Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 14 november 2007 - Strasbourg

13. Handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med Ukraina (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är ett betänkande av Zbigniew Zaleski, för utskottet för internationell handel, om handel och ekonomiska förbindelser med Ukraina (2007/2022(INI) (A6-0396/2007).

  Zbigniew Zaleski (PPE-DE), föredragande. – (PL) I betänkandet beskrivs den roll som vi planerar för Ukraina mot bakgrund av vår egen ekonomiska verksamhet såväl som partner i sammanhanget med handeln med andra länder. Dessutom ville vi betona Ukrainas roll i Svartahavsregionen, det vill säga dess politiska, ekonomiska och kulturella roll.

Jag anser att den ekonomiska verksamheten och utvecklingen borde fortlöpa oavsett ett lands politiska uppfattning. Ekonomin måste vara fri, statliga och rättsliga myndigheter måste ge stöd, enskilda affärsmän och företagargrupper borde utgöra ekonomiska enheter. Ekonomin borde vara ett instrument för att ge medborgarna goda levnadsförhållanden, och detta mål kan nås genom att höja levnadsstandarderna, förbättra arbetsvillkoren, genom god utbildning och ett bra rättssystem, däribland äganderätt. Vi kan inte låta gemensamma ägodelar användas för invividuella fördelar. Människor som arbetar hederligt för att skapa materiella och andra personliga fördelar måste uppmuntras och motiveras.

Om man inte har några egna goda exempel eller en egen bra historia är det värdefullt att dra fördel av andras goda metoder och erfarenheter, nämligen sina grannars. Därför är det viktigt att införliva Ukraina i den gemensamma marknaden och ge landet tillgång till den kunskap som utvecklats i EU. Jag anser att vår ekonomiska modell är bra, även om den är långt ifrån perfekt, till exempel när det gäller produktion av och handel med livsmedel, men vi gör ständigt ansträngningar för att förbättra oss. Vi kan ge vår granne på andra sidan floden Bug de normer och regler som vi har konstaterat fungerar.

Vad omfattar betänkandet? Det omfattar industri, jordbruk, energi, finans, gränsvakter, transportinfrastruktur, exempel på icke-korrumperad verksamhet, immaterialrätt, miljöfrågor, vetenskapligt samarbete och förbindelser med grannländerna. Detta ingår i en enda helhet som vi kallar ekonomin. Det finns väldefinierade normer som utgör grunden för denna ekonomi och i betänkandet rekommenderar vi att våra partner ska utarbeta sådana standarder för sig själva eller följa dem.

Vilka villkor måste Ukraina uppfylla för att kunna förhandla fram bättre förbindelser med Europeiska unionen? Som grundläggande villkor uppfattar jag till att börja med en anslutning till Världshandelsorganisationen, och samtidigt eller innan dess, en lösning av skuldproblemet med Kirgizistan. Denna process har redan inletts. För det andra, att Ukrainas parlament godkänner ett medlemskap snarast möjligt. Andra villkor omfattar goda förbindelser med dess grannländer, det vill säga Ryssland och Vitryssland, en stabil valuta, kvalitativa finansiella tjänster, en utveckling av varumärken på internationella marknader och att lagstiftningen följs till punkt och pricka.

Ukraina, som har förklarat att det vill ansluta sig till Europeiska unionen, står inför stora, ja till och med enorma utmaningar. Nämligen att övertyga Europa genom sin ekonomiska, lagstiftningsmässiga, finansiella och politiska verksamhet att landet är en tillräckligt engagerad partner för att EU ska fråga sig, förr eller senare, om det inte vore värdefullt att införliva Ukraina i den gemensamma europeiska enheten?

Herr kommissionsledamot! Våra strategier kanske ibland har skiljt sig ifrån varandra, men jag tror att vi har samma mål, nämligen att utveckla ett fördelaktigt modus vivendi, ett sätt att samexistera med denna viktiga granne i öst.

Jag tror, herr talman, att jag har sparat in lite tid eftersom det redan är kväll.

  Joe Borg, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Låt mig först och främst gratulera föredraganden Zbigniew Zaleski till detta betänkande, som är mycket bra.

Jag vill också tacka föredraganden för det utmärkta samarbetet med kommissionens avdelningar när det här betänkandet utarbetades. Betänkandet kommer verkligen i rättan tid. Det ger en heltäckande beskrivning av vad som står på spel i de ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna mellan EU och Ukraina.

Låt mig inrikta mig på några punkter som ni också har framhållit i betänkandet. Vi betraktar Ukraina som en central och värdefull partner i vår grannskapsstrategi. Vi instämmer i den allmänna andan i det här betänkandet: att närma Ukrainas ekonomi till EU så mycket som möjligt genom ett nytt förbättrat avtal där det fördjupade och heltäckande frihandelsavtalet är en central pelare.

Kommissionen instämmer också till fullo i era åsikter om behovet av att stärka rättsstatsprincipen i Ukraina och vikten av att Ukraina blir medlem i WTO. Vi hoppas verkligen att Ukraina fortfarande kan fullfölja WTO-anslutningsprocessen i år, och vi kommer att samarbeta intimt med den ukrainska regeringen för att åstadkomma detta. Vi anser att den multilaterala anslutningsprocessen kommer att vara fullbordad när WTO:s medlemmar har godkänt anslutningspaketet.

Ukraina har satt upp medlemskap i WTO som en prioriterad fråga och vi är övertygade om att landet kommer att genomföra sina interna ratificeringsförfaranden i vederbörlig ordning för att formalisera medlemskapet. Europeiska unionen har inget intresse av att fördröja förhandlingarna om ett frihandelsavtal ytterligare och är beredd att inleda dem så snart som beslutet om anslutningspaketet har godkänts av WTO:s medlemmar. När det gäller det framtida frihandelsavtalet håller vi helt med om att det bör vara fördjupat och heltäckande, med stark inriktning på att anpassa regelverken till varandra.

När det gäller de ekonomiska förbindelserna med grannländerna föreslår man en trepartsdialog i betänkandet: mellan EU, Ryssland och Ukraina. Vi bör vara mycket noga med att inte dubblera förfaranden om frågor som redan täcks av andra forum. Vidare uppstår frågan om Europeiska unionen inte skulle riskera att dras in i bilaterala tvister mellan Ryssland och Ukraina. Vi ifrågasätter också nyttan med en sådan inställning.

Vår politik går ut på att verka för att öppna energimarknaderna för konkurrens som ett sätt att garantera tillgång till säker och överkomlig energi. Detta kommer att bli ett viktigt ämne i de framtida förhandlingarna med Ukraina om ett frihandelsavtal.

När det gäller att trygga befolkningens grundläggande behov innehåller EU:s lagstiftning om avreglering av el- och gassektorn viktiga bestämmelser som syftar till att skydda konsumenterna och deras grundläggande behov. Vi har för avsikt att förhandla för att få Ukraina att anpassa sig till denna lagstiftning.

När det gäller förslaget att utvidga GSP+ till att omfatta Ukraina vill jag understryka att Ukraina inte uppfyller kraven för sådana ytterligare förmåner och att Europeiska unionen har förbundit sig att inte ändra de grundläggande GSP-kriterierna på ad hoc-basis. Dessutom skulle detta allvarligt underminera vår förhandlingsposition när det gäller det kommande frihandelsavtalet.

Låt mig avslutningsvis än en gång gratulera föredraganden till hans utmärkta betänkande. Kommissionen instämmer i stort i det, förutom på ett par punkter som jag har understrukit här. Kommissionen kommer att ta hänsyn till det här betänkandet i sitt pågående och framtida samarbete med Ukraina.

  Jerzy Buzek, för PPE-DE-gruppen. – (PL) Herr talman! Även om situationen efter valet i Ukraina ännu inte har stabiliserats har de som representerar demokratin vunnit. Detta är en seger inte bara för demokratin i Ukraina, utan också för själva Europeiska unionen, som har stöttat denna typ av verksamhet. Nu måste vi, i Ukrainas, ukrainarnas och EU:s intresse, befästa vad som har uppnåtts med sådana svårigheter i Ukraina. Det är ukrainarna själva som måste besluta om vad som ska ske efter valet, men vi kan hjälpa Ukraina och samtidigt hjälpa oss själva.

Jag stöder Zbigniew Zaleskis betänkande fullt ut och gratulerar honom till hans arbete med detta dokument. Enligt min åsikt finns det tre områden som är ytterst viktiga när det gäller att skapa stabilitet i Ukraina och också fördelar för Europeiska unionen.

Till att börja med energisamarbetet, vilket är mycket viktigt för båda sidor. Det är avgörande att vi blir delaktiga i investeringarna i pipelines som i många fall är i dåligt skick, också i nya pipelines, som den från Odessa – Brody – Gdańsk, i investeringar i elnätet och i att stödja energieffektiviteten. Vi kan erbjuda vår egen teknik, vi kan skapa gemensamt kapital för att förbättra energieffektiviteten i Ukraina, och detta kommer också att bidra till vår egen energisäkerhet. Slutligen något som är uppenbart, nämligen förbättringar i kärnkraftsverkssäkerheten i Ukraina, vilket är mycket viktigt för Europa.

Det andra området är vetenskapligt samarbete. Ukraina har nått avsevärda resultat på detta område. Det kan vara värt att dra nytta av dem. Dessutom utbyte av studenter och forskare, vilket skulle kunna minska underskottet i Europeiska unionen, där vi behöver ytterligare sjuhundratusen forskare. Vi borde komma ihåg att detta alltid är den säkraste och snabbaste samarbetsmetoden: vetenskap, utbildningsinstitutioner och studenter.

För det tredje, samarbete mellan de lokala och regionala myndigheterna. Våra städer i EU har mycket att erbjuda i det hänseendet. Vi skulle kunna bidra till skapandet av fullständig demokrati på den lokala myndighetsnivån i Ukraina, vilket är något som inte hittills har skett.

Allt detta borde införlivas i en långsiktig strävan, nämligen ett associeringsavtal med Ukraina. Det spelar ingen roll om det tar tio eller tjugo år. Det vore bra att lägga fram denna möjlighet för Ukraina. Det skulle hjälpa ukrainarna och också Europeiska unionen.

  Vural Öger, för PSE-gruppen. – (DE) Herr talman! I kammaren har vi under eftermiddagen debatterat den europeiska grannskapspolitiken. Efter utvidgningsrundan 2004 föreslog Europeiska kommissionen att en sammanhängande strategi skulle utarbetas för unionens nya grannar. Den europeiska grannskapspolitiken har skapat särskilda band med ett antal länder som delar EU:s grundläggande värderingar och mål.

Vårt grannland Ukraina är fast omslutet av den europeiska grannskapspolitiken. Vi är medvetna om Ukrainas särskilda geopolitiska och handelsmässiga vikt som en naturlig bro mellan EU å ena sidan och Ryssland och Centralasien å andra sidan. I dag är EU Ukrainas huvudsakliga handelspartner och 2006 kommer omfattningen av handeln mellan Ukraina och EU-medlemsstaterna redan att ha nått 26,6 miljarder euro.

Vi i Europeiska unionen erkänner de stora ansträngningar som har gjorts i Ukraina under senare år. Den före detta planekonomin har utvecklats till en effektiv marknadsekonomi. Enligt OECD:s rapport låg Ukrainas ekonomiska tillväxt i genomsnitt på 7,6 procent under åren mellan 2000 till 2006. Det är en stor framgång.

I februari 2007 inledde vi förhandlingar om ett nytt partnerskap och associeringsavtal mellan Ukraina och EU. Ukrainas strävan mot ett EU- och Nato-medlemskap är också väldokumenterat. Av handelsmässiga och ekonomipolitiska skäl står en anslutning till WTO allra högst upp på Ukrainas dagordning. Vi förmodar att en anslutning till WTO kommer att bli möjlig före slutet av detta år. Detta skulle också avsevärt bredda räckvidden för samarbetet mellan EU och Ukraina och underlätta förhandlingar om skapandet av ett frihandelsområde inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

EU måste behandla Ukraina som en verklig partner och sända landet tydliga budskap. I detta avseende kan jag endast välkomna resultatet av toppmötet mellan EU och Ukraina som hölls i Kiev den 14 september 2007, där den starka och varaktiga förbindelsen mellan de två parterna bekräftades. Vi borde fortsätta att ge ett livskraftigt stöd till Ukraina på dess väg mot WTO-medlemskap, under det efterföljande skapandet av ett frihandelsområde, och till Ukrainas europeiska strävan.

  Danutė Budreikaitė, ALDE-gruppen. – (LT) Ukraina är en strategiskt och ekonomiskt viktig EU-partner och en östlig granne med en viktig roll både inom och utanför regionen.

Förbindelserna mellan EU och Ukraina har främst utvecklats mot ett allt större politiskt samarbete och en gradvis ökande ekonomisk integration. Genomförandet av dessa mål borde bidra till en vidare bekräftelse av demokratin och utvecklingen av marknadsekonomin i Ukraina. Framgången för Ukrainas utveckling beror dock inte enbart på EU. Ukraina måste fatta ett direkt beslut om att följa den provästliga riktningen och att följa den konsekvent.

Jag vill dela med mig av några tankar om de ekonomiska och handelsmässiga förbindelserna mellan EU och Ukraina.

Till att börja med är inledandet av förhandlingarna om ett frihandelsområde med EU strängt förknippade med Ukrainas medlemskap i WTO. Förhandlingarna om frihandelsområdet skulle dock inte enbart omfatta avskaffandet av tullavgifter (vilket ingår i förhandlingarna med WTO), utan den mer omfattande konvergensen – liberaliseringen av tjänstesektorn, institutionella reformer, harmonisering av den rättsliga grunden med EU:s regelverk. Följaktligen borde samordnade åtgärder mellan EU och Ukraina i syfte att skapa detta frihandelsområde utvecklas vid sidan av Ukrainas medlemskap med WTO.

För det andra borde större uppmärksamhet fästas på genomförandet av god förvaltningspraxis, en stärkt offentlig sektor och avskaffandet av korruptionen. Ett mer intensivt samarbete på dessa områden skulle avsevärt bidra till att skapa mer stabila ekonomiska och handelsrelaterade förbindelser mellan EU och Ukraina, samt stärka demokratiseringsprocessen och öka möjligheten till ett EU-medlemskap för Ukraina.

För det tredje är det viktigt att påpeka att Ukrainas producenter ännu inte är redo att konkurrera med EU-medlemsstaternas producenter. Därför bör övergångsperioder införas såväl som tillsynsinstitutioner som skydd mot den negativa inverkan på Ukrainas ekonomi och samhälle.

Den fjärde punkten är att medan EU stöder liberaliseringen av handeln med Ukraina, måste unionen vara beredd på att svårigheter kan uppstå på grund av Ukrainas producenter, särskilt de som exporterar till Oberoende staters samvälde – det kan finnas en motvillighet mot att tillämpa EU:s standarder eller så kan tjänstemän försöka att upprätthålla status quo och befintliga korrumperade kopplingar. För att underlätta ett framgångsrikt genomförande av reformerna borde Ukrainas regering informera näringslivet och allmänheten om fördelarna med liberaliseringen av handeln och med ett frihandelsområde mellan EU och Ukraina.

Den femte punkten är att den intensiva utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Ukraina skulle kunna öka Rysslands politiska och ekonomiska påtryckningar på Ukraina. I så fall borde EU överge sin roll som passiv medlare, liksom har skett relativt ofta förut, och ta på sig rollen som försvarare av sina egna och Ukrainas intressen. Det finns en möjlighet att Ryssland skulle kunna utöva påtryckningar på Ukraina och på vissa EU-länder inom ramen för energiförsörjningen. Därför borde EU inte bara göra en ansträngning för att lösa dessa problem på högsta nivå, utan samtidigt försöka se till att Ukraina är delaktigt i EU:s gemensamma energimarknad och garantera säkerheten för EU:s och Ukrainas trygga energiförsörjning.

  Guntars Krasts, för UEN-gruppen. – (LV) I betänkandet ges en översikt över Ukrainas nuvarande utveckling som EU-partner och över de uppgifter som landet fortfarande måste utföra, och betänkandet förtjänar att hyllas på grund av de många frågor som omfattas och hur ingående de diskuteras. Det framgår tydligt av betänkandet att författaren har ett djupt personligt intresse för utvecklingsfrågorna i Ukraina och för utformandet av dess förbindelser med Europeiska unionen, och detta har naturligtvis gynnat betänkandet. Föredraganden har noggrant och hänsynsfullt bedömt de problem som utgör ett hot mot Ukrainas framgångsrika utveckling, men samtidigt är det ibland svårt att förutse lösningar på problemen om vi inte kallar saker och ting vid deras rätta namn. Det måste kommenteras att inom Ukrainas ekonomi är allt fler ekonomiska sektorer överreglerade, det statliga ingripandet utgår inte från lagar och allt fler ömsesidigt oförenliga lagar stiftas kontinuerligt, vilket gynnar de som söker efter kryphål i lagstiftningen och de vars uppgift det är att tolka lagstiftningen. Tillsammans med den mycket utbredda byråkratin hindrar detta avsevärt inflödet av investeringar i landets ekonomi, däribland från Europeiska unionen. Energisektorn är ett uppenbart exempel på detta. Europeiska unionen är intresserad av ett öppet transportsystem för Ukrainas naturgas, som liksom hela energisektorn i Ukraina är överreglerat, med artificiellt komplexa strukturer och pengaflöden som inte är insynsvänliga. Europeiska unionen har fortfarande inte tillgång till uppgifter som skulle tillåta den att bedöma säkerheten hos Ukrainas gastransportsystem. Detta är viktiga frågor för Europeiska unionen, som är Ukrainas största handelspartner. Förhoppningen är att Ukraina ska lyckas övervinna den utdragna politiska krisen och att den ukrainska regeringen i framtiden kommer att vara delaktig i EU-samtal som utifrån ett ömsesidigt intresse kommer att göra det möjligt att inrätta ett nära samarbete. Jag instämmer med föredraganden i att Ukrainas önskan att ansluta sig till Europeiska unionen inte kan ignoreras, och i detta sammanhang vill jag betona det återigen: en tydlig möjlighet till ett EU-medlemskap är det mest effektiva reformverktyg som EU kan erbjuda Ukraina. Tack.

  Caroline Lucas, för Verts/ALE-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag vill mycket varmt gratulera Zbigniew Zaleski till det här betänkandet. Jag anser att det är mycket olikt de senaste betänkanden som vi har röstat om i utskottet för internationell handel. Jämfört med betänkandena om bilaterala handelsförbindelser för ett eller två år sedan, t.ex. betänkandena om EU-Ryssland och EU-Mercosur, visar det på mycket större försiktighet när det gäller fördelarna med ohämmad frihandel. Jag tycker också att det återspeglar en växande konsensus över partigränserna om vikten av att aktivt söka efter politiska lösningar för att på bästa sätt underkasta handelsreglerna principen om hållbar utveckling.

På det området tycker jag att vi kan glädja oss åt att ha gjort mesta möjliga av de olika fördröjningarna av WTO:s Doharunda, som på sätt och vis har möjliggjort för oss att sträva efter rättvisare och mer hållbara handelsregler i våra bilaterala handelsförbindelser. Därför tackar jag föredraganden för att han aktivt tagit vara på detta tillfälle.

Av de många positiva signaler som det här betänkandet ger GD Handel inför förhandlingarna om ett frihandelsavtal med Ukraina vill jag särskilt framhålla fyra.

I punkt 10 i betänkandet anser jag att man med rätta varnar för att uteslutande förlita sig på exportinriktning och exportdiversifiering för att göra handeln hållbar. I stället inriktar man sig på vikten av att utveckla den inhemska marknaden som en nödvändig grund för ekonomiskt hållbar utveckling.

I punkt 13 i betänkandet säger man att det krävs balans när det gäller investerarnas rättigheter. Med andra ord insisterar man på en rättslig ram i Ukraina som främjar bästa metoder i fråga om företagens sociala ansvar.

I punkt 23 i betänkandet förespråkar man en markant ändring av vår politik för energiförsörjning från utlandet genom att kräva multilaterala regler för tillgången till energiresurser och varna för att stödja kapplöpningen om mest gynnsamma villkor för multilateral energitillgång.

I punkt 36 tillstår man slutligen att jordbruket är en speciell verksamhet som inte kan behandlas på samma sätt som industriproduktion, och att olika tullregler därför är motiverade.

Jag hoppas verkligen att dessa punkter och andra kvarstår i den slutliga texten så att min grupp med stor glädje kan rösta för betänkandet. Men jag vill bara tillägga att jag tycker att det är tråkigt att höra att GD Handel har invänt mot tre viktiga ändringsförslag från De gröna som föredraganden stöder, i vilka GD Handel uppmanas att inte inleda förhandlingar om ett bilateralt frihandelsavtal förrän Ukrainas parlament har gett sitt samtycke till anslutningsförhandlingar med WTO. Visst har GD Handel rätt i att detta kan fördröja det bilaterala frihandelsavtalet, men som parlamentsledamöter måste vi insistera på att folkets röst ska tas med i beräkningen i en sådan viktig fråga, som vi själva gör innan Europeiska unionen ingår liknande frihandelsavtal. Det måste förstås gälla Ukrainas folk också. Således vill vi särskilt tacka Zbigniew Zaleski för att han inte har gett efter för detta tryck och – än en gång – för ett utmärkt betänkande.

  Helmuth Markov, för GUE/NGL-gruppen. – (DE) Herr talman! Alla har tackat vår ärade ledamot Zbigniew Zaleski, och det ska också jag göra. Hans betänkande antogs enhälligt i utskottet, vilket visar att vi faktiskt kan lägga fram ett betänkande för alla partier om vi försöker tillräckligt.

Låt mig göra ett par uttalanden. Valen i Ukraina har ägt rum. De var demokratiska, rättvisa och fria, men jag anser att de har lämnat en hel del problem olösta. Den nuvarande presidenten har alltid haft problem i sina förbindelser med starka premiärministrar, oavsett om det varit Julia Timosjenko, som han avskedade 2005, eller Viktor Janukovitj 2006 och 2007.

Även om koalitionsöverenskommelsen mellan Julia Timosjenkos allians och blocket ”Vårt Ukraina” finns på papper som grunden för en möjlig ny regeringskonstellation, har regeringen ännu inte utformats. Inte heller vet vi vad som faktiskt kommer att hända, trots att tidsfristen nu är rätt nära. Om denna regering har utformats vid det laget är dess första uppgift enligt min åsikt att ta itu med den konstitutionella reformen, för utan en sådan reform finns det inga garantier för att den interna stabiliteten hos de politiska krafterna i Ukraina kommer att vara tillräcklig för att undvika ännu en ny omgång med val, särskilt med tanke på att somliga redan överväger att kräva nya parlamentsval vid tidpunkten för presidentvalet.

Om man ser på vissa områden, som till exempel den ekonomiska politiken, ges en mycket uppmuntrande bild i OECD-rapporten. Där anges att Ukrainas genomsnittliga BNP-tillväxt låg på 8,7 procent mellan 2000 och 2006. Om man också tittar på andra uppgifter ser man dock ett enormt handelsunderskott. Ukraina har ett underskott på över 4,5 miljarder euro i sin handel med OSS och ett underskott på nästan 4,5 miljarder euro i sin handel med Europeiska unionen. Med andra ord finns det fortfarande ett verkligt behov av ekonomisk förändring, och partnerskapsavtalen kan och måste användas för det syftet.

Å andra sidan framstår Ukrainas uppgifter, jämfört med statistiken för ett sådant land som mitt eget – Förbundsrepubliken Tyskland – som fantastiska. Ukrainas arbetslöshetsnivå är lägre, dess BNP växer fortfarande, dess sociala utgifter för pensioner är högre och det spenderar en större procentandel av sin BNP på utbildning, och därmed på investeringar i framtiden, än Förbundsrepubliken Tyskland. Det finns därför all anledning att dra slutsatsen att landet obestridligt är på rätt väg.

Jag nämnde dock problemen inom ekonomin, och det finns naturligtvis problem också på andra områden. Ryssland har tydligt signalerat och klart angivit att dess energipriser kommer att höjas med 10 procent från och med den 1 januari 2008. Det kommer att få en djupgående inverkan på Ukrainas ekonomi. För närvarande betalar Ukraina sina skulder till Ryssland genom gasförsörjning från dess underjordiska fyndigheter. Vi får se hur det utvecklar sig. Det kommer att bli en politisk fråga igen, och det är viktigt att Europeiska unionen ingriper för att bevara freden. Ryssland har rätt att höja sina priser och det är självklart att Ukraina kommer att tvingas ta reda på hur de ska hantera den ekonomiska sidoeffekten.

Jag går över till en annan fråga, nämligen socialpolitiken. Under valkampanjen tillkännagav alla partier som deltog i valet enorma ökningar av de sociala utgifterna. Om man ser på den nuvarande koalitionsöverenskommelsen mellan Timosjenko-alliansen och presidentblocket, ser man ingen hänvisning till någon ökning av de sociala utgifterna. Och det vore faktiskt praktiskt taget omöjligt med tanke på den nuvarande nivån för de statliga intäkterna att genomföra de utlovade ökade utgifterna. Det innebär att Ukrainas utveckling inte går framåt så snabbt som man alltid påstår.

Nästa punkt som jag vill ta upp är utrikespolitiken. Under valkampanjen lovade alla partier att föra landet närmare Europeiska unionen. Det parti som alltid i högsta grad har kopplat denna anslutning till Europeiska unionen till frågan om en Nato-anslutning, nämligen partiet ”vårt Ukraina”, var det parti som förlorade flest röster. En absolut majoritet av den ukrainska befolkningen motsätter sig ett Nato-medlemskap. Jag ber därför EU att gå försiktigt fram här. Merparten av befolkningen vill inte att deras land ska ansluta sig till Nato. Alla tillgängliga uppgifter visar på att de vill att landet ska ansluta sig till WTO.

Om vi mot denna bakgrund reflekterar över hur partnerskapsavtalen nu borde utformas uppstår de verkliga behoven på de områden där Ukraina fortfarande har de problem som jag räknat upp. Ukraina måste ha ett europeiskt perspektiv och en möjlighet till EU-anslutning, och här instämmer jag helt med Zbigniew Zaleski. Det vore bra för EU att ha en stark partner i öst, och det vore också bra för Ukraina mot bakgrund av dess allmänna geostrategiska inriktning.

  Bastiaan Belder, för IND/DEM-gruppen. – (NL) Herr talman! Vår debatt om Europeiska unionens handel och ekonomiska förbindelser med Ukraina, som är ämnet för Zbigniew Zaleskis mycket noggranna betänkande, kommer vid en avgörande tid: parlamentsvalen har ägt rum och landets ekonomiska och politiska problem måste hanteras kraftfullt av en ny energisk regering. Jag tänker på aktiva åtgärder mot korruption. Nu när vintern närmar sig behöver Ukraina också en stark regering som kan förhandla med Ryssland om försörjningen och transporten av rysk gas.

Efter att ha läst detta betänkande är jag benägen att säga att Europa har klargjort vad det vill. Bollen ligger nu hos Ukraina. Landet måste inte bara ha en effektiv regering, utan också en regering som uppvisar en politisk beslutsamhet att ta itu med problemen. Efter fem val på lika många år är befolkningen förståeligt nog trött på allt politiskt käbbel. Ukrainas politiker måste hädanefter bry sig mindre om varandra och mer om landets politiska och ekonomiska framtid.

Ja, bollen ligger hos Ukraina, men jag vill säga ännu mer, herr talman. Europeiska unionen måste också prestera något. Jag håller med om vad vår föredragande säger i punkt 51, om att den europeiska grannskapspolitiken lider av en brist på tydliga definitioner och perspektiv. Möjligheten till EU-medlemskap måste erbjudas Ukraina på medellång eller lång sikt. Som en del av den europeiska grannskapspolitiken kan Europeiska unionen sedan inleda eller stödja de reformer som behövs i landet.

  Sylwester Chruszcz (NI). - (PL) Herr talman! Ukraina är ett land med strategisk betydelse för den europeiska grannskapspolitiken, och en viktig partner för EU-länderna.

Vi hoppas alla att tillväxten i handel mellan Ukraina och EU-länderna kommer att stärka den ekonomiska tillväxten och samarbetet med länderna i regionen. Goda ekonomiska förbindelser gynnar båda sidor.

Den ekonomiska tillväxten i Ukraina borde äga rum vid sidan av respekten för demokratin och landets lagar. Jag tänker här också på respekten för de etniska minoriteternas rättigheter, och på en fråga som är viktig för mig, nämligen att verksamhet som glorifierar fascism och folkmord inte borde tillåtas. Vi stöder demokratiska och ekonomiska processer i vårt östliga grannland.

Å andra sidan tycks det lämpligt att undvika partiskt och ensidigt stöd för något politiskt block i Ukraina.

  Bogdan Golik (PSE). - (PL) Herr talman! Liksom ni redan gjort vill jag först av allt gratulera Zbigniew Zaleski till ett så insiktsfullt betänkande om handeln och de ekonomiska förbindelserna med Ukraina. Frågan om samarbetet med Ukraina är särskilt viktig för närvarande, och alla initiativ som är inriktade på att stärka samarbetet är ett tydligt tecken på EU:s intresse för vår östliga granne och på EU:s öppenhet.

Problemet ligger i det faktum att den tidpunkt då det vore lämpligt att införa idén med ett närmare samarbete i praktiken, och att gå längre än den europeiska grannskapspolitiken, som har varit till så begränsad nytta för Ukraina hittills, faktiskt närmar sig. Det är obestridligt att Ukraina fortfarande har långt kvar när det gäller att närma sig gemenskapens ekonomiska, politiska och sociala strukturer. De uppgifter som Ukraina har framför sig har noggrant övervägts i betänkandet.

Trots att Ukraina kan skryta över sina resultat vad gäller liberaliseringen av handeln och kapitalflödena, är det nödvändigt med vidare reformer och en fortsatt förstärkning av den ukrainska ekonomin, vilket omfattar ett WTO-medlemskap. Trots strävan mot EU som tillkännagavs under den orangea revolutionen, måste Ukraina fortfarande göra ett otvetydigt val mellan det europeiska och det ryska alternativet. Om vi vill att Ukraina ska välja det europeiska alternativet måste vi uppge detta tydligt och ge det vårt stöd.

EU borde framföra sitt intresse i kontakterna med Ukraina, genom att ge aktivt stöd å ena sidan för förhandlingar i Ukraina och å andra sidan genom att vidta åtgärder inom EU till förmån för en gradvis övergång från en grannskapspolitik till en integrationspolitik. I detta syfte måste åtgärder vidtas såväl på den ekonomiska fronten som på de sociala och politiska områdena. Det vore därför lämpligt att stödja Ukrainas oberoende från Ryssland genom att stärka de ekonomiska förbindelserna, vilket innebär att man måste skapa ett frihandelsområde mellan EU och Ukraina, vilket skulle införliva Ukraina i gemenskapens elnät, och ett eventuellt finansiellt stöd till transportsystemet.

Det vore också användbart att stödja och genomföra program för att främja Ukraina inom Europeiska unionen såväl som EU i Ukraina, och också program för att främja utvecklingen av forskning och utbildning, vilket är en fråga som professor Buzek tog upp. Det viktigaste steget mot att förändra bilden av EU i Ukraina vore att avskaffa viseringskravet för inresor till EU, såväl som ett tydligt uttalande, och det är något som alla har talat om, om att Ukraina kommer att kunna ansluta sig till Europeiska unionen, även om detta kommer att ske på lång sikt.

  Šarūnas Birutis (ALDE). – (LT) Den 18 oktober i Portugal annonserade president Justjenko Ukrainas avsikt att ansluta sig till WTO i år. Ukraina har redan slutfört förhandlingar med WTO-länderna, med undantag för Kirgizistan, som fortfarande insisterar på att återdriva den gamla skulden på 27 miljoner euro från sovjettiden.

Införlivandet av Ukraina i WTO kommer att leda till minskade importskatter och till ett ökat antal importörer. Det är dock viktigt att Ukraina genomför systematiska ekonomiska reformer. Trots de positiva förändringarna, som WTO-medlemskapet, tyder den allmänna stämningen på ett behov av verkliga reformer.

Ukraina utvecklas snabbt. Under senare år har det skett en betydande BNP-tillväxt, men mycket återstår att göras på området för ekonomisk produktivitet och konkurrenskraft. Enligt Världsekonomiskt forums globala konkurrensrapport för 2007-2008 har Ukraina fallit från 69:e plats till 73:e. Oligarkernas inflytande är helt klart negativt.

Ukraina är en strategisk partner, så det är viktigt att integrera landet ytterligare i så viktiga sektorer som energi och bilateral handel. Ukrainas betydande roll när det gäller att garantera säkerheten hos EU:s energiförsörjning borde beaktas ingående. Möjligheten att integrera Ukraina i de transeuropeiska transportnäten borde uppmuntras, eftersom Ukraina skulle kunna spela den strategiska rollen som transitland genom vilket olja och gas skulle kunna levereras till Europa.

Jag hoppas att Ukraina, nu när parlamentsvalen har ägt rum, kommer att ha tagit in på vägen mot politisk stabilitet. Jag anser att EU borde fortsätta sin politik med öppna dörrar gentemot Ukraina.

  Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk (UEN). - (PL) Herr talman! Herr kommissionsledamot! Det skulle helt klart ligga i Europeiska unionens intresse att stärka och utveckla de politiska och ekonomiska förbindelserna med Ukraina. Ukraina, som har gynnats av den fortsatta demokratiseringsprocessen, har blivit en av EU:s mest lovande handelspartner.

Ukrainas önskan om att bli medlem i WTO förtjänar stöd. Om Ukraina tas upp som medlem i WTO skulle det visa en gång för alla att landet har gått från att vara en central planekonomi till en fullt fungerande marknadsekonomi.

Det är också viktigt att acceptera Ukrainas önskan om goda politiska och ekonomiska förbindelser med Ryssland. Eftersom Ryssland, genom att erbjuda ett avtal om ett gemensamt handelsområde med Ukraina, försöker att få kontroll över Ukraina för sina egna syften, är det viktigt att Europeiska kommissionen lägger fram en beslutsam ståndpunkt om stöd för Ukraina i dess önskan att bli EU-medlem. Ukraina borde ha verkliga politiska och ekonomiska förbindelser med Ryssland, men samtidigt borde vi stödja dess EU-önskan.

I början av det kommande året kommer lösningarna för Polens accepterande av Schengenkonventionen att träda i kraft. Det är viktigt att förenligheten med säkerhetsreglerna i fråga om EU:s gränser inte samtidigt skapar en ny Berlinmur för Ukrainas invånare. Jag hoppas att Europeiska kommissionen kommer att tillåta Polen att införa dessa regler på ett sådant sätt att de gynnar Ukrainas invånare.

  Kathy Sinnott (IND/DEM). - (EN) Herr talman! Jag ställde frågor till Ukrainas premiärminister Viktor Janukovytj när han besökte parlamentet i mars. Jag konfronterade honom med problemet med den hemska men lukrativa och utbredda olagliga handeln med mänskliga kroppsdelar i hans land. Till min förvåning förnekade han inte att den förekommer. Han sa faktiskt att det är en mycket plågsam fråga och bad oss i utskottet för utrikesfrågor om hjälp, särskilt med köparna, av vilka många kommer från EU.

Det är viktigt att ge Ukraina en eloge för dess ärlighet i fråga om detta problem och vi bör framföra att vi har en stark önskan att utrota denna handel som är fullständigt oförenlig med mänsklig värdighet och närmare förbindelser mellan EU och Ukraina. Det här betänkandet handlar om att hjälpa Ukraina på områden som handel. Det måste inkludera den hjälp som den förre premiärministern bad vårt parlament om. Det är bråttom, för man kan inte tala om fördjupat samarbete med ett land där handel med levande och döda människor utgör en betydande del av ekonomin. Kampen mot detta måste vara ett viktigt inslag i samarbetet mellan EU och Ukraina.

  Béla Glattfelder (PPE-DE). – (HU) Tack så mycket, herr talman! Jag vill sälla mig till dem som har gratulerat vår kollega Zbigniew Zaleski till hans utmärkta betänkande. Det ligger i EU:s intresse att Ukraina förblir politiskt stabilt och utvecklar sin ekonomi. Ett framgångsrikt Ukraina skulle kunna utgöra ett positivt exempel för alla länder i regionen och för staterna i före detta Sovjetunionen, och bidra till att stärka demokratin i regionen.

Europeiska unionen måste hjälpa och uppmuntra Ukraina att knyta sin framtid inte bara till Ryssland utan också till Europeiska unionen. Ukraina är ett europeiskt land, och dess geografiska belägenhet, historia och kulturella traditioner binder landet till Europa. Vi måste hjälpa Ukraina att kunna tillämpa WTO-reglerna. WTO-medlemskap kan leda till ett frihandelsavtal med Europeiska unionen.

Att utöka handeln ligger i Europas och Ukrainas gemensamma intresse, men det finns ett behov av en icke-snedvriden handel som också garanterar Ukrainas tillämpning av regler på området för sociala frågor, sysselsättning, djurhälsa, växtskydd och miljö. Om vi inte lyckas med detta kommer vi att stå inför många problem.

Låt mig citera Ungern som ett exempel i detta fall, eftersom Ungern delar en gräns med Ukraina. I Ungern måste fjäderfäägare göra utomordenligt omfattande investeringar för att uppfylla bestämmelserna om djurhälsa och miljöskydd. Om frihandelsavtalet också omfattade djuruppfödningsprodukter skulle en avsevärd andel av de ungerska producenterna flytta sina produktionsanläggningar till Ukraina, som ligger knappt 100 km från de nuvarande anläggningarna, och fortsätta med en konkurrenskraftig produktion till en utomordentligt låg kostnad. Å andra sidan skulle alla de produkter som de skulle kunna producera genom att kringgå bestämmelserna om djurhälsa komma tillbaka in i Europeiska unionen, och eftersom floden Tisza går från Ukraina till Ungern skulle vi i Ungern också ställas inför miljöskyddsproblem.

Jag anser därför att vi måste hjälpa Ukraina att tillämpa alla internationella regler om sociala frågor, djurhälsa, miljöskydd och djurskydd snarast möjligt. Tack så mycket för er presentation.

  Stavros Arnaoutakis (PSE). – (EL) Herr talman! Jag vill också gratulera Zbigniew Zaleski till hans utmärkta arbete.

Ukraina är en viktig handelspartner för EU. Vi stöder dess anslutning till WTO och förhandlingarna om ett frihandelsområde med unionen.

I detta syfte måste Ukrainas ekonomiska resultat vidareutvecklas så att det kan nå största möjliga ekonomiska tillnärmning med EU-ekonomin.

Dessutom måste vi göra större ansträngningar för att möta utmaningarna i Ukraina effektivt. Följande utmaningar måste uppmärksammas:

bekämpning av korruptionen, bekämpning av den illegala handeln, förstärkning av samarbetet med unionen på området för vetenskap, teknik och utbildning och skapande av närmare gränsöverskridande kulturella förbindelser.

Om Ukraina fortsätter att med ökad styrka stödja de reforminsatser som landet har inlett, tror jag inte att de önskade resultaten kommer att dröja.

  Andrzej Tomasz Zapałowski (UEN). - (PL) Herr talman! Ukraina står i dag inför ett strategiskt beslut: att välja om de ska göra splittringen i landet permanent genom skapandet av en orange koalition, eller om de ska skapa en ”Vårt Ukraina”-koalition med Regionernas parti. Det beslut som fattas i detta hänseende kommer att ha mycket stor betydelse för framtiden för förbindelserna mellan EU och Ukraina. Om det första alternativet väljs finns det en stor sannolikhet för att detta kommer att leda till ett politiskt samarbete med Europeiska unionen, samt till enorma ekonomiska spänningar med Ryssland. Om det finns en bred orange-blå koalition kommer det att finnas en relativ ekonomisk stabilitet, men Ukrainas integration med EU kommer att fördröjas avsevärt.

Jag är inte säker på om EU i dag kan ge Ukraina ett tillräckligt stort stöd för att kompensera landet för förlusterna på grund av en konflikt med Ryssland. Denna fråga är viktig, på så vis att EU nu måste göra ett uttalande om huruvida det är redo för ett betydande ekonomiskt och politiskt deltagande när det gäller att hjälpa Ukraina. Om vi inte antar en entydig ståndpunkt skulle vi själva kunna framkalla en destabilisering av den interna situationen i Ukraina. Jag vill gratulera Zbigniew Zaleski till hans betänkande.

  Laima Liucija Andrikienė (PPE-DE). – (LT) Om någon frågade mig i dag vilka av länderna inom den europeiska grannskapspolitiken som var närmast Europeiska unionen skulle jag inte tveka att svara: Ukraina.

Detta enorma land med en befolkning på 46 miljoner har rätt att vara stolt över sina demokratiska bedrifter sedan Sovjetunionens kollaps. Landet har tveklöst utvecklats till en av EU:s mest lovande partner. Som företrädare för Europaparlamentets delegation hade jag för över en månad sedan tillfälle att övervaka parlamentsvalen i Ukraina och jag var övertygad om att det finns en tydlig trend mot en ökad utveckling av demokratiska medborgerliga institutioner, om att demokratin håller på att bli en integrerad del av livet i Ukraina och om att valen i landet inte skiljer sig åt från valen i EU-medlemsstaterna.

Om man tittar på kartan är det uppenbart att Ukrainas läge inte kan vara okomplicerat (på ena sidan finns EU, och på andra sidan ligger Ryssland). Valet är inte lätt, likväl som det inte är lätt att svara på frågan – ”Quo vadis, Ukraina?” Det är dock tydligt att Ukraina i dag måste göra ett oåterkalleligt val.

Detta val innebär inte att alla långsiktiga handelsrelationer och ekonomiska förbindelser med Ryssland och OSS måste avbrytas eller att Ryssland inte kan delta i Ukrainas ekonomi, utan snarare motsatsen. Det avtal om det gemensamma ekonomiska området för OSS som Ryssland föreslagit skulle dock mer sannolikt äventyra Ukrainas strävan att nå ekonomiskt oberoende än bidra till att förverkliga denna strävan.

Jag vill påpeka att EU, tillsammans med sina institutioner och sina medlemsstater, borde ge Ukraina politiskt och diplomatiskt stöd i syfte att garantera att landet införlivas i WTO. Stöd efter att WTO-medlemskapet genomförts är också av stor betydelse, som t.ex. stöd för de officiella förhandlingarna om frihandelsavtalet och ett nytt mer detaljerat avtal mellan EU och Ukraina.

Slutligen vill jag tacka min polska kollega Zbigniew Zaleski för hans utmärkta betänkande. Jag vill sända mina bästa lyckönskningar till våra kolleger från Ukraina när det gäller att slutföra bildandet av den nya regeringen och påbörja den viktiga uppgift som väntar dem.

  Bogusław Rogalski (UEN). – (PL) Herr talman! Ukraina är ett strategiskt viktigt grannland för Europeiska unionen. Det är en naturlig bro som förbinder oss med Ryssland och Centralasien.

Sedan 2004, det vill säga sedan den stora utvidgningen, har EU varit Ukrainas största handelspartner. EU och Ukraina delar i hög grad samma ekonomiska och handelsrelaterade intressen och därför är det förnuftigt att slå in på vägen mot vidare integration av våra marknader för att få så stora fördelar som möjligt. Detta borde genomföras genom att skapa ett gemensamt frihandelsområde, men först måste Ukraina slutföra sin WTO-anslutningsprocess. Vi borde göra allt vi kan, politiskt och diplomatiskt, för att stödja Ukraina i dess försök att nå ett sådant medlemskap. Det kommer också att bli nödvändigt att ge pågående stöd för att hjälpa Ukraina att uppfylla WTO-kraven.

Vi borde komma ihåg att bakom Ukraina finns det mäktiga Ryssland, som återigen skulle vilja dominera denna del av Europa. Därför är det en bra idé att ge Ukraina status som marknadsekonomi, vilket borde föra landet närmare Västeuropa och följaktligen borde leda till EU-medlemskap. Zbigniew Zaleskis betänkande är ett bra steg i denna riktning, och jag vill gratulera honom till betänkandet.

  Daniel Caspary (PPE-DE). - (DE) Herr talman! Låt mig inleda mitt anförande med att påpeka att detta är den andra debatten i dag om en utrikespolitisk fråga i vilken kommissionen inte har företrätts av den behöriga kommissionsledamoten. I morse hade vi vår huvuddebatt om globaliseringen och den behöriga kommissionsledamoten var inte närvarande, och i kväll är de kommissionsledamöter som ansvarar för denna viktiga fråga återigen frånvarande. Jag har inget emot vår ärade kommissionsledamot Borg, men det vore enligt min åsikt korrekt om kommissionen företräddes av kommissionsledamoten med ansvar för det ämne som diskuteras. Jag vore tacksam, herr talman, om ni kunde vidarebefordra denna förfrågan till kommissionen inför framtida debatter och jag är säker på att det tjänar hela kommissionskollegiets intressen.

Jag vill framföra mitt innerliga tack till Zbigniew Zaleski för hans mycket balanserade betänkande. Vi måste förbättra vårt samarbete med våra ukrainska grannar. Därför vore det bra om den europeiska grannskapspolitiken utformades därefter. Därför vore det bra om Ukraina anslöt sig till WTO. Därför vore det bra om vi förhandlade om ett partnerskaps- och samarbetsavtal, och om vi stod bakom en vision om ett frihandelsområde som en början på ett försiktigt framläggande av en europeisk framtidsutsikt för Ukraina.

Låt mig också säga vid detta tillfälle att jag dock inte kan tänka mig ett ukrainskt EU-medlemskap inom överskådlig framtid. Ett förbättrat samarbete, vilket många av mina kolleger i kammaren redan har hänvisat till, är också ett brådskande krav och kan gynna båda sidor. Jag fäster särskild vikt vid ett givande samarbete och en nära solidaritet med våra grannar i öst.

Enligt min åsikt är det till exempel oacceptabelt att Ryssland villkorar sitt samarbete med Ukraina med vilken regering som styr Ukraina och vilken parlamentsmajoritet landet har valt. Det är oacceptabelt och Ryssland är inne på fel spår med en sådan politik. Vi som européer, som Europeiska unionen, måste stödja det ukrainska folket i de kommande skedena av deras resa mot oberoende och mot en ordentligt etablerad demokrati. Zbigniew Zaleskis betänkande utgör ett stort och viktigt bidrag till denna ansträngning.

  Talmannen. − Herr Caspary! Ni har säkert rätt i att den berörda kommissionsledamoten borde svara i debatten, men på det praktiska planet är det inte alltid möjligt. Jag vet att Joe Borg är en oerhört erfaren kommissionsledamot och politiker som utan tvivel kommer att vidarebefordra ert budskap till dem det rör.

Jag vill påpeka att det var José Manuel Barroso som svarade i debatten om globalisering tidigare i dag, så man tager vad man haver, men vi har en mycket kompetent kommission.

  Bogusław Sonik (PPE-DE). - (PL) Herr talman! Ukraina borde prioriteras när det gäller Europeiska unionens utrikespolitik inom Europa. Det beror på dess strategiska geopolitiska situation. Å ena sidan är det ett direkt grannland till Europeiska unionen och å andra sidan skulle Ukraina kunna vara en viktig bro mellan EU, Ryssland och länderna i Centralasien. Med dess tillgång till Svarta havet skulle det också kunna vara en viktig ekonomisk partner i denna region.

Jag stöder föredragandens rekommendationer om medlemsstaternas stöd till Ukraina för dess anslutning till WTO.

Detta kommer att medföra en lång rad fördelar för Ukraina och regionen.

Detta sagt borde vi dock inte glömma bort att av historiska skäl har Ukrainas regering fortfarande mycket kvar att göra. Europeiska unionen borde stödja den ukrainska regeringen i att återuppbygga landet på många nivåer, inte bara när det gäller dess ekonomi eller industri, utan också i sociala frågor. Det borde också finnas en avsevärd flexibilitet när det gäller utrikespolitiken, med beaktande av den politiska komplexiteten i Ukraina.

I detta skede är det viktigt att beakta Ryssland, vars intressen strider mot gemenskapens intressen i östra Ukraina. Den ukrainska demokratin är fortfarande mycket ung. De senaste åren har dock visat att de demokratiska processerna håller på att stabiliseras. Vi får nu inte glömma att starka anti-europeiska krafter skulle kunna komma till makten, beroende på de sociala attityderna. Därför vill jag instämma i de gratulationer som redan har framförts här i kammaren, och säga att jag stöder Zbigniew Zaleskis betänkande. Det är ett betänkande i vilket alla dessa grundläggande frågor har behandlats, och där en väg har utformats som EU skulle kunna följa i sin politik för Ukraina.

  Joe Borg, kommissionsledamot. − (EN) Herr talman! Jag vill tacka parlamentets ledamöter för deras kommentarer och en intressant debatt.

Jag har noterat era synpunkter och kommer att vidarebefordra dem till min kollega kommissionsledamot Peter Mandelson, som i dag har ett internationellt åtagande som han inte kunde utebli från. Jag är dock säker på att han kommer att beakta dem.

Låt mig få reagera på några av de punkter som har tagits upp i debatten. Utan att gå in på de olika punkterna i detalj vill jag understryka att vi är överens om två mycket viktiga slutsatser.

För det första att Ukraina är en central och värdefull partner i Europeiska unionens grannskapsstrategi. Vi instämmer i era viktiga synpunkter på det positiva ekonomiska ömsesidiga beroendet, vikten av våra energiförbindelser, vetenskapen, mänskliga kontakter och behovet av att fördjupa och förstärka våra ekonomiska förbindelser.

När det gäller anslutningen till WTO håller kommissionen fullständigt med om att detta är en viktig fråga. Kommissionen och medlemsstaterna anser dock att förhandlingar om ett frihandelsavtal är ett avgörande steg som måste tas så snart som möjligt. Således skulle slutförandet av WTO:s Genèveprocess vara tillräckligt för att förhandlingar om ett fördjupat och heltäckande frihandelsavtal ska kunna inledas. Vi hoppas att WTO-processen fortfarande kan slutföras i slutet av det här året eller alldeles i början av 2008.

Vi strävar efter att ingå det mest ambitiösa frihandelsavtal som vi någonsin har slutit. Det måste också omfatta institutionell kapacitet och reformbehov, tullfrågor, polis och rättsväsende samt frågan om korruption i allmänhet.

När det gäller vetenskapligt utbyte och visum vill jag påpeka att dessa frågor också kommer att täckas av frihandelsavtalet.

Låt mig också säga att ökande handelsflöden inte är något hot mot hållbar utveckling. De främjar tvärtom hållbar utveckling genom att EU-normer antas.

När det gäller Ukrainas eventuella medlemskap i EU vill jag betona att ingendera sidan är redo för detta steg. Det nya förbättrade avtalet kommer att föra Ukraina så nära EU som möjligt på så många områden som möjligt utan att föregripa en möjlig framtida vidareutveckling av förbindelserna mellan EU och Ukraina i enlighet med bestämmelserna i fördraget.

Avslutningsvis vill jag än en gång tacka föredraganden för ett bra betänkande, som vi anser vara balanserat. Vi kommer att ta vederbörlig hänsyn till rekommendationerna i det i vårt pågående arbete med Ukraina.

  Talmannen. − Tack, herr kommissionsledamot, och tack till alla talare i denna viktiga debatt om ett särskilt relevant ämne.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på torsdag.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  András Gyürk (PPE-DE), skriftlig. – (HU) Det betänkande som har diskuterats belyser med rätta att Ukraina är en strategiskt viktig partner för Europeiska unionen, eftersom landet kan spela en viktig medlande roll i dialogen med Ryssland och andra Centralasiatiska länder. Vi är övertygade om att en förstärkning av de ekonomiska förbindelserna genom principerna om en fri marknad har inneboende fördelar för båda sidor. Detta stämmer särskilt när det gäller energipolitiken.

Händelserna under de senaste månaderna har på nytt belyst det faktum att energisektorn i Ukraina i dag utmärks av en bristande öppenhet. De förvirrande förbindelserna möjliggör korruption och utövande av politiska påtryckningar. Inget av detta främjar genomförandet av marknadsförbindelser. Det hindrar Ukrainas strävan mot en integration i unionen och äventyrar därigenom en trygg energiförsörjning i Europa.

Europeiska unionen och Ukraina måste samarbeta av just det skälet, så att principerna om öppenhet och konkurrens genomförs när samarbetet börjar att utvecklas på energiområdet. Samtidigt måste vi hur som helst bygga denna förbindelse på ömsesidighet.

Jag anser att det är viktigt att notera att det ekonomiska samarbete som måste utvecklas mellan Europeiska unionen och Ukraina måste betraktas i sammanhanget med Rysslands ambitioner. Den tillträdande ukrainska regeringen kan spela en viktig roll när det gäller att se till att de ovan nämnda principerna genomförs inte bara inom ramen för dialogen med unionen utan också i hela regionen.

  Gábor Harangozó (PSE), skriftlig. – (EN) Efter utvidgningen 2004 och anslutningen av länder som har gemensamma yttre gränser med Ukraina står det klart att Ukraina har blivit en granne av strategisk betydelse för EU som helhet, liksom en viktig aktör i regionen. Sedan 2004 har EU varit Ukrainas främsta handelspartner och förflyttningen av unionens gränser österut har definitivt öppnat nya möjligheter till handel, industriellt samarbete och ekonomisk tillväxt i regionen.

Därför är det oerhört viktigt att unionen aktivt stöder Ukrainas anslutning till WTO. Därefter kommer det att bli möjligt att upprätta ett verkligt frihandelsområde mellan EU och Ukraina inom en sund och tydlig institutionell ram. Generellt sett ligger det verkligen i unionens intresse att främja en god kommersiell, ekonomisk och social utveckling i Ukraina för att trygga handelsförbindelser och politisk stabilitet i regionen.

Därför stöder vi kravet på ett samordnat globalt svar på de politiska, ekonomiska och sociala utmaningarna i östra Centraleuropa. Mer specifikt bör vi tillsammans med Ukraina utforma konsekventa strategier i viktiga frågor såsom tryggad energiförsörjning, kärnkraftssäkerhet, jordbruk och miljömässigt hållbara standarder.