorm förändring jämfört med den ålderdomliga pappersbaserade proceduren. Det uppgraderade systemet kommer att genomföras fullt ut senast den 1 juli 2009.

Riskhantering är ett modernt kontrollverktyg. Kommissionen genomför aktivt tullens ram för riskhantering för att bättre kunna målinrikta kontrollerna. Vi etablerar för närvarande kriterier, prioriteringar samt IT-plattformen tillsammans med medlemsstaterna. Det nya systemet kommer också att sörja för möjligheten att regelbundet kunna övervaka effektiviteten hos den riskanalys som görs. Den planerade utvecklingen av informationssystemet för bekämpning av transiteringsbedrägeri kommer att stärka kapaciteten att analysera och motverka risker med transiteringsbedrägeri, först när det gäller känsliga varor och senare för alla typer av varor som transiteras. Detta är beroende av att medlemsstaterna beviljar bredare tillgång för kommissionen till uppgifter om transporter i det nya datoriserade transiteringssystemet. Att frysa vidare finansiering för det nya datoriserade transiteringssystemet, såsom föreslagits i rapporten, skulle dock vara kontraproduktivt för den nödvändiga vidareutvecklingen av mer effektiv transitkontroll.

Några få ord om momsbedrägerier. Storbritanniens överhus påpekade i sin rapport många faktorer bakom fenomenet bedrägeri med skenföretag. Emellertid ser vi inga bevis för att svagheter i transitsystemet leder till karusellbedrägeri. Jag skulle vilja förtydliga att, även om transiteringen inte prioriterades under traditionella kontroller av gemenskapens egna medel mellan 2001 och 2006 när förändringar höll på att göras, bortsåg man ändå inte från denna. Som ett resultat av många inspektioner begärdes betalningar av egna medel och ränta. Detta tillvägagångssätt är ett exempel på effektiv användning av kommissionens inspektionsresurser och undviker att man faller tillbaka på förhandsrevisioner.

Jag skulle nu vilja gå över till avtalet mot bedrägerier med Philip Morris International, vilket faller under mitt område. Jag måste tacka parlamentet för dess kontinuerliga starka stöd. Kommissionen har konsekvent uppgett att den hoppas att avtalet kan tjäna som modell för liknande avtal med andra företag. Där det gäller de medel som kommer från detta avtal har det nya Herkulesprogrammet i Grekland fått finansiering som ägnas åt att bekämpa cigarettsmuggling och förfalskning, vilket är ett nytt mål. Vi överväger om programmet skulle kunna användas för att finansiera inrättandet av ett laboratorium som skulle kontrollera cigaretters äkthet.

Men jag måste också säga – och Bart Staes vet detta mycket väl – att fördelningen av pengar var en verklig mardröm, och den kommer att vara en mardröm också under de kommande räkenskapsperioderna. Självklart är jag mycket glad över det stöd och det ständiga intresse som parlamentet visat för användningen av dessa medel, eftersom jag också är intresserad av att dessa medel används för att bekämpa cigarettsmuggling och andra typer av bedrägeri.

Med avseende på statistik över beslagtagande informerar de flesta medlemsstater kommissionen om beloppen på kvartalsbasis. Men inte alla medlemsstater anger vilka märken de har beslagtagit och det finns därför ingen fullständig information tillgänglig. Medlemsstaternas rapporter om beslagtagande skiljer inte alltid mellan äkta och förfalskade cigaretter, delvis eftersom detta inte är nödvändigt för att åtala förbrytarna och för inkassering av tull och skatter och delvis eftersom det ibland är extremt svårt att skilja mellan förfalskade och äkta cigaretter. Vi fortsätter att uppmuntra medlemsstaterna att tillhandahålla mer fullständiga siffror.

Slutligen är kommissionen villig att förbereda en Olaf-rapport om detta ämne, såsom parlamentet har föreslagit, men jag anser att det skulle vara mer fördelaktigt att vänta med en omfattande översyn till 2010. Detta beror på att många viktiga förändringar är på väg inom tullområdet och en rapport under 2008 skulle bara kunna vara provisorisk, och spegla läget vid den tidpunkten.

  Jean-Pierre Audy, för PPE-DE-gruppen. – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Mina första ord är en gratulation till föredraganden Bart Staes, som har lyckats utarbeta ett utmärkt betänkande om det svåra ämnet fel i vårt gemensamma transiteringssystem. Jag är också ytterst tacksam mot Europeiska revisionsrätten, som i sin rapport från december 2006 mycket klart framhöll omfattningen av problemet.

Jag är i detta sammanhang besviken över att vi blandar samman återverkningarna av Philip Morris-avtalet, som inte att förglömma var ett avtal om att lägga ned talan och inte ett partnerskapsavtal, med de svåra problemen med gemenskapstransiteringen. Detta är anledningen till det ändringsförslag som jag lagt fram på PPE-gruppens vägnar och vars syfte är att undvika förvirring.

I fråga om branschen anser jag att Europeiska unionen och hela tobaksbranschen gemensamt borde finansiera ett program för att bekämpa cigarettsmuggling och bedrägerier.

Jag kommer dock att koncentrera mina kommentarer på bristerna i vårt gemenskapssystem för transitering. Europeiska kommissionen talar om för oss att den har förstärkt gemenskapens transiteringssystem genom att införa ett modernt och robust datorsystem. Man glömmer att även om ett datorsystem är nödvändigt är det aldrig tillräckligt, och verkligheten är den att det är själva systemet som är bristfälligt. Det är bristfälligt därför att det drivs under medlemsstaternas överinseende, vilket innebär – så som vår föredragande och Europeiska revisionsrätten helt rätt påpekat – att medlemsstaterna tillämpar gemenskapens nya transiteringsregler med allvarliga svagheter.

År 1997 tillsatte parlamentet en undersökningskommitté, som tydligt angav att EU borde inrätta ett ramverk för att göra det möjligt för tullmyndigheterna att fungera som en enda. Vi är långt ifrån detta.

År 2005 framhöll vår kollega Herbert Bösch i sitt utmärkta betänkande omfattningen av problemen och behovet att bekämpa bedrägeri och fel. Sanningen är den att detta betänkande innehåller en uppmaning till oss att mycket bredare överväga kvaliteten hos vårt tullsystem, våra finansiella kretslopp och mer allmänt hos skyddet av Europeiska unionens finansiella intressen.

Herr kommissionsledamot! I detta sammanhang har ni parlamentsledamöternas fulla stöd.

  Herbert Bösch, för PSE-gruppen. – (DE) Herr talman! Vi välkomnar uttryckligen detta betänkande, som är utmärkt. Begreppet initiativbetänkande är inte helt rättvisande. Vad vi gör här är att ihärdigt fullfölja ämnet för parlamentets första undersökningskommitté – och det kommer vi fortsätta att göra. Jag vill inte klaga, men det är en skam att vi behöver göra detta vid en så sen tidpunkt. Jag konstaterar med intresse listan över talare som grupperna har bett tala om detta ämne i dag. Det tycks som om det alltid är lättare att klaga över skandalerna inom EU än att arbeta med konkreta, positiva lösningar. Vägen dit är ibland lång – vi talar om cigaretter – men det är en bra väg att följa. Vi gör framsteg, och det framgår mycket tydligt av Staesbetänkandet.

Naturligtvis har vi den ofullständiga europeiska integrationen att brottas med på detta område. En del finansministrar kan inte motstå att helt enkelt höja skatten på tobak en aning när statskassan ser lite tom ut, och får på köpet oförtjänt beröm av en del hälsopolitiker eller andra. Jag säger ”oförtjänt” eftersom cigarettkonsumenterna helt enkelt går över till smuggelcigaretter eller, i allt högre utsträckning till förfalskade cigaretter. Vinsten av bedrägerier av detta slag går direkt till organiserad brottslighet.

Att det finns anledning för oss alla att fira framstegen denna afton gör mig ännu mer benägen att påminna kammaren om en episod som är mindre meriterande för EU, och särskilt för kommissionen. Det finns bevis för att under perioden 1992–2001 ungefär 10 000 lastbilslaster cigaretter smugglades in i EU via Montenegro, särskilt med kurs på Italien. Detta är förmodligen det största bedrägeriet någonsin mot EU-budgeten. Den allmänna åklagarmyndigheten i Augsburg, i Tyskland, har begärt rättsligt bistånd 60 gånger i detta sammanhang. Det har förekommit erkännanden, fällande domar och allt sådant i Schweiz. Ändå har Europeiska unionen inte framställt några anspråk på återställande av egna medel till republiken Montenegro. Herr kommissionsledamot! Jag vill att vi ska kunna ställa oss framför våra skattebetalare och säga: ”Vi har också undersökt denna sak.”

Det finns underordnade tulltjänstemän i Tyskland, Österrike och Centraleuropa som har gjort ett fantastiskt arbete på området, men som tycks ha blivit ganska övergivna av Europeiska kommissionen. Vi måste hantera denna mastodontaffär, vars preskriptionstid ännu inte är slut. Det är min önskan i samband med det som i stora drag är en mycket tillfredsställande anledning till dagens debatt.

  Ingeborg Gräßle (PPE-DE). – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Kammaren vill mycket hellre ägna sig åt utgifter än inkomster – och det är Bart Staes stora förtjänst att vi i dag för en gångs skull intresserar oss för de triviala inkomsterna. Det är i alla fall en fråga om 17 miljarder euro i moms och egna medel och 14 miljarder euro i tullavgifter – vilket är nästan 30 procent. Enligt min mening är det bra att vi tar upp frågan i dag.

Av allt att döma finns det endast vinnare här, och även kommissionsledamoten förtjänar att gratuleras till detta. Vi är glada över att vi lyckats hitta en utväg – i samarbete med medlemsstaterna. Det är viktigt att stödja en framtid för OLAF, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, så att den kan fylla sin funktion inom EU ännu bättre och effektivare. Det som OLAF hittills har visat oss prov på är värt en eloge, liksom det vi ser framför oss i dag. Vi är alla mycket stolta över dessa framgångar eftersom det självfallet var dessa experter som gjorde dem möjliga. Det var inte en förhastad slutsats, särskilt inte med hänsyn till ämnet, att vi skulle göra verkliga framsteg i ärendet med förfalskade tobaksprodukter eller att även medlemsstaterna skulle samarbeta.

Vi vill att detta exempel ska upprepas för andra ärenden som gäller skyddet av unionens finansiella intressen, exempelvis bekämpandet av momsbedrägerier. Då skulle vi ha verkliga vinnare: de europeiska skattebetalarna som har skickat hit oss och som har vissa förväntningar.

Jag anser att en fortsatt kamp mot cigarettsmuggling är en viktig uppgift, att det är angeläget att koppla in en utredare från OLAF i Peking och att vi behöver förstärka närvaron av bedrägeribekämpare över hela världen. Frågan till kommissionen nu är hur vi ska öka trycket mot cigarettillverkarna för att förmå dem att ansluta sig till avtalet mellan Philip Morris och gemenskapen i medlemsstaterna. Enligt min mening måste vi mycket konkret överväga hur vi bör följa upp detta och hur vi i fortsättningen ska arbeta med frågan, eftersom ett misslyckande skulle äventyra vår trovärdighet.

  Paulo Casaca (PSE). – (PT) Vår fördragande, och i detta fall också Europeiska kommissionen, förtjänar allt vårt beröm. Detta var den största framgång jag kan minnas som Europeiska unionen uppnått mot smuggling och skattebedrägeri.

Det budskap som redan framförts av vår föredragande och nu stötts av alla talare är dock att vi måste fortsätta den kampen på andra områden. Det handlar framför allt om att se till att alla rörelser av någon storleksordning genom hela tullsystemet måste klara att effektivt skydda Europeiska unionens intressen och alla medlemsstaters, och från den synpunkten anser jag att det fortfarande finns mycket att göra. Jag vill därför framför allt uppmana Europeiska kommissionen att oförtrutet sträva vidare med saken.

  Monica Maria Iacob-Ridzi (PPE-DE). – (RO) Avtalet mellan Europeiska kommissionen och företaget Philip Morris är ett bra exempel på ett finansiellt gemenskapsinstrument med sikte på flera mål samtidigt.

För det första är inte tillverkningsindustrins fria tillträde till marknaden begränsat, medan skattesmitning av dem som importerar förfalskade produkter bekämpas med ett program som uppgår till 1,25 miljarder dollar, helt finansierat av ett europeiskt företag.

Trots detta bör ett mycket större antal medlemsstater delta i det undertecknade avtalet.

Avtalet slöts 2004, och sedan dess har Rumänien och Bulgarien, båda belägna invid Europeiska unionens gräns, blivit medlemsstater.

Efter införsel på marknaden av produkter som inte har tillstånd i alla medlemsstater i unionen har betydande förluster från uteblivna tullavgifter registrerats för EU-budgeten och från obetalda vinstskatter för de nationella budgetarna.

Att de som försöker föra in förfalskade varor till gemenskapen väljer de europeiska hamnar som inte är utrustade med avancerad teknologi, till exempel för avsökning och registrering av varupallar, är en realitet.

Eftersom denna situation påverkar Europeiska unionens tullinkomster anser jag att det är normalt att moderniseringen av hamnutrustningen ska ske med ekonomiskt stöd från gemenskapen.

Eftersom förfalskade produkter säljs till låga priser på marknaden har allt fler ungdomar börjat röka, vilket naturligtvis med tiden kommer att kosta socialförsäkrings- och hälsovårdssystemen i medlemsstaterna stora pengar.

Rapporter från Världshälsoorganisationen (WHO) visar att förfalskade cigaretter i de flesta fall innehåller 75 procent mer tjära, 28 procent mer nikotin och 63 procent mer kolmonoxid.

Eftersom vi generellt granskar skadeeffekterna av rökning oberoende av om cigaretterna har lagligt eller olagligt ursprung bör vi även överväga ett annat ämne: Europeiska unionen främjar åtgärder för att bekämpa rökning, men å andra sidan ger den betydande bidrag till tobaksodlingar, vilket enligt min mening strider mot EU:s hälsopolitik.

  Szabolcs Fazakas (PSE). – (HU) Tack för ordet, herr talman! Ärade kommissionsledamot Kallas, mina damer och herrar! Bart Staes har rätt, och jag vill härigenom gratulera honom till hans arbete, som är gediget och ändå kompromissvilligt, och för det föreliggande betänkandet.

Europeiska unionen och dess institutioner – inbegripet kommissionen, revisionsrätten, OLAF, Europaparlamentet och inte minst budgetkontrollutskottet – betraktar med full rätt det avtal som undertecknades med Philip Morris 2004 och dess följande löptid och uppföljning som en verklig framgångshistoria.

I kampen mot smuggling och bedrägeri har vi här lyckats uppnå verkligt betydande resultat, inte bara för handlare och konsumenter i slutet av processen, utan även för ett stort internationellt tillverkningsföretag i början av processen. Avtalet kompenserar inte bara finansiellt för tidigare förluster utan förebygger även framtida förluster.

Vi har lyckats få Philip Morris att förstå att det också har ett intresse av att utarbeta en gemensam strategi mot smuggling och bedrägeri och att garantera de finansiella instrument som krävs för att förverkliga den. Det är särskilt glädjande och för oss nytillträdda länder mycket betydelsefullt att samarbetet kommer att omfatta inte bara de tio medlemsstaterna i avtalet utan även de nya länder som är särskilt hotade av smuggling och bedrägerier och därigenom också se till att de finansiella och tekniska villkoren för kampen mot smuggling och bedrägeri garanteras, må vara med varierande grad av framgång. Tack så mycket.

  Bogusław Liberadzki (PSE). – (PL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag godkänner och stöder Bart Staes betänkande, som framför allt kommer att leda till att smuggling så långt möjligt begränsas. Detta är den starka sidan av betänkandet. För det andra innehåller det viktiga råd om hur tull ska kunna indrivas med maximal effektivitet.

Eftersom jag kommer från ett land med en mycket lång gräns mot öster, det vill säga Polen, vill jag fästa uppmärksamheten vid de yttre gränserna. Herbert Bösch har helt rätt när han talar om att använda erfarna tullare. Dessa personer kommer faktiskt att vara mycket mer avgörande än utrustning och system. Herr kommissionsledamot! Därför ber jag er enträget att ta en ordentlig titt på förslagen och ta dem till er. Effektivitet och genomslagskraft i bekämpandet av smuggling kommer att vara utvisande för gemenskapens anseende.

  Siim Kallas, kommissionens vice ordförande. − (EN) Herr talman! Tack för ert ständiga stöd för de frågor som har tagits upp. Jag måste säga att det största problemet är att all kompetens inom tullområdet och momsområdet ligger i händerna på medlemsstaterna.

Jag förstår inte varför vissa medlemsstater är så ovilliga att ge större möjligheter att använda de resurser som finns inom EU:s institutioner. Olaf har till exempel varit mycket verksamt i flera fall, i Philip Morris-operationen och i operationen ”Diabolo” mot förfalskningsverksamhet, och detta kan inte ske utan samarbete på EU-nivå och utan stöd från särskilda enheter inom kommissionen.

Men rättsligt ligger detta helt i händerna på medlemsstaterna, liksom stärkandet av tullarna som ger nödvändiga resurser. Kommissionen gör vad som är möjligt för att underlätta detta samarbete. Utan samarbete mellan medlemsstaterna är en effektiv och verksam bekämpning av cigarettsmuggling, och särskilt momsbedrägeri, en omöjlighet.

Jag menar att vi har ett gemensamt intresse här, och vi bör ständigt ta upp denna fråga för att öka samarbetet. Jag kanske tolkade det fel, men Philip Morris-avtalet har ingåtts mellan tio medlemsstater och Europeiska kommissionen å ena sidan och Philip Morris å andra sidan, vilket är helt unikt. Det var kommissionen, dess rättstjänst och Olaf som uppnådde detta avtal, och detta fortsätter med Ingeborg Gräßle. Så jag tror att vi kommer att kunna säga något i framtiden.

Men huvudfrågan är verkligen vissa medlemsstaters motvilja mot att acceptera det förslag om ömsesidigt administrativt bistånd som har lagts fram, vilket kan tjäna som en plattform. Vi erbjuder en plattform för samarbete, och det finns fortfarande skepsis hos vissa medlemsstater, vissa av de större medlemsstaterna (jag själv har försökt övertyga vissa ministrar i den största medlemsstaten att vara mer öppna för detta förslag.) Av någon anledning finns det mycket misstänksamhet, men samtidigt vet jag, i egenskap av före detta finansminister, att bekämpning av momsbedrägeri och tullbedrägeri endast är möjligt genom samarbete mellan medlemsstater.

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på torsdag den 11 oktober 2007.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Francesco Musotto (PPE-DE), skriftlig. – (IT) Som föredragande för bedrägeribekämpningen inom EU välkomnar jag det viktiga avtalet med Philip Morris om att bekämpa cigarettsmuggling i tullen. Tullbedrägerier är en av många företeelser som skadar gemenskapens finansiella intressen, och bedrägerier med cigaretter är en av de mest känsliga sektorerna.

OLAF:s senaste åtgärder – exempelvis Operation Diabolo (135 miljoner beslagtagna cigaretter, beräknad förlust 220 miljoner euro) – har visat att tullbedrägerier kan och måste bekämpas: det är viktigt att förstärka EU-myndigheternas operativa förmåga. Avtalet med Philip Morris kan fungera som en förebild, inte bara inom tobaksområdet utan även inom andra områden som avser bekämpning av förfalskningar. Inkomsterna från den ersättning som Philip Morris är skyldig, vilka uppgår till ungefär 1 miljard euro, borde användas till att intensifiera kampen mot förfalskningar inom EU.