Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 10 december 2007 - Strasbourg

15. Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt

  Talmannen. − Nästa punkt är anföranden på en minut om frågor av politisk vikt.

  Georgios Papastamkos (PPE-DE). - (EL) Herr talman, kära kolleger! Som ni känner till så pågår det förhandlingar mellan unionen och Sydkorea om att upprätta ett frihandelsområde. Inom ramen för den parlamentariska granskningen har jag riktat kommissionens uppmärksamhet mot en fråga som är av stor vikt för ekonomin i vissa delar av Grekland och även i andra regioner.

Jag syftar på de extremt höga importtullar som Sydkorea har infört på konserverad frukt. Vi vet att Europaparlamentet har begränsade möjligheter att utforma utrikeshandelspolitiken, men förtegenheten om kommissionens förhandlingar får inte leda till att det råder brist på insyn och demokratiskt ansvar, åtminstone inte inom EU-systemet.

  András Gyürk (PPE-DE). - (HU) Herr talman! Tack för ordet. Det ryska valet som hölls den 2 december kan ge upphov till stor oro. De observatörer från OSSE och Europeiska rådet som överhuvudtaget lyckades få ett visum rapporterade om allvarliga överträdelser. Före valet gjorde regeringsstyrkorna allt de kunde för att göra saker och ting omöjliga för de politiska rörelser som står i opposition till dem. Genom deras insatser har det ryska samhället nekats den viktigaste pelaren i en demokrati, rätten till fri röstning. Där det handlar om antidemokratiska förfaranden är vi fast beslutna om att Europa inte får begrava huvudet i sanden. Tonvikten på en stabil regering får under inga omständigheter rättfärdiga yttrandefriheten och rösträtten begränsas. Vi får inte glömma att den stat som tillämpar maktpolitik inom statsgränserna inte kommer att avhålla sig från att tillämpa en liknande politik även i internationella förbindelser. Vi ser inget alternativ till ett djupare samarbete mellan EU och Ryssland. Samtidigt måste de bilaterala förbindelserna i alla händelser bygga på en upprätthållen respekt för mänskliga rättigheter och verklig ömsesidighet. Tack.

  Talmannen. − Han fick dra nytta av ett fel från min sida. Jag hade av misstag läst PPE-DE i stället för PSE, vilket naturligtvis inte är godtagbart. Därför har nu två företrädare från den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet ordet.

  Antonio Masip Hidalgo (PSE). - (ES) Herr talman! Tack för era ord i inledningen till sammanträdet, som talar för hela parlamentet, om de två unga spanjorer som fallit offer för terrorismen. Tack så mycket, herr talman.

Jag skulle vilja påminna er om att två spanjorer, Miguel Ángel López och Edén Galván, greps i Riga den 16 maj tillsammans med fem portugiser för att ha tagit några lettiska flaggor som hängde ner från gatlyktor.

Det menade ingenting illa, fick inget rättsligt stöd förrän i det första förhöret, där de inte hade någon tolk, och fick bara några sekunder med en advokat. De blev slagna av polisen och hölls kvar i isolering. En av dem lämnades en vecka utan någon medicin för sin sjukdom.

Några av dem tillbringade 13 dagar i fängelse innan de blev släppta utan åtal. Miguel Ángel och Edén Galván tillbringade 19 dagar i fängelse. Mardrömmen slutade med böter på 4 000 euro för var och en i november.

Jag vet att det har funnits andra fall av oproportionerlig behandling för påstådda överträdelser mot lettiska symboler och jag anser att det är ytterst allvarligt. Jag ber talmannen, som är lyhörd för mänskliga rättigheter, att denna mänskliga rättigheternas dag skriva till den lettiska presidenten och framföra vår stora oro.

  Inés Ayala Sender (PSE). – (ES) Herr talman! Även jag skulle vilja tacka för era ord angående morden på de två civilgardsbefälen i Capbreton.

Jag skulle även vilja anmärka på den tråkiga scenen i kammaren under besöket av den spanska regeringens president, José Luis Rodríguez Zapatero. Som spanjor och företrädare för de europeiska medborgarna i parlamentet är det svårt för mig att förstå hur vår institution kunde bjuda in den spanska presidenten och sedan inte göra mesta möjliga för att göra det till ett värdigt besök. Detta noterades särskilt i raderna för den största politiska gruppen, som om gruppen nästan varit beordrad, och man kommenterade det i media i mitt land.

Jag anser att vi har slösat bort en fantastisk möjlighet att starkare synliggöra de EU-vänliga band som finns mellan parlamentet och den spanska befolkningen som företräddes här av deras regeringspresident. Vår institution visade inte upp den gästfrihet som de spanska och europeiska medborgarna kunde ha förväntat sig.

Tack vare ett generöst sinne och en stark parlamentarisk inställning kommenterade den spanska presidenten lyckligtvis hellre debattens standard och rikhaltighet och det utmärkta välkomnandet från resten av grupperna, vid sidan av det stora antalet spanska medborgare som välkomnade honom vid rådets lokaler.

Herr talman, jag litar på ni genom er betydande erfarenhet och det ansvar ni för närvarande har som talman i parlamentet kommer att veta vad ni måste göra för att utplåna detta beklagliga intryck och se till att det inte upprepas igen.

  Talmannen. − Talmannen är alltid belåten om kammaren är fullsatt och särskilt av sådana anledningar.

  Metin Kazak (ALDE). – (BG) Herr talman, kära kolleger! Bulgarien har bidragit till en fungerande toleransmodell som är unik för Balkan och Europa när det gäller deras anslutning till EU. Modellen innebär att det skapas balans mellan principen om integrering av minoriteter på alla områden för det politiska, sociala, ekonomiska och kulturella livet i landet och principen om att bevara deras etniska och religiösa identitet. Modellen har möjliggjort en lösning för det stillastående interetniska spända läge som detta så kallade återupplivande har försatt Bulgarien i. Det är just den här modellen som har återupprättat grannsämjan mellan kristna och muslimer genom att etniska konflikter omvandlas till en politik process.

Movement for Rights and Freedoms spelar en grundläggande roll i utvecklingen av den bulgariska etniska modellen. Movement for Rights and Freedoms som är det största liberala partiet på Balkan försvarar individuella rättigheter och skyddar minoriteter i enlighet med lagen och med de europeiska värdena, snarare än på grundval av härkomst eller religion. Till skillnad från i andra grannländer har Movement for Rights and Freedoms aldrig varit lockat att tillgripa våld, inte ens under tider av allvarligaste repressalier av kommunistregimer. Partiet har aldrig gett sitt stöd åt secessionisternas idéer eller handlingar, i stället strävar det efter enighet mellan alla demokratiska partier både på nationell och europeisk nivå, för att beslutsamt motverka nya tendenser av intolerans på grundval etnisk härkomst, ras eller religion.

  Zdzisław Zbigniew Podkański (UEN). – (PL) Herr talman! Felaktig användning av bekämpningsmedel och felaktig avfallshantering har lett till en försämring av markkvaliteten och gett upphov till ett hot mot våra medborgare. Det bör vara en av våra främsta uppgifter att ge dem och kommande generationer möjligheter att producera livsmedel.

De lösningar som läggs fram i Gutiérrez-Cortines betänkande, som inbegriper att det upprättas en förteckning över förorenade områden i varje medlemsstat och en strategi för att förbättra dessa områden, är utan tvivel ett steg i rätt riktning och jag hoppas att vi kommer att ta fler steg i denna riktning framöver.

Men kemisk förorening och ett avlägsnande av deras konsekvenser utgör inte hela historien. Ett nytt och mer alarmerande problem har uppstått vid sidan av det och som gäller den ökade produktionen av genetiskt modifierade livsmedel, nämligen biologisk förorening. Jag kan försäkra er alla om att GMO är betydligt mer alarmerande än kemisk förorening. Medan vi bekämpar kemisk förorening måste vi alltså även bekämpa biologisk förorening. EU måste beslutsamt säga ”nej” till att införa genetiskt modifierade organismer i livsmedel.

  Milan Horáček (Verts/ALE). - (DE) Herr talman! Dumavalet den 2 december visade återigen att man inte kan förvänta sig några överraskningar i Ryssland. Tillvägagångssättet har gett upphov till att oppositionen lidit ett målinriktat nederlag och blivit avskräckt genom kraftiga förändringar i vallagstiftningen, frihetsberövande och utplåning av potentiella opponenter som Mikail Khodorkovskij och upprepade arresteringar av Garri Kasparov.

Vi har inte blivit imponerade av resultatet av Enade Rysslands kampanj. Putins parti vann, demokraterna förlorade. Den diskutabla framgången förstärks av att inget regeringskritiskt parti kom in i parlamentet. Valet ger inte uttryck för någon gemensam grund för förbindelser mellan Europa och Ryssland på grundval av demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. Denna nedslående senaste upprepning bådar inte gott alls inför presidentvalet i mars 2008, och samtidigt synliggör den vikten av att förstå våra värden.

  Willy Meyer Pleite (GUE/NGL). – (ES) Herr talman! Tack för ert uttalande på vår institutions vägnar för att fördöma ETA-mördarna.

För att övergå till min fråga vill jag tala om att jag förra veckan hade möjlighet att träffa Yolanda Pulecio, mamman till Ingrid Betancourt som ni vet har hållits gisslan av FARC sedan 2001. Hon meddelade mig då, precis som jag nu meddelar er, parlamentet, kommissionen och EU-institutionerna, att gemenskapen måste spela en grundläggande roll när det gäller att stödja medlingen av både Hugo Chávez, Venezuelas president, och Frankrikes president Sarkozy. Den 9 oktober fick medlingen även stöd av EU-institutionerna genom Portugals ordförandeskap.

Det här är mycket viktigt eftersom det öppnar upp för medling som kan sätta stopp för de plågor som många av dem lider som hållits i gisslan under en lång tid och som gör att normala förhållanden kan börja återställas i konflikten i Colombia.

Därför ber jag EU-institutionerna att inte låta uppmaningen från Yolanda Pulecio, Ingrid Betancourts mamma, att möta döva öron.

(Applåder)

  Gerard Batten (IND/DEM). - (EN) Herr talman! Den 23 november var det ett år sedan en person i min valkrets, Alexander Litvinenko, mördades genom en handling av statligt understödd kärnvapenterrorism. Det ämne som användes för att döda honom, polonium-210, kontrolleras strikt och är lätt att spåra till sin källa i Ryssland, till och med till sin ursprungliga sats. Brottet kan bara ha sanktionerats på högsta nivå i det ryska politiska etablissemanget.

De brittiska myndigheterna har bara begärt att en enda person ska utlämnas, Andrej Lugovoj, men mordet var inte en enskild persons handling: ett team med tränade agenter var inblandade. Den brittiska regeringen har försäkrat att Lugovoj tycks bära ansvaret själv, för att avleda uppmärksamheten från var skulden egentligen ligger. Misstankens finger pekar rakt mot Kreml. Om president Vladimir Putin inte gav order om dådet, vet han säkert vem som gjorde det.

  Monica Maria Iacob-Ridzi (PPE-DE). - (RO) Herr talman! Vid årets slut kommer Europeiska kommissionen att utarbeta ett betänkande om de hinder som införts för tillträde till arbetsmarknaden.

Enligt min åsikt måste man i det betänkandet framhålla följande två punkter: De restriktioner som har införts för de nya medlemsstaterna är inte motiverade, eftersom deras anslutning inte har orsakat någon obalans på EU-ländernas marknader, och dessa restriktioner får inte gälla längre än de första två år som angetts i EU:s arbetsrätt.

I medlemsstaterna finns en tendens att använda formeln 2+3+2 som en reaktion på bestämda gällande politiska krav.

Därför anser jag att det är nödvändigt att EU-institutionerna har en stadig ställning från de första två åren så att den omotiverade blockeringen av arbetskraftens rörlighet ska kunna stoppas.

Jag vill även återigen bekräfta principen om gemenskapsföreträde i parlamentets diskussion om EU-blåkortet som kommer att innebära att det skapas möjligheter att importera mer än 20 miljoner människor som arbetskraft från andra länder än EU-länder.

Med anledning av denna princip är det onaturligt att behandla arbetskraft från de EU-medlemsstater som nyligen anslutits striktare än arbetskraft från tredje länder.

  Justas Vincas Paleckis (PSE). - (EN) Herr talman! Utvidgningen av Schengenområdet är en fantastisk julklapp till 2000-talets européer. Samtidigt uppförs en ny europeisk ridå för våra grannar Ukraina, Ryssland, Moldavien och Vitryssland: en finansiell och byråkratisk ridå i stället för den väldigt gamla av järn. Tidigare kunde våra grannar få gratis eller billiga visum för att resa in i de många nya Schengenländerna. Nu måste de betala mellan 35 och 60 euro. Det är en tredjedel av månadsinkomsten i vissa av dessa länder.

Den finansiella vinsten från viseringsavgifter slår tillbaka mot EU självt. För vanliga grannar är EU på väg att bli ett avlägset land. Ju fler människor som besöker EU, desto bättre inblick får de ju i hur vi lever, och samtidigt tjänar vår turistindustri på det. Även i finansiellt hänseende är det bättre att tillåta än att begränsa.

Vi behöver inte Fästning Europa. Jag vänder mig till mina kolleger och talmannen här i kammaren och ber dem att sätta press på rådet så att det omprövar villkoren för viseringsavgiften för våra östra grannar.

  Toomas Savi (ALDE). - (EN) Herr talman! Jag vill uppmärksamma er på ett dokument som parlamentet står i begrepp att börja arbeta med: förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1228/2003 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel.

Det oroar mig att kommissionens förslag inte innehåller några artiklar som skulle tillåta medlemsstaterna att begränsa importen av elektricitet från tredjeländer om miljöbestämmelserna där är svagare än dem som tillämpas här i Europeiska unionen.

Europeiska unionen bör inte göra några eftergifter för energileverantörer som producerar elektricitet till låga priser men med katastrofala följder för miljön. Det skulle vara en ryggradslös illojalitet med våra värderingar, och orättvist mot de europeiska energileverantörer som följer nödvändiga standarder.

  Ryszard Czarnecki (UEN). - (PL) Herr talman! Jag vill återknyta till två anföranden som mina kolleger hållit och kommentera valet i Ryssland. Valet påminde mig om ett gammalt skämt om hur varje amerikan kan välja bil så länge det är en svart Ford. Jag har dock ett intryck av att många europeiska politiker drog en lättnadens suck över att resultatet innebar viss kontinuitet och att de fortfarande har någon att tala med i Ryssland.

Naturligtvis har jag förståelse för de enskilda medlemsstaternas ekonomiska intressen, särskilt när det gäller de stora medlemsstaterna, och intressena hos enskilda lobbygrupper och enskilda industrier, men vår tystnad innebär ett medgivande till att mänskliga rättigheter missaktas i Ryssland, och vår blindhet och dövhet i EU kan enbart uppmuntra de ryska myndigheterna att fortsätta att arrestera fler och fler av Kasparovs anhängare. Ju tystare vi är i EU om det som pågår i Ryssland, ju mindre vi talar om det, desto större blir den ledande principen att utöva förtryck i det landet – så enkelt är det, och jag föreslår därför att vi talar ut om det som pågår i Ryssland, för det är hemska saker som pågår.

  Gisela Kallenbach (Verts/ALE). – (DE) Herr talman! Jag skulle vilja rikta uppmärksamheten mot situationen för den bulgariska konsthistoriken Martina Baleva och hennes tyske kollega från fria universitetet i Berlin, Ulf Brunnbauer. Båda har blivit utsatta för dödshot och hatkampanjer i samband med och till följd av vetenskapligt arbete med en målning, särskilt av tv-stationen Skat TV och det radikala Ataka-partiet. Mer nyligen, i slutet av Atakas europeiska valkampanj, satt det ett plakat på en anslagstavla med texten: ”Baleva på schavotten – den tyska juden pålad!” Klagomålet om allmänt upprop till mord har inte behandlats av den bulgariska åklagarmyndigheten sedan juni. Av säkerhetsskäl vistas Baleva nu i Tyskland, och tv-stationen har utfäst en belöning för information om var hon befinner sig. Den bulgariska regeringen reagerar inte, vilket är ovärdigt av en medlemsstat och inte godtagbart!

  Kyriacos Triantaphyllides (GUE/NGL). – (EL) Herr talman! Toppmötet mellan EU och Afrika har ägt rum i Lissabon. I den gemensamma förklaring som man enades om betonade man starkt samarbetsavtalen mellan gemenskapen och länderna i Afrika. Enligt de berörda kommissionsledamöterna, Peter Mandelson och Louis Michel, kommer dessa avtal att innebära ett uppsving för Afrikas utveckling.

Om vi bortser från att vi i åratal har ignorerat politiskt stöd till förmån för ekonomiskt stöd så är det värt att överväga vad vi ytterligare kan erbjuda länderna i Afrika, med tanke på att vi till exempel vet att EU-exporten till kontinenten Afrika har ökat med 84 procent under de senaste 15 åren, vilket har tvingat fattiga länder att använda 57 procent av sin BNP till att importera livsmedel som de hade kunnat producera lokalt.

De enda som tjänar på detta samarbete är de stora företagen i Europa. Vi får inte lura oss själva här, utan låt oss vara uppriktiga: vi ger mer pengar som vi tar tillbaka i samma stund.

  Pál Schmitt (PPE-DE). - (HU) Tack, herr talman! Fyra ledamöter av ungersk nationalitet har fått mandat i det rumänska valet till Europaparlamentet: Magor Csibi, Csaba Sógor, László Tőkés och Iuliu Winkler. Det är ett utomordentligt resultat och en fantastisk chans för den ungerska befolkningen att kämpa för samma självstyre som utövas i praktiken över hela Europa, och för undervisning på modersmålet och ett oberoende ungerskspråkigt universitet.

Jag skulle särskilt vilja nämna biskop László Tőkés, då vi alla har berikats med en uppriktig, okonstlad ledamot som är engagerad i demokrati och mänskliga rättigheter. Han valdes som en oberoende, enskild kandidat utan någon partilista, vilket inte har hänt så många gånger tidigare. Hans kampanj var uppriktig och grundad på värden som gäller grundläggande rättigheter, vilket spelade en stor roll i hans valframgång. Genom sin verksamhet hittills, sin roll i Rumäniens övergång till demokrati och sin ständiga kamp för den största nationella minoritet som är hemmahörande i Europa, nämligen den ungerska befolkning som lever i Rumänien, har biskop Tőkés kommit att bli ett slags legend inom den ungerska politiken. På delegationen från det ungerska folkpartiets vägnar ser jag det som mitt uppdrag att välkomna våra landsmän som valts till företrädare för den ungerska befolkning som levet på rumänskt territorium. Tack.

  Maria-Eleni Koppa (PSE). – (EL) Herr talman! I dag skulle jag vilja ta upp frågan om Olympic Airlines i kammaren. Jag anser att den grekiska regeringen har gett upp alla försök att förhandla om Olympic Airlines framtid och på så sätt dragit slutsatser om EG-domstolens nära förestående beslut på förhand.

Det finns inget försvar för denna oacceptabla inställning när vi vet att EU som en del av sin regionalpolitik redan har erkänt behovet av att stärka flygbolaget med modern utrustning för att se till att det finns dagliga anslutningar till de isolerade öarna i landet.

Det är tydligt att den grekiska regeringen på grundval av ett redan på förhand bedömt beslut har avfärdat varje rätt och varje möjlighet att förhandla för att trygga arbetstillfällena, och därigenom orsakat enorma sociala problem. Samtidigt frångår man alla krav som skulle kunna förhindra att Olympic Airlines immateriella tillgångar till ett betydande ekonomiskt värde sprids.

I konkurrenskraftens anda gör den grekiska regeringen och Europeiska kommissionen på det här sättet Grekland till en andraklassdestination. Detta kommer att möta motstånd från alla krafter som engagerar sig för att landet fortsatt ska vara ett betydande turistmål i framtiden.

  Zsolt László Becsey (PPE-DE). - (HU) Tack, herr talman! Återigen har vi anledning att befatta oss med etnisk mångfald i Vojvodinaregionen i norra Serbien, eftersom Europaparlamentet i flera beslut har förklarat att detta är ett värde som ska skyddas. I enlighet med återtagandeavtalet som för övrigt orättvist påtvingats Serbien av EU tyder vissa beräkningar på att flera tiotusentals människor som illegalt uppehåller sig i de införlivade medlemsstaterna kommer att skickas tillbaka till Serbien. Den serbiska regeringen inte har någon strategi för att socialt och geografiskt återinförliva denna folkmassa och därför är förbudet mot ändringar av proportionerna av de etniska grupperna genom bosättningar förgäves på pappret i den serbiska författningen, om de som har fått förnyat tillstånd inte återgår till de bosättningar som de ursprungligen kom ifrån, utan till Vojvodina som är en mer utvecklad region. Det är ingen tillfällighet att till och med tomma lägenheter sätts upp på polisens lista. Lokalbefolkningen fruktar dessutom med all rätt en flyktingvåg från Kosovo. Spänningarna har ökat på grund av militärens folkräkningar den senaste tiden, där den ungerska befolkningen i Vojvodina räknas som lojala serbiska medborgare, folkräkningar som anses vara obefogade för ett land som är fredspartner i NATO och som strävar efter en fredfull lösning i Kosovo. Tack, herr talman.

  Marianne Mikko (PSE). - (ET) Mina damer och herrar!

Europa får inte offra trygghet för liberalism på energimarknaden. Åtminstone inte så länge som tredje länder använder energi som ett verktyg i utrikespolitiken.

Genom att köpa upp gasledningar i Moldavien har Gazprom dragit fördel av den frusna konflikten i Transnistrien och strypt gasförsörjningen och exportkanalerna.

Med tanke på Moldaviens sårbarhet tvivlar jag inte på att vår energitrygghet kommer att öka om det upprättas ytterligare avtal mellan olika marknadsregioner, medlemsstater och tredje länder som motsvarar våra kriterier.

Mindre medlemsstater måste göra ännu mer för att garantera sin trygghet. Estlands ekonomi och militär har upprepade gånger kunnat duka under för våra grannars, som är många gånger mindre än erövrarlandet Rysslands.

Både energiproduktionen och energidistributionen är av strategisk betydelse för Estland. Med tanke på denna situation anser jag att vissa företag inte ska bolagiseras utan förbli statlig egendom. Tro oss när vi säger att det här är mycket viktigt för oss.

  Emmanouil Angelakas (PPE-DE). - (EL) Herr talman! Jag skulle vilja ta upp ett brutalt angrepp mot en etnisk grekisk journalist den 5 december i Istanbul. Journalisten i fråga är Andreas Robopoulos, korrespondent för den grekiska tv-kanalen MEGA och redaktör på den grekiska tidningen ECHO. Han blev slagen i ryggen av våldsmän som påstods vara okända, men som kan vara kända hos myndigheterna, och till följd av detta fick han åtskilliga armfrakturer och huvudskador som måste sys.

Det här inträffande utanför ECHO:s redaktion i Pera-distriktet. Gärningsmännen lämnade offret övertäckt av blod på marken. Det här är en bland många händelser, som exempelvis mordet på den etniska armeniska journalisten Hrant Dink den 19 januari i Istanbul och händelserna den 13 december då förtryckarna från det turkiska skogsbruksdepartement förstörde Kristi förklaringskloster på ön Heybeliada (Halki).

Jag uppmanar Europaparlamentet som det högsta politiska uttrycket för demokrati i EU att genomföra en noggrann utredning och kraftfullt reagera genom att fördöma sådana brottshandlingar i ett land som angriper sina egna medborgare, samtidigt som det strävar efter att ansluta sig till EU.

  Marios Matsakis (ALDE). - (EN) Herr talman! I dag är det människorättsdagen och världen plågas av oräkneliga exempel på brott mot de mänskliga rättigheterna. Bland dessa exempel finns mitt lilla hemland, Cypern. I 33 år har turkiska styrkor ockuperat en del av ön och hållit 200 000 flyktingar borta från sina hem. I 33 år har den turkiska armén haft grepp om den obebodda staden Famagusta och använder den för att utöva utpressning mot den grekcypriotiska befolkningen. I 33 år har turkiska soldater upprätthållit en Berlinliknande delning av huvudstaden, Nicosia. Och allt detta beror på att den turkiska militären tycks diktera Turkiets Cypernpolitik.

Låt oss hoppas att Recep Tayyip Erdoğans nya regering inser hur oberättigat det är att dess styrkor ockuperar en EU-medlemsstat och därmed ger order till den turkiske överbefälhavaren Yaşar Büyükanıt att dra tillbaka sina styrkor från ön så snart som möjligt.

  Hanna Foltyn-Kubicka (UEN). – (PL) Herr talman! Det är svårt att beskriva det just avslutade parlamentsvalet i Ryssland som någonting annat är ett dåligt skämt på demokratins bekostnad. Resultatet från Tjetjenien där valdeltagandet och stödet till Enade Ryssland var 99 procent är särskilt iögonenfallande.

Exemplet från Tjetjenien är symptomatiskt. Människorna som bor i landet har ingen anledning att rösta på Putin och hans stab. Det stora lidande som denna stab har orsakat människorna här har tagits upp vid ett flertal tillfällen. Så gott som 100 procents valdeltagande och stöd till en sittande regering förekommer inte i något demokratiskt land. I stället påminner det starkt om valresultat i totalitära stater.

Det finns ytterligare likheter. Valet avslöjade att det inte längre finns plats för någon opposition i Ryssland. Yttrandefriheten är begränsad och medierna kontrolleras av staten. Kategorin politiska fångar återinförs, en kategori som skapats för dem som har modet att öppet uttala sig mot regimen, och därmed blir demokratin till en fasad bakom vilken demokraten Putin, som ”är ren som vitaste snö”, kan göra precis som han vill.

  Mairead McGuinness (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Så här inför jul brukar stämningen vara god. Men jag måste säga att i Irland är man just nu chockerad över att ungdomar dör efter att ha tagit kokain. Just i dag begravs en ung flicka, vilket det talas om i hela landet eftersom hon var känd. Men jag menar att detta väcker den mycket allvarliga frågan, inte bara för Irland utan för många medlemsstater och deras ungdomar, om hur droger numera har blivit ett nöje.

Europeiska unionen och de enskilda medlemsstaterna måste ta tag i detta direkt, och det i två riktningar. Självklart måste vi strypa utbudet, men det kan bli extremt svårt. Det måste göras genom bättre polisarbete och bättre samarbete mellan medlemsstaterna. Men vi måste strypa efterfrågan och vi måste få unga människor – ja, oss alla – att inse farorna med droger. Och de som är för legalisering bör uppmärksamma det.

Slutligen vill jag uppmana dem som sysslar med droger att sluta, och så vill jag uttrycka min medkänsla med de familjer i Irland som förlorat anhöriga.

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE). - (RO) Herr talman! Klimatförändringen är ett av de mest komplexa problem som världssamfundet har att göra med.

I dagarna samlas delegationer från 190 länder, hundratals experter och icke-statliga organisationer och mer än 1 400 journalister till Balikonferensen. Det gemensamma målet är att utarbeta en färdplan för att minska klimatförändringen även efter 2012.

Genom att utveckla vetenskaplig forskning, anpassa oss till klimatförändringen, minska utsläppen av växthusgaser och utveckla och tillämpa en global energistrategi kan vi bemöta de utmaningar som beror på klimatförändringen. Mot bakgrund av Balikonferensen bör EU inta en ledande roll i kampen mot klimatförändringen.

De åtgärder som unionen redan har vidtagit på vissa områden, till exempel genom att främja mindre förorenande flygplan och bränsle- och luftkvaliteten inom luftfarten, kommer att få effekt både på kampen mot klimatförändringen och när det gäller att stimulera den ekonomiska utvecklingen.

  Zita Pleštinská (PPE-DE). - (SK) Herr talman! Människorna i Östeuropa fruktade ofta tullkontroller under de totalitära regimerna, och för många är EU-medlemskapet nära förknippat med ett slut på dessa kontroller.

Euroregioner som genom sin verksamhet har främjat samarbete i gränsområdena har avsevärt underlättat avlägsnandet av spärrar i gränsområdena. Dessa gränsöverskridande organisationer har uppmuntrat oss parlamentsledamöter att sätta press på de parter som den ursprungliga fristen för Schengenområdets utvidgning gäller för.

Det gläder mig att deras förhoppningar i detta avseende har infriats och att den sista återstoden av järnridån kommer att falla vid midnatt den 20 december och att de gränslösa Euroregionerna därmed blir verklighet. I och med att Slovakien ansluts till Schengenområdet och gränserna till Tjeckien, Polen, Ungern och Österrike öppnas upp kommer det att skapas ett nytt område för nära samarbete.

Jag hoppas att alla organisationer, byar och städer i gränsområdena kommer att svara på inbjudan från Tatryregionen och vara med och fira den europeiska integrationens största framgång vid gränsövergångarna den 21 december, nämligen avlägsnandet av de gränser som brukade skilja dem åt.

  Richard Corbett (PSE). - (EN) Herr talman! Jag vill bara resa mig så här innan jul och för en gångs skull säga ”tack” till Europeiska kommissionen för att den har aviserat ett stöd på mer än 170 miljoner euro ur Europeiska solidaritetsfonden för att bidra till saneringsarbetet efter sommarens översvämningar i mitt land, framför allt i min region. Om detta bekräftas förstår jag att det kommer att bli det näst högsta belopp som någonsin betalats ut från Europeiska solidaritetsfonden. Som parlamentsledamot för en av de mest drabbade regionerna kan jag säga att varje bidrag är välkommet. Denna solidaritetsgest från övriga Europa kommer att välkomnas varmt i min valkrets.

  Talmannen. − Talmannen kommenterar vanligen inte det som talarna har sagt, men på min lista står det ”170 euro”, och inte ”170 miljoner euro”, så jag är glad att Storbritannien inte har något att kritisera i det här fallet!

(Skratt)

  Ljudmila Novak (PPE-DE). - (SL) Jag skulle vilja upplysa er om vissa händelser vid gränsen mellan Kroatien och Slovenien.

På den kroatiska sidan använder man sig återigen av fullbordade faktum som ett sätt att lösa uppklarade gränsfrågor med Slovenien. Kroaterna började först med att sälja land i det omstridda territoriet på Dragonjas vänstra flodbank och byggde sedan en bro vid Hotiza. Nyligen har de mycket långsamt flyttat gränsen i Snežniškiskogen och skogsvaktarna har börjat fälla träd.

I Razkrižje har de i tysthet märkt ut platsen för en ny gränskontrollbyggnad utan att det kroatiska utrikesministeriet har underrättat den slovenska sidan i förväg om sina avsikter, trots att det måste göra det enligt de avtal som ingåtts. Man har heller inte underrättat de slovenska ägarna till de jordstycken som de har för avsikt att inrätta gränsövergången på.

Trots Sloveniens principiella stöd till Kroatiens inträde i EU måste Kroatien följa de avtal som ingåtts med andra länder om landet vill försvara sin ställning som en trovärdig kandidat till ett EU-medlemskap.

  Viktória Mohácsi (ALDE). - (HU) Tack så mycket, herr talman! Denna dag 1948 antog FN:s generalförsamling den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheter och därför kan vi i dag fira de mänskliga rättigheternas dag. Med all respekt skulle jag vilja fråga om vi verkligen har anledning att fira? Det råder inget tvivel om att de värden som formulerats i handlingen fortfarande utgör grundvalen för unionen och för dagens Europa. Men bara för att vi firar detta kan vi inte bortse från att det i många av unionens medlemsstater, från Ungern till Grekland och från Slovakien till Nederländerna – jag skulle räkna upp exemplen – fortfarande finns politiska grupper i ökande antal som döljer sig bakom uniformer och kastar tvivel över just dessa värden när de marscherar med symbolerna för störtade diktaturer. Jag ber alla ansvariga politiker i Europa att göra vårt firande angenämare – låt oss gemensamt motverka extremistiska grupper! Förhoppningsvis kommer min grupp att kunna föreslå ett parlamentsbeslut för att protestera mot extremistiska manifestationer. Det kan inte finnas någon bättre lämpad för samarbete än den internationella dagen för mänskliga rättigheter. Tack.

  Mieczysław Edmund Janowski (UEN). – (PL) Herr talman! Jag skulle vilja påminna om att den 5 december var årsdagen för en stor polsk och europeisk mans födelsedag, nämligen den polske statschefen marskalk Józef Piłsudski. Denna karismatiska person var inte bara en utmärkt och heroisk befälhavare utan framför allt även en autentisk statsman som starkt bidrog till den polska statens pånyttfödelse.

Under hans ledarskap stoppade den polska armén bolsjevikernas frammarsch 1920, som var avsedd att underkuva hela Europa. Han förespråkade att man skulle leva i fred och harmoni tillsammans med sina medmänniskor, med respekt för full suveränitet. Han sa också att Polen stod inför en viktig fråga: Skulle landet stå på jämlik fot med andra stora världsmakter eller vara en mindre stat som behövde de mäktiga staternas beskydd? Polen har ännu inte kommit med något svar på den frågan, landet måste fortfarande genomgå det styrkeprovet. Vi har en stor kraftansträngning framför oss i det hänseendet, och vi som tillhör dagens generation måste rusta oss för det. Dessa ord är relevanta än i dag då Polen är en av de 27 medlemsstaterna i EU.

  Milan Gaľa (PPE-DE). - (SK) Herr talman! Den 19 november 2007 invigdes motorväg A6 som förbinder Bratislava och Wien. Jag anser att detta är en historisk händelse som kommer att förenkla motorvägsförbindelserna avsevärt mellan Slovakien och Österrike.

Efter tre års intensivt arbete på A6 och efter att Slovakien anslutit sig till Schengenområdet kommer förbindelserna mellan de båda länderna utan tvivel bli än mer fruktbara.

Jag skulle vilja tacka Österrike för att man framgångsrikt har fullbordat projektet i samarbete med Slovakien. I samband med att A6 öppnas förkunnas för första gången att Slovakien har anslutits till transeuropeiska transportkorridoren. Detta kommer att avlasta andra transportsträckor som redan används i hög grad.

  Jörg Leichtfried (PSE). - (DE) Herr talman! I fredags överlämnades mer än 70 000 underskrifter till förmån för en strängare lagstiftning om boskapstransport till talmannen för Österrikes parlament, Barbara Prammer. Ett medborgarinitiativ skapades av en liten skara människor, samordnades av en av mina landsmän, Helmut Schaupensteiner, och backades upp av en oerhört engagerad journalist, Maggie Entenfeller. De lyckades få ihop dessa 70 000 underskrifter på kortast möjliga tid.

Initiativet har mitt fulla stöd och 70 000 underskrifter visar att befolkningen inte heller längre är villig att låta dessa beklagliga omständigheter förbli oförmärkta. Som ledamot av Europaparlamentet ser jag det därför som min skyldighet att upplysa er om detta utmärkta exempel på initiativ mot boskapstransport och uppmana oss alla att äntligen göra något åt situationen, så att det som för närvarande sker på vägarna i Europa inte kommer kunna ske i framtiden.

ORDFÖRANDESKAP: DOS SANTOS
Vice talman

  Ján Hudacký (PPE-DE). - (SK) Herr talman! Den 4 december 2007 ansåg författningsdomstolen i Slovakien att abortlagstiftningen som innebär att det är tillåtet att göra abort fram till den tolfte graviditetsveckan utan motivering, och jag upprepar: utan motivering, inte utgör någon överträdelse mot Slovakiens författning.

I Slovakiens författning talas det emellertid om att skydda mänskligt liv även före födseln. Jag beklagar att den här dagen kommer att skrivas in i Slovakiens historia med blodet från de barn som inte kommer att få chans att födas och leva.

Jag beklagar att en majoritet av domarna inte kunde samla tillräckligt med mod för att bekräfta att principen om att skydda mänskligt liv går före allting annat. Att aborter av ofödda barn tolereras på grundval av så kallade mänskliga rättigheter eller snarare kvinnors rättigheter, som inte har någonting gemensamt med den mänskliga naturen och värdigheten, är beklagligt och ska fördömas.

  Maria Panayotopoulos-Cassiotou (PPE-DE). – (EL) Herr talman! Vi fick tidigare höra om den grekiska befolkningens oro angående frågan om Olympic Airlines. Vi måste se till att Olympic Airlines stannar kvar i luften.

Det finns dock även ett annat problem som gäller den grekiska befolkningen och som har diskuterats i det grekiska parlamentet på initiativ av dess vice talman (förste talman), Georgios Sourlas, nämligen den allvarliga risk som unga människor utsätts för genom deras användning av teknik och datorer. Beroendet av denna nya företeelse orsakar sjukdomar hos unga människor, som gör dem oförmögna att delta i samhällslivet och därmed förstör deras möjligheter till utbildning och arbete.

Samtidigt saknas det skydd. Vår fråga är därmed följande: Varför tillåter den fria konkurrensen på den öppna marknaden att tv-spel tillverkas i och importeras från tredje länder, att sådana spel sprids och att Internetkaféer har okontrollerad dygnetruntverksamhet? Hur kan den här marknaden kontrolleras? Vad bidrar Europa med för att se till att unga människor har ett säkert Internet? Vilka åtgärder vidtas för att behandla de sjukdomar som unga människor lider av på grund av deras beroende av datorer och Internet? Och hur kontrollerar de behöriga brottsbekämpande myndigheterna de elektroniska brotten på EU-nivå?

  Dushana Zdravkova (PPE-DE). - (BG) Herr talman, kära kolleger! Denna kväll då ratifikationen av Lissabonfördraget påbörjas och stadgan om de grundläggande rättigheterna undertecknas skulle jag vilja rikta uppmärksamheten mot Bulgarien och mot det faktum att den bulgariska regeringen, dess förvaltning och företrädarna för den regerande koalitionen i parlamentet tyvärr fortfarande är långt ifrån att tillämpa vissa av de grundläggande principerna. Det gäller principerna om öppen förvaltning, insyn och framföra allt ansvarighet i beslutsprocessen.

De senaste dagarna har de bulgariska medborgarna fått bevittna ytterligare ett försök från regeringen att tillämpa oklara kriterier för att i skymundan kunna omfördela statsbudgetöverskottet och göra det möjligt för de regerande parternas så kallade ”svarta fonder” att införliva fonder på ett okontrollerat sätt. Det här är ännu ett exempel på den allmänt utbredda praxisen de senaste åren att inta och stanna kvar vid makten tack vare röstfiske i stället för resultatet av ett bra arbete.

Som ledamot av Europaparlamentet och företrädare för det största oppositionspartiet i Bulgarien, och även en politisk kraft till höger som delar Europeiska folkpartiets värden, anser jag att det rådande oförändrade tillståndet i den politiska modellen i Bulgarien fjärmar medborgarna från beslutsprocessen och ökar deras uppfattning om korruption. I den kampanj som syftar till att öka allmänhetens medvetenhet om Lissabonfördraget och stadgan om de grundläggande rättigheterna är vi inställda på att främja principerna om en effektiv och öppen förvaltning och övertyga medborgarna om de värden som beskrivs i dessa två handlingar.

  Péter Olajos (PPE-DE). - (HU) Tack så mycket, herr talman! I år har alla unionens 27 medlemsstater firat en rad högtidligheter till minnet av Europeiska unionens tillkomst och dess 50-åriga årsdag. Alldeles nyligen, i början av december, deltog jag i ett sådant evenemang vid Mosonmagyaróvár. Mosonmagyaróvár är en stad på gränsen till Slovakien, Österrike och Ungern så det var ingen överraskning att det fanns många borgmästare från alla tre länderna där. De deltagande borgmästarna tog upp ett initiativ som har formulerats för Europaparlamentet eller för dess talman. Själva kärnan i initiativet är att Europaparlamentet bör följa de gamla grekernas tradition och för första gången 2008 uppmana till vapenvila över hela världen under de olympiska spelen i Peking. Devisen för uppmaningen är ”17 dagar fred”. Borgmästarna började samla in underskrifter den 1 december och skulle vilja ge er namnlistan, herr talman, till våren här i Strasbourg. De bad mig att framföra denna uppmaning till er och det har jag härmed gjort. Tack.

  Nickolay Mladenov (PPE-DE). - (BG) Herr talman! Jag har blivit kontaktad av företrädare för Bulgariens hälsoskyddsförbund, som grundats av två patientorganisationer för att försvara intressena för en miljon bulgarer med kroniska sjukdomar. Läkemedelspolitiken har varit en källa till allvarliga bekymmer i Bulgarien de senaste åren. Fastän de resurser som anslås till sjukvården ökar, kan man för varje år köpa färre och färre mediciner för dem. Olyckligtvis inkluderar priserna på dem även 20 procent moms. Patienterna i Bulgarien är oroliga för att deras företrädare inte tillåts delta i kontrollen och övervakningen av sjukvårdsutgifterna. De insisterar på att företrädarna ska involveras i dessa förfaranden så att insyn kan garanteras. Efter att under flera år ha försökt vädja till den bulgariska regeringen har de nu beslutat sig för att vända sig till Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.

Över en miljon bulgarer lider av kroniska sjukdomar men får inget tillräckligt hälsoskydd. Dessutom påverkar problemen med läkemedelspolitiken intressena hos över 80 europeiska läkemedelstillverkare som också strävar efter ökad insyn. Jag vädjar därför från denna talarstol till de bulgariska myndigheterna och till EU-institutionerna att stödja begäran från patientorganisationerna om ökad insyn.

  Edit Bauer (PPE-DE). - (SK) Herr talman! Jag skulle vilja ta upp frågan om radioutsändningar på minoritetsspråk i Slovakien, som är på väg att upphöra.

Enligt lag ska radion i Slovakien sända på nationens minoritetsspråk. Förra veckan beslutade dock radions ledning att på grund av bristande medel sluta sända Rádio Pátria på minoritetsspråk på mellanvåg. Detta skulle innebära slutet för sändningar på ungerska, rutenska och ukrainska.

Om den slovakiske presidenten inte anslår medel till sändningar på mellanvåg i och med att budgeten godkänds för det kommande året, så kommer sändningarna på minoritetsspråk att upphöra den 1 januari. I Slovakien har dessa sändningar en 80-årig tradition. Man har även beslutat att sändningarna ska fortsätta via Internet, fastän man har beräknat att endast en procent av lyssnarna har en dator och använder den till att lyssna på radio. Det finns dock alternativa lösningar…

  Tunne Kelam (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Den här helgen kommer Europeiska rådet också att diskutera energiproblem, som har blivit en fråga om allmän säkerhet.

Låt mig mot den bakgrunden framföra tre önskningar till Europeiska rådet.

För det första skulle jag vilja att rådet gav sitt stöd till kommissionens förslag om att separera ägandet och begränsa majoritetsägandet av tredjeländers kapital på el- och gasmarknaderna. Detta är en central fråga för att säkra rättvis konkurrens och undvika hemliga uppgörelser mellan statliga monopol.

För det andra skulle jag vilja att medlemsstaterna kunde begränsa sin elimport från tredjeländer om denna import avsevärt kan hota en säker försörjning på lång sikt.

För det tredje, får jag påminna rådet om Europaparlamentets resolution om trygg energiförsörjning från september, där vi föreslår en befattning som extern tjänsteman för trygg energiförsörjning?

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). – (PL) Herr talman! I dag, i början av det nya årtusendet, står världen inför problem från det förflutna som fortfarande är olösta och som åtföljs av nya utmaningar. Vi kan vara stolta över att EU skapar förändring och att våra främsta värden är mänskliga rättigheter, frihet, demokrati, tolerans, en fri marknad, en förbättrad levnadsstandard och värnande om den naturliga miljön.

För att effektivt kunna omsätta dessa begrepp och mål i verkligheten måste unionen handla metodiskt och ändamålsenligt. Vi håller på att avsluta en särskild arbetsfas i och med att vi godkänner reformfördraget, Lissabonfördraget. Det är mycket bra, men livet har skisserat upp nya utmaningar för oss. I samband med att vi genomför alla bestämmelserna i fördraget och förbättrar EU:s och institutionernas verksamhet måste vi – vilket vi också vill – tala om framtiden, om en bättre framtid för Europa, för våra medlemsstater …

(Talmannen avbröt talaren)

  Eluned Morgan (PSE). - Herr talman! Jag vill fullfölja min Strasbourgtradition och hänga ut de medlemsstater som inte följer Lissabondirektiven.

År 2005 enades alla 27 medlemsstater om att följa ramen för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter. I augusti 2007 hade endast sex medlemsstater uppgett att de helt och hållet hade införlivat detta direktiv med inhemsk lag. Kommissionen inledde överträdelseförfaranden mot 21 medlemsstater, och hittills har 15 medlemsstater fortfarande inte rättat sig efter denna lag.

Skamlistan ser alltså ut på följande sätt: Tyskland, Italien, Luxemburg (återigen), Portugal, Malta, Cypern, Polen, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern, Finland, Danmark, Estland och Grekland.

Med tanke på att Balikonferensen pågår den här veckan är det skandal att medlemsstaterna inte lyckas rätta sig efter bestämmelser de redan har enats om och som redan skulle kunna ha stor betydelse för hanteringen av klimatfrågan.

  Csaba Sándor Tabajdi (PSE). - (HU) Mina damer och herrar! Denna dag är en vändpunkt i västra Balkan och även för livet i hela EU. I dag går FN:s frist ut för serberna och albanerna att nå en överenskommelse. Vi borde ha vetat i förväg att trojkans ansträngningar för att nå detta var dömda att misslyckas. Med all sannolikhet kommer Kosovo att förklara sin självständighet inom två månader och det är fortfarande svårt att bedöma konsekvenserna av det utanför västra Balkan. Kosovo kommer att tas i beskydd av unionen. Kosovofrågan kommer definitivt att bli ett test för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Kommer vi att kunna nå en enad ståndpunkt eller kommer vi att falla offer för kivet mellan Amerika och Ryssland? Om inte unionen står enad kommer det att utsätta regionens inriktning och europeiska integration för stor fara, så det är mycket viktigt att en bra och rättvis lösning kommer till stånd i Kosovo. Det är unionens ansvar.

  Jacky Hénin (GUE/NGL). - (FR) Herr talman! Den 6 december avkunnade arbetsdomstolen i Strasbourg sin dom i målet Europaparlamentet mot ett par av sina anställda. Därmed noterade arbetsdomstolen att arbetskontraktet mellan Manpower och Europaparlamentet var ogiltigt och att projektkontraktet mellan Manpower och de anställda var ogiltigt. Arbetsdomstolen konstaterade och beslutade samtidigt att avtalsförhållandet mellan den sökande arbetstagaren och Europaparlamentet ska vara utformat som ett fast anställningskontrakt.

Jag applåderar här för det mod som de tillfälligt anställda tjänstemän visat som ignorerat mobbning och annan provokation för att få sina rättigheter erkända. Jag vågar hoppas att administrationen mycket snart kommer att få anvisningar om att definitivt sätta stopp för det här målet, eftersom det enda det har åstadkommit är att ett rubbat förtroende för vår institution i arbetsvärlden.

  Ioan Mircea Paşcu (PSE). - (EN) Herr talman! I dag tänker jag ta upp frågan om den rätta balansen mellan korruptionsbekämpning och demokrati. Världens bild av korruptionen i vissa länder, bland annat Rumänien, är så stark att den uppenbart har gett upphov till övertygelsen att det till och med kan vara tillåtet att tänja på demokratin för att bekämpa korruption. Bryssel uppmanar följaktligen ständigt till en förstärkning av instrumenten för korruptionsbekämpning, och välkomnar dem högljutt, men håller oftast tyst när de instrument som i första hand har utformats för internt politiskt bruk missbrukas.

Om korruptionsbekämpningen är prioriterad – vilket den bör vara – så bör demokrativäktarnas beröm också åtföljas av kritik av överdrifter och brott mot grundläggande medborgerliga rättigheter. Annars kommer själva demokratin att gradvis undergrävas med korruptionsbekämpning som förevändning. Och uppriktigt sagt anser jag att detta är lika, om inte mer, skadligt.

  Manolis Mavrommatis (PPE-DE). - (EL) Herr talman! Den 1 december inföll världsaidsdagen, en dag till minne av alla offer för denna sjukdom som fortsätter att vara vår planets gissel. Siffrorna från Världshälsoorganisationens senaste undersökning visar att procentantalet för de personer som bär på viruset ligger kvar på samma nivå medan antalet nya fall har avtagit. Trots detta är antalet fortfarande alldeles för högt.

I en fråga som jag ställde till Europeiska kommissionen föreslog jag att det skulle ges ut en uppsättning frimärken för att öka allmänhetens medvetenhet om AIDS och idén stöddes då av Markos Kyprianou, ansvarig kommissionsledamot för hälsofrågor. Kostis Hatzidakis, som var vår kollega fram tills för några månader sedan, parlamentsledamot och numera transport- och kommunikationsminister i Grekland, godkände mitt förslag, och Grekland tryckte upp och gav ut en uppsättning frimärken till minne av AIDS-offren. Intäkterna från försäljningen av frimärkena kommer att användas till att köpa mediciner åt dem som lider av viruset. Kommissionen uppmanade alla de 27 medlemsstaterna att ta efter denna idé. Grekland har börjat!

  Talmannen. – Punkten är härmed avslutad.