Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 12 december 2007 - Strasbourg

13. Montenegro - Stabiliserings- och associeringsavtal mellan EG och Montenegro (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är en gemensam diskussion om

– kommissionens uttalande om Montenegro,

– rekommendationen från Marcello Vernola, för utskottet för utrikesfrågor, om förslaget till rådets och kommissionens beslut om ingående av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan (KOM(2007)0350 – C6 0463/2007 – 2007/0123(AVC)) (A6-0498/2007).

  Olli Rehn, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Jag vill tacka Marcello Vernola för detta gedigna betänkande, som ska antas i ett skede av avgörande betydelse för våra förbindelser med Montenegro.

Jag vill först ta upp det europeiska perspektivet för länderna på västra Balkan. Vid rådsmötet med EU:s utrikesministrar i måndags bekräftade man på nytt att västra Balkan har sin framtid i EU. Som ett bevis för detta har vi de senaste två månaderna undertecknat ett stabiliserings- och associeringsavtal med Montenegro och paraferat sådana avtal med både Serbien och Bosnien och Hercegovina.

Jag vill tacka det portugisiska ordförandeskapet för dess väsentliga bidrag till dessa hoppingivande steg. Jag hoppas vi snart kan underteckna de två sistnämnda avtalen, när de två länderna väl uppfyllt villkoren.

Montenegro har gjort stora framsteg sedan landet blev självständigt, även när det gäller att utveckla mer harmoniska och välfungerande förbindelser med Serbien. Ett avgörande steg på Montenegros väg mot EU togs den 15 oktober i år när vi undertecknade stabiliserings- och associeringsavtalet med landet. Jag välkomnar det montenegrinska parlamentets enhälliga ratificering av avtalet strax därefter. Stabiliserings- och associeringsavtalet ger stabila ramar för den ekonomiska, politiska och institutionella utvecklingen i Montenegro och utgör ett betydande steg framåt på landets väg mot integration med EU, förutsatt att det genomförs korrekt.

En annan positiv utveckling som jag också välkomnar är antagandet av Montenegros författning bara några dagar efter undertecknandet av stabiliserings- och associeringsavtalet. Den nya författningen, som i princip överensstämmer med europeiska normer, bidrar till att stärka landets demokratiska institutioner. Det kommer att krävas beslutsamhet och ytterligare insatser för att författningen ska kunna genomföras till fullo.

I kommissionens återkommande framstegsrapport, som antogs den 6 november, uppmärksammas dessa positiva inslag. Montenegro får beröm för inrättandet av de nödvändiga rättsliga och institutionella ramarna efter självständigheten. Vidare framhålls Montenegros framsteg i förberedelserna för genomförandet av stabiliserings- och associeringsavtalet och förstärkningen av den administrativa kapaciteten. I vår framstegsrapport pekar vi också på en del viktiga utmaningar som Montenegro står inför under kommande år. Landets administrativa kapacitet är exempelvis fortfarande rätt svag och de administrativa reformerna måste därför fortsätta på alla nivåer. I kampen mot korruptionen finns ett trängande behov av insatser för att nå konkreta, påtagliga resultat. Penningtvätt och organiserad brottslighet är fortfarande problematiska områden. Dessa uppmärksammas också med rätta i ert betänkande.

Genom den nya författningen förstärks också rättsväsendets oberoende genom inrättandet av ett nytt konstitutionellt organ, det rättsliga rådet, som ansvarar för att utse och avsätta domare. Regeringen har också antagit en strategi för reformer av rättsväsendet för perioden 2007–2012. Genomförandet kommer definitivt att bli en stor utmaning, men det står klart att Montenegro måste se till att landets domare och åklagare är oberoende, ansvarsskyldiga och professionella.

Montenegro deltar aktivt i regionalt samarbete. Landet har goda förbindelser med sina grannar. De flesta problem med Serbien till följd av självständigheten har lösts. Montenegro har också intagit en konstruktiv hållning i frågan om Kosovos status och anpassat sig till EU:s ståndpunkt.

Nu bör man koncentrera sig på ett fullständigt genomförande av interimsavtalet, på förberedelser för det fullständiga stabiliserings- och associeringsavtalet och på rekommendationerna för partnerskapet med EU. Montenegro måste uppvisa goda resultat när det gäller genomförande och reformer. Stabiliserings- och associeringsprocessen har inletts på ett utmärkt sätt, och jag hoppas att landet kan fortsätta att utnyttja denna positiva energi.

Vi ser mycket fram emot att samarbeta ännu närmare med Montenegros regering, parlament och övriga institutioner samt landets civila samhälle när det gäller landets program för EU-reformer. Jag är glad att kunna meddela er att kommissionens nya delegation varit verksam sedan den 1 november och nu förbereder sig för att så småningom som planerat ta över det arbete som utförts av Europeiska byrån för återuppbyggnad. Under den kommande treårsperioden fram till 2009 förväntas Montenegro få nästan 100 miljoner euro genom instrumentet för stöd inför anslutningen. Dessa medel kan utnyttjas på områden som rättsstaten, förstärkning av den administrativa kapaciteten och genomförande av stabiliserings- och associeringsavtalet. Andra prioriteringar kommer definitivt att vara ekonomisk och social utveckling och utveckling av det civila samhället. Jag hoppas därför att vi kan räkna med Europaparlamentets starka stöd, som är av stor betydelse som alltid.

  Bernd Posselt (PPE-DE). - (DE) Herr talman! Det var sagt att det här skulle vara en debatt eller uttalanden från rådet och kommissionen. Jag vill bara fråga var rådet befinner sig och om det åtminstone kommer att vara representerat vid frågestunden eller kanske senare under denna debatt.

  Talmannen. − Man har informerat mig om att debatten hålls på detta sätt genom ett beslut av talmanskonferensen eftersom man i rådet är upptagen med förberedelserna inför rådsmötet i Lissabon i morgon.

  Marcello Vernola, föredragande. − (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Det är nu accepterat att Balkanländernas framtid ligger i EU. Det bekräftades i och med Europeiska rådets möte 2003 och av oss i parlamentet ett flertal gånger vilket därmed har satt punkt för vidare diskussioner av frågan.

Montenegro ligger utan tvekan på första plats för en anslutning till Europeiska unionen. Efter utträdet ur unionen med Serbien 2006 förklarades deras oberoende på ett demokratiskt sätt genom en folkomröstning och i överenskommelse med den serbiska regeringen. Under en period på mindre än två månader både återupptogs och slutfördes förhandlingarna för landets eget stabiliserings- och associeringsavtal. Avtalet paraferades den 15 mars 2007 men tyvärr uppstod några tekniska problem som försenade en vidare utveckling, men nu börjar slutet på processen närma sig. Kommissionsledamoten har precis tillkännagett att ett kontor redan har öppnats i Podgorica, något vi välkomnar, och nu är allt klart för en ratificering av avtalet.

Montenegros utveckling under det senaste året, de åtaganden man antagit gentemot Europeiska gemenskapen samt det pågående reformarbetet, även under de senaste dagarna, gör att vi alla oförbehållsamt och med välvilja stöder ett ingående av avtalet. Det är naturligtvis inte det slutgiltiga målet, men det är åtminstone en början.

Montenegro måste nu inrikta sig på att genomföra alla de åtgärder som krävs för att slutföra reformprocessen som redan är på gång och för att fullborda de åtaganden som man har påbörjat i stabiliserings- och associeringsavtalet. Mot bakgrund av detta bör vi notera det goda samarbetsklimatet mellan EU-parlamentet och Montenegros parlament som vi har träffat vid ett flertal tillfällen och som kommer att välkomna oss nästa vecka i Podgorica. Montenegro har allt som behövs för att ta denna process till ett snabbt avslut, med tanke på dess status som kandidatland.

Montenegros ekonomi har fortsatt att växa under de senaste åren. Detta har varit till hjälp för att locka stora utländska investerare, delvis på grund av en skattepolitik som är gynnsam för företag. Som ett resultat av detta har arbetslösheten fallit markant från 33 procent till 12 procent.

För några månader sedan antogs den nya konstitutionella stadgan vilket är ett tydligt tecken på hur mycket landet har stärkt den demokratiska företrädesrätt som utmärker det i Balkanområdet. Montenegros myndigheter arbetar effektivt för att komma upp till europeisk standard. De senaste nyheterna har fått oss att lägga fram fem ändringsförslag med anledning av den senaste utvecklingen.

Under de senaste dagarna har ett samarbetsavtal med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien undertecknats för att reglera teknisk assistans beträffande den tribunalen. Vi bör komma ihåg att ett villkorslöst samarbete med den särskilda domstolen i Haag är av största vikt för alla de stater som uppstår efter uppbrottet från Jugoslavien. Vi bör också komma ihåg att Montenegro aldrig har smitit ifrån sina internationella åtaganden och alltid har lovordats för sitt effektiva samarbete med rättsliga och utländska myndigheter.

Montenegro måste anstränga sig ytterligare för att bekämpa och sätta stopp för den organiserade brottsligheten när det gäller olaglig smuggling. Parlamentet anser också att korruptionen inom den offentliga förvaltningen och rättsväsendet måste bekämpas. Landet svarar positivt på europeiska myndigheter och tydliga tecken på det ses i den nya konstitutionen där mekanismer för att skydda rättsväsendets självständighet och oberoende har införts.

De ledande skiktens kapacitet kommer också att utvecklas genom deltagande i gemenskapens program för partnersamverkan och genom utbyten med medlemsstaterna. Några av dessa program kommer att främja utveckling för ungdomar och forskare. Att främja fri rörlighet för människor, särskilt studenter och forskare, är ett mål som man försöker förverkliga genom att bland annat förenkla förfaringssättet för viseringar för kortare vistelse med hänsyn till de särskilda avtal som undertecknades med EU förra september. Det slutliga målet är att helt liberalisera viseringar för att effektivisera den fria rörligheten, som också är en annan viktig punkt i stabiliserings- och associeringsavtalet, samt att öppna kanaler för att främja tillväxt och utbildning. Vi anser att kulturella organ bör tillåtas att blomstra genom att man till exempel främjar frivilligsektorn och skyddar företrädarna för det civila samhället. Åsiktsfrihet och rätten till information måste säkerställas.

Miljön förtjänar ett särskilt omnämnande: den tidigare konstitutionen angav Montenegro som en ekologisk republik, den första i världen att förse sig själv en sådan beteckning. Naturen har varit generös mot landet. Här kan nämnas den vackra kustlinjen till Kotorbukten och Dormitorbergen som finns med på Unesco världsarvslista. Detta naturarv måste skyddas genom särskild lagstiftning som i mångt och mycket redan finns i lagboken men som ofta inte tillämpas fullt ut på grund av bristen på finansiella medel.

Landet erhåller avsevärda inkomster från turism, men tyvärr kan turismen i sig medföra en negativ miljöpåverkan eftersom de befintliga inrättningarna av miljöskäl inte har de system som krävs för att hantera den stora turisttillströmningen. Vi bad därför kommissionsledamot Rehn i ett annat forum att han skulle uppmärksamma kommissionen på att främja miljöpolitiken särskilt i fråga om förnybara energikällor, avfallshantering, vattenförvaltning samt skydd av kustområdena. I Montenegro är man medveten om problemet och man fortsätter att arbeta mot en god förvaltning av naturresurserna. Nyligen har en territoriell plan som reglerar byggnadsarbeten antagits för att skydda kusten från att förstöras.

  Doris Pack, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Herr talman! På PPE-DE-gruppens vägnar välkomnar jag naturligtvis de framsteg som Montenegro har gjort sedan de deklarerat sin självständighet, och som mycket snabbt har lett till ingåendet av stabiliserings- och associeringsavtalet.

Invånarna i Montenegro bör naturligtvis inte luta sig tillbaka nu och koppla av, utan helt och hållet uppfylla avtalet som de har undertecknat. De bör följa riktlinjerna som de själva har satt upp, och göra det möjligt för förvaltningen att tillämpa antagen lagstiftning. De bör se till att få ordning på rättssystemet, och att åtgärder vidtas för att bekämpa korruption, särskilt inom förvaltning och domstolsväsende.

Jag är väl medveten om att korruptionen kunde florera under de speciella förhållanden som rådde i regionen under 1990-talet, och att den är mycket svår utrota idag. Men det förbättrar inte Montenegros anseende bland EU-länderna, när dess namn gång på gång dyker upp i samband med smuggling, korruption och penningtvätt. De montenegrinska politikerna måste göra allt som står i deras makt för att ändra denna bild. När allt kommer omkring, förr eller senare lär folket i Europeiska unionen välkomna Montenegro in i unionen. Det är därför absolut nödvändigt att den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Montenegro sker i en verkligt transparent struktur.

Jag tänker inte diskutera varje punkt som tagits upp idag eller som kommer att tas upp, inte heller vill jag hänvisa till allt som finns med i vår resolution. Men jag skulle vilja framhålla att naturen i Montenegro är en juvel, och att särskilda åtgärder är nödvändiga för att bevara dess unika egenskaper. Detta innebär, som Marcello Vernola nämnde, att klausulen i den nya författningen, som förklarar Montenegro som en ekologisk stat, inte får bli ett tomt löfte. Kusten och inlandet måste skyddas, och storskaliga investeringsprojekt måste förhindras. Naturliga särdrag och platser av kulturellt och historiskt intresse måste bevaras för att se till att Montenegro inte förstör det som ger landet dess unika dragningskraft som turistmål. Det finns tillräckligt många skrämmande exempel på sådan förstörelse i västra Europa.

En utförsäljning av kusten och inlandet måste förhindras, och rationell utveckling av turism och varsam markanvändning är nödvändig. Det finns ett brådskande behov av att förhindra överexploatering av kustområdet, och man måste sätta stopp för mark- och egendomsspekulation. Jag noterar med tillfredsställelse att det nu verkar finnas en markanvändningsplan för området. Jag ser positivt på samarbetet med ICTY, Internationella tribunalen för f.d. Jugoslavien, och hoppas att det kanske resulterar i att Radovan Karadžić arresteras någon gång.

Jag önskar också innerligt få se att Montenegro äntligen inrättar en nationell byrå, som kommer att göra det möjligt för landet att låta studerande och praktikanter delta i utbildningsprogrammen Erasmus och Leonardo.

Vi kommer att möta en delegation med våra motparter från det montenegrinska parlamentet nästa vecka, och vi kommer att uppmana dem att stödja sitt parlament i dess ansträngningar att fortsätta på vägen mot konvergens med Europeiska unionen och att bekämpa alla missförhållanden som vi pekat på.

  Vural Öger, för PSE-gruppen. – (DE) Herr talman! Vid EU:s toppmöte i Thessaloniki i juni 2003 bekräftade stats- och regeringscheferna sitt stöd för utvecklingen i de västra Balkanländerna i ett europeiskt perspektiv, där Montenegro är f.d. Jugoslaviens yngsta successorstat, efter att ha förklarat sin självständighet från Serbien 2006.

Sedan dess har landets förbindelser med Europeiska unionen blivit allt närmare, och Montenegro har tydligt valt att följa en europeisk kurs. Jag välkomnar särskilt ingåendet av stabiliserings- och associeringsavtalet den 18 oktober, som utgör en milstolpe i relationerna mellan Montenegro och Europeiska unionen. Avtalet medför många fördelar för det lilla landet på Balkan, särskilt inom affärsverksamhet och handel, eftersom det både medger att ett frihandelsområde bildas och underlättar investerings- och affärssamarbetet.

Den 19 oktober 2007, lite mer än ett år efter självständighetsförklaringen, uppnådde Montenegro ett annat viktigt mål när parlamentet antog landets första författning, som kommer att spela en mycket viktig roll i skapandet av denna unga nations identitet. Den fastställer Montenegro som en demokratisk, liberal och ekologisk stat som bygger på rättsstatsprincipen. Detta är en stor framgång. Montenegro har fortfarande en lång väg att gå för att vinna medlemskap i EU, men återstående hinder rivs bit för bit.

Det finns fortfarande ett särskilt behov av framsteg i kampen mot den informella ekonomin och korruptionen. Absolut nödvändigt för Montenegro och dess framtid i EU är ett fungerande fritt och oberoende rättssystem, ett samarbete med Internationella tribunalen för f.d. Jugoslavien och framför allt reformprocesser inom områden som rör demokratisering, mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter. Den första prioriteringen måste vara att framgångsrikt genomföra reformerna som föreskrivits i stabiliserings- och associeringsavtalet.

Den 1 januari 2008 kommer Slovenien, en annan av Jugoslaviens successionsstater, att ta över ordförandeskapet i rådet. Det är glädjande att en av det slovenska ordförandeskapet prioriteringar kommer att vara de västra Balkanländerna. Säkerheten och stabiliteten i de västra Balkanländerna är av största intresse för regionen och för hela Europa.

Ett demokratiskt och stabilt Montenegro kan och bör spela den viktigaste rollen i strävan att nå dessa mål. Låt mig avsluta med att betona att Montenegros utsikter att gå med i EU en dag, låt vara i en mer avlägsen framtid, är den viktigaste pådrivande faktorn för fortsatta reformprocesser. Vi i Europeiska parlamentet bör stödja Montenegro på dess väg mot EU.

  Jelko Kacin, för ALDE-gruppen. – (SL) För mer än hundra år sedan var Montenegro en monarki på Europas politiska karta. Den var erkänd och högt skattad både kulturellt och politiskt.

En del av kusten, Kotorbukten, var en väsentlig del av Österrike-Ungern och erbjöd då tillgång till havet tillsammans med det nuvarande Hercegovina. Montenegro var en gång i tiden en del av det moderna Europa, och förbereder sig nu för ett fullständigt samarbete med och medlemskap i Europeiska unionen.

Sedan maj 2006, då Montenegro blev ett nytt europeiskt land, har man gjort uppmuntrande framsteg att genomföra den europeiska agendan. Montenegro förtjänar uppriktiga gratulationer för att ha undertecknat stabiliserings- och associeringsavtalet och för de nya lagar som antogs i oktober. Podgorica förtjänar också att få ett erkännande för sitt samarbete med Haag-tribunalen och för att man på ett positivt sätt bidragit till den långvariga stabiliteten i regionen.

Men från och med idag kommer vår europeiska union att förändras, eftersom vi för några timmar sedan bevittnade en mycket betydelsefull historisk händelse när stadgan om de grundläggande rättigheterna undertecknades. Medborgarna i Montenegro förtjänar också mer demokrati, större respekt, större mångfald och större rättssäkerhet. De största utmaningarna för denna unga nation hör samman med kampen mot organiserad brottslighet och korruption, där det finns mer som måste och kan göras. Jag skulle vilja be de behöriga myndigheterna att vara mer aktiva i kampen mot korruption, organiserad brottslighet och mot handeln med människor, vapen och droger.

I det sammanhanget ser jag positivt på den fasta rättsliga ramen. Men jag skulle vilja framhålla att genomförandet av lagstiftning i praktiken är en process som också kräver tillräckligt med administrativa och politiska resurser. Jag är fortfarande bekymrad över bristen på transparens och politisk kultur, både i politiska och ekonomiska system. Detta hindrar Montenegro från att utveckla ett demokratiskt samhälle och en fri marknad.

Montenegro måste gör mer för mediernas frihet, pluralism och professionalism. Man måste genomföra de antagna reformerna helt och hållet och säkerställa fullt oberoende för Montenegros radio och tv.

Jag beklagar att man fortfarande inte gjort några framsteg i utredningen av mordet på journalisten Duško Jovanović, som vid det tillfället höll på att publicera en rad artiklar om organiserad brottslighet i Montenegro.

Journalister och det civila samhället har en viktig roll i utvecklingen av demokrati, särskilt när de uppmärksammar känsliga samhällsfrågor. Jag skulle därför vilja be regeringen att bli mer aktiv i att lösa dessa frågor, att involvera och rådfråga det civila samhället och ge det bättre villkor att agera i.

  Gisela Kallenbach, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman! Jag vill framföra mitt varma tack till Marcello Vernola för hans betänkande och för utrikesutskottets samarbetsvillighet när man behandlade det. Men det är med ännu större tacksamhet jag gratulerar våra motparter från Montenegro och kommissionen, som än en gång visat att ett europeiskt perspektiv fungerar som motor för utvecklingen av demokrati, rättsstaten och stabilitet.

Men egentligen anser jag att processen går för långsamt framåt. Därför vädjar jag till båda parter, och då först till oss själva, de europeiska institutionerna, att komma ihåg att Montenegro och faktiskt alla de västra Balkanländerna är en del av Europa. Det ligger i vårt intresse att det råder varaktig fred och demokrati där. Vi bör fördjupa våra åtaganden i hela regionen. Vårt förslag om en särskild agenda för ett nära ekonomiskt och miljöinriktat partnerskap med de västra Balkanländerna bör antas. Låt oss avskaffa viseringskraven så snart som möjligt.

Jag ber Montenegro att se till att lägesrapporterna inte längre berättar, som de har gjort i många år, om otillräckliga insatser för att bekämpa korruption, om organiserad brottslighet och om offentliga institutioner med otillräcklig kapacitet. Montenegro måste trappa upp sina insatser för att omsätta europeiska värden i praktiken. Detta innebär öppenhet där det civila samhällets verksamhet verkligen kan blomma, och där obegränsad frihet för medierna är en självklarhet.

Till slut måste landet ta på sig en mer framträdande roll som en konstruktiv deltagare inte bara i hela regionen utan även för att lösa frågan om Kosovos status. Dessutom kan det kanske ompröva de åtgärder som har lett till att man blivit beroende av länder utanför Europa inom vissa områden. Sådana åtgärder är undertecknandet av det bilaterala immunitetsavtalet med Förenta staterna och dessutom den lagstiftning som tillåter osund spekulation i mark och egendom, vilken undergräver insatser för att skydda miljön och hindrar en verkligt hållbar utveckling av Montenegros fantastiskt vackra kustregion.

Godkännandet nyligen av mål för markanvändningsplanering är ett viktigt steg. Än en gång vill jag framföra mina lyckönskningar och uppmuntra Montenegro till ytterligare framsteg på vägen till medlemskap i Europeiska unionen.

  Helmuth Markov, för GUE/NGL-gruppen. – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot! År 1918 tog det självständiga Montenegro ett frivilligt beslut att ansluta sig till sina grannstater Serbien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina samt Slovenien. Efter Jugoslaviens upplösning bestämde de montenegrinska väljarna demokratiskt år 2006 att de inte ville att Montenegro skulle vara i union med Serbien längre. Montenegro blev därmed Europas 49:e självständiga stat, en stat i vilken största delen av befolkningen är slaver, utom i regionerna som gränsar till Albanien och Kosovo där etniska albaner dominerar.

När det gäller politik till vardags, är det viktigt att Montenegro inte blir ett tillhåll för utlänningar som vill betala lägre skatt och tvätta svarta pengar. Montenegro måste hitta lösningar på problemet med förorening av miljön och på den svåra situation som de långvariga flyktingarna från Serbien och Kosovo befinner sig i.

Järnvägarna måste sättas i bruk igen, och smuggling måste bekämpas. Min grupp är nöjd med att utskottet för utrikesfrågor har antagit vårt förslag till ändringar, som gäller flyktingars levnads- och arbetsvillkor. Människor som för närvarande inte är medborgare i något land, får inte förbli statslösa för alltid, och Montenegro måste följa de tillämpliga riktlinjer som fastställts av Europarådet.

Vårt förslag att järnvägstrafiken återupptas till Nikšić vid Bosniens gräns och till Shkodër i Albanien har också antagits. Skyndsamma åtgärder måste tas för att få ett slut på vanskötseln av den nord-sydliga järnvägslinjen, och för att rätta till den obalans som beslutet att förlita sig helt på bilar, bussar och lastbilar har orsakat.

Vi anser att det är positivt att föredraganden inte har upprepat den begäran han framförde i sitt tidigare betänkande om Montenegros snabba inträde i Nato. Inträde i Nato får inte ställas som villkor för framtida medlemskap i EU.

Det är också en god sak att detta betänkande inte upprepar kravet på att Montenegro fortsätter ett slags neo-liberal ekonomisk politik som skulle vara mer långtgående än den vi redan har inom Europeiska unionen. Montenegro har möjligheten att bli en medlemsstat i EU. Det är viktigt, inte bara för Montenegro, utan även för de andra staterna i f.d. Jugoslavien, som också strävar efter att ansluta sig till EU.

  Bastiaan Belder, för IND/DEM-gruppen. – (NL) Herr talman! Marcello Vernola påpekar mycket riktigt att Montenegros framtid ligger i Europeiska unionen. Men vägen till europeisk integration är inte någon rosenstig. Det finns anledning att varna för hur den unga Balkanstaten utvecklas. Montenegro kan i teorin bli utmärkt ”grönt” och utvecklas på ett önskvärt sätt, men Podgorica måste se till att utvecklingen fortsätter på lång sikt. Nuvarande praxis verkar dessvärre vara djupt rotad.

En fara är till exempel den instabila uppgången av priserna på egendom vid kusten, Gold Coast, runt Kotor. Dessutom innebär det snabbt expanderande och ibland illegala byggandet att landets vatten- och avloppssystem utsätts för onödigt stora påfrestningar. Marcello Vernola nämner detta, men inte tillräckligt kraftfullt för att vara ett så allvarligt problem.

Den enorma tillväxtpotentialen hos Montenegros turism har sin baksida också. Medan den lilla statens Adriatiska kust upplever en utvecklingsboom, är arbetslösheten i norr över 20 procent och fattigdomen över det nationella genomsnittet.

Dessutom märks arvet från kriget fortfarande. Infrastrukturen är minimal och på vissa platser måste befolkningen brottas med vatten- och elbrist. Medborgarna i Montenegro investerar fortfarande inte tillräckligt produktivt i en sund ekonomisk framtid. Med sikte på utveckling, med sikte på att ansluta sig till Europa, behöver Montenegro en väl genomtänkt tillväxtstrategi för hela landet. Det får inte bli något vårdslöst agerande när det gäller en ny europeisk guldkust.

ORDFÖRANDESKAP: McMILLAN-SCOTT
Vice talman

  Alojz Peterle (PPE-DE). - (SL) Jag stöder gärna godkännandet till att ingå ett stabilitets- och associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Montenegro, vilket är en av de viktiga positiva händelser som ägt rum i sydöstra Europa de senaste månaderna. Detta avtal är ett erkännande av det arbete som Montenegro har gjort men innebär samtidigt en avtalsenlig förpliktelse att fortsätta arbetet på vägen mot fullt medlemskap i en anda som överensstämmer med perspektivet i Thessalonikiagendan.

Avtalet fastställer tydligt de viktigaste prioriteringarna på de politiska och ekonomiska områdena och på andra områden. I det avseendet ser jag positivt på avtalets tydliga samband med prioriteringar för utvecklingen inom områden som turism, miljöskydd, transporter och energiproduktion. Alla dessa prioriteringar är nära sammanlänkade med varandra, och det är därför viktigt att Montenegro får till stånd en förvaltningsreform, genom vilken det blir möjligt att garantera en snabb utveckling och uppfylla villkoren för att få kandidatstatus. Eftersom genomförandet beror på denna reform, vilket föregående talare betonade, önskar jag verkligen Montenegro framgång med denna.

Jag är övertygad om att under det slovenska ordförandeskapet kommer Europeiska unionen att notera alla framsteg som Montenegro gör för att uppfylla sina kontraktsenliga åtaganden. Montenegros framsteg är naturligtvis av särskilt intresse för sydöstra Europa och därför också för Europeiska unionen i sin helhet.

  Hannes Swoboda (PSE). - (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Det finns mycket att beundra när det gäller Montenegro. Landskapet är beundransvärt, och det är också det sätt som man genomförde separationen från Serbien på, då både Montenegro och Serbien agerade mycket ansvarsfullt. Jag måste också uttrycka min beundran över landets minoritetspolitik, som medfört att minoriteter på det hela taget verkar känna sig hemma i Montenegro. Nog förtjänar det och mycket annat vår beundran.

Men det finns också mörka sidor som bekymrar mig mycket och som andra talare redan har nämnt. En av dessa är de utländska och särskilt ryska investerares verksamhet. Jag har inget emot ryska investeringar i Montenegro eller något annat land. Men medborgarna i Montenegro måste akta sig för en obalans som skulle göra dem beroende av ett enda land – och jag skulle säga detsamma om ett beroende av vilket annat land som helst, inte bara av Ryssland. En del av dessa investeringar äventyrar redan Montenegros natursköna platser och pittoreska landskap.

Det som fortsätter att göra mig särskilt ledsen är den allmänt utbredda korruptionen, som några ledamöter redan har talat om. Vi har många rapporter från mediekällor som otvivelaktigt försöker rapportera på ett ganska balanserat sätt. Fallen med omfattande korruption i samband med cigarettsmuggling, och andra fall som vi har läst om, trodde vi att vi hade lämnat bakom oss. Jag ber kommissionen prioritera dessa händelser. Om korruption vore det enda kriteriet, borde vi inte godkänna stabiliserings- och associeringsavtalet idag eller inom den närmaste framtiden. Men vi ska godkänna det ändå – även vi i socialdemokratiska gruppen – eftersom vi vill hjälpa detta land med sin reformprocess.

Men självfallet förväntar vi oss att kommissionen och landet självt gör allt de kan för att avskaffa korruptionen, som –sorgligt nog – sträcker sig långt in i politiska kretsar. Åtminstone har det förekommit allvarliga anklagelser mot politiker om korruption. Liksom Jelko Kacin vill jag uppmärksamma att mordet på Duško Jovanović fortfarande inte har lösts. Jag undrar om det endast är en tillfällighet att han och hans kolleger hade skrivit en hel del om organiserad brottslighet. Jag hoppas att det är en tillfällighet och att det inte finns något samband. Jag önskar i alla fall att myndigheterna i Montenegro löser detta mord snart och gör ännu mer för att bekämpa korruptionen i sitt eget land.

  Ewa Tomaszewska (UEN). - (PL) Herr talman! Rekommendationen att ingå stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Montenegro berör en speciell situation. För första gången har vi att göra med ett land som uppnått självständighet genom en folkomröstning.

Jag var som representant för Europarådets parlamentariska församling observatör vid det första parlamentsval som hölls i Montenegro efter folkomröstningen. Både Europarådets delegation och OECD bekräftade valets demokratiska karaktär. Jag var fascinerad av hur stort allmänhetens deltagande var i att bevaka valprocessen. Representanter från icke-statliga organisationer och valförrättare fanns med i alla valkommittéer vi besökte. Det var lätt att se det stora engagemanget hos valkommittéernas medlemmar när de såg till att alla förfaranden följdes. Det bör dessutom noteras att Montenegro har antagit euron som lagligt betalningsmedel.

Med hänsyn till de framsteg som man gjort för att gå med i Europiska unionen, stöder jag rekommendationen till ingående av avtalet. Jag hoppas att antagandeprocessen kommer att hjälpa Montenegro att förbättra levnadsförhållandena för sina invånare.

(Talmannen avbröt talaren.)

  Jaromír Kohlíček (GUE/NGL). - (CS) Mina damer och herrar! Förbindelserna mellan EU och Balkanländerna är en känslig fråga, delvis på grund av att de största medlemsstaterna i EU genom sin ”splittra och härska”-politik påtagligt bidrog till delningen av f.d. Jugoslavien, som sedan första världskriget har varit en betydelsefull stabiliseringsfaktor i regionen som helhet. Med undantag för Slovenien, karaktäriseras alla dessa stater av instabilitet, etniska spänningar, migrationsproblem, betydande korruption och arbetslöshet, och av att de valda parlamenten har en svag ställning och ett begränsat inflytande. En sådan miljö är grogrund för illegal handel och trafficking med vapen, människor, droger, alkohol och tobaksprodukter. I en sådan miljö är det svårt att planera för utveckling på områdena transport, energi och ekonomi. Det är också svårt att skydda miljön. Det borde inte komma som en överraskning för någon av er att vi betraktar dessa företeelser, vilka är utbredda även i Montenegro, som ett brådskande globalt problem som världen står inför. En resolution är endast ett dåligt substitut för det vi borde göra för att befria oss själva från den skuld som flera medlemsstater har till de nuvarande förhållandena i denna region. Är parlamentet medvetet om detta?

  Georgios Georgiou (IND/DEM). - (EL) Herr talman! Vår kollega Marcello Vernola har gett en strålande – jag skulle säga levande – bild av Montenegro, som är det mest hänförande hörnet på Balkan. I folksagan på Balkan har det alltid funnits berättelser om detta forntida kungarike som har lyckats leva med fem grannländer. Så många grannar! Montenegro gränsar till Bosnien och Kroatien och Serbien och Albanien, och till Kosovo, som nu kanske kommer att vara Montenegros problem eftersom landet, enligt vad vi sett i tidningar och hört från våra kolleger, står i begrepp att förklara sig självständigt, uniliteralt!

Detta skulle kunna bli ett problem för Montenegro som nu är hem för ett stort antal albaner. Enligt min uppfattning är undertecknandet av associeringsavtalet, för inledande av förhandlingar, något mycket positivt. Det kommer att underlätta reformen av den offentliga förvaltningen och domstolsväsendet. Dessutom kommer det att underlätta arbetet med att bekämpa korruptionen, och jag hoppas att just detta avtal kommer att förhindra att några sådana tendenser dyker upp bland Albaniens befolkning.

  Jacek Protasiewicz (PPE-DE). - (PL) Herr talman! Den politiska situationen i Balkanländerna har varit föremål för parlamentets särskilda intresse under många år. Vi är glada att det nu efter en period med blodiga konflikter är fred och samarbete mellan nationer som är normen i det dagliga livet i regionen.

Även sådant som berör de mest känsliga frågorna, till exempel nya staters självständighetsförklaringar, sker nu eller kan ske på ett sätt och i en form som överensstämmer med de högsta internationella normerna. Detta är den verkliga trenden i Balkanländernas politiska utveckling, en trend som skapar förutsättningar att nå det strategiska målet för majoriteten av de länder som finns i regionen, nämligen ett närmare samarbete med Europeiska unionen, både före och efter det att man fått fullt medlemskap.

Montenegro är ett utmärkt exempel på denna inriktning. Efter att ha deklarerat sin självständighet upprätthöll Montenegro goda relationer med sina närmaste grannar, däribland Serbiska republiken, som det tidigare hade varit förenat med i ett statsförbund. Montenegro inledde genast intensiva förhandlingar med sikte på ett stabiliserings- och associeringsavtal som avslutades med undertecknandet av avtalet den 15 oktober detta år. Samtidigt slöt man ett frihandelsavtal med EU som träder i kraft i januari.

Inom loppet av denna korta tidsperiod, knappt ett och ett halvt år, har Montenegro gjort avsevärda framsteg. De förändringar som gjorts inom finans- och skattepolitik och för att skapa en marknadsekonomi baserad på konkurrens och fri rörlighet för kapital måste ses som positiva insatser.

Det återstår fortfarande mycket att göra, särskilt inom områden som socialpolitik och sysselsättning, energi och miljöskydd, säkerhet och mänskliga rättigheter. En effektiv bekämpning av korruption och organiserad brottslighet och fullständigt samarbete med internationella tribunalen i Haag är ytterst viktiga uppgifter som Montenegros regering står inför.

Men Montenegro är inte ensamt om att stå inför dessa problem. Alla Balkanländer som ansöker om medlemskap i Europeiska unionen står inför liknande utmaningar. Montenegro är en av dem som leder denna process, och jag skulle här vilja uttrycka min förhoppning om att det kommer att förbli så. Unionen är redo att välkomna Balkanländerna in i gemenskapen. Om och när detta inträffar beror framför allt på den balkanska eliten och på de balkanska politikernas visdom.

  Libor Rouček (PSE). - (CS) Herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Montenegro har gjort tydliga framsteg under sin kortvariga existens. Grunden har lagts för en ny stat och en ny författning har antagits. Landets ekonomi visar en stark tillväxt med 8 procent och de inre investeringarna har under detta år varit i storleksordningen 700 miljoner euro. Stabiliserings- och associeringsavtalet har undertecknats och Montenegro har tagit de första stegen på sin väg mot fullt medlemskap i EU. Men om Montenegros väg mot medlemskap i EU ska bli så kort och snabb som möjligt, bör Podgorica ta några grundläggande beslut. Det är nödvändigt att stärka rättsstatsprincipen och bland mycket annat garantera ett oberoende domstolsväsende. Det är också nödvändigt att – med större övertygelse än tidigare – bekämpa korruption och öka insynen i det politiska och ekonomiska beslutsfattandet för att säkerställa en demokratisk och rättvis marknadsekonomi. Turismen har en grundläggande betydelse för Montenegros ekonomi. Dess hållbarhet måste garanteras genom en enhetlig lagstiftningsram till skydd för den naturliga miljön och kustområdet.

Mina damer och herrar! Anslutningsprocessen för Montenegro och dess grannar underlättar en mer långtgående utveckling av regionalt samarbete. Jag är övertygad om att regionalt samarbete inom ramen för Cefta också kommer att bidra till att man löser många politiska, ekonomiska och sociala frågor i regionen som helhet. Jag skulle vilja avsluta mitt anförande med att uppmana kommissionen att hjälpa Montenegro och de andra staterna på Västra Balkan att utveckla ett regionalt samarbete, framför allt inom energi-, transport- och miljöområdet.

  Ryszard Czarnecki (UEN). - (PL) Herr talman! Hannes Swoboda nämnde mycket riktigt för en stund sedan den vitt utbredda korruptionen i Montenegro. Som stöd skulle jag vilja ge exempel på statistik från Transparency International, som visar att på en skala från 0 till 10 (där 10 motsvarar frånvaro av korruption), får Montenegro 3,3. Montenegro står alltså i främsta ledet bland de länder där korruption är ett stort problem.

Jag skulle vilja tillägga att även smuggling är ett enormt stort problem för Montenegro. I det avseendet har landet faktiskt inte några gränser. Nyligen fanns ett förslag om att förbjuda rökning på offentliga platser, när man samtidigt i huvudstadens centrum kan köpa tusentals paket smuggelcigaretter. I det avseendet har Montenegro uppenbart en lång väg att gå på vägen till Europeiska unionen.

Å andra sidan måste landet uppmuntras till att uppnå unionens kriterier så snart som möjligt. Jag ser positivt på att man inom exempelvis domstolsväsendet eller förvaltningens sätt att fungera har gjort märkbara framsteg. Vi måste uppskatta det Montenegro redan har gjort på detta område sedan det ganska oväntat deklarerade sin självständighet efter en folkomröstning.

Jag menar att Europeiska unionen bör ge en klar signal om att så snart de relevanta kriterierna uppnåtts kommer vägen till unionen att bli kortare. Vi måste erbjuda en reell möjlighet till medlemskap – inte om ett, två, tre eller fyra års tid naturligtvis – men ändå ge ett verkligt incitament till det montenegrinska samhället att göra större framsteg för att uppnå europiska normer.

  Bernd Posselt (PPE-DE). - (DE) Herr talman! Montenegro är inte bara ett av världens vackraste länder, det är även det land på Balkan med de äldsta traditionerna som ett självständigt land i modern tid. När Belgien bildades hade Montenegro redan varit självständigt under århundraden och hade en stats egenskaper. Jag framhåller detta eftersom Montenegro alltid felaktigt avfärdas som ett exempel på ett onödigt och litet land som plötsligt och genom ett ödets nyck blev självständigt.

Låt mig tala om för Helmuth Markov att Montenegro annekterades av sin serbiska bundsförvant efter första världskriget. Det var inte fråga om en frivillig union den gången. En parlamentarisk votering pro forma genomfördes, det var allt. Det fanns en stark montenegrinsk frihetsrörelse, vars verksamhet fortsatte under 1920- och 1930-talet. Tito återupprättade Montenegros självständighet inom Jugoslavien, och enligt Titos jugoslaviska författning hade landet rättigheten att utträda. Men när det försökte utöva denna rättighet, lades hinder i dess väg. Idag är det ett självständigt land på väg mot medlemskap i Europeiska unionen.

Vi måste stödja de demokratiska krafterna där. Som redan nämnts är Montenegros behandling av minoriteter, som är orsaken till att de stödde självständigheten, ett föredöme för många andra i regionen. Men det som fortfarande behövs är ett starkare oberoende utbildningssystem, liknande det franciskanska skolcentrumet i Tuzi, i närheten av Podgorica. Privata utbildningsinitiativ behövs för att befria landet från sin stelbenthet.

Jag uppmanar parlamentet att med kraft fortsätta framåt på denna väg mot pluralism, inte bara inom ekonomin, utan även inom utbildning och inom landets konstitutionella och demokratiska strukturer.

(Applåder)

  Józef Pinior (PSE). - (PL) Herr talman! Det råder ingen tvekan om att Montenegro är ett exempel på positiv utveckling i Balkanländerna när det gäller statsbildningen, författningen, rättsstatsprincipen, inträdet på den globala marknaden och skapandet av en marknadsekonomi. Utan att tveka bör därför Europaparlamentet stödja stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Montenegro.

Men samtidigt måste vi komma ihåg att Montenegro har en hel del att ändra på och att göra, särkilt när det gäller rättsstatsprincipen och kampen mot korruption. Jag skulle vilja poängtera att Montenegro i april 2007 undertecknade ett bilateralt avtal med Förenta staterna om undantag från Internationella brottsmålsdomstolens jurisdiktion. Olyckligtvis står det i strid mot Europeiska unionens gemensamma ståndpunkt och grundläggande principer. Internationella brottsmålsdomstolen är en mycket viktig institution sett ur EU-politisk synvinkel. Det bilaterala avtalet rimmar illa med den framtida möjligheten att ingå avtal med unionen.

Jag säger inte detta för att göra Europaparlamentet avogt sinnat mot Montenegro. Tvärtom, jag menar att EU-institutionerna bör göra en hel del just nu för att underlätta för landet att ordentligt förebereda sig för ett närmande till Europeiska unionen, särskilt när det gäller att bekämpa korruption, stärka rättsstatsprincipen, skapa en marknadsekonomi och motarbeta den svarta marknaden.

  Paul Rübig (PPE-DE). - (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Montenegro är ett exempel som visar hur viktig en folkomröstning kan vara. Därför förstår jag varför ett stort antal affischer med krav på folkomröstning hölls upp i parlamentet idag, eftersom Lissabonfördraget självt givetvis gör det möjligt för oss att erbjuda det europeiska folket en sådan folkomröstning. Jag menar att det är viktigt att den stora allmänheten deltar i samrådsprocessen och att den får möjlighet att uttrycka sin vilja.

Jag anser att Montenegro behöver förbättra sin ekonomiska struktur, och som Bernd Posselt redan har påpekat, är Europeiska unionens utbildningsinstitutioner och utbildningsprogram särskilt viktiga i det avseendet. Inom energiområdet innebär dessutom energieffektiviteten och förnybara energislag inte bara en enorm utmaning i Montenegro utan också oöverträffade möjligheter.

Inom telekommunikationssektorn skulle det dessutom vara fördelaktigt för Montenegro att införliva direktivet om roaming i nationell lagstiftning, eftersom det naturligtvis skulle kunna bidra till bättre kommunikationer med våra europeiska länder till rimligare priser.

Det behöver inte sägas att miljön är en av de största utmaningarna, och avfallshantering, avloppsreningsverk och spillvatten är ett särskilt problem. Om vi nu talar om en utsökt, orörd, vacker natur, har vi all anledning att tillämpa de senaste normerna. För miljöåtgärder har Europeiska unionen stödramar som bör tas i anspråk så snart som möjligt.

  Justas Vincas Paleckis (PSE). – (LT) Många tack till föredraganden, som hade äran att i det här betänkandet presentera ett nytt och samtidigt gammalt europeiskt land. Efter ”sammetsskilsmässan” från Serbien har Montenegro fått möjligheten att visa den obegränsade potential som ett litet, stolt land kan ha. Å andra sidan bör Montenegro leda utvecklingen i det regionala samarbetet genom att fortsätta att utöka minoriteters rättigheter och medverka till att omvandla Balkanregionen från en krutdurk till en nationernas lustgård.

Som de andra länder vars namn har dykt upp på kartan den senaste tiden, står Montenegro inför ett antal riskfyllda utmaningar: djupt rotad korruption, illegal affärsverksamhet, den svarta ekonomin etc. Det är olyckligt att en del utländska investerare, särskilt från Ryssland, dras till detta unga land, huvudsakligen för att det erbjuder enkla sätt att träffa illegala finansöverenskommelser. Beslutet att inte överlämna amerikanska arbetstagare till Internationella brottsmålsdomstolen i utbyte mot militärt bistånd undergräver Montenegros trovärdighet när det gäller dess vilja att samarbeta fredligt med sina grannar och dess engagemang för europeiska målsättningar.

Med ett dunkelt förflutet lockas nu Montenegro, precis som några av dess grannländer, av möjligheten att bli medlem i Europeiska unionen. Enbart utsikten att bli en medlemsstat främjar utvecklingen av demokrati, mänskliga rättigheter och ett bättre liv för medborgarna. Genomförandet av stabiliserings- och associeringsavtalet bör ge europeisk vind i seglen för Montenegros reformer. Landet kan lära av sin granne Slovenien och andra länder som anslutit sig till EU under det nya millenniet.

Montenegros initiativ att förklara sig som en ekologisk republik är lovvärt, men vägen för att uppnå ett trovärdigt genomförande kan bli lång.

Det är bra att ridån av isolering som med visering har omgett Montenegro och andra Balkanländer har rivits. Europeiska kommissionen och rådet bör inte stanna upp halvvägs, utan fortsätta att riva detta hinder tillsammans med finansiella och byråkratiska barriärer, men samtidigt behålla ett starkt skydd mot kriminella och lagbrytare.

  Olli Rehn, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Först och främst vill jag tacka ledamöterna för en mycket saklig och konkret debatt, och Marcello Vernola för hans bidrag till debatten.

De flesta ledamöter har med rätta betonat att det är absolut nödvändigt att bekämpa korruption och brottslighet och se till att rättsstatsprincipen stärks i Montenegro. Jag håller fullständigt med: rättsstatsprincipen är av grundläggande betydelse för alla samhällssektorer och är den grund som hela samhället och ekonomin vilar på. Det är just därför som kommissionen är mycket angelägen om att rättsväsendet ska reformeras i ett tidigt skede av Montenegros föranslutningsprocess. Detsamma gäller i övriga länder på västra Balkan. Det här är ett av de viktigaste politiska kriterierna för anslutning, och det bör sättas i allra första rummet.

Marcello Vernola och många andra ledamöter framhöll också ekologins och miljöfrågornas betydelse. Genom att stärka Montenegros administrativa kapacitet hjälper kommissionen detta gamla kungadöme att bli den ekologiska republiken i nationernas trädgård, som Justas Vincas Paleckis sa. Därigenom förbättras landets förmåga att anpassa sina lagar till våra, t.ex. när det gäller avfallshantering och vattenrening.

Även här finns emellertid kopplingar till korruption, och jag vill citera kommissionens framstegsrapport: ”Insatserna för att bekämpa den politiska korruptionen har inte förbättrats. … Förvaltningen av offentliga tillgångar är mycket problematisk. Det finns stort utrymme för korruption, särskilt inom byggsektorn och när det gäller markanvändning, privatisering, koncessioner och offentlig upphandling.” Detta är en mycket allvarlig fråga och Montenegro måste alltså ta itu med korruptionen som en av sina främsta prioriteringar.

Jag vill också berätta för ledamöterna att kommissionen planerar att anta ett meddelande i början av nästa år, antagligen i mars, där vi kommer att göra en bedömning av utvecklingen sedan Thessaloniki, och Salzburg förra året, och ge förslag för framtiden. En fråga kommer att vara viseringslättnader, som många av er med rätta nämner. Kommissionen kommer att inleda en dialog om färdplaner mot resande utan krav på visum. Färdplanerna bör hjälpa länderna på västra Balkan att närma sig ett uppfyllande av kraven så att deras medborgare inte längre behöver visum för resor till EU.

Men jag vill understryka att detta inte i sig tillhör kommissionens behörighet utan ligger hos de nationella parlamenten i EU. Det är inrikesministrarna och inrikesministerierna som är nyckelspelarna här. Låt oss därför med gemensamma krafter försöka påverka både inrikesministrarna och berörda länder på västra Balkan, för vi måste se till att alla säkerhetskrav, t.ex. utfärdande av dokument och gränskontroller, är helt uppfyllda innan vi kan gå mot viseringslättnader.

Slutligen gläder det mig mycket att höra talas om det framgångsrika parlamentariska samarbete som pågår mellan Montenegros parlament och Europaparlamentet. Jag vet att detta är en mycket viktig del av verklig politisk integration, och det bidrar på ett mycket välkommet sätt till Montenegros institutionella utveckling. Jag hoppas vi kan arbeta tillsammans för att stärka Montenegros demokratiska institutioner och administrativa kapacitet. Jag är mycket glad över att vi är överens om Montenegros framtida utveckling och landets väg mot Europeiska unionen.

(Applåder)

  Talmannen. − Jag har mottagit ett resolutionsförslag för att avsluta debatten om kommissionens uttalande⁽¹⁾.

Den gemensamma debatten är härmed avslutad.

Omröstningarna om resolutionsförslaget och Vernolabetänkandet kommer att äga rum på torsdag, den 13 december 2007.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Bogdan Golik (PSE), skriftligt. – (PL) Herr talman! Som ledamot i Europeiska parlamentet har jag den stora glädjen att uttrycka mitt stöd för ingående av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan de Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Republiken Montenegro.

Jag menar att samarbete mellan Europeiska unionen och Republiken Montenegro kommer att vara ömsesidigt fördelaktigt i framtiden, särskilt genom det gradvisa bildandet av ett frihandelsområde. Jag är dessutom mycket nöjd med de framsteg som Republiken Montenegro har gjort för att fullgöra de åtaganden som den ålagts av Europeiska unionen.

Men jag skulle kortfattat vilja hänvisa till de områden som Montenegro, enligt kommissionens rekommendationer, måste fortsätta att arbeta med om det vill närma sig Europeiska unionen. Den viktigaste uppgiften är att förbättra rättsstatsprincipen genom att reformera offentlig förvaltning, för att stärka institutioner på alla nivåer och på ett effektivt sätt bekämpa deras politisering. Jag är medveten om och uppskattar det lagstiftningsarbete som Montenegro gjort inom detta område, men det är ytterst viktigt att lagarna efter hand får en ändamålsenlig verkan. De montenegrinska myndigheterna måste också uppnå större insyn i frågor som rör budgetkontroll, förvaltning av offentliga medel och anbudsförfaranden.

Jag menar att Republiken Montenegros genomförande av alla Europeiska kommissionens rekommendationer kommer att göra det möjligt att snabbt få landet att gå raka vägen till anslutning.

(1) Se protokollet.