Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 28 november 2007 - Bryssel

22. om ”En ny turistpolitik för EU: Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa” (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Paolo Costa, för utskottet för transport och turism, om en ny turistpolitik för EU: mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa (2006/2129(INI)) (A6-0399/2007).

  Paolo Costa, föredragande. − (IT) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Det betänkande jag lägger fram, och som jag har haft nöjet att utarbeta tillsammans med ett antal kolleger, bygger i själva verket på ett betänkande av Luís Queiró som redan antagits av parlamentet som ett bidrag till EU:s turistpolitik.

Bakgrunden till det här betänkandet är behovet av att komma fram till en ny, och förhoppningsvis mer ändamålsenlig, hållning till EU:s turistpolitik, som i dag begränsas av fördragets bestämmelser.

I det gällande fördraget har inte medlemsstaterna lagt mycket ansvar för turismen på EU:s institutioner, och jag måste säga att inte heller det fördrag vi står i begrepp att anta – förhoppningsvis nästa månad i Lissabon – egentligen kommer att ge EU några ökade formella befogenheter i fråga om turism.

Samtidigt innebär dock de gällande fördragen att EU på många områden kan driva politik som avsevärt påverkar turismen och möjligheten att öka den eller upprätthålla Europas konkurrenskraft som världsledande.

Syftet med detta betänkande är därför att presentera olika möjligheter. Den förteckning vi i parlamentet har upprättat med allas hjälp är bara en början, och jag hoppas den kan utökas. Det är en förteckning över möjligheter att utnyttja EU:s samtliga befogenheter till turismens fördel.

Låt mig bara nämna två exempel. Turisten är en resenär, så en stor del av vår politik på transportområdet kan per definition ses, eller nytolkas, ur turistperspektiv eller till förmån för turismen. Turisten är en konsument, så många av EU:s konsumentskyddsbestämmelser kan nytolkas med turismens krav som utgångspunkt.

I vidare bemärkelse är dock turister – särskilt de som kommer till Europa från tredjeländer – människor som korsar gränser, precis som andra människor korsar gränser av olika skäl. EU:s visumpolitik och invandringspolitik bör ses över noggrant så att så många turister som möjligt kan lockas hit.

Många av de avtal som turister ingår nuförtiden sluts direkt med hjälp av webbaserad teknik och ger dem inte ett fullständigt skydd. EU kan alltså göra mycket för turisterna genom att skydda sådana avtal eller införa avtalstyper som ger skydd. Jag tänker inte gå in på detaljer.

Sammanfattningsvis inser vi alla att turismen är en av EU:s mest löftesrika näringar, och jag tror att vi kan säga att vi – främst av sammanhållningsskäl – bör stå fast vid vårt mål att utveckla turistekonomin. Detta kräver att vi använder t.ex. kulturella och miljörelaterade tillgångar på bästa sätt, och det kan göras om EU:s formella befogenheter utnyttjas till fullo.

Avsikten med detta betänkande är därför att uppmana kommissionen och rådet att ta fram en rad initiativ som formellt hör till andra kompetensområden – det handlar som sagt om konsumentskydd, transportsäkerhet, garantier för vissa avtal med turismanknytning, invandringspolitik, samordnade marknadsföringskampanjer utanför EU:s gränser osv. Det är alltså ett paket med turistinitiativ som vi efterlyser. Jag är övertygad om att sådana initiativ skulle kunna utgöra ett verkligt bidrag från EU-institutionernas sida för att bevara och utveckla en sektor som, det vet vi alla, har stor betydelse och kommer att få ännu större betydelse för EU:s framtid.

  Günter Verheugen, ledamot av kommissionen. − (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill gratulera utskottsordföranden Paolo Costa till hans betänkande. I betänkandet klargörs att turismen i mycket hög grad påverkas av EU:s politik på olika områden, men framför allt visar det hur viktig den här sektorn är för Europa som helhet.

Turismen är ett uttryck för den europeiska livsstilen och Europas välstånd, men den är också en viktig ekonomisk sektor med avsevärd tillväxt- och sysselsättningspotential. Turismen står faktiskt redan direkt och indirekt för mer än 10 procent av EU:s bruttonationalprodukt och för omkring 12 procent av arbetstillfällena.

Men det är inte bara EU som försöker utnyttja de enorma ekonomiska möjligheter som utvecklingen av turismen ger. Vi måste se till att vi har den kapacitet som krävs för att vi ska kunna stå oss i konkurrensen med andra traditionella och nya turistmarknader.

Här kan EU bygga vidare på de konkurrensfördelar som redan gör det till ett mycket attraktivt resmål. Vi har ett enastående kulturarv, en unik geografisk koncentration av attraktiva och kulturellt olikartade platser, och vi har med rätta rykte om oss att hålla en hög servicenivå.

Det här är trumfkort som vi måste spela ut när vi försöker utveckla Europa som en turistprodukt i framtiden. Våra resmål måste helt enkelt vara de bästa och mest attraktiva och bilda ett utbud som gör att européer och andra vill tillbringa sina semestrar här, om och om igen.

Det betyder att de kriterier som måste uppfyllas i andra sektorer av vår ekonomi måste uppfyllas även inom turismen – europeisk turism måste vara en innovativ produkt och ge största möjliga utbud för konsumenterna, uppfylla de högsta kvalitetsstandarderna och vara så miljövänlig som möjligt. Det måste kort sagt vara en produkt som är ett uttryck för våra europeiska värden och styrkor.

Låt mig ge er några exempel på hur vi främjar samarbete och bibehåller denna konkurrensfördel inom turistsektorn. I förra månaden hölls European Tourist Forum i Portugal, ett årligt evenemang som samlar alla sektorns aktörer, och det är ett utmärkt tillfälle att samarbeta och marknadsföra Europa. Vid det tillfället hade jag äran att dela ut priset för ”framstående europeiska turistmål” till tio europeiska resmål som nominerats till bästa nya europeiska turistdestinationer som utmärkt sig. Detta pilotprojekt bidrar till att höja profilen för alla europeiska resmål utanför Europa och uppmärksamma den europeiska turismens mångfald och kvalitet. Jag vill påminna alla om att projekt av detta slag uttryckligen efterlystes i parlamentets tidigare betänkande av Luís Queiró. Jag vill tacka Europaparlamentet och framför allt Paolo Costa för det stora stödet till detta framgångsrika initiativ. Det gläder mig att kunna konstatera att många fler länder nu deltar i den andra tävlingsomgången.

Vi kan också i det här skedet berätta att webbportalen för ”destination Europa” har blivit en framgång och utgör en god grund med potential för expansion. Vi undersöker för närvarande andra sätt att förbättra EU:s profil som turistdestination och hoppas på ert stöd i det sammanhanget.

Avslutningsvis vill jag betona att ökad hållbarhet inom turismen är ett nyckelinslag i vår politik. Jag är övertygad om att vi, om vi integrerar hållbarhetsaspekter i alla delar av vår turistindustri, kommer att kunna försvara de konkurrensfördelar som redan gör Europa till världens mest attraktiva turistdestination.

I förra månaden presenterade kommissionen sin nya ”Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism”. Innehållet i agendan utgör en respons på uppmaningarna i detta och det tidigare betänkandet från parlamentet. Jag tror att vi även på detta område kan se fram emot ett fortsatt gott samarbete i framtiden.

Jag hoppas att alla intressenter inom turistnäringen, och givetvis också turisterna själva, tar till sig agendan, och med tanke på att alla här i kammaren är flitiga resenärer gäller det även oss.

ORDFÖRANDESKAP: Diana Wallis
Vice talman

  Stavros Arnaoutakis, föredragande för yttrandet från utskottet för regional utveckling. − (EL) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Turistsektorn har mycket stor betydelse. Den genererar direkt och indirekt mer än 10 procent av EU:s BNP och sysselsätter omkring 12 procent av arbetskraften. Även om den inte omfattas av EU:s behörighet finns det ett antal åtgärder och insatser som kan bidra till en stigande trend inom sektorn och till en hållbar utveckling av den. Många av dessa nämns redan i betänkandet, och här vill även jag gratulera föredraganden.

De utmaningar som turismen står inför kräver en konsekvent politisk respons på EU-nivå – en övergripande och konkurrensinriktad handlingsram med specifika kvantitativa och kvalitativa mål. För den nya planeringsperioden är det, med tanke på de mål som fastställts inom ramen för den reviderade Lissabonstrategin, nödvändigt med samarbete och synergieffekter på alla nivåer – europeisk, nationell, regional och lokal. Detta är nödvändigt för att turistsektorn ska kunna bidra till uppnåendet av dessa mål. Det är också nödvändigt att samordna den politik och de åtgärder som direkt eller indirekt påverkar turistsektorn.

Jag vill understryka att vi redan besvarat frågan om vilket slags turistsektor vi vill ha i EU. Vi vill ha en livskraftig sektor som utvecklas enligt hållbarhetsprinciper, erbjuder turistprodukter och tjänster av hög kvalitet och inte lämnar någon utanför. Om vi alla samarbetar, på alla nivåer, kan vi nu nå det målet.

  Marie-Hélène Descamps, föredragande för yttrandet från utskottet för kultur och utbildning. − (FR) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Turismen är oerhört viktig för EU. Den har definitivt stor inverkan på den ekonomiska tillväxten och skapandet av sysselsättning i Europa. Vid sidan av dessa aspekter främjar den också integration, dialog mellan olika folk och kunskap om varandras kulturer och bidrar därmed till utvecklingen av ett europeiskt medborgarskap. Eftersom det inte finns någon gemensam turistpolitik måste vi alltså på EU-nivå beakta frågor med anknytning till denna näring, som omfattar flera områden och berör en lång rad olika tjänster och yrkeskategorier.

I det betänkande som lagts fram för oss i dag uppmärksammas detta behov. Jag måste därför gratulera föredraganden till hans utmärkta arbete, och framför allt till stödet för en del av de prioriteringar som framförts av utskottet för kultur och utbildning. Europa är tack vare sin mångfald och rikedom fortfarande världens populäraste turistdestination. Vi måste ompröva vår politik och uppdatera den för att ta större hänsyn till kulturen om vi ska kunna behålla denna position. Vi måste också framhålla behovet av att bevara Europas natur- och kulturarv och främja den traditionella kulturen, i synnerhet folk- och konsthantverk samt utdöende yrken och färdigheter, och uppmuntra initiativ för att stärka och främja detta arv.

I detta sammanhang måste vi bl.a. stödja inrättandet av ett europeiskt kulturarvsmärke, som jag är övertygad om kommer att öka medborgarnas känsla av att tillhöra ett gemensamt kulturområde med en gemensam kulturell identitet. Det är också väsentligt att främja utveckling av ny teknik som spelar en så stor roll när det gäller att sälja turistprodukter, marknadsföra kulturföremål och kulturevenemang och förvalta och bevara platser. Så kommer det att vara även fortsättningsvis.

Slutligen måste vi, tillsammans med alla turismens aktörer på alla nivåer, främja en hållbar och högkvalitativ turism som är konkurrenskraftig, miljövänlig, ansvarsfull och framför allt tillgänglig för alla.

  Luís Queiró, för PPE-DE-gruppen. – (PT) Fru talman, herr kommissionsledamot! I det betänkande vi diskuterar påpekas med rätta – och jag vill gratulera föredraganden till det – att turistsektorn har anknytning till EU:s politik på många olika områden och har stor betydelse för tillväxten, sysselsättningen och den sociala och territoriella sammanhållningen. Det är därför nödvändigt att konkretisera vissa aspekter av turistpolitiken, sedan de vägledande principerna fastställts i parlamentets resolution av den 8 september 2005, för vilken jag var föredragande.

Den första aspekten gäller förenkling och harmonisering av ansökningsförfarandena för turistvisum till medlemsstaterna, för att minska kostnaderna och förenkla tillträdet till EU för turister från tredjeländer. Vi anser dock att det är rätt, ja nödvändigt, att behålla de säkerhetsbestämmelser som krävs för att bekämpa terrorism, organiserad brottslighet och illegal invandring. Vi ser också ett behov av att modernisera systemet för insamling av statistik, inklusive satelliträkenskaper, eftersom de offentliga myndigheterna och industrin behöver aktuella och tillförlitliga uppgifter för att kunna fatta de viktiga strategiska beslut som gör det möjligt för EU att behålla dagens ledande ställning.

Jag vill också ta upp den något mer omtvistade frågan om eventuell harmonisering av kvalitetsstandarder för turistinkvartering i EU. Mångfalden klassificeringssystem för hotell måste sättas i samband med frågan om skydd för turisternas rättigheter och förväntningar när de gör sina val. Kommer det att vara möjligt att införa minimistandarder för säkerhet och kvalitet i EU, som garanterar att den information konsumenterna får är tillförlitlig och medger insyn? Det är definitivt önskvärt, men vi anser att det bara kan ske på frivillig basis och om alla intressenter inbjuds att delta i arbetet. Kommissionen kan om den så önskar ta på sig en viktig pådrivande roll i det här sammanhanget.

Jag hinner inte ta upp andra lika viktiga avsnitt i betänkandet, t.ex. tillgänglig turism för rörelsehindrade turister, passagerarrättigheter eller främjande av europeiska resmål utanför EU och utveckling av en hållbar politik. Jag vill dock avslutningsvis säga att det tydligt har visats att Europaparlamentet gjort sitt arbete, och vi hoppas att övriga offentliga organ, tillsammans med den privata sektorn, stärker sitt samarbete och effektivt tar sig an utmaningarna med att utveckla en ny och hållbar turistpolitik för EU.

  Emanuel Jardim Fernandes, för PSE-gruppen. – (PT) Herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Den nya turistpolitik för EU som kommissionen föreslår och som diskuteras i Costabetänkandet förtjänar mitt fulla stöd. Det beror både på de huvudmål som ställts upp till följd av nylanseringen av Lissabonstrategin – förbättrad konkurrenskraft, skapande av fler och bättre arbetstillfällen, hållbar utveckling – och på de instrument med vilka kommissionen föreslår att dessa mål ska nås: samordning inom kommissionen och inom nationella myndigheter, samarbete mellan de olika intressenterna och fastställande av specifika stödåtgärder.

Föredraganden Paolo Costa, som jag gratulerar till det utmärkta betänkandet och även till hans vilja att godta ändringsförslagen, har fäst uppmärksamheten på vissa aspekter och problem som utelämnats i kommissionens meddelande. Han har presenterat möjligheter och tänkbara lösningar för en ny turistpolitik för EU i framtiden, särskilt i fråga om visumpolitiken, harmonisering av kvalitetsstandarder, förbättrad synlighet och förståelse hos turisterna för märkningar, konsumentskydd, tillgång till turism för rörelsehindrade turister, garanterade passagerarrättigheter och främjande av resmål inom EU. Vi håller helt med om att dessa aspekter och de föreslagna lösningarna bör beaktas.

Paolo Costas betänkande har i sin tur berikats och förbättrats genom ett antal ändringsförslag, varav många lagts fram av kolleger från min grupp. För att stärka kommissionens förslag och ta föredragandens förslag i beaktande har jag själv lagt fram flera ändringsförslag med hänvisning till de ståndpunkter jag försvarade i Queiróbetänkandet. Det gäller bl.a. behovet av att ta vederbörlig hänsyn till det handikapp som regioner med särskilda naturliga eller geografiska egenskaper, t.ex. de yttersta randområdena, har i fråga om tillgänglighet, behovet av att EU:s nya turistpolitik bidrar till att göra den europeiska turismen hållbar i ekonomiskt, socialt, territoriellt, miljömässigt och kulturellt hänseende, främjandet av Europa som resmål eller som ett antal attraktiva resmål, behovet av att samordna de politikområden som direkt eller indirekt påverkar turismen, närmare samarbete mellan sektorns intressenter – kommissionen och medlemsstaterna, regionerna, lokala myndigheter och turisttjänster – och bättre utnyttjande av befintliga europeiska finansieringsinstrument. Jag vill därför särskilt uppmana min grupp att stödja detta betänkande, och jag ber kommissionen och rådet att ta vederbörlig hänsyn till Europaparlamentets förslag och rekommendationer.

  Nathalie Griesbeck, för ALDE-gruppen. – (FR) Fru talman, mina damer och herrar! Turismen utgör definitivt en mycket stor del av våra ekonomier, men i viss mån representerar den också den fortsatta uppbyggnaden av den europeiska identiteten och vår sammanhållningspolitik. Den bidrar givetvis ofta till att upprätthålla verksamhet i de mest isolerade områdena och är ofta den främsta tillgången i våra yttre randområden.

I detta uttömmande betänkande redogörs för de huvudpunkter där EU nu kan bidra med ett verkligt mervärde när det gäller att på ett intelligent sätt utnyttja denna resurs optimalt så att den kommer alla till del: alla som arbetar i turistnäringen, turisterna själva – kort sagt, européerna – samtidigt som våra landskap och ekosystem bevaras på lång sikt.

Eftersom jag kommer från en region med turen att ha tre europeiska grannar är jag personligen särskilt angelägen om gränsturismen. Jag hoppas att detta slags turism, genom partnerskapen, kommer att bidra till skapandet av ett verkligt livsrum, både för EU-medborgarna och utanför EU:s inre gränser.

För att öka möjligheterna för turism från tredjeländer måste vi dock införa en samordnad politik för turistvisum. Jag skulle också vilja att EU införde statistiska verktyg och ett sektorsövergripande förhållningssätt i fråga om EU-finansiering, så att vi kan åstadkomma de välkända hävstångseffekterna när det gäller innovation, sysselsättning och ett större utbud tjänster av högre kvalitet. Jag hoppas vi kan införa europeiska kvalitetsmärkningar med ekologiska och sociala kriterier och helt enkelt stärka informationen till och skyddet för de europeiska konsumenterna.

  Mieczysław Edmund Janowski, för UEN-gruppen. – (PL) Fru talman! När Thomas Cook öppnade sin första resebyrå 1841 tror jag definitivt inte att han förutsåg att turismen 166 år senare direkt skulle stå för omkring 5 procent av de europeiska ländernas inkomster. Jag bör tillägga att turismen i dag genererar mer än 11 procent av BNP och runt 25 miljoner arbetstillfällen om kopplingarna till andra sektorer räknas med.

Jag vill därför tacka Paolo Costa för hans betänkande om en så dynamisk sektor i ekonomin. Vi är alla medvetna om att turism inte direkt omfattas av EU-reglerna. Unionens roll som samordnare och främjare bidrar dock i hög grad till att Europa framstår som en mycket attraktiv och mångsidig turistdestination. Det har betydelse för turismen i EU, för inkommande turism från länder utanför unionen och för resor till de länderna.

Dessa frågor är av stor vikt för de nya medlemsstaterna, däribland Polen. Först nu börjar många människor upptäcka hur attraktiva platser som tidigare låg bakom järnridån kan vara som turistdestinationer. I detta sammanhang har nationella, regionala och lokala myndigheter en viktig roll att spela för att främja turismen. Här ingår också så kallad grön turism, turism inriktad på Europas kulturarv, hälsoturism, vallfärder och ekoturism för att söka naturskönhet.

Det gläder mig att problemen för funktionshindrade och äldre turister beaktats, även om de kanske kunde ha ägnats mer uppmärksamhet. Sammanhållningsfonden bör användas på ett förnuftigt sätt för att stödja utveckling av infrastruktur, särskilt transportinfrastruktur. Europeiska regionala utvecklingsfonden kan också användas för att stödja utvecklingen av IKT, inklusive Internet, och främja gränsöverskridande samarbete till förmån för turism i dess vidaste bemärkelse. Dessutom bör Europeiska socialfonden utnyttjas för att finansiera utbildningsprogram inom sektorn.

Avslutningsvis vill jag säga att standarder är nyckeln till framgång i denna sektor. Ingen är nöjd med medioker kvalitet. En turist som är besviken på transport- eller hotellstandarden eller har dåliga erfarenheter av en restaurang kommer aldrig att återvända till den aktuella destinationen. Han eller hon kommer bara dit en gång.

  Sepp Kusstatscher, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Fru talman! Jag vill tacka Paolo Costa. Jag välkomnar särskilt de delar av betänkandet där vikten av social och miljömässig hållbarhet betonas. Ett välbevarat natur- och kulturlandskap är det bästa sättet att locka turister till ett destinationsland.

Acceptans av turismen hos medborgarna i värdlandet – dvs. de människor som bor och arbetar där – är en viktig förutsättning för att turisterna ska känna att de verkligen är välkomna gäster. En hög utbildningsnivå och allmän trivsel bland anställda i turistindustrin är nödvändigt för att garantera nöjda gäster. Rörlighet är en förutsättning för turism, och ”mjuka” former – kollektivtrafik, cykling eller fotvandring – främjar tillväxt utan att förstöra de nödvändiga grunderna för en sund och, givetvis, hållbar turistnäring.

Detta uttömmande betänkande innehåller ett antal idéer som bör bli mer än bara fromma önskningar. Jag hoppas att dessa ekologiska och sociala principer kommer att ingå i den europeiska Agenda 21 för turism som tillkännagetts.

  Kyriacos Triantaphyllides, för GUE/NGL-gruppen. – (EL) Fru talman! Turistindustrin, särskilt i länder som Cypern, Spanien, Grekland med flera, är en sektor av stor ekonomisk betydelse, och ändå säger kommissionen inte ett ord om dem som arbetar inom den.

Det här är den industri som kanske var först med att tillämpa flexibla arbetstider för de anställda, och där säsongsarbetslöshet hör till ordningen för dagen. Det är också en sektor där två frågor uppstår i samband med anställning av utländska medborgare: för det första deras exploatering och för det andra de stora hotellkedjornas utnyttjande av dem för att pressa ned de löner eller förmåner som betalas till lokala arbetstagare.

Bortsett från detta bekräftar kommissionen bara, utan några egentliga kommentarer, att skapandet av sysselsättning inom denna sektor har sin grund i den höga andelen deltidsarbete och de flexibla anställningsvillkoren. Begreppet långtidsanställning framstår därmed bara som en utopi.

  Etelka Barsi-Pataky (PPE-DE). – (HU) Fru talman! Jag vill uppmärksamma de möjligheter som finns inom hälsoturismen. Det är viktigt att vi utnyttjar alla tillgängliga program för att stödja hälsoturism, inklusive det andra gemenskapsprogrammet för åtgärder på hälsoområdet. Jag vill betona att vi måste få försäkringssektorn att engagera sig mer i stödet till hälsoturismen, och vi måste tillsammans finna ett sätt att samarbeta över gränserna när det gäller finansieringen.

Frågan är om sådana tjänster kommer att kunna omfattas av den inre marknaden. Det handlar om tjänster som inte bara står för en del av den ekonomiska tillväxten utan även hjälper EU-medborgarna så att alla kan utnyttja de möjligheter som hälsoturismen erbjuder och samtidigt de möjligheter som den inre marknaden erbjuder. Det stämmer definitivt att vi för att kunna göra detta kommer att behöva, eller skulle behöva, ett något mer väldefinierat kvalitetssystem. Jag stöder därför till fullo Paolo Costas initiativ, som onekligen utgör ett sätt att gå vidare i denna riktning. Det vore bra för vår europeiska turism om de som kommer utifrån, från tredjeländer, visste vad de kan vänta sig av tjänsterna och vad de betalar för. För att helt kort sammanfatta anser jag därför att vi när vi talar om denna sektor måste ha en mycket mer mångfacetterad syn på turismen, och vi måste också undersöka vad dessa tjänster kan ge oss sett från den inre marknadens perspektiv. Tack så mycket.

  Robert Evans (PSE). – (EN) Fru talman! Även jag vill gratulera föredraganden, Paolo Costa, som är ordförande för utskottet för transport och turism och som inledde med att påpeka att fördragen tillåter en politik som påverkar turismen. Det är alltså mycket lämpligt att vi tar upp denna fråga. Och precis som Stavros Arnaoutakis påminde oss om alldeles nyss är minst 12 procent av arbetstillfällena i EU beroende av turismen.

EU är mycket mer i dag än bara en gemensam marknad för varor och kapital. Det är en gemensam marknad för människor. Som vi vet reser EU-medborgarna mer än någonsin, inte minst som turister. Många – kanske de flesta – har mycket goda erfarenheter, men det är minoriteten – det fåtal som har mindre trevliga upplevelser – som ger vissa delar av turistnäringen dåligt rykte.

Jag vill framför allt uppmärksamma er på punkterna 24 och 25, där det krävs att en uppsättning omfattande riktlinjer för hotell ska inrättas som är lyhörda för konsumenternas behov. Riktlinjerna bör ta hänsyn till barnfamiljers behov. Inte alla hotell kan uppfylla de behoven, men turistnäringen måste verkligen se till att bli så familjevänlig som möjligt.

Dessutom måste ett klassificeringssystem ta hänsyn till behoven hos äldre och funktionshindrade. Utskottet för transport har förespråkat detta i fråga om flygbolag och det är riktigt att kräva att inte heller hotell ska diskriminera denna samhällsgrupp. Inte heller bör de få göra moraliska bedömningar av vilka som ska räknas som ett par eller inte.

I betänkandet påpekas också med rätta i punkt 48, där det föreslås att en stadga om europeiska turisters rättigheter och skyldigheter ska inrättas, att turisterna själva bör uppföra sig väl och visa respekt för hotellen och turistnäringen.

Detta är ett bra betänkande och en positiv nyhet som visar att parlamentet handlar förnuftigt i konsumenternas intresse. Jag hoppas att budskapet går fram till EU-medborgarna.

  Alfonso Andria (ALDE). – (IT) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Paolo Costas alldeles utmärkta betänkande innehåller en del oerhört intressanta tankar.

Jag vill bara göra några korta kommentarer mot bakgrund av de genomgripande efterfrågeförändringar som främst orsakas av globaliseringen, de allt fler turister från tredjeländer som besöker våra länder och den längre förväntade livslängden. Allt detta innebär att vi måste komma fram till en turistpolitik för EU som lämpar sig för vår tid, och vi måste dessutom se över politikens strategiska målsättningar.

Luís Queiró framhöll behovet av ett klassificeringssystem för hotell. Jag håller helt med honom, och jag vill tillägga att europeiska kvalitets- och säkerhetsstandarder även bör införas för turistprodukter.

Vi måste tillgodose de nya krav våra medborgare ställer som mottagare och konsumenter av turisttjänster. I detta avseende vill jag bara nämna två exempel bland de många nya idéerna i Costabetänkandet: en EG-märkning om ”Tillgänglighet för alla” som skulle garantera tillgängliga anläggningar för rörelsehindrade turister, och ett europeiskt turistprogram för pensionärer.

Låt mig avslutningsvis säga något om utbildning. Vi bör också överväga frågan om specifika individuella kvalifikationer för arbetstagare som arbetar med turism för pensionärer och funktionshindrade.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL). – (PT) Även om vi godtar och uppskattar många av inslagen i detta betänkande måste vi ge oss in i debatten för att betona, för det första, att turistverksamhet och högkvalitativ turism kräver att yrkena inom sektorn styrs av regelverk som skyddar arbetstagarnas rättigheter och främjar arbetstillfällen av hög kvalitet liksom yrkeskvalifikationer. Enligt vår mening innefattar detta bl.a. lämplig yrkesutbildning, bättre arbetsvillkor, främjande av stabila avtalsförhållanden och rättvisa och anständiga lönenivåer.

För det andra vill vi framhålla att turismen kan bidra till territoriell sammanhållning, ekonomisk utveckling och regional sysselsättning. Av det skälet måste en sektorsövergripande strategi tillämpas för EU:s politik och resurser på detta område, särskilt genom att det inrättas ett särskilt gemenskapsprogram som komplement till medlemsstaternas åtgärder. Dessa punkter tas upp i en del av de förslag vi lagt fram och som jag hoppas får parlamentets stöd.

  Bogusław Liberadzki (PSE). – (PL) Fru talman! Det är inte ofta vi diskuterar turism här i kammaren, och jag vill därför särskilt tacka föredraganden Paolo Costa. Jag vill gratulera honom till ett utmärkt arbete.

Enligt min mening är de mest positiva inslagen i detta betänkande den hållbara synen på turism och behovet av att öka sammanhållningen och höja livskvaliteten i EU. Det också bra att vikten av att turisttjänster är tillgängliga framhålls.

Visumpolitiken nämns också i betänkandet. Det ser jag som ett ämne av avgörande betydelse, och vi bör mycket noga övervaka frågan om visum och hur gränspassagerna fungerar i de nya Schengenländerna. Ryssland och Ukraina har uttryckt oro när det gäller frågan om visum för chaufförer, bl.a. busschaufförer, och budfirmor. Så sent som i går träffade José Manuel Barroso ordföranden för den ukrainska sammanslutningen för internationella vägtransportörer, som gav uttryck för deras farhågor. Jag känner till situationen och hänvisade frågan till Franco Frattini för en månad sedan. Hittills har det inte kommit något svar. Jag ser det här som en viktig fråga. Parlamentet och kommissionen måste inrikta sig på att övervaka genomförandet av visumpolitiken.

  Talmannen. − Debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum torsdagen den 29 november 2007.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. – (IT) Dödläget när det gäller konstitutionsfördraget har fått en dominoeffekt inom turistsektorn, som enligt den strategi som diskuteras ska bli ett politikområde för EU. De enskilda medlemsstaterna har på senare år drivit turiststrategier som i allmänhet lett till generell tillväxt inom denna sektor, inom de 27 ländernas individuella socioekonomiska ramar. Antalet turister har ökat, investeringar har gjorts och personalbehoven har vuxit, med tydliga positiva effekter för sysselsättningen. Vad som hittills saknats är en klar, övergripande plan från EU-institutionernas sida. Konkurrensen mellan länderna ökar och det står klart att ett omfattande nytt utbud håller på att växa fram i olika delar av världen. Under dessa omständigheter måste EU visa att man håller måttet. Vi måste med andra ord ta oss an de stora utmaningarna vid horisonten och övervinna dem.

  Zita Gurmai (PSE), skriftlig. – (HU) Globalisering, demografiska förändringar och ökade transporter bidrar i hög grad till den snabba ökningen av turismen, som har stor potential i fråga om tillväxt och sysselsättning. Turismen bidrar i dag med omkring 4 procent till EU:s BNP, indirekt med mer än 10 procent, och står för omkring 12 procent av alla arbetstillfällen.

Turism bidrar till bättre förståelse mellan människor, främjar skapandet av en europeisk identitet och uppmuntrar till dialog mellan kulturer, genom förbindelser mellan sociala, ekonomiska och kulturella grupper. Att upprätta en modell för turism i EU är av yttersta vikt för unionen, eftersom turismen måste grundas på värden med koppling till turistmålens kvalitet och hållbarhet och till lika tillgång för alla.

Förenklade regler, harmonisering av politik med anknytning till turism och utökad användning av de europeiska finansieringsinstrument som finns tillgängliga måste aktivt främjas. Turismens utveckling måste vara hållbar, vilket innebär att den måste respektera lokala samhällen och miljöskydd. För detta krävs stödjande ramar och en ändamålsenlig struktur som innefattar alla berörda regionala och lokala parter och där partnerskap och effektivt ledarskap underlättas. När det gäller de åtgärder som genomförs för att nå målen måste vi ha de grundläggande subsidiaritetsprinciperna i åtanke. Genom dessa definieras ansvarsfördelningen mellan enskilda berörda parter.

  Zita Pleštinská (PPE-DE), skriftlig. − (SK) Turismen har stor betydelse för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU-27, med hållbar, integrerad regional och lokal utveckling som utgångspunkt. Den spelar också en viktig roll för att öka sysselsättningen i underutvecklade regioner i EU och bidrar därmed till att jämna ut regionala skillnader. Även om det ännu inte varit möjligt att utforma en konsekvent politikövergripande hållning till turism på EU-nivå får vi inte låta EU förlora sin marknadsandel inom denna sektor.

Kommissionen bör, tillsammans med medlemsstaterna och regionala myndigheter, främja och ge ekonomiskt stöd till nya former av turism, t.ex. ekoturism, landsbygdsturism, subventionerad turism och hälsoturism. Jag ser detta som ett av verktygen för att garantera hållbar utveckling i regionerna, med betoning på skydd av natur- och kulturarv och dess bevarande för framtida generationer.

Turismen måste ges bättre stöd genom informationskampanjer. Små och medelstora företag, främst nystartade turistföretag och företag som erbjuder nya turistprodukter eller utvecklar ekonomisk verksamhet på nya platser eller turistområden, måste ha bättre tillgång till information och kunna utnyttja tillgängliga europeiska finansieringsprogram genom strukturfonderna.

Jag vill också framhålla behovet av att utbyta erfarenheter från turistprojekt som redan genomförts. Det utgör en möjlighet att dra lärdom av felaktiga metoder som använts i misslyckade projekt och undvika liknande misstag i andra europeiska regioner.

  Richard Seeber (PPE-DE), skriftlig. – (DE) De senaste årens utveckling har visat att den europeiska turismen, i likhet med alla andra ekonomiska sektorer, i hög grad påverkas av globala förhållanden.

För att dessa utmaningar ska kunna mötas på ett framgångsrikt sätt är det nödvändigt med en närmare samordning av den nationella politiken. Medlemsstaterna måste, helt i enlighet med subsidiaritetsprincipen, utnyttja de möjligheter som står till buds på EU-nivå för att stärka sin befintliga nationella politik. På så sätt kan EU effektivt bidra till att begränsa framväxande byråkrati och undanröja hinder inom turistsektorn med hjälp av harmonisering. Vårt mål måste vara att utnyttja tillgängliga resurser effektivt och ta till vara alla möjligheter att skapa synergieffekter för att öka EU:s globala konkurrenskraft och skapa fler arbetstillfällen.

Ett viktigt steg i detta sammanhang vore att förenkla viseringsförfarandena och minska kostnaderna för turistvisum i alla EU-länder.

Jag vill också uppmana EU att anta enhetliga kvalitetsstandarder för hotellinkvartering i EU, för att möjliggöra ökad insyn och samtidigt stärka konsumenternas rättigheter. Detta får emellertid inte leda till att de nationella kvalitetsstandarderna sänks utan bör sända en viktig signal till konsumenterna. EU måste utnyttja de möjligheter som finns för att aktivt stödja medlemsstaterna i detta avseende, men utan att ifrågasätta befintlig nationell behörighet.