Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 11 december 2007 - Strasbourg

11. Röstförklaringar

– Betänkande: Paolo Costa (A6-0457/2007)

  Andrzej Jan Szejna (PSE), skriftlig. – (PL) Jag röstade för Paolo Costas betänkande om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Marocko om vissa luftfartsaspekter. Det handlar om förslaget till rådets beslut om ingående av ett protokoll om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Marocko om vissa luftfartsaspekter med anledning av Republiken Bulgariens och Republiken Rumäniens anslutning till Europeiska unionen.

I protokollet föreskrivs nödvändiga ändringar av bilaterala avtal om luftfarten mellan Konungariket Marocko och Republiken Bulgarien och Republiken Rumänien efter de båda senare ländernas anslutning till EU.

Både Bulgarien och Rumänien hade tidigare slutit luftfartsavtal med Marocko, undertecknade 1966 respektive 1971. Europeiska gemenskapen och Marocko slöt dock ett övergripande avtal i december 2006. Det är därför nödvändigt att anpassa avtalen till gemenskapslagstiftningen och att se till att de båda nya medlemsstaterna kan bli parter i det övergripande avtalet.

– Betänkande: Paolo Costa (A6-0456/2007)

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE), skriftlig. – (RO) De rumänska ledamöterna från den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet lade ned sina röster om betänkandet om avtalen mellan Europeiska gemenskapen och Georgien, Libanon, Maldiverna, Moldavien, Singapore och Uruguay om vissa luftfartaspekter. Det beror på att det i avtalet med Moldavien hänvisas till ett moldaviskt språk i följande mening: ”Upprättat i Luxemburg i två exemplar […] på danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och moldaviska”.

Den rumänska socialdemokratiska delegationen betonar att Rumäniens deltagande i avtalet inte medför något erkännande av det språk som omnämns som ”moldaviska”. De rumänska ledamöterna i den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet upprepar att språkets korrekta benämning ska vara rumänska i enlighet med fakta och vetenskapliga rön, inklusive den tolkning som har gjorts av Republiken Moldaviens vetenskapsakademi (i september 1994).

Vi måste beakta att kommissionen i många andra avtal har använt den neutrala formuleringen ”Upprättat i……den…….i två exemplar på vart och ett av parternas officiella språk, vilka alla texter är lika giltiga”.

Vi beklagar att denna formulering inte har använts i avtalen med Republiken Moldavien och rekommenderar att man använder denna neutrala formulering i officiella dokument som rör EU:s förbindelser med Republiken Moldavien.

  Brian Simpson (PSE), skriftlig. – (EN) Jag stöder detta betänkande och vill kort ta upp de problem som europeiska flygbolag fortfarande möter när det gäller rätten att flyga över Ryssland.

Inte nog med att de ryska myndigheterna begränsar denna rätt – den är dessutom kostsam och beviljas på ett diskriminerande sätt. Det är uppenbart att europeiska trafikföretag missgynnas, särskilt de som ofta flyger till Fjärran Östern.

Detta problem är känt sedan en lång tid tillbaka, men de ryska myndigheternas ovilja att återuppta förhandlingarna med EU i frågan har varit både kostsam och föga hjälpsam.

Det är nödvändigt att kommissionen och de ryska myndigheterna tar nya krafttag för att hitta en lösning på detta mycket allvarliga problem.

– Betänkande: Hans-Peter Mayer (A6-0475/2007)

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Trots att det var många år sedan det inträffade kärnkraftsolyckor betalar vi fortfarande priset för gamla misstag. Omedelbart efter en kärnenergiolycka försvinner saker som vilt, bär och champinjoner tillfälligt från våra menyer för att sedan dyka upp igen bara ett kort tag senare. Det är viktigt att fastställa restriktiva gränsvärden. Det saknas dock fortfarande studier om strålningens effekter på människor, och det har heller inte bedrivits tillräckligt med forskning på det växande området genteknik.

EU måste utan dröjsmål ägna sig åt dessa viktiga och angelägna konsekvensanalyser, förbereda avvecklingen av kärnkraften och överlåta åt medlemsstaterna att fatta sina egna beslut om användningen av genteknik. Eftersom det i betänkandet inte togs tillräcklig hänsyn till ovannämnda punkter lade jag ned min röst.

– Betänkande: Francesco Enrico Speroni (A6-0476/2007)

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Syftet med den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeprodukter är att få en stabil marknad och säker inkomst för dem som är verksamma inom sektorn. Detta syfte liksom de syften som anges i EG-fördraget är aktningsvärda och borde ha lett till välstånd inom Europas fiskesamhällen.

Dessvärre har de senaste 25 årens ökade centralstyrning från Bryssel i form av den gemensamma jordbrukspolitiken varit förödande för dessa samhällen. Det är inte möjligt att uppnå en blomstrande marknad med anställningstrygghet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, och fiskeförvaltningen måste återigen styras av de nationer som är beroende av fiske.

– Betänkande: Ioannis Gklavakis (A6-0480/2007)

  Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Jag röstade nej till betänkandet eftersom det handlar om bestämmelserna för den gemensamma jordbrukspolitiken som vi vill avskaffa. Den gemensamma jordbrukspolitiken behöver i grunden reformeras och vi har nu i ett par år manat till att den diskussionen måste starta snarast. Vi anser att EU redan 2010, efter den så kallade hälsokontrollen av långtidsbudgeten 2007-2013, bör inleda en nedskärning av jordbruksstödet.

Därför kan i regel inte Junilistans ledamöter rösta för de olika betänkandena inom jordbruksområdet som kommer på EU-parlamentets bord.

  Diamanto Manolakou (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Växthygien och certifiering av förökningsmaterial för fruktplantor och fruktträd är oerhört viktigt för producenterna eftersom det inledande arbetet med att anlägga en fruktträdgård, när det fullföljs på rätt sätt, är en garanti för en god produktion. Lagstiftningen behöver säkerligen anpassas efter utvecklingen i sektorn.

Trots att vi är för de flesta av ändringsförslagen till Ioannis Gklavakis betänkande har vi vissa reservationer och vi är emot de ändringsförslag som godkänner genetiskt modifierade förökningsmaterial, även som grundstammar, eftersom de medför risker för människors hälsa och för miljön. Det finns ännu inga vetenskapliga studier som garanterar att de inte har några effekter. När det gäller import från tredjeländer håller vi med om att det inte bör göras några avsteg eftersom det finns risk för spridning av patogena organismer i EU, med återverkningar för produktion, produktkvalitet och jordbruksinkomster.

– Betänkande: Ieke van den Burg (A6-0469/2007)

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Vi försvarar tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Därför håller vi med om att gemenskapen inte bör inkräkta på medlemsstaternas befogenheter. Så är till exempel fallet med tjänster som tillhandahålls lokalt och som inte omfattar gränsöverskridande verksamhet och därför i princip inte har någon effekt på den inre marknaden. Därför måste varje medlemsstat ha full handlingsfrihet i fråga om indirekt beskattning och fastställande av mervärdesskattesatser.

Även om rådet beslutar om ett slutgiltigt system för beskattningen av transaktioner inom gemenskapen bör medlemsstaterna kunna tillämpa reducerade skattesatser, eller eventuellt till och med skattefrihet, för basvaror och bastjänster som mat och läkemedel, för tillhandahållande av lokala tjänster, däribland tjänster och tillhandahållande av varor som är förknippade med utbildning, välfärd, social trygghet och kultur.

Även om det fattas beslut om ett slutgiltigt system för beskattningen av transaktioner inom gemenskapen före utgången av 2010 bör medlemsstaterna kunna tillämpa reducerade mervärdesskattesatser för att förstärka förekomsten och bevarandet av tjänster som tillhandahålls lokalt samt deras funktion i den formella ekonomin.

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) För en gångs skull är vi frestade att rösta för ett betänkande från parlamentet om mervärdesskatt. Enligt betänkandet bör man överge målet om slutgiltiga bestämmelser som bygger på beskattningen i konsumtionslandet, och den målsättningen motiverar i sig den ökade harmoniseringen av momssatser. I betänkandet förordar man också en tillämpning av subsidiaritetsprincipen, vilket skulle ge medlemsstaterna möjlighet att tillämpa momsfrihet för tjänster som tillhandahålls lokalt, till exempel restaurangverksamhet eller andra aspekter, som en lösning på sociala mål, utbildningsmål och kulturella mål. Man försöker även bibehålla många undantag som skulle ha löpt ut 2007, fram till 2010. Vi stöder allt detta.

Vi stöder emellertid inte önskan att bibehålla europeisk lagstiftning om mervärdesskatter eller önskan att garantera identiska skattesatser, oavsett vad som händer, för att förenkla handels- och tullregler för handeln inom EU. Beskattning är enskilda länders eget ansvar och de skillnader som finns i fråga om en viss typ av skatter vägs ofta upp av ojämlikheter i en annan. De är därför inte alltid obefogade.

  Małgorzata Handzlik (PPE-DE), skriftlig. – (PL) Under den pågående debatten om tillfälliga mervärdesskattesatser ombads Europaparlamentet avge ett yttrande över förlängningen av de tillfälliga bestämmelserna för dessa skattesatser. Vi ska rösta om yttrandet i dag. Det är aningen sent eftersom vi är medvetna om att EU har beslutat att fortsätta tillämpa förmånliga mervärdesskattesatser efter den 1 januari 2008. Trots det anser jag att det är ett mycket viktigt yttrande.

Det är verkligen rätt beslut för de länder som anslöt sig till unionen 2004 och vi stöder det helt och hållet. Parlamentet är tydligt i sitt yttrande i frågan och förespråkar att vissa tillfälliga bestämmelser om mervärdesskattesatser ska bevaras. Beslutet förtjänar ett brett stöd.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag röstade för Ieke van den Burgs betänkande om mervärdesskatt. I betänkandet framhålls betydelsen av subsidiaritetsprincipen i skattefrågor och anges med rätta att principen ska gälla för icke-gränsöverskridande tjänster som följaktligen inte påverkar den inre marknaden.

  Jean-Claude Martinez (NI), skriftlig. – (FR) Kommissionen lyckas aldrig göra rätt i momsfrågan. På 1980-talet krävde Lord Cockfield i sitt betänkande en rad olika momssatser. Det fanns i själva verket endast en minimisats på 15 procent, en ordinarie sats på 5 procent och en lägre sats.

Då ville kommissionen att den momssats som tillämpades i ursprungslandet skulle gälla. I praktiken tillämpades destinationslandets momssats. Det var ett tillfälligt system som blev ett permanent system: den så kallade Bolkesteinmomsen infördes inte. Nu hade man lägre momssatser för franska restaurangföretag, cd-skivor och verksamheter som genererade arbetstillfällen.

Kommissionen gav efter, åtminstone tillfälligt, i sin förteckning i bilaga H till det sjätte direktivet 1977, eftersom den insåg att tyskar knappast skulle köra sin Mercedes över gränsen för att äta lunch på en restaurang med låga momssatser.

Det var verkligen synd att kommissionen inte insåg 1993 att moms inom gemenskapen utan gränskontroller var en outtömlig källa till omfattande bedrägeri. Majoriteten av kommissionens tjänstemän kan inte förstå den filosofiska logiken i mervärdesskatten, som är en intelligent skatt eftersom den är ekonomiskt neutral. Därför har kommissionens lagstiftning på området ständigt misslyckats de senaste 20 åren.

  Joseph Muscat (PSE), skriftlig. – (MT) Jag vill uppmärksamma de två ändringsförslag som jag lade fram och som har godkänts i det slutliga betänkandet.

I det första förslaget står det att varje medlemsstat bör ha rätt att tillämpa reducerade mervärdesskattesatser, eller i undantagsfall eventuellt till och med skattefrihet, för basvaror och bastjänster som mat och medicinsk behandling, av sociala och miljömässiga skäl och för konsumentens bästa.

I det andra förslaget står det att det bör vara möjligt att tillämpa reducerade mervärdesskattesatser, eller till och med skattefrihet, för varor som är förknippade med utbildning, social trygghet och kultur.

För närvarande är det redan möjligt att tillämpa reducerade momssatser för varor som är förknippade med utbildning. Ändringsförslaget underbygger detta.

Jag vädjar till ministerrådet att följa Europaparlamentets politik.

– Betänkande: Gianni De Michelis (A6-0484/2007)

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Vi har lagt ned våra röster om det här betänkandet på grund av tveksamheterna kring bildandet av Artemis och kring dess drift och förvaltning. Bildandet av gemensamma företag inom ramen för offentlig–privata partnerskap, såsom sker genom inrättandet av Artemis för att genomföra ett gemensamt teknikinitiativ, vilket anges i betänkandet, går bland annat ut på att använda offentliga medel för privata ändamål och intressen, medan det inte tycks finnas något samarbete i den andra riktningen, vare sig finansiellt eller i fråga om kunskapsutbyte.

Här tycks målen vara motstridiga eftersom pelaren för privata initiativ bygger på vinstackumulering medan pelaren för allmänna tjänster bygger på att främja allmänintresset och på att ta hand om befolkningens oro.

Vi anser att investeringarna i forskning, särskilt på området integrerade IT-system, är nödvändiga för teknikutvecklingen i EU.

  Janusz Lewandowski (PPE-DE), skriftlig. – (PL) Fru talman! Artemis är det första av fyra förslag på gemensamma företag med ett gemensamt mål och motiv. De andra är Clean Sky, Eniac och Initiativet för innovativa läkemedel. Alla fyra företagen har till och med ett gemensamt huvudkontor i Bryssel, som fortfarande är flamländarnas och vallonernas gemensamma huvudstad.

Parlamentets budgetutskott uttryckte sitt stöd för de fyra nya institutionerna inom det sjunde ramprogrammet. Det gjorde det i förhoppningen om att den framtagna modellen med offentlig-privata partnerskap kommer att visa sig vara mer realistisk än Galileoprogrammet. Det bör dock observeras att tidsramen och budgeten för Artemis och de andra gemensamma företagen (2008–2013) inte överensstämmer med de finansiella standardbestämmelser som fastställts i den sjuåriga budgetramen 2007–2013. Det kan ge upphov till vissa problem i framtiden.

Vi konstaterade också att det har anslagits en relativt liten summa till administrativa kostnader i översikten över totala utgifter för de fyra gemensamma företagen, nämligen 84 miljoner euro för åren 2008–2017. Det utgör omkring 3,5 procent av de totala utgifterna och befäster vår oro. Frågan om att utöka antalet institutioner inom EU är dock fortfarande en öppen fråga och handlar inte bara om den institutionella ombildningen inom det sjunde ramprogrammet.

– Betänkande: Françoise Grossetête (A6-0479/2007)

  Miroslav Mikolášik (PPE-DE). - (SK) Initiativet för innovativa läkemedel är ett unikt initiativ som togs av kommissionen och av europeiska läkemedelsbranschorganisationen EFPIA (European Federation of Pharmaceutical Industries and Association) och som kommer att ha en budget på 2 miljarder euro fram till 2013. Därför röstade jag också för betänkandet.

Jag är övertygad om att partnerskapet mellan den privata och offentliga sektorn kommer att hjälpa oss att påskynda spridningen av bättre och säkrare läkemedel.

Det gläder mig att Initiativet för innovativa läkemedel kommer att förbättra villkoren för forskning och därmed chanserna att utveckla bättre läkemedel för behandling av försummade sjukdomar.

För det andra är jag som medlem i organisationen för små och medelstora företag mycket glad över detta första offentlig-privata partnerskap som omfattar finansiering av samarbete mellan små och medelstora företag, universitet, forskningscentrum, akademier och föreningar som är medlemmar i EFPIA.

Denna finansieringsmetod kommer äntligen att innebära att man får tillgång till de resurser som behövs och därigenom skapa ett gynnsamt klimat för forskning i EU och öka dess konkurrenskraft. Våra medlemsstater bör förvänta sig resultat...

(Talmannen avbröt talaren.)

  Zuzana Roithová (PPE-DE). - (CS) Fru talman! Jag hör till dem som är kritiska till bristen på samarbete mellan stora bolag och universitet. Jag motsätter mig även att det finns så lite resurser för forskning inom EU på grund av att det här, till skillnad från i Förenta staterna, endast är en tredjedel av pengarna som kommer från den privata sektorn. I dag skickar vi äntligen ett mycket positivt budskap från Strasbourg till den europeiska forskarvärlden genom att anta en sjuårig plan för innovativa läkemedel till en kostnad av 2 miljarder euro. Företagets format är innovativt i sig eftersom det består av ett partnerskap mellan den privata och offentliga sektorn. Det innebär att resurserna kan fördubblas och det bidrar även till att förena forskningsmålen. Jag anser att det kommer att ge ny kraft åt kunskapshantering, utbildning och yrkesutbildning. Jag är övertygad om att vi kan vända utvecklingen med minskad effektivitet i den europeiska läkemedelsindustrin och åstadkomma en mer lättillgänglig, högkvalitativ behandling, särskilt av cancer och Alzheimers sjukdom. Jag vill tacka föredraganden för att hon har lyckats få igenom betänkandet vid andra behandlingen.

  Françoise Grossetête (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Som föredragande är jag mycket nöjd över att betänkandet om upprättandet av det gemensamma företaget för Initiativet för innovativa läkemedel har antagits.

Genomförandet av detta offentlig-privata partnerskap mellan EFPIA och kommissionen är ett mycket lovande framsteg för storskaliga forskningsprogram. Kommissionen är skyldig att se på EU:s behov ur en annan vinkel.

Initiativet för innovativa läkemedel kommer att ha en total budget på 2 miljarder euro 2008–2013. Kommissionens bidrag på 1 miljard euro kommer att gå till små och medelstora företag och universitet. I gengäld kommer stora företag att betala ett lika stort bidrag in natura. De kommer att engagera små och medelstora företag och universitet genom att förse dem med verktyg och metoder för att bättre förutspå om läkemedel är oskadliga och verkningsfulla, intelligenta infrastrukturer och kunskapshantering.

Samarbetet mellan ledande företag, småskaliga forskningscentrum, små och medelstora företag och universitet kommer att bidra till att forma forskningsprojekten. Initiativet för innovativa läkemedel kommer också att förbättra kunskapsutbytet på universitet och företag och öka de små företagens roll inom den europeiska forskningen.

  Małgorzata Handzlik (PPE-DE), skriftlig. – (PL) Frågan om innovativa läkemedel ligger mig särskilt varmt om hjärtat eftersom jag i Polen är aktivt engagerad i att hjälpa barn som lider av ovanliga ärftliga sjukdomar. Tyvärr omfattas dessa barn inte av några sjukförsäkringsprogram och de läkemedel som de behöver är alltför dyra. I de flesta europeiska länder återbetalas kostnaderna för de läkemedel som behövs för att hålla sådana barn vid liv och ge dem möjlighet att leva så normala liv som möjligt.

Som ledamot av Europaparlamentet inser jag hur viktigt det är med ett europeiskt perspektiv på hela läkemedelsfrågan. Jag syftar på innovation, EU:s stöd till forskning och forskare och på att EU uppmuntrar läkemedelsföretagen att ta fram nya läkemedel. Jag anser att Françoise Grossetêtes betänkande är mycket viktigt.

Jag håller med om att EU måste övergå till en ny och effektivare metod för att hantera forskning och innovation som är inriktad på att främja den ekonomiska utvecklingen på vår kontinent och hjälpa våra medborgare och i vissa fall till och med rädda livet på dem. Kommissionens förslag att upprätta gemensamma teknikinitiativ kommer att harmonisera och förenkla projektfinansieringen.

När det gäller forskningsprogram om innovativa läkemedel är det viktigt att få med sig små och medelstora företag, universitet, patienter, sjukhus och läkemedelsindustrin för att se till att läkemedlen blir säkrare, billigare och mer lättillgängliga. De offentlig-privata partnerskap som kommissionen har föreslagit är därför en utmärkt lösning. De utgör ett nytt alternativ för läkemedelsforskningen.

– Betänkande: Lena Ek (A6-0483/2007)

  Teresa Riera Madurell (PSE), skriftlig. – (ES) Den spanska socialdemokratiska delegationen röstade för Lena Eks betänkande om bildandet av det gemensamma företaget Clean Sky. Jag vill dock klargöra att de grundläggande principerna om öppenhet och insyn noga måste iakttas i alla gemensamma teknikinitiativ. När det gäller Clean Sky har den spanska socialdemokratiska delegationen framför allt alltid förespråkat att det behövs öppna och konkurrensutsatta anbudsförfaranden för att se till att alla deltagare i alla medlemsstater har lika möjligheter utifrån kompetens.

Mot bakgrund av allt detta vill den spanska socialdemokratiska delegationen klargöra att företaget Clean Sky inte får fungera som prejudikat för framtida gemensamma teknikinitiativ eller för andra instrument inom det sjunde ramprogrammet. Delegationen anser att det är nödvändigt att alla medlemsstater deltar på lika villkor.

– Betänkande: Ioannis Varvitsiotis (A6-0454/2007)

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Som EU-medborgare har vi en rad rättigheter, bland annat rätten till diplomatiskt och konsulärt skydd. Alla EU-medborgare kan få skydd av en annan medlemsstats diplomatiska och konsulära myndigheter om deras land inte har någon ambassad eller något konsulat på ett tredjelands territorium.

Frågan blir ännu mer relevant om vi betänker att det endast finns tre länder – Kina, Ryssland och Förenta staterna – där samtliga EU-medlemsstater har diplomatiska och konsulära representationer.

Bortsett från att medlemsstaternas representation i tredjeländer kan variera kraftigt finns det också fall där det inte finns någon representation alls (till exempel Maldiverna).

Jag stöder detta initiativ som syftar till att se till att bestämmelserna i artikel 20 i EG-fördraget och artikel 46 i stadgan om de grundläggande rättigheterna kan användas effektivt i praktiken genom att lägga grunden för en verkligt harmoniserad grundläggande rätt till diplomatiskt och konsulärt skydd för alla EU-medborgare, oavsett nationalitet.

Det är även positivt att det genom Lissabonfördraget inrättades en europeisk avdelning för yttre åtgärder med egna befogenheter och ansvarsområden.

Jag håller med om att det är nödvändigt att informera folket och stöder inrättandet av ett gemensamt europeiskt larmnummer som innebär att EU:s medborgare kommer att kunna få den information som de behöver, särskilt i kris- och nödsituationer.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag röstade för Ioannis Varvitsiotis betänkande om att förbättra det diplomatiska och konsulära skyddet av EU-medborgare som bor eller reser i länder där deras hemland inte har någon beskickning. För närvarande har mitt hemland, Skottland, ingen självständig diplomatisk beskickning någonstans i världen. Enligt min mening kommer situationen förmodligen att förändras de närmaste åren och jag ser fram emot att Skottlands representanter i utlandet kommer att finnas där för alla EU-medborgare i nödens stund.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Fallet med teddybjörnen Muhammad har visat oss än en gång hur lätt det är att hamna i knipa i ett främmande land. Det behöver inte alltid ens röra sig om en naturkatastrof, en olycka eller ett förlorat pass. Det kan räcka med ett kulturellt missförstånd. Det kommer fortfarande att finnas en hel del kvar att göra på området. I Turkiet till exempel, som är ett land som ansöker om medlemskap i EU, kan det vara farligt för västerländska resenärer – vilket en mycket färsk undersökning visar – eftersom det ofta proklamerade skyddet av minoriteter endast förekommer på pappret och läget i själva verket har förvärrats.

Två saker behöver därför göras. Den första är att inrätta ett gediget nätverk av utlandsmyndigheter som kan ge stöd åt våra medborgare. Den andra är att se till att den resande allmänheten inte bara är medveten om ambassadörernas uppdrag utan även vet att de kan söka stöd hos alla EU-länders ambassader. Mot bakgrund av detta röstade jag för den planerade handlingsplanen.

  Bogusław Rogalski (UEN), skriftlig. – (PL) Det finns bara tre länder i världen där alla EU:s medlemsstater har diplomatiska och konsulära representationer, nämligen Kina, Förenta staterna och Ryssland. Det finns ingen representation överhuvudtaget på vissa populära turistmål.

Enligt kommissionens initiativ har varje EU-medborgare rätt till diplomatiskt och konsulärt skydd från vilken annan medlemsstat som helst med representation i ett tredjeland, på samma villkor som medborgarna i denna andra medlemsstat. Det här är dock endast relevant om hemlandet inte har någon ambassad eller diplomatisk representation i landet. Jag är för en sådan lösning.

Mot bakgrund av innehållet i den andra delen av förslaget till resolution var jag dock tvungen att rösta emot det. Ömsesidigt praktiskt diplomatiskt och konsulärt skydd i begreppets vidaste betydelse får inte innebära att man åtar sig en annan medlemsstats befogenheter. Tyvärr är det vad man försöker åstadkomma med förslaget till resolution.

  Ewa Tomaszewska (UEN), skriftlig. – (PL) Jag lade ned min röst i omröstningen om diplomatiskt och konsulärt skydd för medborgare i EU:s medlemsstater. Självklart vill jag emellertid att det ges sådant skydd.

Den 11 september 2007 misshandlade och grep belgisk polis Europaparlamentsledamoten Mario Borghezio framför Europaparlamentsbyggnaden, trots att han legitimerade sig som Europaparlamentsledamot och informerade polisen om sin parlamentariska immunitet. Händelsen visar att det inte är nödvändigt att åka till tredjeländer för att inse att det skydd som ges inte är så bra som det skulle kunna vara, inte ens för parlamentsledamöter. Jag anser att vi först bör ta tag i situationen i vår närmaste omgivning.

- Betänkande: James Elles (A6-0493/2007)

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Den sjunde ändringsbudgeten för 2007 innehåller ytterligare 4 324,8 miljoner euro i intäkter samt en minskning av utgifterna med 1 651,4 miljoner euro, vilket gör det möjligt för medlemsstaterna att minska sina bidrag till gemenskapens budget med cirka 5 976,2 miljoner euro.

Medan intäktsökningen i stor utsträckning beror på moms- och BNI-saldona, är underutnyttjandet av budgeten den främsta orsaken till den avsevärda utgiftsminskningen. Nedskärningarna påverkar främst rubrikerna sammanhållning, fiske, miljö och jordbruk.

Att många operativa program i strukturfonderna för perioden 2007–2013 (och andra perioder) har antagits sent är kommissionens och rådets förklaring till varför man inte använder de anslag som avsatts för 2007. Dessa summor har dock inte överförts till 2008 års budget för att öka respektive anslag för dessa politikområden. Det har noterats att de summor som förutses för dessa poster i 2008 års budget är inom ramen för vad man kom överens om i den fleråriga budgetramen 2007–2013.

Att dessa summor inte finns med i gemenskapens budget är mycket oroande. Detta bör undersökas mycket noga eftersom 2007 är det första året för den nya budgetramen 2007–2013 och eftersom regeln N+2 fortfarande tillämpas i den tidigare budgetramen. Enligt denna regel måste anslagen användas helt och hållet under 2008.

- Betänkande: Christopher Heaton-Harris (A6-0466/2007)

  Małgorzata Handzlik (PPE-DE), skriftlig. – (PL) Vi lever på 2000-talet och vi har inget annat val än att anpassa oss till nya och snabbt föränderliga omständigheter.

Därför välkomnar jag varmt Christopher Heaton Harris betänkande om att införa en papperslös miljö för tullen och handeln.

Bestämmelserna i betänkandet är mycket relevanta i det moderna Europa och de bör införas så snabbt som möjligt. Det handlar om verktyg för att skapa en ny arbetsmiljö inom tull och handel. Jag syftar på att inrätta en papperslös miljö. Det är oerhört viktigt, i synnerhet för att hjälpa våra tjänstemän som vacklar under kraven på onödig pappersdokumentation. Vi bör också tänka på frågor som gäller miljöskydd och på hur många träd som måste offras för att man ska kunna bemöta efterfrågan på papper för detta syfte.

Jag anser att det är oerhört viktigt och brådskande att man inför elektroniska tullsystem. Jag förespråkar också att man inrättar så kallade ”Single Window” och ”One-Stop Shop”. Jag är övertygad om att EU bör investera mer i denna sorts lösningar. Annars blir uttalandena i Lissabonstrategin bara tomma ord.

  Zuzana Roithová (PPE-DE), skriftlig. – (CS) Vi ställs nu inför ett allvarligt problem, nämligen att försöka kontrollera den enorma mängden importerade varor, främst från Asien. För att lösa detta problem krävs elektroniska, sammanlänkade tullsystem. Elektronisk handel och elektroniska tullar är nödvändiga för att den europeiska marknaden ska kunna vara effektiv, och det var de även innan man införde den moderniserade tullkodexen. Jag skulle vilja påpeka att vi också behöver ett system för att stoppa de varor som inte följer den europeiska säkerhetsstandarden och hindra att dessa varor kommer in i EU. Genom betänkandet som vi antog i dag kommer vi att kunna kontrollera importen mycket mer effektivt. Dessutom tas ”single window” och one-stop shop upp i betänkandet. Genom dessa mekanismer kommer informationen om internationella transaktioner inte bara att bli tillgänglig för tullmyndigheter, utan också för leverantörer, köpare och åkerier. Systemet kommer också säkerligen att användas av de nationella övervakningsorgan som är ansvariga för att kontrollera säkerheten hos varor på marknaden. Kommissionen har saktat ner systemets genomförande till tre stadier som ska införas om 3, 5 och 6 år. Jag är dock rädd för att det krävs mycket snabbare handling, och jag hoppas att det snart kommer att utövas påtryckningar på kommissionen så att den ser över sitt beslut.

- Betänkande: Marie-Noëlle Lienemann (A6-0389/2007)

  Danutė Budreikaitė (ALDE). – (LT) Jag är glad över att Östersjön, det mest förorenade havet i Europa, har utsetts till ett pilotområde för införlivandet av ramdirektivet om en marin strategi.

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv ska medlemsstaterna införliva ramdirektivet om en marin strategi, genom att utarbeta en integrerad ram för marinpolitik i Östersjöregionen.

Nio länder i Östersjöregionen är EU-medlemmar och det finns bara ett tredjeland – Ryssland. Planerna på att bygga en rysk-tysk gasledning som ska gå genom hela Östersjön gör att man tvivlar på att Östersjöområdets miljöstatus kommer att ha förbättrats till 2010. Vi kommer alla att drabbas av följderna av denna gaslednings byggande och drift. Havsvattnet kommer att användas för att testa trycket i gasledningen och därefter kommer det att pumpas tillbaka ut i havet.

Dessutom utgör kemiska vapen från andra världskriget, som ligger på havsbotten, också en fara.

Jag stöder betänkandet, men ändå har jag svårt att föreställa mig den integrerade gemenskapsramen för att förbättra Östersjöns miljöstatus. Dessutom bör vi, anser jag, engagera Ryssland i utvecklingen och införlivandet av ramen.

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. − (PT) Jag röstade för Marie-Noëlle Lienemanns andrahandsbehandlings-rekommendation (A6-0389/2007) om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi).

Kompromissen som har uppnåtts mellan Europaparlamentet och rådet kommer att göra det möjligt att inrätta en ram som skyddar och bevarar den marina miljön, förhindrar att den försämras och, om möjligt, återställer miljön inom de områden där den har påverkats negativt.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) I dag antog vi andrahandsbehandlings-rekommendationen om den gemensamma ståndpunkten inför upprättandet av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område.

Med tanke på de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna tycks det vara ganska viktigt att utforma en politik för havsmiljön. Inom denna politik är det nödvändigt med samarbete och samordning mellan de olika länderna, samtidigt som alla behåller sin fulla suveränitet över sitt territorium och sina resurser. Det centrala är dock att medlemsstaternas suveränitet respekteras, i synnerhet deras exklusiva ekonomiska zoner och deras förmåga att anta självständiga åtgärder för att skydda sina resurser.

Därför får vi inte glömma att det föreslagna ”reformfördraget” innehåller en klausul som syftar till att ge EU exklusiv behörighet att förvalta marina resurser inom den gemensamma fiskeripolitiken.

Dessutom måste man också tänka på att marina föroreningar och intensiv sjötransport påverkar fiskeverksamheten och skyddet av marina resurser. Därför är fiskarna de första som vill skydda och återskapa de marina resurserna. Åtgärderna för beståndens återhämtning måste således också innehålla ekonomisk och social kompensation till branschen och dess arbetstagare.

  Françoise Grossetête (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag röstade mot betänkandet, som uppmuntrar medlemsstaterna att vidta de nödvändiga åtgärderna för att uppnå ”god miljöstatus” i marina frågor 2010.

I den marina miljön finns det många viktiga resurser och dess ekosystem står för viktiga saker som klimatreglering och syreproduktion.

Politik för sjötransport, fiske, energi och till och med turism har utvecklats separat, vilket stundtals har lett till misslyckanden, inkonsekvenser eller konflikter mellan olika användare.

Det var följaktligen nödvändigt att utforma en mer global strategi, som innehåller alla aspekter som krävs för en hållbar utvecklingspolitik för Europas havsmiljö.

Medlemsstaterna måste utarbeta marina miljöstrategier i ett antal stadier för de vatten som faller under deras suveränitet. Senast 2015 ska man genom dessa strategier skapa ett åtgärdsprogram i syfte att uppnå god miljöstatus. Medlemsstater som delar en marin region eller delregion måste samarbeta för att samordna de olika beståndsdelarna i den marina miljöstrategin.

Grenelles miljöforum har betonat att det är viktigt att skapa havsparker, och detta arbete måste fortsätta. I betänkandet fastställs att man ska skapa skyddade områden, men man kunde ha varit mer restriktiv.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag kunde ge mitt stöd till det kompromisspaket som parlamentet antog i fråga om Marie-Noëlle Lienemanns betänkande om den marina miljön. För den framtida politiken på området är det viktigt att anta en holistisk och balanserad inställning. Den gemensamma fiskeripolitiken kanske kan utgöra ett exempel på hur man inte ska sköta den marina miljön. Förvaltningen av haven och sjöarna i Europa och resten av världen ska inte styras centralt från Bryssel. Jag inser därför att EU har en värdefull roll att spela i havsmiljöpolitiken men anser även att man måste ta hänsyn till enskilda kustsamhällens behov och synpunkter.

- Betänkande: Holger Krahmer (A6-0398/2007)

  Ryszard Czarnecki (UEN). - (PL) Fru talman! Jag röstade för betänkandet i egenskap av representant för ett av de åtta länder som mest direkt berörs, och jag är fullt medveten om vad det handlar om. Jag gjorde det eftersom den höga koncentrationen av partiklar i Polen ligger ovanför de tillåtna dagliga och årliga nivåerna. Schlesien är det värst drabbade området. Det är den mest industrialiserade regionen i landet. Jag anser att betänkandet verkligen är ett steg i rätt riktning när det gäller att skydda miljön i mitt land och framför allt i Schlesien.

  Zuzana Roithová (PPE-DE). - (CS) (Anförandets inledning ohörbar) ...och renare luft i Europa är ett mycket bra exempel på hur EU fungerar. Det gemensamma åtagandet baseras på artikel 251 i EG-fördraget. Genom direktivet förenklas lagstiftningen, flera andra direktiv ersätts och de tillåtna nivåerna för små partiklar i luften fastställs. Det är ett resultat av konsensus mellan politiska grupper, såväl som mellan länder. Dessutom är det ett exempel på en förnuftig begräsning av behörighet mellan EU och medlemsstaterna. Jag uppskattar föredragandenas arbete och jag är glad över att vi har antagit det moderna direktivet, som förenklar och stöder våra höga ambitioner inom området.

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. − (PT) Jag röstade för Holger Krahmers andrahandsbehandlings-rekommendation (A6-0398/2007) om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa. Jag gjorde det eftersom jag anser att den text som förhandlats fram mellan parlamentet och rådet i allmänhet är positiv, både när det gäller att skydda den allmänna hälsan och att skydda miljön.

I Europa dör 360 000 människor varje år på grund av luftföroreningar. Studier visar att effekterna av luftföroreningar framför allt påverkar barns hälsa. Därför måste luftkvalitetsplanerna innehålla åtgärder för att specifikt skydda sårbara befolkningsgrupper som barn.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Naturresursen ”luft” blir varje dag alltmer förorenad, framför allt i tätorter och tätortsregioner i de EU-medlemsstater som har störst befolkningstäthet. Luftföroreningar är skadliga för ekosystem och för mänsklig hälsa, eftersom de orsakar sjukdomar i andnings-, hjärt- och kärlsystemen. Vi vet att barn, äldre och människor som lever i de mest befolkade och överbefolkade tätortsområdena eller nära stora vägar är extra sårbara.

Europaparlamentet har i dag, vid andra behandlingen, uttryckt sin syn på rådets gemensamma ståndpunkt om luftkvalitet och renare luft i Europa. Texten i den gemensamma ståndpunkten innehåller några av de förslag parlamentet lade fram vid första behandlingen. Det finns dock några punkter där rådets ståndpunkt är orubblig: till exempel accepterar man inte några ändringar av de åtgärder som rör dagliga och årliga gränsvärden.

För egen del har Europaparlamentet för avsikt att försvara tre huvudpunkter i sin ståndpunkt, nämligen att man inrättar mer ambitiösa mål och gränsvärden, att man är mer flexibel när man antar åtgärder vid källan och att man inrättar långsiktiga mål.

  Françoise Grossetête (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för betänkandet.

Av alla föroreningar så är det luftföroreningar som oroar den största andelen av den franska befolkningen, 54 procent. Därför är det viktigt att man ger allmänheten, i synnerhet allergiker, information dagligen om de partiklar som svävar i luften.

Som ordförande för Loires departementsnätverk för luftkvalitet är jag oerhört nöjd över att man har infört regleringar för finare partiklar. Dessa partiklar är ofta de mest skadliga och innan har de inte varit reglerade. Därmed kommer vi att kunna ta större hänsyn till ökningar av andningssjukdomar som astma, bronkit och emfysem.

Vid bevarandet av kvaliteten på yttre luft får vi inte försumma luft i stängda utrymmen. Där tillbringar vi nämligen över 80 procent av vår tid. Liten vikt läggs på studier av luftkvaliteten inne i byggnader, även om det säkerligen har åtminstone samma inverkan på vår hälsa som luft utomhus.

Det nya direktivet innebär att medlemsstaterna också måste inrätta platser för partikeltester i tätortsområden. Detta är i linje med vårt arbete med Grenelles miljöforum i Frankrike.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag röstade för det kompromisspaket som olika politiska grupper tagit fram i fråga om Holger Krahmers betänkande om luftkvalitet. Luftförorening orsakar allvarliga hälsoskador i hela EU och leder till att tusentals människor dör i förtid. Kompromisspaketet omfattar krav på att kontrollera vissa fina partiklar och är förhoppningsvis ett steg i rätt riktning mot att förbättra luftkvaliteten och därmed även livskvaliteten för EU-medborgarna.

  Jean Lambert (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Anledningen till att jag röstade för detta betänkande är inte att jag anser att det är ett tillräckligt stort steg för att åtgärda luftkvaliteten utan för att det åtminstone utgör ett litet framsteg, trots att en del parlamentsledamöter har försökt att försvaga detta skydd.

Nu inser vi vikten av att åtgärda mindre partiklar, som är så skadliga för människors hälsa, och har undvikit att förlänga genomförandeperioderna.

Lokala myndigheter har en mycket viktig roll att spela vid genomförandet av luftkvalitetsdirektiven, och dessa normer måste beaktas när man överväger nya utbyggnader – såsom utvidgning av flygplatser eller ny väginfrastruktur i närheten av skolor eller sjukhus.

  Jules Maaten (ALDE), skriftlig. – (NL) ALDE-gruppen röstade i dag för överenskommelsen om luftkvalitet som innehåller strikta standarder för små partiklar. År 2015 kommer en maxgräns på 25 mikrogram för små partiklar (PM2.5) att tillåtas. Man har också kommit överens om att vissa områden med höga koncentrationer kan beviljas en förlängning om de kan visa att de har gjort allt de kan för att förbättra luftkvaliteten och om de har en effektiv policy för källkontroll. Det är mycket viktigt för Nederländerna, eftersom byggnadsprojekten annars kommer att lamslås. I så fall kommer skyddet av folkhälsan och miljön att gå hand i hand med den ekonomiska utvecklingen.

I alla fall anser ALDE-gruppen att målet i kompromissen på 20 mikrogram PM2.5 före 2020 är ogenomförbart. Det är klokare att vänta till utvärderingen 2013 innan man sätter upp de senare målen.

- Betänkande: Josu Ortuondo Larrea (A6-0345/2007)

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Syftet med betänkandet är att förbättra driftskompabiliteten hos gemenskapens järnvägssystem eller, med andra ord, att öka möjligheten att få tillstånd för ett tåg från en medlemsstat att resa igenom en annan medlemsstat.

Bortsett från andra viktiga aspekter som tagits upp, inklusive vissa tekniska aspekter, är det grundläggande målet i direktivet att man ska eliminera alla hinder för rörligheten för ”gemenskapens tåg”.

Man får inte glömma att man i betänkandet tar hänsyn till strategin att avreglera (och privatisera) järnvägstransporter i EU. Liksom i andra initiativ till gemenskapslagstiftning om transport är huvudmålet att eliminera alla hinder för en avreglering av internationella järnvägstransporter, i det här fallet genom att via harmonisering upphäva alla olika regler och krav som tillämpas för rullande material i varje land.

Slutligen bör det påpekas att harmoniseringen och förenklingen av de nationella förfarandena för godkännande samt principen om ömsesidigt erkännande inte får leda till att fler lämpliga regler som inrättats på medlemsstatsnivå åsidosätts eller att varje medlemsstats privilegium att bestämma om sådana regler upphävs.

  Robert Navarro (PSE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för Jose Ortuondo Larreas betänkande om att omarbeta direktivet om driftskompabilitet, eftersom driftskompabilitet är nyckeln till förbättring av det europeiska järnvägssystemet. Järnvägstransporten kan nämligen bara bli konkurrenskraftig igen – i förhållande till framför allt vägtrafik – om den flyttas upp till en kontinental skala, och detta beror främst på tågens möjlighet att korsa gränser. Även om de administrativa hindren i stort sett har eliminerats har vi fortfarande några stora tekniska hinder kvar. Jag är mycket glad över att man kom överens om texten vid första behandlingen, eftersom snabba framsteg måste göras på området. Betänkandet, som nu gör driftskompabilitet hos järnvägssystemet till en politisk prioritering, innebär säkerligen ett stort steg framåt för de europeiska järnvägarna.

  Luís Queiró (PPE-DE), skriftlig. − (PT) Betänkandet om driftskompabiliteten hos gemenskapens järnvägssystem, som vi har röstat om i dag, är främst viktigt eftersom det ger incitament till investeringar i järnvägstransporter. Det är dessutom oumbärligt för att man ska kunna skapa verklig fri rörlighet inom det europeiska området.

De åtgärder som föreslagits för att förenkla driftskompabiliteten hos gemenskapens lok är åtgärder som vi alla har väntat på. För att kunna skapa ett europeiskt transportområde utan gränser, och verkligen uppmuntra till fri rörlighet för personer och varor, måste vi skapa de nödvändiga förutsättningarna så att man kan resa mellan Lissabon och Helsingfors med alla transportmedel.

Järnvägstransport måste kunna utvecklas till en helt och hållet fullfjädrad partner för att målen i den gemensamma transportpolitiken ska kunna uppnås. Vi får inte glömma att tåg är ett säkert och miljövänligt transportmedel som gör det möjligt att transportera stora mängder gods och passagerare. Det är ett transportsätt som ligger i framkant i kampen mot luftföroreningar, vägolyckor och trafikstockningar. Därför röstade jag för betänkandet av min kollega Josu Ortuondo Larrea.

  Geoffrey Van Orden (PPE-DE), skriftlig. – (EN) Jag välkomnar initiativ som kan bidra till en väsentlig förbättring av järnvägssystemen över hela Europa. Östra England är i stort behov av förbättrad passagerar- och fraktkapacitet, och man bör ta bättre vara på möjligheterna att söka finansiering inom ramen för det transeuropeiska nätet för de linjer som sträcker sig till kusthamnarna. En annan aspekt är dock de förbipasserande tågen från kontinenten, som kan utgöra en chans för illegala migranter. Syftet med betänkandet är att främja den fria rörligheten för tåg genom att avskaffa tekniska och driftsrelaterade hinder. Säkerhetsaspekterna beaktas inte. Det fanns stora problem vid godsterminalen Frethun i norra Frankrike som påverkade driften av kanaltunneln fram till 2002, då säkerheten förstärktes. Eftersom denna fråga inte har beaktats stöder jag inte betänkandet.

- Betänkande: Jan Mulder (A6-0470/2007)

  Jan Andersson, Göran Färm, Anna Hedh och Inger Segelström (PSE), skriftlig. − Vi röstade för kommissionens förslag till direktiv. Vi anser att det behövs gemensamma bestämmelser för system med direktstöd och att det är positivt att man går allt längre bort från ett system där stödet var kopplat till produktionen och i stället går över till ett system där t.ex. landsbygdsutveckling, öppna landskap och kvalitet står i centrum.

Vi stöder kommissionens förslag till förenklingar. Ett förenklat förfarande är en väg att gå för att finna acceptans av jordbrukarna själva. I motsats till utskottet anser vi att kontroller är viktigt för att också legitimera systemet inför EU:s skattebetalare. Kontrollerna måste dock vara proportionerliga i förhållande till vad de syftar till att åstadkomma. Regelverken bör vara utformade så att de inte skall behöva leda till missförstånd.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Vi håller inte med om att man ska avveckla produktionsstödet till förmån för ett system med enhetlig ersättning till producenter, baserad på deras tidigare produktion, och därmed tvinga producenterna att uppnå målen i systemet med tvärvillkor. Detta system har lett till att små och medelstora bondgårdar samt familjebondgårdar har upphört med sin produktion. Landsbygdsområden har övergetts och den biologiska mångfalden har minskat, liksom chansen att uppnå målet för självförsörjning när det gäller livsmedel i vissa medlemsstater, framför allt i Portugal.

Vi håller dock med om att det behövs mer information inom jordbrukssektorn så att den kan anpassas till systemet med tvärvillkor. Vi anser också att det är viktigt att tillhandahålla adekvat utbildning för dem som inspekterar jordbrukarnas verksamhet. Inspektörerna bör ta hänsyn till faktorer som är atypiska för årstiden och till plötsliga händelser och i sådana fall minska kravet på att jordbrukarna följer reglerna, förutsatt att orsakerna inte beror på jordbrukaren själv.

Man bör ta hänsyn till hur viktig jordbruksverksamheten är. Jordbrukare utför verkligen en allmännyttig tjänst för samhället och därför måste stödåtgärderna, inklusive stödbetalning i god tid, behållas.

  Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Jordbruksutskottets ändringsförslag till kommissionens förslag är ömsom bra och ömsom mycket dåliga. Junilistan håller med om att det idag är för svårt för enskilda jordbruksföretagare att förstå innehållet i EU:s olika direktiv och förordningar på jordbruksområdet. En förenkling är absolut nödvändig.

Men jag vänder mig mot jordbruksutskottets förslag till skrivningar om att oanmälda kontroller inte är motiverade i systemet eftersom de skulle bidra till "en oproportionerligt stor men inte obefogad rädsla". Det måste finnas effektiva kontrollsystem när man betalar ut allmänna medel till enskilda. Det kan vi inte tumma på vilket Europaparlamentets jordbruksutskott av någon anledning önskar göra.

Jag har därför valt att rösta nej till Europaparlamentets resolution i denna fråga.

  Diamanto Manolakou (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Förenklingen och minskningen av byråkratin är önskvärd, men här används det som en ursäkt för att övervaka jordbrukarna ännu mer.

En vid anpassning är därför en oerhört skenhelig idé eftersom det skulle innebära att man avsiktligt förbiser väsentliga frågor som rör miljön och folkhälsan, till exempel GMO (genetiskt modifierade organismer), och att man fokuserar på frågor som är mindre viktiga. När det gäller djurens välbefinnande är det här en ursäkt för att tjäna externa intressen, eftersom kostnaderna ökar utan att gemenskapen drar någon fördel av det.

När allt kommer omkring genomfördes en bred överensstämmelse i syfte att påverka miljön samt folk- och djurhälsan positivt, men i stället har den skapat en tung ekonomisk börda för jordbrukare och djuruppfödare. I vårt land är kostnaderna för anpassning av djuruppfödning oacceptabla för get- och fårbönder. De positiva följderna för miljön, folkhälsan och djurhälsan är försumbara, trots att man inom dessa områden effektivt skulle kunna ta itu med problemen om produktionsmetoderna anpassades efter djurens och växternas fysiologi. Om till exempel genmodifierade grödor, köttfoder, mineraloljor och hormoner förbjuds och om man systematiskt kontrollerar om det finns rester av bekämpningsmedel i jordbruksprodukterna, kan den allmänna hälsan och miljön verkligen bli mycket bättre.