Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2007/0032(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0471/2007

Ingivna texter :

A6-0471/2007

Debatter :

PV 10/12/2007 - 18
CRE 10/12/2007 - 18

Omröstningar :

PV 20/02/2008 - 4.2
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0056

Debatter
Måndagen den 10 december 2007 - Strasbourg EUT-utgåva

18. Folk- och bostadsräkningar (debatt)
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen. − Nästa punkt är ett betänkande av Ona Juknevičienė, för utskottet för sysselsättning och sociala frågor, om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om folk- och bostadsräkningar (KOM(2007)0069 – C6-0078/2007 – 2007/0032(COD)) (A6-0471/2007).

 
  
MPphoto
 
 

  Meglena Kuneva, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Folk- och bostadsräkningar är den centrala byggstenen för all statistisk rapportering om de människor som bor i Europeiska unionen. Inom nästan varje politikområde där EU är aktivt – ekonomi, sociala frågor, miljö – krävs det befolkningsdata av hög kvalitet för att bidra till att formulera operativa mål och utvärdera framsteg. Internationella, europeiska och nationella institutioner behöver folkräkningsdata för att göra giltiga jämförelser mellan EU-medlemsstaterna.

Korrekta befolkningsdata krävs för att viktig lagstifning ska kunna följas. Exempel är omröstningar med kvalificerad majoritet i rådet eller fördelningen av strukturfondsmedel (på grundval av siffror för ”BNP per invånare”).

Syftet med denna förordning är att tillhandahålla en tydlig EU-ram för att göra det möjligt att jämföra resultaten av de folk- och bostadsräkningar som genomförs i EU:s medlemsstater. I förordningen tydliggörs ansvarsområdena och rollerna för de statistiska organen på nationell och europeisk nivå, och den innehåller gemensamma krav på kvalitet och tydlighet i fråga om resultat, metoder och använda tekniker.

Detta kommer att bli ett viktigt steg framåt för harmoniseringen av demografisk och social statistik. Folkräkningar har en lång tradition i länderna i dagens EU – i vissa länder går den tillbaka flera hundra år i tiden. För första gången kommer det att finnas en europeisk rättslig ram för folk- och bostadsräkningar. Ordet ”historisk” passar bra för att beskriva denna utveckling. Förordningen kommer också att bli en viktig milstolpe för det internationella samarbetet om folk- och bostadsräkningar, där Europeiska kommissionen genom Eurostat har varit aktiv i många år.

Det finns ett brett samförstånd mellan de inblandade institutionerna – kommissionen, rådet och parlamentet – om lagstiftningens betydelse. Det är helt naturligt och uppskattat att lagstiftning om folk- och bostadsräkningar väcker debatt. Ni ska ju besluta om insamling av data om alla EU-medborgare och om den mest kostnads- och arbetsintensiva statistiska metoden.

Frågan är politiskt känslig och kräver en betydande investering av skattebetalarnas pengar och medborgarnas goda vilja i medlemsstaterna.

Men vi får inte glömma att avsaknad av subjektiva och jämförbara folk- och bostadsräkningsdata skulle få negativa konsekvenser. Uppgifterna används för att utforma och utvärdera politiska åtgärder, för administrativa syften och social forskning som ökar välfärden för de människor som lever i Europeiska unionen. Fördelarna med harmoniserade folk- och bostadsräkningsdata uppväger helt klart de insatser som krävs för att samla in dem.

Medlemsstaterna har genomfört nationella folk- och bostadsräkningar i många årtionden. Vad vi kan uppnå med denna EU-lagstiftning är att få deras insatser att ge ännu bättre utdelning, genom att se till att uppgifterna håller högsta möjliga kvalitet och kan jämföras mellan Europeiska unionens regioner.

Därför stöder Europeiska kommissionen den debatt som fortfarande pågår och hoppas uppriktigt att en lösning kan finnas som kan godtas av en bred majoritet här i parlamentet och av medlemsstaternas företrädare i rådet. Vi vädjar till alla att stödja föredraganden Ona Juknevičienė i hennes strävan att nå en sådan kompromiss.

 
  
MPphoto
 
 

  Ona Juknevičienė, föredragande. – (LT) Kommissionsledamoten har just sagt att förordningen är en historisk händelse. Jag skulle vilja börja med att påpeka att det visserligen är en historisk händelse, men på samma gång är det den mest skandalösa händelsen i Europa. I dag kan vi erkänna för oss själva, även om det är uppenbart, att vi inte har haft någon tillförlitlig statistik förrän nu. Vi har inte haft någon aning om hur många människor som bor i EU och hur de bor. För det första skulle jag vilja tacka mina kolleger, framför allt skuggföredragandena, företrädarna för utskottet för sysselsättning och sociala frågor samt medlemmar i regionala utskott för deras nära samarbete i utarbetandet av betänkandet. Ett stort tack till rådets och kommissionens företrädare som var aktiva i diskussionerna och som tillsammans med oss arbetade för en kompromiss om att förordningen bara ska gälla nödvändig information. Alla onödiga data, som i vissa fall kan strida mot rätten till privatliv, bör inte samlas in.

Artikel 285 utgör den rättsliga grunden för insamlandet av statistik, och följaktligen för förordningen. Det råder ingen tvekan om att förordningen behövs. Artikel 285 handlar om behovet att uppfylla mycket viktiga kriterier – opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter.

Huvudsyftet med förordningen är att detaljerat beräkna befolkningens struktur och sammansättning. Sedan analyserar man dessa data och resultaten används för att utarbeta strategier inom många av EU:s politikområden.

Data om den årliga folkräkningen används, som kommissionsledamoten sa, för viktiga kriterier som omröstningar och omröstningar med kvalificerad majoritet i rådet. Det behövs regionala data av hög kvalitet för att kunna avgöra vilka regioner som har rätt till stöd från EU och kunna göra framsteg i den regionala sammanhållningspolitiken. Finns det något annat dokument som är viktigare för att man ska kunna jämföra och förlita sig på data?

Genom förordningen ges en möjlighet att samla in högkvalitativa data om bostäder. Dessa uppgifter är nödvändiga för att man ska kunna beräkna antalet konsumenter av vatten, energi och andra varor, beräkna efterfrågan och utbud av bostäder samt vilka medel som behövs.

Den sista folkräkningen, som genomfördes 2001, baserades på ett så kallat gentleman’s agreement och resultatet var inte positivt. Jag anser att dessa data varken är tillräckligt grundliga eller tillförlitliga. Dessutom är de svåra att jämföra och relatera till olika tidsperioder. Därför råder det viss tvekan om huruvida EU-medlen har fördelats och använts korrekt. Detta innebär givetvis också att det är svårt att planera inför framtiden.

Genom den föreslagna förordningen garanteras tillförlitliga, öppna och jämförbara resultat. Den innebär också att man endast kan kräva att få den information som är nödvändig för en viss fråga.

Därför ber jag er att stödja mina ändringsförslag, vars syfte är att befria medlemsstaterna från bördan att samla och förvara onödig information.

Omröstningen om förordningen har skjutits upp till nästa plenarsammanträde. Det är oerhört viktigt att vi hittar en kompromiss. Vi behöver den här förordningen för att vi ska kunna uppnå våra mål.

Vi behöver också EU-medborgarnas stöd. Det är viktigt att de förstår hur centralt det är med folkräkning och att de stöder den. Folk måste vara säkra på att det allmänna statistiska systemet är tillförlitligt och viktigt för deras välbefinnande. Det viktigaste är att informationen förvaras säkert och att den bara används för de avsedda ändamålen.

 
  
MPphoto
 
 

  José Albino Silva Peneda, för PPE-DE-gruppen.(PT) Herr talman, mina damer och herrar! Som skuggföredragande för PPE-DE-gruppen har jag följt utarbetandet av betänkandet och förhandlingarna med kommissionen. Befolkningens socioekonomiska profil och bostadsvillkor är de viktigaste parametrarna för att medlemsstaterna ska kunna planera och utvärdera sin regional- och socialpolitik och se om levnadsvillkoren förbättras. Därför är betänkandet mycket viktigt.

Vi anser att kommissionen har valt rätt linje när det gäller de indikatorer som krävs för analysen. Vi måste fortsätta att förbättra täckningen, kvaliteten och tillförlitligheten hos den här sortens statistiska data. Vi anser dock att det alltid måste finnas en bra balans mellan kostnader och nytta när man bestämmer hur detaljerad informationen ska vara. Samtidigt måste man även ta hänsyn till den personliga integriteten.

Betänkandet kommer endast att vara till nytta om det bidrar till att dessa data blir mer frekventa, jämförbara och exakta på EU-nivå. Därför är det oerhört viktigt att verkligen fokusera på de data som medlemsstaterna tillhandahåller. De måste vara konsekventa, uttömmande och tillförlitliga. Annars är det omöjligt att göra komparativa studier och analyser av den socioekonomiska situationen på regional och nationell nivå och på gemenskapsnivå. Behandlingen av uppgifterna är ännu viktigare. Fördelningen av strukturfonderna till olika regioner bygger nämligen främst på dessa indikatorer. Därför har processen stora konsekvenser för de olika regionerna och medlemsstaterna.

Jag hoppas att förhandlingarna med rådet leder till att vi blir mer samstämmiga, tydliga och noggranna. Jag skulle bara vilja påpeka att PPE-DE-gruppen står fast vid sin ursprungliga ståndpunkt om betänkandet, som är i linje med föredragandens ståndpunkt, även efter det att vi har hört kommissionens förklaringar. Jag hoppas att vi kommer att stå fast vid vår ståndpunkt fram till slutet. Vi är framför allt för att man stryker avsnitten 1.3 och 2.3 i bilagan, och vissa dithörande ändringsförslag som enligt oss inte stämmer överens med målen att förbättra informationens kvalitet och tillförlitlighet.

 
  
MPphoto
 
 

  Emanuel Jardim Fernandes, för PSE-gruppen. – (PT) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jamila Maderia, som skulle ha talat för den socialdemokratiska gruppen, kan inte vara med oss på grund av transportproblem. Därför presenterar jag hennes syn på betänkandets betydelse samt hennes betänkligheter, som jag delar och som jag tog upp tidigare under sammanträdet när vi diskuterade utvecklingspolitik.

Godkännandet av Lissabonfördraget, som ska undertecknas i veckan av stats- och regeringscheferna, gör att det är mycket viktigt att ha tillförlitliga befolkningsdata för EU. I den nya omröstningsmetoden, som fastställs i fördraget, kommer man inte bara att ta hänsyn till medlemsstaternas röst utan också till folkmängden. Därför är folkräkningen oerhört viktig för att EU ska kunna fungera effektivt. Förordningen är dock viktig även av andra anledningar. När det gäller indikatorer för sysselsättning samt regionala, strukturella och sociala frågor är medlemsstaternas data ofta svåra att jämföra eftersom de samlas in på olika sätt samtidigt som referensperioderna skiljer sig åt. Detta leder till att analyserna blir olämpliga och av tveksamt värde.

Genom förordningen blir det möjligt att rätta till vissa motsägelser, som till och med chockar den mest ouppmärksamma läsaren. Man tar upp många faktorer som är mycket viktiga för att kunna uppnå goda resultat i folk- och bostadsräkningen. Förordningen innebär också att medlemsstaterna ska tillämpa bestämda referensår och en frågelista, vilket möjliggör tillförlitliga jämförelser.

Slutligen upprepar jag att jag är positiv till att icke-obligatoriska variabler införs i förordningen. Det innebär att medlemsstaterna får en konsekvent och enhetlig lista som de kan använda för att inhämta ytterligare data. Annars finns det en risk att medlemsstaterna producerar intressanta men totalt överflödiga resultat. Argumentet att folkräkningar bör tas bort från texten för att de kostar pengar är inte klokt. Det är just eftersom de kostar mycket som vi bör skapa en tydlig rättslig ram där vi anger vilka variabler som ska analyseras så att resultaten inte visar sig vara värdelösa för olika typer av framtida användning.

 
  
MPphoto
 
 

  Ewa Tomaszewska, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Förslaget till förordning om folk- och bostadsräkningar är ett viktigt dokument. Genom data från folk- och bostadsräkningar skapas möjligheter till rationellt utarbetande av utvecklingsstrategier och åtgärder. Därför är det mycket viktigt att uppgifterna är öppna och jämförbara. Med noggranna undersökningar av olika fenomen blir det möjligt att skapa lämpliga lösningar på gemenskapsnivå.

För att man ska kunna göra jämförelser räcker det inte med väldefinierade data, utan uppgifterna måste även vara insamlade under identiska tidsperioder. Det är mycket viktigt att man tydligt anger insamlingsperiod och datum för uppdatering, rättning samt publicering. Det framgår tydligt av dokumentet och av ändringsförslagen.

En viktig fråga är hur data om lokalbefolkningar samlas in. Jag stöder ändringsförslaget om att införa en separat definition för detta. Jag stöder också ändringsförslaget om att införa miljöpolitiska åtgärder förutom de regionala åtgärderna. Allmänna statistiska studier över familje- och boendevariabler samt sociala och ekonomiska variabler behövs utan tvekan med tanke på de demografiska och sociala problem Europa står inför.

Därför stöder jag inte ändringsförslaget om att stryka de rekommenderade variablerna för geografiska nivåer. Framför allt är jag negativ till att man tar bort icke härledda variabler som beskriver familjers aktuella levnadsvillkor såsom skolors, högskolors och universitets läge, färdmedel till arbetsplatsen eller skolan, antalet levande födda barn, typ av ekonomisk verksamhet, arbetslöshetens längd, huvudsaklig inkomstkälla, inkomst, boendesituation eller funktionshinder.

Det är viktigt att man betonar respekten för skydd av persondata, och subsidiaritetsprincipen inom detta område har mycket riktigt behållits i texten. Jag gratulerar Ona Juknevičienė till hennes grundliga arbete med förslaget till betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. − Jag vill bara uppmärksamma er på att vi nu fått sällskap i debatten av en parlamentsledamot som så sent som i går blev fullvärdig ledamot av parlamentet. Det är Krzysztof Hołowczyc, en mycket välkänd profil i Polen. Välkommen, herr Hołowczyc! Ta er den tid ni behöver för att bekanta er med våra förfaranden.

Krzysztof Hołowczyc är rallyförare, mycket välkänd i Polen, och i lördags vann han en legendarisk etapp i Barbórkarallyt. Mina varmaste gratulationer! Här utövar vi dock en annan sport, så var snäll och byt plats snabbt, tack, herr Hołowczyc.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabeth Schroedter, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Det är sant att insamling och harmonisering av statistik om de viktigaste socioekonomiska särdragen i regionerna är mycket viktigt för Europeiska unionen. Fördelningen av medel ur strukturfonderna, som utgör en tredjedel av budgeten, baseras faktiskt på dessa grundläggande uppgifter. Men det som kommissionen föreslår i sin förordning om folk- och bostadsräkningar har i själva verket ingenting att göra med dessa nödvändigheter. De uppgifter man vill samla in och harmonisera i denna lagstiftningstext, som blir direkt tillämplig i alla medlemsstater, är personliga uppgifter om våra medmänniskor, uppgifter som egentligen inte alls angår EU. Bland annat gäller det personuppgifter om familje- och sexliv, bostadssituation och religionstillhörighet. Dessutom har kommissionen fräckheten att vilja lagstifta om att uppgifterna ska ingå i en enhetlig standard utan att någonstans hänvisa till lagstiftningen om skydd för personuppgifter.

Det är därför vår plikt som medborgarnas företrädare att stoppa detta intrång på individens rättigheter, särskilt eftersom det inte finns någon anledning att harmonisera uppgifter om familjeliv, personliga omständigheter eller bostadssituation, saker som i vilket fall som helst inte omfattas av unionens befogenheter och inte tas upp i reformfördraget. Vi kan inte tillåta att EU går bakvägen för att kräva befogenheter som bör ligga uteslutande hos medlemsstaterna, och en övervakning av uppgiftsinsamlingen skulle förutsätta detta. För oss är det inte en fråga om tid eller snabbhet, utan en fråga om huvudkravet att skyddet för personuppgifter ska ha absolut prioritet. Kommissionens text kan inte garantera detta. Jag är glad att föredraganden vill stryka den icke-obligatoriska texten här. Vi har redan gett vårt stöd till detta, även på utskottsnivå. Tyvärr fick hon inte majoritet på det stadiet.

Medborgarna förväntar sig att vi ska se till att det sunda förnuftet råder, vilket är att bordlägga denna fråga nu. Då tvingas utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att se till att uppgiftsskyddet kontrolleras än en gång och att beslutet om parlamentets ståndpunkt och den första behandlingen måste vänta tills detta är gjort. Jag vill be alla grupperna att stå för sitt ord i denna fråga.

 
  
MPphoto
 
 

  Jiří Maštálka, för GUE/NGL-gruppen. – (CS) Mina damer och herrar! Jag anser att det förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om folk- och bostadsräkningar som kommissionen har lagt fram är ett steg i rätt riktning, liksom tidigare förslag om statistik om arbetsmiljö och om lediga platser. Jag instämmer också i kommissionens påpekande under den senaste folk- och bostadsräkningen för 2001 om att insamling av uppgifter från enskilda medlemsstater som enbart grundas på frivilliga överenskommelser inte räcker för att få fram tillräckligt jämförbara resultat. Det är därför nödvändigt att anta lagstiftning på EU-nivå. Det är enda sättet att kunna garantera tillförlitliga, genomsynliga och jämförbara resultat.

Å andra sidan blev jag mycket upprörd när jag såg förteckningen över uppgifter som Eurostat begär i avsnitt 1.3 i bilagan till den föreslagna förordningen. Även om det bara skulle röra sig om rekommenderade indikatorer menar jag att kommissionen i detta avseende har gått för långt. Det finns ingen anledning att ställa närgångna frågor om folks privatliv. Än mer chockad blev jag över att uppgifterna bara skulle samlas in från kvinnor. Jag är därför mycket glad att utskottet för sysselsättning och sociala frågor beslöt att stryka dessa kränkande och olämpliga frågor ur kommissionens förslag.

Denna typ av information lämpar sig kanske bättre på en läkarklinik. När det gäller uppgifternas anonymitet bör de enligt min åsikt likställas med bankuppgifter. Jag anser att man vid all sammanställning av statistik framför allt måste respektera skyddet av personuppgifter och individens privatliv, och att vi måste förhindra en oproportionerlig ökning av de arbetsuppgifter som krävs av uppgiftslämnarna. Jag rekommenderar att GUE/NGL-gruppen röstar i denna riktning.

 
  
MPphoto
 
 

  Derek Roland Clark, för IND/DEM-gruppen. – (EN) Herr talman! Den 20 november kunde jag med glädje i utskottet för sysselsättning och sociala frågor ställa mig bakom föredraganden Ona Juknevičienės ändringsförslag 32 om att stryka punkt 1.3.2 och därmed utesluta den påträngande och stötande frågan om kvinnors sexualdebut, formulerat som ”samboförhållande”. Den företrädare för kommissionen som närvarade i utskottet då lovade mig att denna ”okänsliga fråga” skulle tas bort och inte återkomma. Jag betraktade det som en seger för egen del och för mitt parti UKIP men framför allt som en seger för det sunda förnuftet, och jag var beredd att gratulera kommissionen till det. Att frågan drogs tillbaka bevisar förresten att jag hade rätt i att beskriva det som en fråga om sexualakten, för om det bara handlade om sammanboende, såsom det hävdades, varför lovade då kommissionens företrädare att dra tillbaka vad som var en oskyldig fråga? Det visade sig att jag hade rätt.

Nu när jag i dag ser att omröstningen om detta förslag inte kommer att hållas i morgon som ursprungligen planerat, utan skjuts upp på obestämd tid trots att debatten självklart fortfarande pågår, anade jag oråd, eftersom omröstningar oftast följer mycket snart efter debatterna. Jag hade rätt. Den senaste version jag skrev ut från datorn för bara en timme sedan visar, såsom framgår på sidan 1 i kommissionens text, att det finns ett nytt ändringsförslag 39. Det har inget samband med det ursprungliga ändringsförslag 39, som är en oskyldig sak om teknikaliteter, utan är i stället den gamla punkt 1.3.2 – fullständig med hela listan över frågor, inklusive den påträngande frågan om kvinnors samboförhållanden.

Då i utskottet tyckte jag inte om, när det var dags för omröstningarna följande dag, att föredraganden hade låtit sitt ändringsförslag 32 vattnas ur något till kompromiss A. Det innebar endast att frågelistan i 1.3.2 togs bort, och att de inledande punkterna 1.3 och 1.3.1 stod kvar, vilket självklart kunde inbjuda till att haka på ytterligare frågor – och jag hade rätt i att vara misstänksam på den punkten.

Denna förkastliga, påträngande och anstötliga fråga har kommissionen skandalöst nog återinfört som ändringsförslag 39 – tvärtemot kommissionens löfte till mig i utskottet – och jag är argare än jag varit någon gång den senaste tiden. Jag fick löftet att detta skulle försvinna och så återinfördes det av kommissionen – en skamlig fråga som ingen kvinna bör tillfrågas att godta. Det är en skam mot kvinnorna; det är en skam mot det utskott som måste debattera saken. Jag uppmanar därför kollegerna att rösta mot ändringsförslag 39 och – för säkerhets skull – rösta mot hela detta eländiga, snedvridna förslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI). - (DE) Herr talman! Med tanke på de ständigt uppflammande konflikterna med etnisk bakgrund, som vi sett alltför mycket av exempelvis vid upploppen i Paris nyligen, är det glädjande att se att vi inom EU äntligen tycks vakna upp ur våra multikulturella drömmar och vill ställa frågor om etniskt ursprung och religion i en EU-omfattande folkräkning 2011.

Dessa uppgifter bör absolut samlas in så att vi kan göra bättre riskbedömningar i detta avseende. Kulturskillnader kan alltför lätt eskalera – något som vi på senare tid sett allt mer av. Därför sitter vi nu i Europa – där några länder stolt förklarat sig vara invandrarländer – på en krutdurk som inte får underskattas heller i storstadsområdena.

De senaste konflikterna mellan kurder och turkar har som alla vet krävt massiva polisinsatser i våra städer och storstadsregioner. Statistik om den bofasta befolkningens etniska och kulturella sammansättning kan därför vara nödvändig och till stor nytta för att förhindra våldsamheter.

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: McMILLAN-SCOTT
Vice talman

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Březina (PPE-DE). - (CS) Herr talman, mina damer och herrar! Förslaget om folk- och bostadsräkningar är en helt ny EU-lagstiftning på ett område som hittills inte varit reglerat. Frågan är om det behövs någon sådan lagstiftning. Kommissionens argument om behovet av att kunna garantera statistikens jämförbarhet och kvalitet är relativt övertygande, särskilt på en generell nivå. Vi måste dock kritiskt granska inom vilka områden informationen ska samlas in och utvärderas. Kommissionens förslag innehåller en stor grupp uppgifter vars underlag man verkligen kan ifrågasätta. Jag anser att insamling av uppgifter om bostadsförhållanden grundade på Europeiska rådets slutsatser i Laeken är mycket kontroversiellt. Slutsatserna ska bara betraktas som ett uttryck för en politisk vilja, inte en giltig lagstiftande handling. Dessutom har EU inga befogenheter när det gäller bostadsförhållanden, vilket innebär att den statistik man får in om bostäder, till skillnad från andra uppgifter, inte kan användas som stöd för genomförandet av den befintliga politiken, om inte resultaten är avsedda att användas som katalysator för införandet av en ny gemensam bostadspolitik. Detta vore dock maktmissbruk och ett brott mot fördraget.

Förslaget att samla in en stor mängd uppgifter om medborgarnas privatliv är helt omotiverat. Vad genomförandet av den gemensamma politiken beträffar finns det inga skäl till att EU-institutionerna skulle ha tillgång till uppgifter om hur många gånger och hur länge en kvinna varit gift eller sambo. Detta är ”storebrorsfasoner”, ett intrång i medborgarnas privatliv och en kränkning av deras personliga frihet. Om en del av EU-institutionerna är frestade att genomföra detta är det rätt och riktigt att ingripa och fastställa tydliga gränser som inte får överskridas. Som jag ser det gjorde utskottet för sysselsättning och sociala frågor just detta genom att avsevärt begränsa de områden inom vilka uppgifter får samlas in, och det ska de ha beröm för. Den mest öppna och tydliga lösningen är den som föreslagits av min grupp PPE-DE, där man stryker alla bilagans hänvisningar till konkreta statistikuppgifter. Jag föreslår att ni uppmärksammar detta förslag och ger det ert stöd.

 
  
MPphoto
 
 

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE). - (RO) Herr talman! Jag vill gratulera föredraganden och framhålla att förslaget till förordning om bostadsstatistik som samlas in av medlemsstaterna är viktigt.

Medlemsstaterna måste använda ett gemensamt system för att standarduppgifterna ska kunna samlas in och rapporteras regelbundet. Korrekt och exakt statistik om bostadsförhållanden gör det möjligt för unionen och medlemsstaterna att genomföra en adekvat politik på detta område. Däremot måste man vid all uppgiftsinsamling respektera individens privatliv. Unionen är inte grundad enbart på ekonomiska kriterier, utan vi måste också bygga upp ett socialt Europa.

Ett anständigt liv inbegriper naturligtvis anständiga bostadsförhållanden. Tyvärr lever i dag över 60 miljoner medborgare under fattigdomsgränsen i EU, och barnen är de som är mest utsatta för risken för fattigdom. Dessa människor har förstås också svårt att få ett anständigt boende.

De sociala och demografiska tendenser som inverkar mest på politiken för bostadssubventioner genereras av befolkningens åldrade, migration inom unionen, flytt från landbygden till stadsområden och den dominerande utvecklingen av storstadsområdena.

Det finns emellertid ingen enhetlig modell som kan tillämpas på alla medlemsstater. I en del medlemsstater bor ofta flera generationer av samma familj tillsammans. Österrike, Finland, Tjeckien och Polen har program för subventionerade bostäder till unga. I Frankrike, Tyskland, Ungern, Spanien och Storbritannien har antalet bostäder med bara en hyresgäst ökat. I Rumänien är 95 procent av bostäderna privat egendom och bara 5 procent hyrs ut eller är subventionerade bostäder. I Danmark är 47 procent av bostäderna hyreshus eller subventionerade bostäder, i Österrike 42 procent, i Finland 37 procent, i Frankrike 44 procent och i Tyskland 57 procent.

Statistiken är bara en utgångspunkt för utvecklingen av en adekvat bostadspolitik i varje medlemsstat. Själva bostadspolitiken beror sedan på hur de offentliga medlen fördelas på nationell, regional och lokal nivå samt på hur fastighetsmarknaden utvecklas. Jag anser att medlemsstaterna också bör använda strukturfonderna, särskilt fonderna för regional utveckling, för att bygga bostäder.

Bostadsfrågan kräver dock en strategi som grundas på statistikuppgifter, liksom en övergripande, flerdimensionell strategi som grundas på nationell lagstiftning och EU-lagstiftning. Samtidigt krävs det också en pragmatisk strategi som grundas på medborgarnas behov. Tyvärr finns det medborgare i EU som bor i olämpliga, otrygga bostäder, men det finns också medborgare som inte har någon bostad alls, eller ens tak över huvudet. Vad gör EU för att uppfylla dessa människors behov och ge dem stöd?

 
  
MPphoto
 
 

  Kathy Sinnott (IND/DEM). - (EN) Herr talman! En av de viktigaste tjänster EU kan erbjuda är att stödja insamling av tillförlitlig, jämförbar information. Därför kan jag till fullo stödja idén om en europeisk folk- och bostadsräkning.

Några punkter behöver däremot gås igenom. För det första behövs det någon form av erkännande av nationella folk- och bostadsräkningar i betänkandet. Medlemsstaterna ägnar sig redan åt detta och de kommer nu att behöva genomföra både nationella och europeiska folk- och bostadsräkningar.

Att göra en folk- och bostadsräkning är mycket kostsamt – det är en arbetskraftsintensiv verksamhet – och det rimliga är att medlemsstaterna i allt högre grad kommer att slå samman den nationella folk- och bostadsräkningen med den europeiska. Detta behöver vägas in. Det är mycket viktigt att vi låter medlemsstaterna utnyttja den europeiska folkräkningen för att ställa frågor som är relevanta för den egna nationen, och att sammanställa dessa frågor separat i förhållande till de gemensamma frågorna eller de uteslutande europeiska frågorna.

Vidare bör frågorna i en folk- och bostadsräkning ägnas mer uppmärksamhet. Frågorna måste väljas ut med omsorg och får inte överskrida den gräns som skiljer värdefull information från intrång och angrepp på privatlivet. Vi vill förstå trender och försöka göra politiken mer relevant, inte snoka i människors personliga liv. När respektfulla frågor väl har valts ut måste vi vara mycket noga och se till att de inte bara går igenom en språklig process utan också översätts kulturellt. Eftersom syftet med betänkandet inte är att harmonisera bestämmelserna om folk- och bostadsräkningar är detta steg nödvändigt för att uppgifterna ska kunna jämföras korrekt mellan medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Lambert van Nistelrooij (PPE-DE). (NL) Herr talman. Jag vill framhålla att det uppenbarligen är något som brister i förhållandet mellan syftet med uppgiftsinsamlingen och den mängd uppgifter som faktiskt används i en sådan här analys. Det är någonting som inte stämmer i förhållandet mellan, exempelvis, EU:s uppgifter i fråga om bostadspolitiken och det som vi nu begär. Unionen har inga befogenheter på detta område. Parlamentet har heller ingen befogenhet att diskutera förhållandet mellan religion, etniskt ursprung och eventuella integrationsfrågor – det är över huvud taget inte EU:s sak att uttala sig om sådant.

Det som däremot kan diskuteras är hur vi fördelar medlen, hur vi tilldelar pengar ur våra strukturfonder. Det viktiga här är att ha en korrekt kännedom om antalet invånare i de berörda regionerna, regionerna enligt NUTS-klassificeringen för territoriella statistikenheter. Så länge vi inte har exakta uppgifter om detta och så länge vi inte kan inrikta oss på resultat – ekonomiska sådana – behövs den här åtgärden. Enhetlighet och tillförlitlighet är det viktigaste i detta sammanhang.

Jag vill påpeka en sak till, som Ljudmila Novak lade fram en del mycket intressanta förslag om i utskottet för regional utveckling. Om inte intrången i familjelivet, medborgarnas privata sfär, stryks från förslaget kommer vi att rösta emot förslaget. Kanske kommer dessa aspekter att strykas under trepartsdialogen – jag förlitar mig på föredraganden i denna fråga. Det är bara i detta fall som parlamentet och PPE-DE kommer att kunna ge sitt stöd till förslaget, inte annars.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Panayotopoulos-Cassiotou (PPE-DE). - (EL) Herr talman! Som föredraganden och nästan alla talare redan har nämnt är det viktigt att kunna jämföra uppgifter från medlemsstaterna om befolkning och om de huvudsakliga indikatorerna för sociala frågor, ekonomi, familj och boende. Denna information kan sedan ligga till grund för varje medlemsstats hantering av de frågor som berör den inom ramen för den egna politiken. På EU-nivå behöver vi dock inrikta oss på uppgifter som kan bidra till en bättre sammanhållningspolitik och bättre regional utveckling, så att vi kan bekämpa orättvisor och minska klyftan mellan olika sociala grupper och olika regioner i EU.

I förslaget till förordning fastställs gemensamma definitioner och indikatorer och uppgifterna blir därmed jämförbara, vilket främjar en bättre praxis i medlemsstaterna. Det behövs dock regelbunden utvärdering och kontroll av den statistik som samlas in av de behöriga myndigheterna, och dessa myndigheter måste genomgå kvalitetskontroller och vara öppna för insyn. Det är viktigt att uppgifterna är objektiva, representativa och korrekta. Trots att kommissionen återkallar bilagorna till förordningen, förespråkar den paradoxalt nog att man inkluderar rekommenderade frågor som kan påverka uppgifternas tydlighet och riktighet, eftersom den överlåter åt medlemsstaterna att göra som de vill. Om syftet med förslaget är att anta bindande lagstiftning med gemensamma definitioner för att få fram jämförbar statistik anser jag att dessa punkter bör strykas.

Vi måste göra en lönsamhetskalkyl enligt artikel 5a eftersom kostnaderna för insamling av uppgifter är särskilt hög för medlemsstater med begränsad kapacitet för analys av detaljer.

Slutligen vill jag poängtera att om ändringarna inte godkänns kommer förslaget till förordning att beröra mycket känsliga frågor om individen, familjen och privatlivet, som uppgifter om sammanboende – som måste strykas – eller om temperaturer på badvattnet! Varför ska vi samla in information och detaljer som inte har något samband med EU-politiken? Fattigdom kan inte kontrolleras med siffror och uppgifter.

 
  
MPphoto
 
 

  Ljudmila Novak (PPE-DE). - (SL) Jag stöder förordningen om folk- och bostadsräkningar.

Med de uppgifter som samlas in enligt förordningen blir det lättare att bedöma de socioekonomiska villkor som Europeiska unionens invånare lever under, på regional och nationell nivå och på EU-nivå. Dessutom kommer tillgången till uppgifterna att underlätta utvärderingen av hur effektivt regionalpolitiken genomförs och vilka framsteg som görs inom den regionala sammanhållningen, som EU anslår allt mer medel till.

Två saker måste kunna garanteras om vi ska kunna uppnå de önskade målen med hjälp av förordningen. Omfattningen av de uppgifter vi samlar in enligt förordningen får inte bli för stor och de uppgifter som samlas in måste vara högkvalitativa och jämförbara. Uppgifter som inte bidrar med det mervärde som krävs utan bara ökar det administrativa arbetet och utgifterna måste uteslutas. Detta rör de förslag som återfinns i bilagans punkt 1.3 och 2.3 och som medlemsstaterna bör få rapportera om frivilligt.

Samtidigt måste vi se till att inte inkräktar alltför mycket på EU-invånarnas privatliv. Vi får heller inte använda insamlingen av uppgifter till att diskriminera något av könen.

Jämförbarhet mellan medlemsstaternas grundläggande uppgifter och tillförlitligheten i de uppgifter som samlas in under folkräkningen är nödvändiga faktorer för en bedömning av EU-politiken och för att på EU-nivå kunna jämföra resultaten av den nationella politik som förs. Förordningen måste därför bidra till att garantera att alla medlemsstater använder samma metoder och kriterier vid insamlingen av uppgifter.

 
  
MPphoto
 
 

  Miroslav Mikolášik (PPE-DE). - (SK) Herr talman! Korrekta uppgifter om befolkningen och tillförlitliga uppgifter om bostadsförhållanden inom EU är i nuläget ett grundläggande villkor för en korrekt utvärdering av alla EU:s politikområden liksom för utarbetandet av verksamhetsmål och utvärdering av de framsteg som görs i de enskilda medlemsstaterna.

Jag vill gärna understryka hur viktigt det är att uppgifterna är tillförlitliga och av hög kvalitet, eftersom de används för så många grundläggande syften. Det finns många exempel på områden där korrekta folkräkningsuppgifter är relevanta, och jag vill gärna nämna två, nämligen processen med kvalificerad omröstning i rådet och tilldelningen av medel från strukturfonderna för utveckling av mindre gynnade regioner. Det är därför viktigt med enhetliga regler på detta område. Det gör att de uppgifter som varje enskild medlemsstat lämnar kan jämföras på både EU-nivå och regional nivå, något som ofta är nödvändigt.

Som ledamot av utskottet för regional utveckling vill jag framhålla vikten av klassificering av statistikuppgifter. Kvaliteten och jämförbarheten i denna typ av information kan bara garanteras genom en tydlig ram på EU-nivå, med andra ord EU-lagstiftning om folk- och bostadsräkningar.

Jag instämmer i synpunkten att lagstiftningen i första hand ska vara inriktad på slutresultatet och inte på den information som ska samlas in. Detta kan på ett tillförlitligt sätt garantera statistikens jämförbarhet, vilket krävs för att uppgifterna ska hålla en hög kvalitet.

Medlemsstaterna bör vara fria att själva välja de bästa sätten och metoderna för folk- och bostadsräkningar, men inom ramen för vissa bindande normer och kvalitetskrav. Det säger sig självt att ämnen, liksom tidsramar och tidsfrister för genomförandet måste vara samma för alla länder. Det är det enda sättet för att få uppgifter som är tydliga, tillförlitliga och jämförbara, vilket är en grundläggande faktor för uppfyllandet av flera viktiga mål.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. − Innan jag ger ordet till kommissionsledamoten kom jag att tänka på att kung Herodes införde en folk- och bostadsräkning för 2 000 år sedan. Men då handlade det bara om pojkar.

 
  
MPphoto
 
 

  Meglena Kuneva, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Det blir en mycket uppmuntrande start för mig.

Det är ett nöje för mig att meddela att kommissionen är beredd att godta majoriteten av parlamentets ändringsförslag. Som denna debatt har visat pågår just nu förhandlingar där era frågor tas upp. En kompromiss skulle kunna öppna dörren för vidare utveckling. Kommissionen stöder den ännu pågående debatten och hoppas uppriktigt att en lösning kan hittas som kan godtas av en bred majoritet här i kammaren, liksom av medlemsstaterna i rådet.

Vi bör dock inte glömma att det kräver grundliga och långa förberedelser för att föra in nya ämnen i en folk- och bostadsräkning. Jag är övertygad om att vi kommer att finna den rätta jämvikten mellan den mycket viktiga rapporteringen om EU:s befolkning och bostäder å ena sidan, och å andra sidan kostnaden för och arbetet med att samla in uppgifterna.

Jag vill särskilt uppmärksamma Elisabeth Schroedters fråga. Huvudfrågan var att lagstiftningen inte tillräckligt garanterar konfidentiell hantering av uppgifter. Mitt svar är att konfidentialiteten tas på största allvar av Eurostat och alla nationella statistikmyndigheter. Det finns ramlagstiftning om datakonfidentialitet på både nationell nivå och EU-nivå. Förslaget om folk- och bostadsräkningar strider inte mot denna lagstiftning och innebär inte att den ändras på något sätt. Tvärtom följer det till fullo alla bestämmelser, nationella och europeiska.

Det finns ingen anledning att upprepa gällande ramlagstiftning om datakonfidentialitet i detta specifika förslag om folk- och bostadsräkningar. Inga uppgifter som lämnas till Eurostat möjliggör inblick i uppgifter om en särskild individ. Det är anonyma data. Lagstiftningen i det aktuella förslaget tillåter dessutom endast att aggregerade uppgifter överförs, inte mikrodata.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum under en senare sammanträdesperiod.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy