Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 24 oktober 2007 - Strasbourg

20. Företagsregister för statistiska ändamål (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är en andrabehandlingsrekommendation från utskottet för ekonomi och valutafrågor om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en gemensam ram för företagsregister för statistiska ändamål och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2186/93 (07656/5/2007 – C6-0218/2007 – 2005/0032(COD)) (Föredragande: Hans-Peter Martin) (A6-0353/2007).

  Hans-Peter Martin, föredragande. – (DE) Fru talman, kära kolleger! Det är nu så sent att jag bara kan räkna till fyra närvarande, inklusive mig själv. En av talarna efter mig är emellertid en kvestor som jag är säker på kommer att utnyttja detta tillfälle för att se till att dessa så kallade debatter, som i verkligheten bara äger rum för att tas till protokollet, blir effektivare och mer rationella. Ändå, herr kommissionsledamot, är jag tacksam för att ni har velat komma hit och utsätta er för detta. Enligt min åsikt skulle bättre, effektiv och öppen styrning leda till att vi skulle slippa dessa debatter vid denna okristliga tidpunkt.

När det gäller ärendet i fråga har vi kommit hit för att återuppta arbetet med en gammal fråga. Den gäller ett viktigt område, nämligen statistik. Å ena sidan har vi ett mycket berättigat och nödvändigt intresse från de flesta som är engagerade i den politiska processen, nämligen att informera sig och snabbare och i detalj ta reda på de kopplingar som kan finnas, framför allt inom företagssektorn och hur de fungerar, framför allt över gränserna. Gränser som vi lyckligtvis redan på ett framgångsrikt sätt har avvecklat mellan många länder i EU.

Vi har därför tagit fasta på kommissionens förslag och fört det vidare för att bemöta detta behov, samtidigt som vi hela tiden, genom mina många tidigare diskussioner från och med första behandlingen med min värderade kollega från sekretariatet för utskottet för ekonomi och valutafrågor, har varit försiktiga med att inte skapa ännu mer byråkrati, att inte resa ännu fler byråkratiska hinder och att inte utsätta företagen i medlemsstaterna för ännu fler blanketter att fylla i, genom de ändringsförslag och förenklingar och i vissa fall noggrannare kontroller som detta innebär. Detta mål har uppnåtts.

Det vi inte har lyckats med är att se till att de uppgifter som blir tillgängliga till följd av det nya direktivet verkligen är tillgängliga för en större intresserad allmänhet. Vi kunde ha gjort mer för att underlätta öppenheten. Ändå var det viktigt för parlamentet att uppnå snabba och tydliga resultat från och med första behandlingen. Eftersom jag har uppnått ett lämpligt samförstånd och dessutom kort efter det att direktivet antogs här – jag vet inte om det ens var någon som röstade mot det i parlamentet – gjordes ändringar inom andra områden av lagstiftningen, vilket resulterade i att betänkandet, som vi ansåg hade behandlats slutgiltigt, plötsligt inte kunde finnas kvar i sin nuvarande form. Detta har inneburit att vi, vid andra behandlingen, har varit tvungna att göra några smärre ändringar bestående av endast två ord på tre ställen.

Med tanke på allt som har hänt kan man följaktligen fråga sig: Var detta verkligen nödvändigt? Hade det inte varit möjligt att informera oss genom bättre samordning av utbytet av information om och under beslutsfattandet, så att vi kunde ha sluppit hela denna kvällsdebatt, som bara är en debatt till namnet? Vi kunde ha behandlat detta vid första behandlingen, om vi hade antagit betänkandet bara några veckor senare.

Att vi sitter här överhuvudtaget är ett klassiskt exempel på hur det i EU ofta är de små detaljerna som orsakar hindren. Det finns ett brådskande behov av att genomdriva alla initiativ som syftar till att uppnå bättre samordning av de små detaljerna i de lagstiftningsprocesser som sedan i stor skala genomförs i EU. Därigenom skulle det inte finnas några behov i framtiden av den typ av debatt som vi uthärdar nu och det skulle också innebära minskade utgifter, om vi tänker på vad det kostar – från första till andra behandlingen med alla förberedelser, alla tolkar och översättningar och alla dessa sena sammanträden – vilket säkert skulle vara till gagn för EU och förbättra unionens arbete för medborgarna.

  Franco Frattini, vice ordförande för kommissionen. − (EN) Fru talman! Jag är mycket tacksam gentemot parlamentet för det här betänkandet som bör möjliggöra en överenskommelse med rådet vid den andra behandlingen av frågan om företagsregister för statistiska ändamål, som är ytterst viktig för att kunna tillhandahålla en samordnad, fullständig och tillförlitlig statistik om företag och annan ekonomisk verksamhet. Genom den nya förordningen utökas ramen för företagsregister till att omfatta hela ekonomin genom att två sektorer som för närvarande är frivilliga blir obligatoriska: jordbruk och offentlig förvaltning.

Men den viktigaste nyordningen som förslaget medför är utökningen till uppgifter om multinationella företagsgrupper som är aktiva inom EU. Detta är ett avgörande bidrag till den ekonomiska globaliseringen. Vid Europeiska rådets informella möte förra veckan i Lissabon stöddes den strategi som kommissionen föreslog för att se till att den europeiska politiken skyddar EU-medborgarna i en globaliserad ekonomi. Därför är det avgörande att beslutsfattare och samhällsekonomiska aktörer får tillgång till korrekt information om verksamheten vid alla transnationella företag som bedriver verksamhet här i Europa.

När det gäller att minska bördan för deltagarna i de undersökningar som behövs för att upprätta statistik har kommissionen i enlighet med det övergripande syftet att förbättra lagstiftningen ägnat särskild uppmärksamhet åt att underlätta insamlingen av statistik. Företagsregister utgör en viktig byggsten i många projekt vars syfte är att minska företagens administrativa börda. De är nödvändiga för att företagsuppgifter från olika källor ska kunna användas effektivt, genom till exempel kombinerad användning av administrativa uppgifter och riktade statistiska undersökningar.

Naturligtvis behövs inga nya undersökningar för att uppfylla de nya kraven i förordningen, som kan genomföras med hjälp av tillgängliga nationella administrativa källor och feedback från befintliga undersökningar.

  Astrid Lulling, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Fru talman! Låt mig säga till föredraganden – som just har klagat över att vi sitter här och debatterar vid en okristlig tid – att jag har varit ledamot av ett nationellt parlament i 20 år. Jag vet inte om föredraganden någonsin har suttit i ett nationellt parlament, men där blir man van vid kvällssammanträden och för mig är det här inte någon okristlig tid. Föredraganden kan mycket väl hävda att man borde ha behandlat frågan snabbare, men tillåt mig att påminna honom om att det dröjde länge innan han förklarade sig villig att utarbeta detta betänkande.

(FR) Fru talman! Jag vill bara säga att den nuvarande förordningen om företagsregister, som gäller harmoniseringen av företagsregister som används av medlemsstaterna för statistiska ändamål, går tillbaka till 1993 och nu är delvis föråldrad. Detta förslag till förordning innehåller två viktiga ändringsförslag om de nya informationskrav som har identifierats i detta sammanhang. Alla företag som ägnar sig åt ekonomisk verksamhet bidrar till BNP och deras lokala enheter måste liksom de motsvarande juridiska enheterna hädanefter obligatoriskt registreras. Vissa företagssektorer registreras på alternativ grundval enligt den aktuella versionen av förordningen.

Mitt andra påpekande är att ekonomiska förbindelser och företagsgrupper också bör täckas och att uppgifter om multinationella grupper och deras rådgivande enheter bör utbytas mellan medlemsstaterna och Eurostat.

När det gäller rekommendationen om andra behandlingen av betänkandet har två tekniska ändringsförslag lagts fram för oss. De har föreslagits av Europaparlamentets rättstjänst. Utskottet för ekonomi och valutafrågor har liksom jag föreslagit att man ska följa rättstjänstens rekommendationer. Rättstjänsten påpekar mycket riktigt att inbegripandet av termerna ”syfte” och ”räckvidd” bland de befogenheter som ges till kommissionen skulle göra det möjligt för den att ändra medlemsstaternas, myndigheternas, centralbankernas och sina egna skyldigheter. Dessa skyldigheter ingår i den grundläggande rättsakten. Alla ändringar av dem i en eller annan riktning skulle kunna beröra de politiska val som görs i den grundläggande rättsakten och dessa ändringar av den gemensamma ståndpunkten utgör inget hinder för en överenskommelse vid andra behandlingen, med tanke på att de återspeglar resultaten av överenskommelser som har uppnåtts mellan de tre huvudinstitutionerna och därigenom tillåter oss att avsluta denna affär vid andra behandlingen. Jag anser att detta är det viktiga.

  Margarita Starkevičiūtė, för ALDE-gruppen. – (LT) Jag vill tacka föredraganden för de stora ansträngningar han har gjort för att utarbeta detta mycket komplicerade tekniska dokument, eftersom statistiska frågor vanligen är av ringa intresse för den stora allmänheten. Därför äger diskussionen om denna fråga rum ganska sent. Det gläder mig mycket att Franco Frattini är närvarande, trots att statistiska frågor brukar tillhöra Joaquín Almunias behörighetsområde. Emellertid talar vi om stora databaser, vars användning, säkerhet och förvaltning måste definieras tydligt. Joaquín Almunia är säkerligen väl medveten om alla de problem vi upplever med olika databaser, deras användning, säkerhet och risken för att de kan användas i felaktigt syfte. I dokumentet identifieras en rad punkter som skulle bidra till att liknande problem undviks.

Ytterligare en sak gläder mig. Genom dokumentet skapas ökad insyn i offentliga förvaltningsuppgifter. Jag anser att detta är mycket viktigt. Denna typ av information bör vara tillgänglig för allmänheten.

Å andra sidan kan jag, som företrädare för gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa, inte låta bli att oroa mig över att vi nyligen har diskuterat ett stort antal dokument som handlar om att få tillgång till statistiska uppgifter och att införa olika verksamheter i olika register. Man tänker allt mindre på vinsten, förhållandet mellan vinsten och kostnaden för datainsamlingen.

Som ekonom förstår jag vikten av dessa uppgifter för att bestämma den ekonomiska politiken och beslutsfattandet. Även med tanke på säkerheten är det viktigt att vara medveten om de olika aspekterna av de multinationella företagens verksamheter inom EU, inom medlemsstaterna.

Som företrädare för Litauen, ett gränsland, ett av EU:s gränsländer, förstår jag detta bara alltför väl. Men i början av min ämbetstid talades det mycket om nödvändigheten av att analysera hur mycket det kostar handeln och att göra relevanta beräkningar. Vissa medlemsstater var beredda att göra detta. Nederländerna, till exempel, har faktiskt gjort det.

Tyvärr har detta initiativ runnit ut i sanden. Jag kan bara beklaga att man i detta fall inte övervägde möjligheten att ta reda på företagens kostnadsbörda och hur denna börda skulle kunna lindras. Olika små europeiska urvalsgrupper kunde ha tagits fram och använts som exempel medan man analyserade den statistiska grundvalen för hela EU.

  Hans-Peter Martin, föredragande. – (DE) Fru talman! Tillåt mig att nu, när Astrid Lulling har vänt sig direkt till mig, säga att bara därför att andra gör ett dåligt arbete bör detta inte vara någon förebild för oss. Att man fortfarande håller debatter i de nationella parlamenten så här sent eller till och med ännu senare förbättrar inte situationen här. Det är en bitter erfarenhet när man gör reformförslag att upptäcka att andra ständigt blockerar dem med hänvisning till något annat.

Min andra punkt är denna: Det var ingen försening, fru Lulling. På sin höjd fanns det missförstånd. Den försening som jag syftade på var det olyckliga sammanträffandet att flera frågor måste behandlas samtidigt.

Vad min tredje punkt beträffar står jag fast vid min åsikt. Jag anser att det ur ett politiskt och även ur ett demokratiskt perspektiv inte är förnuftigt att hålla så kallade debatter så här sent, och jag ser fram emot att träffa kommissionsledamoten igen tillsammans med vår gemensamme vän Uwe Staffler på hotell Laurin i Bolzano och tala om saken där. Jag anser att det är mycket möjligt att vi når en politisk framgång där snarare än här, eftersom vi nu är bara tre, plus kommissionsledamoten – låt mig upprepa att vi bara är tre – som ägnar oss åt pseudodebatter med varandra vid denna okristliga tid.

  Astrid Lulling (PPE-DE). – (DE) Fru talman! Föredraganden påstår att han inte var ansvarig för förseningen. Det var han definitivt! Han låg också bakom bråket i utskottet och jag behöver verkligen inte säga mer om detta.

(FR) Fru talman! Jag vill påpeka ytterligare en sak. Den motivering som har utarbetats av föredraganden innehåller anmärkningar som inte alls har med ämnet att göra och som inte har något samband med detta betänkande. Föredragandens personliga åsikter om …

(Talmannen bad talaren att avstå från att yttra sig.)

Ni är ordförande i en arbetsgrupp. Jag måste säga att föredragandens personliga åsikter om de pensioner som utbetalas till EU-tjänstemän inte hör hemma i ett officiellt dokument som läggs fram av denna institution. Jag vill att detta ska tas till protokollet.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon.