Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Fullständigt förhandlingsreferat
Onsdagen den 16 januari 2008 - Strasbourg EUT-utgåva

10. Situationen i Pakistan efter mordet på Benazir Bhutto (debatt)
Protokoll
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Nästa punkt är rådets och kommissionens uttalanden om situationen i Pakistan efter mordet på Benazir Bhutto.

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Mordet på den tidigare premiärministern och främsta oppositionsledaren Benazir Bhutto förvärrade den redan komplicerade situationen inför valet i Pakistan. Det fick dessutom negativa konsekvenser för processen för en gradvis övergång till ett mer demokratiskt system i Pakistan. Benazir Bhutto var definitivt en av dem som kunde ha bidragit till processen när det gäller ekonomisk utveckling, minskad korruption och mer frihet för medierna.

Ända sedan undantagstillstånd infördes den 3 november förra året har EU och Europaparlamentet betonat behovet av stabilitet och vädjat om försoning och återinförande av demokrati. Stabilitet i Pakistan ligger verkligen i vårt strategiska intresse. Detta betyder att vi stöder den moderata pakistanska majoritetens kamp mot den våldsamma extremistiska minoriteten.

EU:s intressen i Pakistan hänger också nära samman med våra prioriterade uppgifter i Afghanistan och den större regionen. De hänger samman med vår kamp mot terrorismen och mot spridningen av massförstörelsevapen, liksom med vår kamp för respekt för de mänskliga rättigheterna. Allt detta har framhållits upprepade gånger i våra kontakter med de pakistanska myndigheterna.

President Pervez Musharraf kommer antagligen till Bryssel nästa vecka. Det blir ett unikt tillfälle för oss att framföra vårt budskap. Tillsammans med våra internationella partner har vi också upprättat kontakter med andra viktiga parter i Pakistan.

Europeiska rådets huvudbudskap är att det är av avgörande betydelse att fria och ärliga val som står öppna för alla hålls i Pakistan i nästa månad. Den pakistanska regeringen måste sträva efter att få till stånd de politiska och säkerhetsmässiga villkor som krävs för att valet ska kunna hållas. Dessutom måste alla parter godta valkommissionens beslut om att valet den 18 februari ska genomföras med värdighet och återhållsamhet.

Vi uppmanar också de pakistanska myndigheterna att utnyttja den förlängda perioden fram till valet för att förbättra förutsättningarna för valet i enlighet med internationella normer. Först och främst måste myndigheterna garantera att de kommer att göra allt som står i deras makt för att förhindra valfusk och hot och garantera den öppenhet som krävs för att medierna ska kunna verka fritt. Man måste också garantera att de politiska fångarna ska friges. Allt detta skulle bidra till en demokratisk och öppen valprocess under tillfredsställande säkerhetsmässiga förhållanden. Som vi vet kommer EU att sända ett fullständigt valövervakningsuppdrag. Vi hoppas att valet i sin helhet kommer att följas av världssamfundet.

Vid det första mötet i rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) i slutet av den här månaden kommer utrikesministrarna att närmare diskutera situationen i Pakistan och EU:s alternativ när det gäller att bidra till en framgångsrik fortsättning och förstärkning av de demokratiska processerna i landet.

 
  
MPphoto
 
 

  Benita Ferrero-Waldner, ledamot av kommissionen . − (EN) Fru talman! Mordet på Benazir Bhutto är inget mindre än en nationell tragedi som kom som en chock för oss alla. Jag tror att vi alla betraktade Benazir Bhutto som en symbol för ett moderat och liberalt Pakistan. Hon åtnjöt folkligt stöd och hon hade dessutom mod att utmana extremism och terrorism. Tyvärr var det kanske för just detta mod som hon till slut betalade med sitt liv. Hennes död är en förlust för de miljontals pakistanier som hade hoppats på henne för demokrati och en bättre framtid. Hennes död är också en förlust för Europa och för världen.

Tyvärr kommer det allt för ofta oroande nyheter från Pakistan, nästan varje dag. Det går nästan inte en vecka utan en större terroristattack, och under de senaste sex månaderna har omkring 600 pakistanier dödats av självmordsbombare. Jag anser att vi kan dra lärdom av Benazir Bhuttos död, på så vis att Pakistan behöver en fungerande demokrati, respekt för rättsstatsprincipen och ett starkt civilsamhälle för att kunna hantera de allt större utmaningar som landet står inför.

Ni kommer säkert ihåg att Pakistan införde undantagstillstånd den 3 november. Detta undergrävde givetvis i hög grad förtroendet för den demokratiska processen inför parlamentsvalet. Undantagstillståndet hävdes sedan den 25 december, men först sedan det hade införts medierestriktioner och de flesta högre domarna hade ersatts. Än i dag sitter flera domare och advokater fängslade. De bör friges så snabbt som möjligt.

Ilskan till följd av mordet på Benazir Bhutto ledde till oroligheter och till sist till beslutet att skjuta upp valet från den 8 januari till den 18 februari. Detta val bör nu hållas som planerat, utan ytterligare förseningar. Jag anser att Pakistan måste gå vidare och vägen framåt går via anordnandet av demokratiska och öppna val som resulterar i ett brett och trovärdigt folkligt mandat för nya regeringar, både på federal nivå och på provinsnivå. Vi bör tillsammans sända detta budskap till president Pervez Musharraf när han besöker Europa nästa vecka.

Vissa aktörer försöker använda mordet på Benazir Bhutto för sina egna syften. Låt oss inte glömma att detta i slutändan är extremistiska krafter som har intresse av att destabilisera Pakistan och som är ansvariga för denna avskyvärda handling. Vi får inte låta dem lyckas. En trovärdig utredning av mordet kan gjuta olja på vågorna men bara om alla håller huvudet kallt. Låt mig tillägga att Scotland Yard gör ett berömvärt arbete i sitt försök att bistå utredningen.

President Pervez Musharraf talade om behovet av nationell försoning när han talade till nationen den 2 januari. Jag tror att detta verkligen är vad som behövs. Oppositionen måste göras delaktig när det gäller att klara av den rådande situationen. Det är viktigt att påpeka att alla större oppositionspartier kommer att delta i det kommande valet. Men tyvärr har Pakistan en historia av bristande tilltro till valresultat, vilket skulle kunna leda till ytterligare politisk polarisering. Naturligtvis kommer chansen till nationell försoning att öka betydligt om president Musharraf och de berörda myndigheterna gör vad som krävs för att se till att valet blir rättvist och öppet.

Eftersom detta val är så viktigt, inte bara för Pakistan utan även för regionen, beslutade jag mig för att skicka iväg en valobservationsstyrka i syfte att bidra till demokratin och stabiliteten i landet. Om valet verkligen hade hållits den 8 januari som ursprungligen var planerat skulle vi endast ha kunnat skicka en begränsad mängd valobservatörer. Mot bakgrund av den tid som nu är kvar till valet beslutade jag i samråd med chefsobservatören, Michel Gahler, som är ledamot av detta parlament, att uppgradera uppdraget till en fullständig valobservationsstyrka. Vi är alla mycket medvetna om hur viktig denna styrkas arbete kommer att bli de kommande veckorna.

Jag är fortsatt mycket bekymrad över de förhållanden under vilka detta val hålls och om det inte genast vidtas åtgärder för att lösa problemen är det möjligt att detta kommer att leda till kritiska kommentarer från valobservatörerna. Bristen på förtroende för valadministrationen, bristande insyn i resultatprocessen och avsaknad av ett effektivt förfarande för klagomål och överklagande som de berörda parterna har förtroende för, är några av de allvarliga problem som finns i Pakistan.

Staten och valmyndigheterna måste vidta konkreta åtgärder för att förbättra valförhållandena. Vad jag förstår har redan båda EU-delegationscheferna i Islamabad och valobservatörsstyrkan på fältet redogjort för de viktigaste förbättringar som krävs. Jag anser att vi måste göra allt vi kan för att betona dessa punkter i våra samtal med de pakistanska myndigheterna, inklusive med presidenten när han inom kort besöker Bryssel.

Jag är dessutom fortsatt bekymrad över hur säkerhetssituationen ser ut i Pakistan, särskilt mot bakgrund av mordet på Benazir Bhutto, men även mot bakgrund av de senaste bombattackerna i Lahore, Karachi och den nordvästra gränsprovinsen. Vi uppmanar de pakistanska myndigheterna att göra allt de kan för att garantera att valet kan hållas under trygga förhållanden. Och vi kommer sedan att göra en noggrann bedömning av säkerhetssituationen mot bakgrund av utstationeringen av EU-observatörer.

President Musharraf har lagt av sin uniform precis som han lovade. Jag hoppas att detta kommer att leda till starkare civila institutioner och en varaktig demokrati i Pakistan. Men det är också viktigt att Pakistan fortsätter att göra framsteg i kampen mot fattigdomen. Kommissionen har därför kraftigt ökat sitt utvecklingsbistånd till Pakistan under de kommande åren, inklusive på utbildningsområdet. Jag är fortfarande starkt engagerad för denna strategi, som jag ser som ett bidrag till kampen mot extremism.

 
  
MPphoto
 
 

  José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, för PPE-DE-gruppen. – (ES) Fru talman! Ännu en gång, efter debatten och resolutionen i december, diskuterar vi situationen i Pakistan här i parlamentet. Sedan dess har en rad händelser ägt rum, som kommissionen och rådet påmint oss om.

Först hävdes undantagstillståndet. Sedan frigavs en rad advokater, domare, journalister och företrädare för det civila samhället. Många är dock fortfarande fängslade, vilket kommissionsledamoten påminde oss om. Detta följdes av mordet på den tidigare premiärministern Benazir Bhutto, som gjorde att den allvarliga upplösningsprocess som det pakistanska samhället genomgår blev ännu mer oberäknelig. Det resulterade också i att valet sköts upp till februari. Sedan har vi förstås också den pakistanske presidentens kommande besök och hans framträdande inför parlamentets utskott för utrikesfrågor på måndag.

Först och främst vill jag för min politiska grupp, gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater, uttrycka vårt starka fördömande av denna hänsynslösa terrorattack, som egentligen bara bekräftar det som den föregående föredraganden Agustín Díaz de Mera García Consuegra sa till oss, nämligen att terrorism är en företeelse som drabbar oss alla lika.

Innan jag slutar vill jag ställa två frågor till kommissionen och rådet.

Jag erkänner de insatser som kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldner gjort för att ge ett positivt gensvar på parlamentets begäran om ett valobservatörsuppdrag mot bakgrund av den rådande situationen. Hon nämnde dock sin oro för de förhållanden under vilka valet hålls. Tror ni, fru kommissionsledamot, med tanke på graden av våld, rädsla och instabilitet i Pakistan, ett land av avgörande betydelse för stabiliteten i Centralasien bland annat därför att det är det enda muslimska land som har kärnvapen, att de bästa möjliga förhållandena råder för genomförandet av denna process?

Slutligen talade kommissionsledamoten om en trovärdig utredning. Benazir Bhuttos familj, både änklingen och hennes son och även Pakistanska folkpartiet och Benazir Bhutto själv i ett meddelande till den brittiske utrikesministern innan hon dog, uttryckt en önskan om att utredningen ska genomföras av FN. Håller kommissionen och rådet med om att en oberoende utredning är nödvändig för att en gång för alla kasta ljus över detta förfärliga mord?

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Evans, för PSE-gruppen. – (EN) Fru talman! Som ordförande för delegationen för förbindelserna med länderna i Sydostasien ansluter jag mig till rådets och kommissionens fördömanden av mordet på Benazir Bhutto. Europaparlamentet har alltid fördömt terrorism, oavsett var denna äger rum, och vi kommer att fortsätta kämpa för politikers rätt att uttrycka sina åsikter och tryggt bedriva kampanjer.

För att återgå till Pakistan så kände Benazir Bhutto till riskerna och oavsett om man anser att hon var modig eller dumdristig måste man respektera hennes engagemang för sitt parti och sitt land. Till hennes minne och till minnet av andra som har dött under denna valperiod anser jag att vi alla – européer och pakistanier från president Pervez Musharraf och nedåt– måste göra allt vi kan för att stödja Pakistan.

Precis som Janez Lenarčič påpekade är nyckeln till detta att fortsätta kampen mot terrorism. Vi har sett att terrorism är ett lika stort hot i Pakistan som i Europa eller Förenta staterna. Kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldner har påmint oss om att hundratals oskyldiga civila har skjutits till döds eller dödats av självmordsbomber i Pakistan. Europa måste fortsätta att till fullo bistå och stödja terroristbekämpningsoperationer i Pakistan.

Vissa kolleger kanske tycker att vi borde lämna Pakistan och inte ha något att göra med det. Men jag är övertygad om motsatsen. Som 27 starka demokratiska nationer måste vi arbeta kollektivt för att stödja den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen i Pakistan. Återigen håller jag med rådet. Frigivningen av alla politiska fångar som fortfarande sitter fängslade är nödvändig för denna process. Detta kommer inte bara att garantera ett fritt, rättvist, öppet och säkert val den 18 februari 2008 utan valförberedelserna kommer dessutom att kunna ske på ett tryggt och tillfredsställande sätt.

Utöver vad kommissionsledamoten sade anser jag att valet kommer att betyda att vi behöver 90 miljoner väljare som måste ha ordentlig tillgång till en allsidig nyhetsrapportering. Detta innebör att det måste skapas en tryggare miljö för medierna. Pakistan har blivit det farligaste landet i Asien för media. Minst 6 journalister dödades 2007, ett trettiotal skadades allvarligt, över 100 greps och ett otal har trakasserats. Vi måste få ett slut på censuren av den skrivande pressen och etermedierna och på restriktionerna för vad de kan säga och göra utan att de militära eller civila myndigheterna ingriper. Förbudet mot nyhets-tv-stationen GEO News måste hävas och den statliga tv-kanalen PTV måste vara mer balanserad i sin nyhetsrapportering och sin information till tittarna.

Alla arrangemang som rör den faktiska röstningen och rapporteringen av röstresultaten måste vara öppna för insyn och tydliga för alla, men framför allt för väljarna i Pakistan. Ett tecken på demokrati är också om de sittande makthavarna kan acceptera en valförlust och om ett regeringsskifte från ett parti till ett annat, om detta är aktuellt, går smidigt. Alla dessa faktorer kommer att vara viktiga för att avgöra huruvida valet verkligen kan anses spegla folkviljan och huruvida Pakistan kan börja resa sig ur den långa skuggan från mördarens kula den 27 december 2007.

 
  
MPphoto
 
 

  Annemie Neyts-Uyttebroeck, för ALDE-gruppen. – (NL) Fru talman, fru kommissionsledamot, herr rådsordförande! Till att börja med skulle även jag vilja uttrycka min djupa sorg över Benazir Bhuttos tragiska död. Första gången Benazir Bhutto var premiärminister tilldelade vi henne liberala internationalens frihetspris.

Hon är – hon var – förvisso inte mer än människa, och därför inte perfekt. Längre fram undrade vi faktiskt om vi hade gjort rätt som tilldelade henne detta pris. Jag ställde frågan till Asma Jahangir, en pakistansk människorättsaktivist som FN:s generalsekreterare nu har gett ett särskilt uppdrag. Hon svarade mig att vi absolut hade gjort rätt eftersom Benazir Bhutto på en rad sätt hade föregått med gott exempel i Pakistan, särskilt när det gäller kvinnor rättigheter i det pakistanska samhället.

Det är välkänt att Benazir Bhutto dödades av våldsamma terrorister. Men det är fortfarande en öppen fråga vem som stod bakom dessa. Jag tror inte att det går att nå försoning i Pakistan om denna fråga inte besvaras av en opartisk utredning. Jag vet inte om detta betyder att man ska hörsamma familjens begäran om en FN-utredning. Men i vilket fall som helst måste opartiskheten garanteras. President Pervez Musharraf har inte direkt visat sig ha så mycket respekt för de rättsliga myndigheterna, inte ens landets högsta.

Dessutom har jag mottagit rapporter från Pakistan om att tusentals militanta PPP-anhängare har samlats ihop, gripits och åtalats.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean Lambert, för Verts/ALE-gruppen. – (EN) Fru talman! I likhet med mina kolleger vill även jag tacka både rådet, och i synnerhet kommissionen, för deras praktiska åtgärder till stöd för valadministrationen och för att försöka förbättra kvaliteten på och förhoppningsvis även utgången av detta val, om det äger rum.

Dessutom välkomnar vi åtagandet om ytterligare utvecklingsfinansiering, inte minst utbildning, eftersom det är många av oss här i parlamentet som anser att investeringar på detta område kommer att visa sig minst lika kraftfulla som investeringar i vapen, vilket verkar vara vad vissa externa organ har prioriterat i sitt stöd till Pakistan under de senaste åren. Vi hoppas att det internationella samfundet i stort kommer att stödja EU:s insatser på dessa områden.

Även vi vill uttrycka vårt deltagande med Benazir Bhuttos familj, men även med familjerna till alla dem som har dött i Pakistan, i avskyvärda attacker och även i militära operationer. Vi håller med om att det behövs stabilitet. Detta gäller både Pakistans befolkning och – med tanke på att Pakistan är en kärnvapenmakt – det internationella samfundet

Precis som andra har påpekat räcker det emellertid inte att försöka öka folks tilltro till valsystemet och dess resultat. Domstolsväsendet är en annan viktig demokratisk institution. Det måste fungera och vara oberoende. Människor måste känna att de får en rättvis rättegång, att fängsling utan anklagelser och hemliga fängelser kommer att avskaffas och att den regering som tillträder efter valet – oavsett vilken denna blir – åtar sig att fortsätta utreda de försvinnanden som också har ägt rum i detta land.

Vi håller dessutom med om att pressfriheten är viktig. Men vi vill också be vissa av våra medlemsstater att sluta överväga att lämna ut personer till Pakistan till dess vi kan vara säkra på att det finns ett rättvist och fungerande rättsväsende.

 
  
MPphoto
 
 

  Philip Claeys (NI).(NL) Fru talman! Mordet på Benazir Bhutto är en tragedi för Pakistan och visar på de stora problem som detta land står inför. Vi talar om ett land med 165 miljoner invånare, en kärnvapenmakt och en stat som är aktiv i kampen mot terroristorganisationer som al-Qaida och talibanerna. Naturligtvis är det av yttersta vikt att det så snart som möjligt skapas politisk stabilitet i Pakistan och att President Musharraf denna gång spelar en avgörande roll i detta arbete.

Trots detta får vi emellertid inte bortse från de många brister som präglar president Musharrafs politik. Till exempel har hans regering haft en alltför lättvindig syn på problemet med terrorism. I stora delar av de områden som gränsar till Afghanistan har exempelvis talibanerna och al-Qaida haft fria tyglar, och allt för lite görs åt detta. Genom att utlysa undantagstillstånd den 3 november avslöjade president Musharraf dessutom sin närmast nonchalanta attityd till demokrati.

Dessutom är det oroande att det redan efter den första attacken mot Benazir Bhutto den 18 oktober riktades anklagelser mot honom. Samma sak hände efter själva mordet. Hans eventuella roll i detta måste klaras ut så snabbt som möjligt, annars kommer allmänheten att tappa förtroendet för hans regering. Och detta skulle bara gynna de islamistiska extremisterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Charles Tannock (PPE-DE). – (EN) Fru talman! I The Economist angavs nyligen att Pakistan är världens farligaste kärnvapenmakt. Tyvärr har president Pervez Musharrafs engagemang för att fullständigt utplåna den islamistiska terrorn som bäst varit ljummet, och hans kontroll över ISE eller underrättelsetjänsterna – som enligt uppgift har samröre med islamister – kan också ifrågasättas. Lägg dessutom till de explosiva frågorna Kashmir, Baluchi-separatism, al Qa’ida och talibanaktiviteten i de nordvästra gränsområdena och klanområdena som skapar problem för Nato i Afghanistan, och ni har ett land som håller på att implodera.

Precis som Benazir Bhuttos återkomst till Pakistan gav landet en strimma hopp har det avskyvärda mordet på henne, där förövarna måste identifieras och straffas, tagit landet tillbaka till randen av katastrof. En återgång till demokrati är svårare än någonsin. EU och Förenta staterna tar för givet att president Musharraf, trots hans auktoritära tendenser, utgör det säkraste kortet i kampen mot terrorism.

Pakistans erfarenhet av demokrati de senaste 60 åren har varit kantad av problem. Nu är det kanske dags att överge hoppet om att det går att införa en flerpartidemokrati av västerländskt snitt i Pakistan, som alltid har dominerats av en liten elit. Pakistan liknar mer en feodal arvsmonarki. Detta understryks av utnämningen av Benazir Bhuttos 19-åriga son till partiledare för partiet PPP, som utan tvekan kommer att göra bra ifrån sig vid det kommande valet den 18 februari.

Västs skenbara val mellan Pakistan och Indien är också en falsk dikotomi. Det är en kvarleva från kalla kriget. Indien, som en strategisk allierad, är det bästa hoppet för framsteg, välstånd, fred och stabilitet i Sydostasien. Indien delar EU:s värderingar – sekulär demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Låt oss börja stödja dem som delar våra värderingar innan vi försöker övertyga dem som inte delar dem.

 
  
MPphoto
 
 

  Marianne Mikko (PSE). – (ET) Mina damer och herrar! Europaparlamentets delegation för förbindelserna med länderna i Sydasien uppmärksammade redan i november den pakistanska regeringen på att det fanns brister i Benazir Bhuttos säkerhetsarrangemang. Tyvärr besannades våra farhågor om en terroristattack. Benazir Bhutto kommer att fortsätta att vara en hjälte såväl för den pakistanska befolkningen som för världssamfundet. Att hon saknas bland kandidaterna gör att man måste ifrågasätta det kommande valets legitimitet.

Krisen i Pakistan är också en möjlighet att leda in detta land på vägen mot demokrati. Den pakistanska befolkningen har inte valt general Pervez Musharraf till president. Nu har han emellertid möjlighet att välja om han vill gå till historien som en militärdiktator eller som en demokratisk president.

Som statsman förstår general Musharraf säkert att demokratin måste segra i valet, även om detta innebär att hans egen makt kommer att minska. Vid utrikesutskottets sammanträde i Bryssel nästa vecka skulle vi vilja fråga general Musharraf om detta.

EU måste fortsätta sin dialog med Pakistan. Just därför måste vi precis som utskottet har påpekat skicka våra egna observatörer till valet den 18 februari. Vad som sker i Pakistan får inte enbart vara en fråga för Förenta staterna.

En internationell utredning med full insyn om mordet på Benazir Bhutto, fullständigt återupprättad pressfrihet och fria och rättvisa val i Pakistan är också en viktig fråga för EU. Vi kommer inte att uppnå våra mål genom att stå vid sidlinjen. Vårt enda alternativ är att föra en aktiv politik gentemot Pakistan.

 
  
MPphoto
 
 

  Eija-Riitta Korhola (PPE-DE). – (EN) Fru talman! Jag delar helt mina kollegers uttalanden. Men jag skulle vilja säga något mer om personen snarare än om situationen. Det finns ett talesätt på finska som säger att krig inte beror på en man. Det må vara sant men kriget mellan demokrati och extremism kan mycket väl vara beroende av en kvinna.

Jag tänker på Pakistans före detta, och nu mördade, premiärminister Benazir Bhutto. Jag hade nöjet att möta henne och arbeta med henne och var mycket imponerad av hur varm, intelligent och modig hon var. Jag är så stolt över att kunna säga att för mig var hon en vän och en politisk allierad. Så mycket har nu sagts och skrivits om henne att man kan fråga sig vad man mer kan säga. Jag tror att jag kan dela med mig av något som ni kanske inte visste. Hennes sista stora projekt för demokrati, mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter var en organisation med namnet Muslimska kvinnor för demokrati och mänskliga rättigheter. Tillsammans med modiga kvinnor som Asma Jehangir från Pakistan och Shrin Ebadi från Iran skapade hon en organisation för att uppmuntra muslimska kvinnor världen över att hävda de rättigheter som koranen enligt Benazir Bhutto ger kvinnor, men som i århundraden har nekats dem.

Hon valdes av världens ledande muslimska kvinnliga demokratiaktivister i maj 2007 till att bli den första ordföranden för denna nya organisation. Benazir Bhutto ville att denna organisation skulle stödja muslimska kvinnor, ge dem juridisk rådgivning och praktisk hjälp samt framför allt hjälpa dem att bilda ett nätverk av muslimska kvinnor världen över för att skapa en fredlig värld, där olika religioner kan leva i fred och med respekt för varandra. Hon sade att hon ville bygga ett Pakistan där judarna kan gå till synagogan, de kristna till kyrkan och muslimerna till moskén, alla utan att vara rädda. Hennes dröm var att den nya organisationen skulle kunna bidra till att se till att göra denna dröm sann över hela världen, både i västvärlden och i den muslimska världen. Jag tror att det bästa sättet att hedra minnet av denna modiga syster i kampen för demokrati är att även efter det att hon är borta stödja denna organisation som hon skapade som ett tecken på hopp.

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: DOS SANTOS
Vice talman

 
  
MPphoto
 
 

  Jo Leinen (PSE). – (DE) Herr talman! Det påstås att Benazir Bhutto har sagt till sin son att genomförandet av demokrati i Pakistan var deras hämnd på militärstyret. Vi måste se till att Benazir Bhuttos arv inte bara är ett mandat som förs vidare till hennes son, utan till oss alla och till världssamfundet, så att det skapas förutsättningar för demokrati i Pakistan och att vi bidrar till att skapa dessa.

Många talare har redan påpekat att situationen i landet inte är bra. Och det sätt som attacken mot Benazir Bhutto hanterades är verkligen skrämmande. Jag skulle dessutom vilja att vi ser till att det genomförs en internationell utredning om detta mord. Scotland Yard bedriver kanske redan förberedande arbete på området men jag tror att det vore bra om utredningen sker på order av FN.

Herr kommissionsledamot, herr rådsordförande! Ni har sagt att stabilitet i Pakistan ligger i allas intresse. Det må vara sant, men precis som alltid koncentrerar vi oss på den minoritet som terroristerna utgör. När man är i Pakistan hör man att militärstyret skapar instabilitet och president Pervez Musharraf bidrar på ett betydande sätt till att förvärra situationen.

Förra året var han här i parlamentet. Vi framförde vår kritik till honom. Inget har förbättrats och mycket har förvärrats och därför kan jag verkligen inte förstå hur han kan komma hit till parlamentet igen nästa vecka. Civilsamhället i Pakistan ser detta som att vi i väst ger vårt tysta medgivande eftersom vi i slutändan accepterar både militärstyret och president Musharraf själv. Jag anser att vi bör göra detta mycket klart nästa vecka.

 
  
MPphoto
 
 

  Giulietto Chiesa (PSE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Pakistan är nu verkligen en extremt farlig plats, den samlingspunkt där alla terrorismens förgreningar strålar samman. Samtidigt är landet västs huvudallierade i kampen mot terrorismen. Det går inte att komma ifrån detta motsägelsefulla förhållande. Samtidigt går det inte att få ett slut på kriget i Afghanistan utan att lösa detta problem.

Med sin nuvarande politik klarar EU inte av att lösa särskilt mycket, åtminstone inte så länge som EU stöder Förenta staternas politik. Vi kan och måste be president Pervez Musharraf att återupprätta författningen och hålla ordentliga val. Det budskap som det märkliga, tragiska mordet på Benazir Bhutto sänder ut är emellertid att vi står maktlösa. Detta beror på att terrorismen i Pakistan är inbyggd i statsstrukturen. Den har faktiskt sitt ursprung i säkerhetstjänsterna som – låt oss inte glömma det – byggde upp talibanerna och än i dag stöder och hjälper dem.

Men nu bör vi be president Musharraf att göra en ordentlig utrensning. Och vi bör be Förenta staterna, som har mycket nära förbindelser med säkerhetstjänsterna, att klargöra dessa förbindelser för oss. Om Usama bin Ladin fortfarande lever är det tack vara dessa tjänster, om han inte redan har dödats. Dessutom skulle jag vilja påminna er om att Benazir Bhutto talade om detta i en intervju för al-Jazira den 2 november 2007. I intervjun namngav hon även Usama bin Ladins mördare, Omar Sheikh, som president Pervez Musharraf i sin senaste bok hävdar var en f.d. agent för brittiska MI6.

Mot bakgrund av allt detta anser jag att EU gör rätt i att kräva en internationell utredning om mordet på Benazir Bhutto.

 
  
MPphoto
 
 

  Neena Gill (PSE). – (EN) Herr talman! Först och främst skulle jag vilja framföra mina kondoleanser till Benazir Bhuttos familj och vänner. Hennes död är inte bara en förlust för Pakistan utan även en förlust för världen.

Jag är mycket stolt över att ha känt henne personligen. Hon bjöd in mig att följa med när hon återvände till Pakistan och det var ett mycket hjärtskärande ögonblick när jag dagen efter mordet fick hennes nyårshälsning.

Jag minns Benazir som en mycket stark karismatisk kvinna som vid 35 års ålder hävdade sin rätt att som den första kvinnligt valda ledaren regera ett muslimskt land. Jag tror att hon kommer att bli ihågkommen som en vårt århundrades stora personer – en ledare som inspirerade både kvinnor och män långt bortom Sydasien och som framför allt representerade ett hopp om en bättre framtid för Pakistan.

Benazirs död har lett till oroligheter i hennes land, och jag tror att den enda vägen till stabilitet är att de frågor som ställs om mordet på henne besvaras. Många människor, inte bara i Pakistan utan även de personer i min valkrets West Midlands som jag representerar, vill veta vilka de verkliga förövarna är. Jag ber därför rådet att kraftfullt stödja kraven på en internationell FN-utredning om mordet och jag ber rådet och kommissionen att meddela parlamentet vad de har för uppfattning i denna fråga.

Benazir Bhutto kämpade för ett demokratiskt Pakistan och en fredlig övergång till civilt styre. Hennes kamp kostade henne livet. Låt henne inte ha dött förgäves. Vi måste fortsätta hennes kamp och jag välkomnar att kommissionsledamoten skickar en stor valobservatörsstyrka. Om denna valobservationsstyrka ska vara trovärdig måste den emellertid redan nu för de pakistanska myndigheterna ange de riktmärken som valobservatörsstyrkan kommer att använda sig av för att avgöra om det kommande valet är fritt och rättvist. Däribland ingår alla partiers deltagande i översynen av valbestämmelser och valförfaranden och ett opartiskt och fullständigt öppet system för att hålla val och bekräfta valresultat. Men framför allt skulle jag verkligen vilja betona att alla pressrestriktioner måste hävas och att den frihet att samlas för politiska möten och kampanjer som inte har funnits de senaste veckorna måste garanteras.

 
  
MPphoto
 
 

  Nickolay Mladenov (PPE-DE). – (EN) Herr talman! Benazir Bhuttos tragiska död har lämnat ett arv efter sig och det är ett viktigt arv: att tro på det som hon trodde på, och det var det pakistanska folkets kraft att styras demokratiskt.

I en aktuell opinionsundersökning så tidigt som i november förra året bekräftade 70 procent av Pakistans befolkning att de ville att alla restriktioner för politiska möten skulle hävas, att de var emot förbud mot politiska evenemang och att de motsatte sig fängslandet av högsta domstolens chefsdomare.

Detta är Pakistans tysta majoritet som vill leva i fred och demokrati. Och om vi vill ha stabilitet i ett så labilt land kan detta endast ske genom en politisk process som bygger på försoning och demokrati.

Jag välkomnar kommissionens uppmaning att skicka en observatörsstyrka till detta val, men jag har två frågor till kommissionsledamoten. För det första har vi hört rapporter om att röstlängder har förstörts runt omkring i landet och hur kan ett val genomföras under sådana omständigheter?

För det andra har president Pervez Musharraf dessutom förbjudit oberoende vallokalsundersökningar vid detta val. Jag uppmanar kommissionen att försöka förmå de pakistanska myndigheterna att tillåta en oberoende bekräftelse av valresultatet.

 
  
MPphoto
 
 

  Richard Howitt (PSE). – (EN) Herr talman! Målet för lönnmördarna var inte bara Benazir Bhutto utan alla som engagerat arbetar för demokrati. Vi bör stödja den moderata majoriteten i Pakistan som försöker upprätthålla demokratin. Charles Tannock har fel när han säger att alla pakistanier förkastar europeiska värderingar, vilket 800 000 brittiska personer av pakistanskt ursprung skulle kunna tala om för honom.

Jag välkomnar att kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldner har beslutat att utöka EU:s valobservatörsstyrka och uppmärksammar den viktiga roll som vi spelar när det gäller att bygga upp en tilltro till valprocessen. Via henne och dagens debatt uppmanar jag Pakistan att häva alla restriktioner för politiska kampanjer, att frige de politiska fångar som fortfarande sitter fängslade, att i förväg publicera var vallokalerna finns och se till att alla resultat genast offentliggörs.

Vi bör välkomna att undantagstillståndet har hävts, att president Pervez Musharraf har avgått som överbefälhavare och att mitt eget land, Förenade kungariket, har inbjudits att hjälpa till med utredningen av mordet på Benazir Bhutto. Militanta extremister är inte bara ett hot i Pakistan. De är ett hot mot oss alla.

 
  
MPphoto
 
 

  Sajjad Karim (PPE-DE). – (EN) Herr talman! Den 14 november sade jag här i kammaren att det största interna hotet mot Pakistan är terroristhotet. Det avskyvärda mordet på Benazir Bhutto är ett bevis på detta, om detta nu var nödvändigt.

Den dagen slog extremister till, men de får inte vinna i slutändan. Den dagen uppmanade vi president Pervez Musharraf att häva undantagstillståndet, att återinföra konstitutionen, att återupprätta högsta domstolen och gå vidare emot ett fritt och rättvist val.

Han har gjort allt detta, om än inte helt perfekt, och han har dessutom avsagt sig sin roll i armén. Vi måste uppmana Pakistans politiker att enas och investera i denna process. Pakistan står inför turbulenta tider och de behöver vårt stöd.

Bara en sak till. Jag är verkligen orolig över hur det som faktiskt händer här i parlamentet förvrids av vissa delar av de pakistanska medierna, särskilt nyhetskanalen GEO. Parlamentet har alltid argumenterat för fria och rättvisa medier. Vi står fast vid detta och ber dem att inte missbruka de friheter som vi håller så högt.

 
  
MPphoto
 
 

  Véronique De Keyser (PSE).(FR) Herr talman, fru kommissionsledamot! Jag förstår mycket väl den oro som delas av många, inklusive er och Bernard Kouchner, när det gäller att skicka en valobservatörsstyrka till Pakistan.

Det är faktiskt ett av de få sätt vi har kvar för att sätta press på president Musharraf. Men vi bör inse att detta observatörsuppdrag kommer att äga rum under mycket speciella förhållanden.

Vanligtvis undersöker och observerar vi före, under och efter ett val. Med tanke på vad som har hänt tidigare vet vi redan nu att det förekommer mycket fusk. Tillsammans med Latif Khosa har Benazir Bhutto skrivit en 160 sidor lång rapport om möjligt valfusk, särskilt med hjälp av datorer. Denna rapport skulle överlämnas till två amerikanska kongressledamöter samma kväll som hon dog.

Klarar valobservatörerna i dagsläget av att kontrollera datoriserat valfusk? Om inte, skulle vi då kunna besluta att även om ”före” var mer än lovligt tveksamt har ”under” skett på ett kontrollerat sätt, även om det har förekommit fusk. Jag efterlyser en mycket speciell valobservatörsstyrka och begär att vi inte förklarar detta val för demokratiskt om vi inte kan kontrollera att så verkligen är fallet.

 
  
MPphoto
 
 

  Sorin Frunzăverde (PPE-DE). – (RO) Benazir Bhutto upprepar sin familjs tragiska öde, vilket inleddes av hennes far, Zulfikar Ali Bhutto. Syftet med mordet på Benazir Bhutto var att avbryta demokratiseringen av Pakistan och undergräva stabiliteten i landet. Och vi får inte glömma att detta är vår huvudallierade i kampen mot terrorism i Afghanistan. Låt mig påminna er om att 25 EU-medlemsstater för närvarande har civil eller militär personal i Afghanistan. Den pakistanska armén är inblandad i viktiga operationer för att bibehålla en militär balans vid gränsen mot Afghanistan, särskilt i provinserna Zabol och Helmand, där vi huvudsakligen representeras av brittiska, litauiska och rumänska trupper.

Därför är det mycket viktigt att diskutera vem som bär ansvaret för mordet på Benazir Bhutto. Det är mycket viktigt att diskutera demokratiseringsprocessen och fortsättningen på denna. Men det är minst lika viktigt att diskutera frågan om att bibehålla en militär balans vid gränsen mot Afghanistan och vem som skulle kunna fungera som en garant för denna balans Varje misslyckande i Afghanistan som beror på att det råder instabilitet i Pakistan skulle nämligen vara förnedrande för den fria demokratiska värld som vi står för.

 
  
MPphoto
 
 

  Charles Tannock (PPE-DE). – (EN ) Herr talman! Jag har en ordningsfråga. Jag skulle vilja svara Rickard Howitt enligt förfarandet med att fånga talmannens blick, eftersom han hade fel i det han sa. Jag talade om staten Indien och staten Pakistan och de båda ländernas regeringar – inte befolkningarna i dessa båda länder eller personer med ursprung i dessa länder som bor i EU:s medlemsstater. Jag syftade på politikerna, inte på folket. Därför skulle jag vilja att Richard Hewitt drog tillbaka sina kommentarer.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen − Jag kan ge er 30 sekunder för att sammanfatta.

 
  
MPphoto
 
 

  Charles Tannock (PPE-DE). – (EN) Det är mycket vänligt men jag tror att jag redan har sagt allt jag vill säga. Jag angav bara att jag i mitt anförande syftade på att Indien är en sekulariserad demokrati som respekterar mänskliga rättigheter, inte stänger ned media, faktiskt inte förföljer kristna eller Ahmadi-muslimer, och tillåter människor att uttrycka sina åsikter och utöva sin religion. Under de senaste ca 50 åren har Pakistan tyvärr haft tunga perioder av militärdiktaturer och förtryck av religiösa och etniska minoriteter. Det handlar om stat och regering, inte befolkningen i respektive land. På samma sätt hyser jag inga som helst tvivel om att de personer med pakistanskt och indiskt ursprung i London som jag företräder delar EU:s värderingar.

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Jag ska fatta mig kort. Det ställdes några frågor om utredningen, flera uppmaningar om en oberoende eller internationell utredning och några frågor om vad rådet har för ståndpunkt i dessa frågor. Jag skulle vilja understryka att rådet inte har diskuterat denna fråga, så vi kan inte yttra oss om rådets ståndpunkt. Jag kan emellertid meddela att ordförandeskapet är fast övertygat om att utredningen kommer att genomföras i enlighet med internationella normer. Därför är vi glada över att åtminstone en medlemsstat, Storbritannien, redan samarbetar genom att bistå de relevanta pakistanska myndigheterna med lämplig expertis.

När det gäller valet skulle jag vilja påminna er om det uttalande som ordförandeskapet offentliggjorde den 3 januari i år. I detta lades särskild vikt vid behovet av att denna gång göra allt som går för att bibehålla, stärka och fortsätta demokratiseringen, demokratin och den demokratiska processen i Pakistan.

Därför välkomnar jag än en gång Europeiska kommissionens beslut att utöka valobservatörsstyrkan i Pakistan, och jag uppmanar återigen de pakistanska myndigheterna att utnyttja den tid som återstår före valet till att förbättra läget och det sätt som valet hålls på.

 
  
MPphoto
 
 

  Benita Ferrero-Waldner, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Låt mig inleda med några allmänna kommentarer till denna mycket intressanta debatt.

Jag vet att vissa alltid hävdar att stabilitet och demokrati på något sätt är oförenligt i Pakistan. Låt mig säga att jag tror att utan en återgång till demokratiskt styre och konsolideringen av fullständigt ansvariga civila institutioner kommer vi inte att få någon varaktig stabilitet i landet och att extremisterna är de som kommer att gynnas mest av detta. Därför är det mycket viktigt att vi finns där, att vi hjälper detta land mot större framsteg. Trots Benazir Bhuttos tragiska död och många andra offers död fortsätter jag att tro att Pakistan har en chans att göra verkliga framsteg mot stabilitet och en mer inkluderande form av demokrati genom att välja en ny regering med större folklig legitimitet.

För att så ska ske måste valet vara demokratiskt och öppet. Detta är en avgörande tidpunkt för Pakistan när president Musharraf bör visa sitt land och världen att han verkligen vill se till att detta val ska hållas på ett demokratiskt och öppet sätt, i enlighet med internationella standarder.

Vilka är de bästa förhållandena för att hålla val? Utöver politiska förhållanden och säkerhetsförhållanden redogjorde jag redan i mina inledande kommentarer för att följande centrala faktorer måste finnas för att det ska finnas verkliga förutsättningar för att hålla val.

För det första måste valadministrationen arbeta på ett öppet och rådgivande sätt för att främja förtroendet bland väljarna. För det andra måste alla vallokalsresultat och alla nivåer av resultatsammanräkningar anslås offentligt. För det tredje måste rösträkningen och processen för att sammanställa resultatet vara helt öppen för granskning. För det fjärde måste det finnas mediefrihet och för det femte ett oberoende system med olika förfaranden för att klaga och överklaga.

När det gäller offentliggörandet av vallokaler är det allmänt känt att man kommer att använda samma vallokaler som vid det senaste valet. Så då är det är klart.

När det gäller problemet med att vissa röstlängder har förstörts vet vi att det fanns vissa enskilda fall där så skedde. Men som tur var fanns de alla lagrade på cd-skivor hos valkommissionen och de röstlängder som har förstörts kommer att repareras. De kommer därför att finnas tillgängliga.

När det gäller oberoende vallokalsundersökningar är detta inte ett grundläggande villkor för valet. Men det blir allt vanligare i många länder att man även utför en sådan.

Detta är några av de frågor som har behandlats mer i detalj.

Låt mig nu övergå till utredningarna. Som jag nämnde i mina inledande kommentarer pågår en utredning i landet, en utredning som Scotland Yard hjälper till med. Vi bör invänta resultatet av denna utredning och vi bör också lita på att Scotland Yard, med sin erfarenhet, kan hjälpa de pakistanska myndigheterna. Givetvis måste de få fullt tillträde överallt och fullt stöd för att fullgöra sitt arbete.

Efter valet kan det sedan tänkas att det finns utrymme för en internationell grupp av eminenta personer. Men först måste vi invänta resultatet av utredningen. Jag tror att det är för tidigt att fatta ett beslut redan nu. Rådets arbetsgrupp hade bara en kort diskussion och denna var inte slutlig.

Låt mig dessutom bara säga att det är mycket viktigt att hjälpa Pakistan i dess kamp mot terrorism, och att alla övriga krav som nämndes i debatten, exempelvis frigivning av alla fångar, kommer att vara extremt viktiga.

Jag angav dessutom mycket tydligt att för ett land som Pakistan är det viktigt med större fokus på utbildning. Vi har haft det under en tid och det kommer att ta tid – vi har ett långvarigt arbete framför oss. Men om vi vill se demokrati är detta ett område där vi verkligen måste göra skillnad och därför skulle jag vilja behålla mina samarbetsprojekt, särskilt i de mest problematiska områdena, dvs. den nordvästra gränsprovinsen, Baluchistan, Waziristan etc.

Jag upprepar att i er kollega, chefen för valobservatörerna Michel Gahler, anser jag att vi har en person som under dessa verkligt svåra dagar i Pakistan redan har visat hur ansvarsfullt han har hanterat dessa frågor, med 52 långvariga observatörer och en kärntrupp på 11 personer som i detalj undersöker alla frågor från valobservatörsstyrkan. Det kommer att vara en väldigt speciell styrka och ni kommer att få ett bra tillfälle att själva berätta för president Pervez Musharraf vad ni tycker. Därför är det bra att ni tar emot honom i utskottet för utrikesfrågor.

 
  
MPphoto
 
 

  Zuzana Roithová (PPE-DE). – (CS) Herr talman! Kan ni berätta för mig hur en anständig kvinna ska dra blickarna till sig för att tilldelas ordet i enlighet med förfarandet med att försöka fånga talmannens blick, dvs. för att utnyttja förfarandet för enminutsanföranden, när hon sitter längst bort i kammaren? Jag skulle vilja veta om jag har förts upp på talarlistan, eller hur kvinnor ska bete sig här i kammaren.

 
  
MPphoto
 
 

  Geoffrey Van Orden (PPE-DE). – (EN) Herr talman! Jag har en ordningsfråga. Jag var förmodligen den första personen denna eftermiddag som använde mig av förfarandet med att försöka fånga talmannens blick. Jag vet inte varför ni inte ville ge mig ordet. I stället gav ni en av mina kolleger som redan hade yttrat sig i debatten ytterligare ett tillfälle att tala! Ni gav honom mer tid!

Jag motsätter mig inte det som han sa. Bara det förfarande som ni använde er av. Och jag anser att det var fel av er att inte ge mig ordet.

Jag ville säga att vi behöver en stabil och pålitlig regering i Pakistan.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Herr Van Orden! Jag har fått veta att ni redan talat i dag i samband med ”catch the eye”-förfarandet, och med hänsyn till de regler som fastställts för att se till att ledamöternas anföranden täcker ett så brett spektrum som möjligt fattade jag mitt beslut, vilket alltså ledde till att ni inte fick tala den här gången. Jag vill dock påminna er om att ni kommer att få fler tillfällen att tala. Ni har under alla omständigheter satts upp på listan, och det kommer naturligtvis att respekteras. Nu måste vi fortsätta om vi ska hinna med några frågor. Jag är ledsen, men vi kan inte fortsätta den här dialogen. Nästa punkt är därför frågor till rådet.

 
  
MPphoto
 
 

  Geoffrey Van Orden (PPE-DE). – (EN) Herr talman! Vad ni just har sagt är fel. Den förra möjligheten att fånga talmannens blick uppkom därför att ingen annan ville fånga hans blick, så det verkade finnas en möjlighet.

Jag hade särskilt bett att få tala i debatten om Pakistan. Jag lämnade in en skriftlig begäran och jag visade genom hela debatten att jag ville ha ordet. Därför finns det ingen ursäkt för att inte ge mig ordet, och jag hade viktiga kommentarer som jag ville framföra.

Tyvärr är jag mycket besviken på hur ni har genomfört detta sammanträde.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Herr Van Orden! Jag har noterat er protest.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy