Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Debatter
Onsdagen den 16 januari 2008 - Strasbourg EUT-utgåva

11. Frågestund (frågor till rådet)
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen. − Nästa punkt är frågestunden (B6-0001/2008).

Följande frågor har ställts till rådet.

Fråga nr 1 från Marian Harkin (H-0961/07)

Angående: Arbetsgrupp för ungdomsfrågor

Hur avser rådet att genomföra de prioriterade ungdomsfrågor som diskuterades i rådets arbetsgrupp för ungdomsfrågor i december 2007 och framför allt frivilliga insatser på detta område?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Med er hjälp kommer det säkert att bli mycket enklare för oss att lyckas. Som svar på Marian Harkins fråga skulle jag först och främst vilja framhålla rådets senaste initiativ som rör hennes fråga. Det handlar om den resolution om ungdomars volontärarbete som rådet antog den 16 november 2007.

Syftet med detta senaste initiativ är att bekräfta och befästa ändamålsenligheten i de gemensamma mål som rör ungdomars volontärarbete som definierades redan 2004. I initiativet betonas dessutom att volontärarbete spänner över flera sektorer och har en övergripande karaktär samt hur viktigt det är uppmuntra företag att stödja denna typ av ungdomsverksamhet.

I princip innebar resultatet en bekräftelse av de handlingsriktlinjer som medlemsstaterna ska följa för att göra det lättare att förverkliga gemensamma mål för ungdomars volontärarbete. I resolutionen uppmanas medlemsstaterna att senast i september i år välja ut de riktlinjer som de tänker koncentrera sig på, och att definiera nationella strategier och konkreta åtgärder för att genomföra dessa. Ordförandeskapet är följaktligen övertygat om att frågan om ungdomars volontärarbete även i fortsättningen kommer att vara en av rådets och parlamentets prioriterade politiska uppgifter. Vi förväntar oss dessutom att medlemsstaterna ska slutföra de inplanerade verksamheterna enligt denna resolution inom den angivna tidsfristen, dvs. senast i september i år.

 
  
MPphoto
 
 

  Marian Harkin (ALDE). – (EN) Herr talman! Jag tackar det slovenska ordförandeskapet för dess svar. Herr rådsordförande! Även jag önskar er all lycka vid inledningen av ert ordförandeskap. Det gläder mig att ni fortsätter det arbete som påbörjades av det portugisiska ordförandeskapet – ja faktiskt in i det franska ordförandeskapet – med er betoning på volontärverksamhet, och särskilt på ungdomsvolontärer.

Jag har hört vad ni har sagt om att medlemsstaterna ska svara innan september. Men under tiden, under de kommande sex månaderna av ert ordförandeskap, har jag fått uppfattningen att ni tittar på frågor som integration av ungdomar och utbildning för att förbättra unga människors anställbarhet genom volontärverksamhet, och att ni tittar på interkulturellt utbyte. Jag skulle bara specifikt vilja fråga er om ni överhuvudtaget har några planer på att främja volontärarbete över generationsgränserna. Äldre människor har gott om tid – vi lever längre – och själva konceptet med volontärarbete över generationsgränserna erbjuder många positiva möjligheter. Planerar ni några initiativ på detta område?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Fru Harkin! För tillfället kan jag inte erbjuda er mer konkreta eller mer specifika initiativ. Vi har koncentrerat oss på att genomföra den antagna resolutionen. Det vore kanske på sin plats att vid en lämplig tidpunkt påminna medlemsstaterna om den tidsfrist som gäller. Ni har rätt, en rad verksamheter på andra områden kommer hur som helst att innebära en möjlighet till ytterligare ämnen och införlivandet av fler frågor som rör volontärarbete, inklusive mellan generationerna. En av dessa kanaler är utan tvekan en interkulturell dialog.

Hur som helst kommer vi att beakta er kommentar, dvs. vi kommer att överväga den när vi planerar våra åtgärder under de kommande sex månaderna.

 
  
MPphoto
 
 

  Danutė Budreikaitė (ALDE). – (LT) Jag skulle vilja fråga om andra åtgärder för att skydda ungdomar från missbruk. I parlamentet diskuterade vi en strategi från kommissionen för att bekämpa alkoholrelaterade skador. Detta drabbar ungdomar extra hårt. Vilka andra åtgärder utöver volontärarbete skulle kunna bidra till att minska dessa skador och skydda ungdomar från missbruk? Har Slovenien någon erfarenhet av detta?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Omsorgen om ungdomar kommer utan tvekan att vara ett av de viktiga ämnena för det slovenska ordförandeskapet, framför allt inom ramen för Lissabonstrategin, som är en strategi för att öka tillväxten och skapa arbetstillfällen.

Det slovenska ordförandeskapet kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt ungdomsfrågor, framför allt i samband med utbildning och kvalifikationer för att göra det lättare att komma in på arbetsmarknaden. Detta är alla detaljer som jag personligen känner till när det gäller de mer specifika initiativ som det slovenska ordförandeskapet planerar under sin mandatperiod.

Det finns även en rad olika åtgärder på hälsoområdet och för kampen mot alkoholism. Jag är övertygad om att det inom dessa ramar kommer att ges lämplig uppmärksamhet åt behovet av att skydda ungdomar från alkoholmissbruk.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

Fråga nr 2 från Manuel Medina Ortega (H-0963/07)

Angående: Multilateralism och bilaterala avtal

Anser rådet att mångfaldigandet av bilaterala handelsavtal från Förenta staternas, Europeiska unionens och andra internationella aktörers sida är förenligt med de principer om multilateralism som Världshandelsorganisationen står för?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) EU arbetar starkt för multilateralism i många former, inklusive Världshandelsorganisationen (WTO), som enligt oss är ett utmärkt exempel på en multilateral organisation. Flera decennier innan WTO bildades krävde Europa att det skulle inrättas en sådan handelsorganisation. Senare hade EU en viktig roll vid bildandet av WTO inom ramen för Uruguayrundan. EU hade faktiskt en nyckelroll vid denna senaste förhandlingsrunda. EU:s stöd för multilateralism på handelsområdet kan därför inte ifrågasättas.

På liknande sätt hade EU en nyckelroll när utvecklingsagendan antog vid WTO:s fjärde ministerkonferens i Doha 2001. Under de efterföljande förhandlingarna fattade EU ett avsiktligt beslut om att rikta alla resurser och all sin politiska vilja mot att slutföra denna förhandlingsrunda. Innan denna förhandlingsrunda, eller vid tidpunkten för de faktiska förhandlingarna, fördes det inga parallella förhandlingar om bilaterala handelsavtal.

I oktober 2006 lade kommissionen fram ett meddelande för Europaparlamentet och rådet med titeln ”Ett konkurrenskraftigt Europa i världen”. I meddelandet diskuteras de senaste förändringar som globaliseringsprocessen har gett upphov till. Det innehåller även förslag om vilka åtgärder EU, med stöd av den uppdaterade Lissabonstrategin, kan vidta för att reagera på denna process, särskilt på det handelspolitiska området. På grundval av meddelandet antog Europaparlamentet en resolution och rådet fattade ett antal beslut.

Av rådets beslut framgår det tydligt att alla framtida multilaterala förhandlingar kommer att baseras på framtida bilaterala frihandelsavtal och att, vilket kanske är ännu viktigare, dessa kommer att utgöra ett komplement till WTO-plattformen. Enligt villkoren i de förhandlingsdirektiv som rådet antog våren 2007 inleddes förhandlingar om frihandelsavtal med Aseans medlemsstater och med Indien och Korea. Dessa förhandlingar pågår och varje enskilt beslut kommer att fattas i vid lämpligt tillfälle.

 
  
MPphoto
 
 

  Manuel Medina Ortega (PSE).(ES) Herr talman! Jag anser att det slovenska ordförandeskapet besvarade min fråga på ett korrekt och, som alltid, tydligt sätt. Jag är tacksam för den visade uppmärksamheten.

Jag har ytterligare en fråga om det relativa misslyckande som Lissabontoppmötet med de afrikanska länderna utgjorde. Det verkar som om vissa afrikanska länder ställde sig bakom EU:s förslag och andra inte.

Med tanke på de meningsskiljaktigheter som vi såg i Lissabon, tror rådets ordförandeskap att det kommer att bli nödvändigt att fortsätta med differentieringspolitiken? Med andra ord, kommer vi att insistera på multilateralism, eller anser ni snarare att Lissabontoppmötet kommer att tvinga oss att fortsätta ännu längre på vår väg med bilaterala avtal med olika länder, exempelvis på den afrikanska kontinenten?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Vårt engagemang för multilateralism fortsätter. Jag skulle vilja betona två punkter, om det skulle ingås några bilaterala avtal. För det första kompletterar avtalen i fråga den multilaterala plattformen. För det andra är avtalen av övergångskaraktär tills vi lyckas lösa dessa frågor inom en multilateral ram, WTO, som är den ram inom vilken EU föredrar att lösa sådana frågor.

 
  
MPphoto
 
 

  Paul Rübig (PPE-DE). – (DE) Harr talman! Jag har följande fråga: Hur kommer de stigande livsmedels- och energipriserna att påverka WTO-förhandlingarna? Vi vet att det största hindret hittills har varit subventioner och Förenta staternas nya jordbrukslag och att EU givetvis har lidit av de stigande världsmarknadspriserna. Finns det några nya möjligheter för att anpassa kvoter och tullar i motsvarande grad? Planerar det slovenska ordförandeskapet något initiativ för att slutföra WTO-förhandlingarna?

 
  
MPphoto
 
 

  Josu Ortuondo Larrea (ALDE).(ES) Herr talman! Jag håller med ordförandeskapet om att vi bör prioritera eller fästa större vikt vid multilaterala avtal än vid bilaterala avtal, men samtidigt har det nu gått många år sedan Uruguayrundan inleddes, och Doharunden innan dess, och WTO kommer inte fram till några konkreta slutsatser, eller de skjuter åtminstone upp dem för mycket.

Under tiden har exempelvis Förenta staterna ingått frihandelsavtal med olika sydamerikanska länder. Jag har följande fråga: Vad anser rådet om avtalet mellan EU och Mercosur, som vi har väntat så länge på?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) De stigande kostnaderna för energi, särskilt bränsle, och livsmedel är ett globalt problem och därför även ett problem för EU.

Detta kommer säkerligen att påverka relationerna bland parterna i WTO-förhandlingarna. På det sättet skulle det kunna påverka anpassningen, dvs. justeringen av vissa positioner. Ur det slovenska ordförandeskapets perspektiv är det just nu svårt att spekulera om hur denna påverkan kommer att yttra sig. Men det är troligt att det kommer att ske en påverkan och denna kommer troligen att öka.

Det slovenska ordförandeskapet planerar inte några egna initiativ. Men vi kommer att undersöka och stödja lämpliga initiativ från kommissionen, som naturligtvis ansvarar för den operativa ledningen av denna process.

När det gäller de multilaterala förhandlingar som hittills har bedrivits hör det slovenska ordförandeskapet till dem som beklagar att det fortfarande saknas ett multilateralt avtal inom WTO. Vi kommer att fortsätta vår strävan för att få till stånd detta avtal. Därför kommer vi även att debattera handelsavtalet med Mercosurländerna, vilket vi också får möjlighet att diskutera i samband med toppmötet mellan EU och länderna i Latinamerika och Västindien. Vi planerar att hålla ett särskilt möte mellan EU:s trojka och Mercosurländerna. Detta kommer att äga rum i maj i samband med det möte mellan EU och länderna i Latinamerika och Västindien som kommer att hållas i Lima i Peru.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

Fråga nr 3 från Marie Panayotopoulos-Cassiotou (H-0967/07)

Angående: Främjande av en familjevänlig politik

Jag vill fråga rådet vilka åtgärder det ämnar vidta för att främja en familjevänlig politik och på vilket sätt det ämnar stärka den europeiska allians för familjefrågor som Europeiska rådet beslutade om i mars 2007?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) EU bör dra fördel av det viktiga bidrag som det europeiska utbytet av bästa praxis erbjuder, med tanke på att det är medlemsstaterna som är ansvariga för att utforma lämplig och hållbar familjepolitik. Detta utbyte kan stärka den sociala sammanhållningen och på så sätt bland annat bidra till att förverkliga målen i Lissabonstrategin.

Ordförandeskapet anser därför att den europeiska alliansen för familjefrågor är ett mycket användbart forum för att utbyta åsikter och bästa praxis i enlighet med vad som tidigare påpekades. Ordförandeskapet är också övertygat om att den europeiska alliansen för familjefrågor speglar EU:s och dess medlemsstaters skyldighet att i ljuset av de demografiska förändringarna diskutera frågor som rör familjevänlig politik.

Alliansen gör det möjligt för medlemsstaterna att utbyta information och erfarenheter och på så sätt hjälpa varandra i utformandet av ett lämpligt politiskt gensvar. Samtidigt anser ordförandeskapet att det inte behövs några nya strukturer på EU-nivå utan vi kommer att försöka utnyttja befintliga instrument och strukturer.

I maj förra året antog rådet omfattande beslut om hur det praktiska arbetet i den europeiska alliansen för familjefrågor skulle gå till. Rådet förberedde dessa beslut tillsammans med medlemsstaterna och respekterade därigenom den viktiga roll som medlemsstaterna spelar på detta område. Rådet underströk ännu en gång sitt engagemang för den europeiska alliansen för familjefrågor genom de beslut om ett balanserat deltagande av män och kvinnor som antogs den 5 december 2007.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie Panayotopoulos-Cassiotou (PPE-DE). – (EL) Herr talman! Jag skulle vilja tacka det slovenska ordförandeskapet för dess svar samt fråga vilket specifikt utbyte av teknisk erfarenhet som det har sett så här långt och vem som är ansvarig för att hantera tillhandahållandet av tekniskt stöd.

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Dessa ändringar genomförs inte av ordförandeskapet utan genom den europeiska alliansen för familjefrågor. Därför har jag inte tillgång till de detaljer som ni efterfrågar. Jag kan emellertid undersöka frågan och informera er vid ett senare tillfälle.

 
  
MPphoto
 
 

  Brian Crowley (UEN). – (EN) Herr talman! Jag önskar det slovenska ordförandeskapet lycka till vid inledningen av dess ordförandeskap och deras första frågestund. När det gäller min kollegas fråga kommer jag genast att tänka på tre saker i samband med familjvänlig politik.

För det första att barn och barns rättigheter allt för ofta ses som skilt från vad som borde vara familjepolitik.

För det andra hela frågan om hur vi faktiskt uppmuntrar – vi har alla en idé om en balans mellan arbete och familjeliv – större deltagande i familjelivet.

För det tredje, och detta är det viktigaste av allt, de personer som tvingas bort från sina hem på grund av migration eller som är flyktingar och även frågan om familjeåterförening.

Kommer det slovenska ordförandeskapet att lägga fram några förslag om detta?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Jag skulle vilja upprepa att det slovenska ordförandeskapet lägger extra stor vikt vid arbetstillfällen för ungdomar, särskilt unga föräldrar. Detta är en del av svaret på frågan.

Ordförandeskapet kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt att skapa nya möjligheter för att förena arbete och familjeliv: kortare arbetstider, flexibla arbetsformer, fäders utnyttjande av föräldraledighet etc.

Ett annat viktigt område handlar om att stimulera solidariteten mellan generationerna. Detta är ett särskilt aktuellt ämne i de regioner där den äldre generationen redan är i majoritet, vilket är fallet i större delen av Europa. Sådana stimulansåtgärder kan givetvis endast bli effektiva om de stöds av politik som täcker in olika verksamhetsområden som stimulerar samhällslivets positiva aspekter.

Sammanfattningsvis planeras det en hel rad åtgärder inom EU:s olika verksamhetsområden som är betydelsefulla för att stimulera familjevänlig politik. Det är svårt för mig att ange alla dessa verksamheter men de återfinns bland de många verksamhetsområden som det slovenska ordförandeskapet planerar. Jag har precis nämnt några av de områden som det rör sig om.

 
  
MPphoto
 
 

  Marian Harkin (ALDE). – (EN) Tack för ert svar. Det gläder mig verkligen att höra att det slovenska ordförandeskapet är särskilt intresserat av att lägga fram familjevänlig politik. Ni nämnde själv demografiska förändringar. Eftersom vi lever längre kommer vi givetvis att få ett större behov av vårdnadsgivare. De flesta vårdnadsgivare tenderar ofta att ta hand om familjen.

Ni talade om utbyte av bästa praxis. Vi har exempelvis behörighet på sysselsättningsområdet. Planerar det slovenska ordförandeskapet – med tanke på att de flesta vårdnadsgivare på just detta område inte arbetar mot betalning – att lägga fram några initiativ om vårdnadsgivare och, i samband med detta, familjevänlig politik?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Nej, Jag tror inte att vi just nu planerar något konkret förslag för att skydda den kategori av personer som ni tar upp. Er fråga ger emellertid anledning att fundera över om detta borde vara ett av områdena. Vi som ordförandeland är naturligtvis villiga att tänka över frågan.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

Fråga nr 4 från Georgios Papastamkos (H-0969/07)

Angående: Det slovenska ordförandeskapets initiativ i samband med den nya grannskapspolitiken och energifrågor

Det slovenska ordförandeskapets initiativ omfattar bland annat en ny infallsvinkel när det gäller grannskapspolitik och energifrågor. Eftersom dessa två ämnesområden hör nära samman, särskilt vad gäller EU:s strategi för självförsörjning och strävan efter att bli oberoende i energifrågor i förhållande till sina grannländer, undrar jag om rådet kan upplysa oss om på vilket sätt man tänkt lägga upp sitt tillvägagångssätt för det här ämnesområdet och hur initiativen kommer att struktureras? Hur ser rådet på framtiden för energikonstellationerna på Balkan med omkrets?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) I mitt svar på denna fråga kommer jag att koncentrera mig på energiaspekterna, för det är så vi förstod frågan.

I mars 2006 antog Europeiska rådet en energipolitik för Europa. De tre främsta politiska målen för denna politik är följande: För det första att öka leveranssäkerheten, för det andra att garantera EU-ekonomiernas konkurrenskraft och tillgången på energi till rimliga priser och för det tredje att uppmuntra hållbar utveckling för miljön och sträva efter att lösa klimatförändringsproblematiken. I enlighet med dessa tre politiska mål har rådet, inom ramen för en yttre energipolitik, ett nära samarbete med tredjeländer för att genomföra och ytterligare utveckla sitt energiprogram.

Den internationella energipolitiken är också ett av de prioriterade politikområden som angavs i Europeiska rådets beslut i mars 2007. Europeiska rådet framhöll vid detta tillfälle att befintliga instrument skulle utnyttjas så mycket som möjligt för att stärka EU:s bilaterala samarbete med alla leverantörer.

När det gäller västra Balkan är det viktigaste befintliga instrumentet på energisamarbetsområdet fördraget om energigemenskapen. Syftet med detta fördrag är att vidga den energimarknad som redan finns i Europeiska gemenskapen så att den även inkluderar länderna i denna region, dvs. länderna på västra Balkan.

I varje stabiliserings- och associeringsavtal som ingås mellan EU och länderna på västra Balkan finns det dessutom föreskrifter om nära samarbete på energiområdet. Rådet planerar dessutom att till fullo utnyttja den europeiska grannskapspolitikens befintliga instrument.

När vi utarbetar nya initiativ på energiområdet, inom ramen för förbindelserna mellan EU och tredjeländer, strävar vi sammanfattningsvis efter att till fullo utnyttja befintliga mekanismer när det gäller länderna på västra Balkan. Jag har redan nämnt fördraget om energigemenskapen, och vi kommer också att använda oss av den befintliga mekanismen inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

 
  
MPphoto
 
 

  Georgios Papastamkos (PPE-DE). – (EL) Herr rådsordförande! Utöver de många lyckönskningarna om en framgångsrik programplaneringsperiod för det slovenska ordförandeskapet vill jag även framföra mina egna lyckönskningar.

I dag ska vi debattera Sydkaukasien och Svarta havet. Jag skulle vilja fråga ordförandeskapet om det har för avsikt att prioritera institutionaliseringen av ett tvärregionalt samarbete mellan EU och organisationen för ekonomiskt samarbete i Svartahavsområdet. Framför allt vill jag veta om det finns planer på nära samarbete inom energisektorn, som är av avgörande betydelse för Sydeuropa.

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Tack för er följdfråga och för era lyckönskningar.

För det första håller vi helt med om att Svartahavsområdet är en mycket viktig region för EU:s energipolitik, och framför allt när det gäller denna politiks externa dimension. För att besvara er fråga om huruvida det är möjligt att i framtiden institutionalisera förbindelserna med denna region är svaret ”ja, det är möjligt”. Kanske kan det göras på samma sätt som med länderna på västra Balkan, dvs. med fördraget om energigemenskapen, eller kanske på något annat sätt. I vilket fall som helst betraktar det slovenska ordförandeskapet Svartahavsområdet, Svartahavsregionen och Svartahavssynergin som en av de viktiga prioriteringarna inom den europeiska grannskapspolitiken.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Stubb (PPE-DE). – (EN) Herr talman! Jag skulle vilja berömma rådets tjänstgörande ordförande för inledningen av det slovenska ordförandeskapet – och givetvis det slovenska ordförandeskapets slips, som faktiskt är riktigt trendig. Mina gratulationer till detta. Min fråga är mer allmän och rör energi. För det första, vad är den slovenska ståndpunkten när det gäller fler kärnkraftverk i EU? För det andra, vad är den slovenska ståndpunkten om fler kärnkraftverk i grannländerna?

 
  
MPphoto
 
 

  Justas Vincas Paleckis (PSE). – (EN) Herr talman! Jag skulle också vilja gratulera Slovenien denna dag och ställa en fråga om den så kallade Nord Stream-gasledningen. Som ni känner till kommer denna gasledning att sammanbinda Ryssland med Tyskland och några andra EU-stater. Som ni vet finns det bland annat vissa miljöproblem.

Vilken är ordförandeskapets bedömning av detta projekt?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Tack för dessa följdfrågor. När det gäller användningen av kärnenergi är ordförandeskapets helt övertygat om att det helt och hållet är upp till medlemsstaterna att fatta beslut om att införa, fortsätta använda eller eventuellt öka användningen av kärnenergi. Ordförandeskapet kommer att hålla fast vid denna uppfattning.

Herr Stubb! Den andra delen av er fråga handlade om Slovenien. Slovenien är känt för att vara ett av de länder som använder kärnenergi. Det finns en möjlighet – men det har inte fattats något beslut i frågan – att användningen av kärnenergi kan komma att öka, dvs. att Slovenien även i fortsättningen kommer att använda denna energikälla.

När det gäller Nord Stream-projektet är detta inte ett EU-projekt utan ett projekt som drivs av de länder som är direkt berörda. EU, rådet och ordförandeskapet har ingen uppfattning i denna specifika fråga. EU har emellertid en allmän inställning till projekt som vi i EU skulle vilja se förverkligade. Här skulle jag framför allt vilja nämna Nabucco-gasledningen.

Detta är ett EU-projekt och därför har vi en ståndpunkt i frågan. Vi är positiva till projektet. Vår ståndpunkt är att EU, om det önskar utveckla sin energipolitik på EU-nivå, måste fortsätta med sådana projekt och att vi, i egenskap av ordförandeland, kommer att stödja dessa projekt.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Eftersom följande frågor rör samma ämne kommer de att tas upp tillsammans:

Fråga nr 5 från Colm Burke (H-0971/07)

Angående: EU:s fredsbevarande uppdrag i Tchad och Centralafrikanska republiken – brist på helikoptrar och vårdinrättningar

Kan rådet tala om huruvida EU:s medlemsstater har ställt ytterligare utrustning till förfogande för EU:s fredsbevarande uppdrag i Tchad och Centralafrikanska republiken, t.ex. helikoptrar och medicinska förnödenheter för att undvika onödiga förseningar när det gäller att skicka irländska styrkor och andra EU-styrkor till denna region? Enligt general Henri Bentegeat, ordförande för EU:s militära kommitté, behöver man i samband med det nuvarande uppdraget fortfarande transporter till sjukhus, t.ex. helikoptrar, medicinska förnödenheter och logistiska resurser. Har medlemsländerna eller andra erbjudit extra utrustning och styrkor efter den konferens om styrkebidrag som hölls i Bryssel i november?

Kan rådet öka viljan bland medlemsstaterna att på EU-nivå säkerställa humanitärt bistånd till denna region? Vad gör rådet för att hantera den instabilitet som råder i Tchad – den 26 november påstods Tchads armé ha dödat flera hundra rebeller i vapenstrider i östra Tchad? Hur kommer rådet att se till att vapenstilleståndet återigen respekteras och fredsavtalet mellan rebellgrupperna i Tchad och president Idriss Debys regering följs?

Fråga nr 6 från Liam Aylward (H-1016/07)

Angående: EU:s fredsbevarande uppdrag i Tchad

Kan rådet redogöra för exakt när EU:s fredsbevarande styrkor kommer att stationeras ut i Tchad och hur denna styrka kommer att vara sammansatt?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Det har redan hållits fem konferenser i Bryssel om dessa styrkors sammansättning: den 3 november förra året, den 1 december förra året och nu senast för några dagar sedan, den 11 januari i år.

Precis som vid varje operation av denna typ har det än en gång visat sig vara svårt att fatta beslut om styrkornas sammansättning. Det gläder mig emellertid att kunna meddela att den femte, dvs. den senaste, konferensen om styrkornas sammansättning var framgångsrik och att EU nu har all tillgänglig kapacitet till sitt förfogande.

Beslutet om startdatum för uppdraget kommer troligen att fattas vid rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) möte i slutet av denna månad, den 28 januari 2008. Man beräknar att man kommer att nå den inledande operativa kapaciteten i slutet av januari eller början av februari. I den första styrkan kommer det att ingå specialenheter, vissa infanterienheter och en avdelning teknisk, logistisk och medicinsk personal som ska förbereda den stora utstationeringen.

Hela styrkan beräknas vara på plats i maj, innan regnperioden börjar. I denna fas kommer Eufor-styrkan i Tchad att uppgå till 4 000 man. När det gäller den aktuella militära konflikten mellan rebeller och Tchads regeringsstyrkor i västra Tchad beklagar rådet djupt de rebellattacker som ledde fram till de pågående striderna.

I beslutet av den 10 december uttryckte rådet sin djupa oro och uppmanade Tchads regering att samarbeta med Sudan och Libyen för att skapa nödvändiga förutsättningar för att nå en varaktig politisk lösning baserat på det fredsavtal som undertecknades i Sirta. Rådet uppmanade regeringarna i Tchad och Sudan att uppfylla de skyldigheter som de åtog sig enligt Tripoliavtalet, och framför allt att upphöra med sitt stöd till de väpnade grupper som ligger bakom instabiliteten i denna region.

Med tanke på att rebellstyrkorna även utför sina operationer från Darfur påminner rådet den sudanesiska regeringen om dess ansvar för att förhindra väpnade grupper från att korsa gränsen till Tchad. Rådet är medvetet om att det endast är en politisk lösning som kan ge ett varaktigt resultat och betonar därför betydelsen av den politiska överenskommelse om konsolidering av den demokratiska processen i Tchad som undertecknades den 13 augusti förra året.

 
  
MPphoto
 
 

  Colm Burke (PPE-DE). – (EN) Jag vill bara önska slovenerna lycka till under deras ordförandeskap under de kommande sex månaderna och tacka dem för deras svar.

Mot bakgrund av det beslut som rådet fattade i mitten av september om att göra en EU-styrka tillgänglig är jag en smula oroad över att man har låtit tiden skena iväg. Jag undrar bara om vi på grund av det som har skett sedan dess bör lära oss en läxa av detta, att vi innan vi gör ett åtagande måste ha en styrka som är redo att ge sig av.

Den andra delen av min fråga rör humanitärt bistånd. Vi gav humanitärt bistånd till Tchad 2007. Ska vi öka biståndet 2008 nu när vi är direkt inblandade i detta land under de närmaste 12 månaderna?

 
  
MPphoto
 
 

  Liam Aylward (UEN). – (EN) Herr talman! Jag önskar det slovenska ordförandeskapet lycka till under dess period som ordförandeland under de kommande sex månaderna, och önskar också ett säkert och framgångsrikt fredsbevarandeuppdrag för den EU-styrka som kommer att åka till Tchad. Jag är mycket stolt över att kunna säga att denna styrka leds av en landsman till mig, irländaren och generallöjtnanten Patrick Nash, och jag önskar även honom lycka till.

Håller rådet med om att EU:s fredsbevarande styrkor måste fortsätta att fullt ut samarbeta med FN och att utstationering av EU:s fredsbevarande styrkor endast bör äga rum när detta stöds av en FN-resolution?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Först skulle jag vilja besvara Colm Burkes fråga. Detta är helt klart ännu en läxa vi som måste lära oss, att läggas till den rad av läxor som kanske framför allt har lärt oss en sak: det är enklare att anta ett principbeslut än att omsätta det i praktiken. Trots detta lyckades vi med denna process. Det tog ett tag men jag anser att inte bara överenskommelsen, utan även överenskommelsen om själva genomförandet, nåddes i rättan tid.

När det gäller den andra frågan skulle jag vilja säga att detta är en av de principer som självklart måste lösas i enlighet med internationell rätt och FN-stadgan. Naturligtvis är det rätt att fredsbevarande och fredsframtvingande uppdrag handlar om samarbete under FN:s beskydd. Detta betyder emellertid inte att EU inte samtidigt kan fatta oberoende beslut om sina egna uppdrag av en annan karaktär.

 
  
MPphoto
 
 

  Bogusław Sonik (PPE-DE). – (PL) Herr talman! Detta är mer min egen uppfattning än en fråga tror jag. Polen bidrar med 10 procent av de väpnade styrkorna i Tchad, vilket innebär ungefär 400 soldater. Därför skulle jag vilja be det slovenska ordförandeskapet att göra allt det kan för att se till att detta uppdrag får ett lyckligt slut. Det måste vara ett välförberett uppdrag, mycket välutrustat, och vi vet att det var Frankrike som tog initiativ till denna styrka. Därför skulle jag vilja be Slovenien, i dess egenskap av ordförandeland, att vara väldigt tydlig gentemot Frankrike, som leder detta uppdrag. Logistiskt måste detta vara … eller snarare skulle jag än en gång vilja betona att EU inte får kompromettera sig själv.

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Jag vill bara tacka Polen, och givetvis andra länder som bidrar med trupper till detta viktiga uppdrag.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

Fråga nr 7 från Gay Mitchell (H-0973/07)

Angående: Skydd av EU-medborgare i muslimska länder

I november förra året anklagades en brittisk lärare för att ha förolämpat islam då hon undervisade i Sudan. Hon lät nämligen sina 7-åriga elever döpa en nallebjörn till Muhammed. Om hon döms kan det innebära 40 piskrapp, höga böter eller fängelse.

Vad kan EU göra för att bättre skydda sina oskyldiga EU-medborgare i muslimska länder som kan hamna i fruktansvärda situationer likt denna?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Det fall som Gay Mitchell hänvisar till i sin fråga handlar om en kvinnlig brittisk medborgare som befann sig i ett tredjeland och omfattades av jurisdiktionen i detta lands nationella lagstiftning. På grund av sitt medborgarskap åtnjöt denna medborgare konsulärt skydd av det land som hon är medborgare i. Som vi vet släpptes den brittiska medborgaren senare och återvände till Storbritannien.

Av detta följer att fall som detta ska lösas genom bilaterala förbindelser mellan den berörda medlemsstaten och tredjelandet. Naturligtvis kan det förekomma fall där det är lämpligt att utöva extra politiska påtryckningar och där EU-företrädare ombes att agera och lösa sådana bilaterala frågor. I särskilda fall kan detta leda att EU kommer med officiella uttalanden eller initiativ.

Jag skulle vilja upprepa att i princip – vilket gäller i detta särskilda fall – är detta frågor som brukar lösas genom förbindelserna mellan tredjelandet och den EU-medlemsstat som den berörda personen är medborgare i.

 
  
MPphoto
 
 

  Gay Mitchell (PPE-DE). – (EN) Jag tackar rådets tjänstgörande ordförande för hans svar och önskar honom lycka till.

Rådets tjänstgörande ordförande är utan tvekan medveten om att varje medborgare i en av EU:s medlemsstater även är EU-medborgare. Jag skulle förvänta mig att om en EU-medborgare besöker en stat där han eller hon skulle kunna få sina armar eller ben amputerade skulle EU betrakta detta som något fruktansvärt. Inser inte EU även det hemska i att någon behandlas på detta sätt, och eventuellt döms till 40 piskrapp och kanske dessutom ett fängelsestraff?

Kommer rådets tjänstgörande ordförande att vidta åtgärder för att se till att EU-medborgare som besöker dessa regioner är medvetna om vilken typ av annorlunda kultur de träder in i? Kommer ordförandeskapet dessutom att se till att de stater som vi handlar med förväntar sig av oss att vi förväntar oss att de behandlar våra medborgare bättre och att de inte får behandlas på detta sätt?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Herr Mitchell! Tack för er följdfråga. Det handlar om konsulärt skydd för medborgare. Denna typ av skydd faller fortfarande inom medlemsstaternas behörighetsområde och det är upp till medlemsstaterna att varna sina medborgare som reser till tredjeländer för de faror och risker som de måste vara medvetna om.

Å andra sidan innebär solidaritetsprincipen att vi garanteras hjälp från andra medlemsstater som har diplomatiska, dvs. konsulära beskickningar i ett tredjeland och som garanterar konsulärt skydd för medborgare i andra EU-medlemsstater som saknar eget konsulat i det berörda landet. Detta är en av fördelarna med unionen.

Jag har redan sagt att om det krävs är det förvisso mycket troligt, eller snarare sannolikt, att unionen även ingriper för att lösa sådana fall som det som vi diskuterar här. I det aktuella fallet var detta som tur var inte nödvändigt utan de båda länderna löste fallet sinsemellan, vilket vi är glada för.

 
  
MPphoto
 
 

  Reinhard Rack (PPE-DE). – (DE) Herr rådsordförande! Ni har med rätta påpekat att bilaterala kontakter kan bidra till att lösa fall som detta. Rådet har emellertid tillsammans med parlamentets talman och kommissionens ordförande undertecknat EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. I denna hänvisas det till mänsklig värdighet och förbud mot förnedrande och grym bestraffning. Har rådet därför inte också en skyldighet att på EU:s vägnar hävda dessa anspråk i hela världen?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Jag upprepar att det fortfarande är medlemsstaternas skyldighet eftersom de har möjlighet att använda sig av konsulärt skydd. Men det är klart att EU ger en ram inom vilken medlemsstaterna – och här kommer solidaritetsprincipen igen – på grundval av solidaritetsprincipen hjälper varandra på detta område.

Under alla omständigheter skulle rådet – och det gäller säkert övriga institutioner också – inte tveka att göra allt det kan på sin nivå om behovet uppstod. Detta utesluter med andra ord inte att det för närvarande är medlemsstaterna som står för detta skydd och det utesluter inte att en enskild EU-institution kan vidta ytterligare åtgärder.

Av det fall som Gay Mitchell tog upp i sin fråga följer bara att fallet löstes mellan de två länderna. Men detta betyder inte att det inte skulle kunna ha hanterats på en högre nivå, kanske till och med EU-nivå, om det hade funnits behov av detta.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

Fråga nr 8 från Avril Doyle (H-0975/07)

Angående: Biologisk mångfald och klimatförändring

Enligt fjärde bedömningsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPPC) kommer sannolikt resiliensen hos många ekosystem under detta århundrade att överträffas av en aldrig tidigare skådad kombination av klimatförändringar och andra globala utmaningar (t.ex. spridning av infektionssjukdomar). IPPC menar att omkring 60 procent av de ekosystem som utvärderats för närvarande inte används på ett hållbart sätt och att de visar tilltagande tecken på nedbrytning. Detta i sig kommer sannolikt att leda till förlorad biologisk mångfald.

På EU-nivå blir vi genom kommissionens grönbok om anpassningen till klimatförändringar påminda om att utrotningshotet för närmare 20–30 procent av växt- och djurarterna i Europa (enligt hittills gjorda bedömningar) kommer att öka om den globala genomsnittstemperaturen stiger med mer är 1,5–2,5° C.

Vilka konkreta åtgärder kommer det slovenska ordförandeskapet att vidta för att prioritera Göteborgsmålet om att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 och för att motverka en förlorad biologisk mångfald på grund av klimatförändringar och andra globala utmaningar?

 
  
MPphoto
 
 

  Lenarčič Janez, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Jag är säker på att Avril Doyle känner till att EU har för avsikt att åstadkomma ambitiösa resultat vid den nionde konferens mellan undertecknarna av konventionen om biologisk mångfald som kommer att hållas i Bonn i Tyskland i maj 2008, dvs. under det slovenska ordförandeskapet.

Bevarandet av den biologiska mångfalden ligger högt på vår prioriteringslista. Rådet har redan betonat att vi snabbt måste göra kontinuerliga och engagerade insatser på alla nivåer för att nå målet om att stoppa upp förlusten av den biologiska mångfalden till 2010, och på samma gång nå de mål som Avril Doyle tar upp i sin fråga och som EU fastställde vid Europeiska rådets möte i Göteborg.

Dessutom håller medlemsstaterna på att införa konkreta åtgärder för att genomföra handlingsplanen för att minska förlusten av biologisk mångfald till 2010 och därefter. I handlingsplanen anges åtgärder som rör biologisk mångfald och klimatförändring på EU-nivå och på global nivå.

I sina insatser för att nå målet om att till 2010 sänka den takt som den biologiska mångfalden minskar med framhåller rådet behovet av synergieffekter mellan politik och verksamheter som rör klimatförändring och biologisk mångfald, särskilt när det gäller biologisk mångfald i färskvattenmiljöer och havsmiljöer, liksom biologisk mångfald i skogar.

Dessa mål, tillsammans med andra mål för att bevara den biologiska mångfalden har fastställts i förklaringen ”Nedräkning till 2010”. Under det slovenska ordförandeskapet kommer det att anordnas möten i rådets arbetsgrupper. Ett av dessa kommer att samla experter inom skogsbruk, klimatförändring och biologisk mångfald, ett annat experter på internationell havspolitik, fiske och biologisk mångfald.

Dessutom kommer biologisk mångfald i skogar att tas upp på det informella mötet med miljöministrarna i Slovenien i april och läggas fram som en utmaning och möjlighet för att förbereda åtgärder för att mildra klimatförändringens effekter och att anpassa sig till dessa på EU-nivå. Det slovenska ordförandeskapet kommer också att arbeta för att förbättra samarbetet och genomföra lämpliga beslut i olika nationella och regionala miljöavtal.

Kommissionen ändrade sitt meddelande ”Att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 – och därefter” genom att lägga till ett åtagande om att inkludera partnerskap med den privata sektorn för att bevara den biologiska mångfalden. I Lissabon höll man nyligen, i november 2007, en expertkonferens där man debatterade ekonomin och den biologiska mångfalden inom denna ram. Resultatet från denna konferens, bland annat ”Lissabonrapporten om ekonomi och biologisk mångfald”, kommer att debatteras vid den nionde konferens med undertecknarna av konventionen om biologisk mångfald som jag nämnde tidigare och som ska hållas i Tyskland under det slovenska ordförandeskapet. Den kommer också att diskuteras vid Internationella naturvårdsunionens femte världskongress, som kommer att äga rum i Barcelona under det franska ordförandeskapet.

 
  
MPphoto
 
 

  Avril Doyle (PPE-DE). – (EN) Tack herr rådsordförande! Lycka till och hoppas att ni får ett framgångsrikt ordförandeskap.

Det är nedräkningen till 2010 som oroar mig. Det är mycket snack men lite verkstad på detta område, och det är ett av våra självbedrägerier att vi faktiskt kommer att kunna påvisa någon förändring eller inverkan på fältet till 2010. Jag håller med om synergieffekterna mellan olika politikområden, men skyddet av den biologiska mångfalden kan bidra till att begränsa andelen växthusgaser i atmosfären eftersom skogar, torvmarker och andra ekosystem och livsmiljöer som människan har skapat binder kol.

Anser ni att bästa tillgängliga data behövs för att övervaka förändringen? Vi behöver bättre information om hela den effekt som klimatförändringen har på Europas biologiska mångfald. Om vi gör några framsteg till 2010 måste vi förbättra de indikatorer och mätmetoder som vi använder oss av för att ta reda på exakt hur allvarlig situationen är.

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Fru Doyle! Tack för era kommentarer. Jag håller helt och hållet med om att vi måste ha bästa möjliga indikatorer för att fastställa tillståndet för den biologiska mångfalden. Ordförandeskapet kommer att ta hänsyn till er kommentar om att vi måste fundera över om vi behöver förbättra dessa indikatorer och vi kommer att tänka över denna fråga.

År 2010 ligger inte alls långt bort. Vi har mindre än två år på oss. Ni har rätt i att det på ett område som biologisk mångfald är svårt att föreställa sig – särskilt efter en period som inte verkar ha utnyttjats på bästa sätt – att den korta tid som återstår kommer att räcka för att nå de fastställda målen, nämligen att minska den takt med vilken den biologiska mångfalden försvinner.

Men det betyder inte att det är omöjligt. Vi kommer att göra vårt bästa. Slovenien är ett av de länder där den biologiska mångfalden är enormt viktig eftersom vi fortfarande har en stor biologisk mångfald i vårt land. Detta är allmänt känt, om inte annat på grund av våra björnar som vi exporterar till stora delar av Europa.

För att sammanfatta kan ni lita på att det slovenska ordförandeskapet kommer att göra allt det kan för att nå målet, trots att det är så lite tid kvar.

 
  
MPphoto
 
 

  Mairead McGuinness (PPE-DE). – (EN) Skulle jag bara kunna få be rådet att kommentera att kommissionen nu ser över målen för biobränslen, eftersom det som vi trodde var bra för klimatförändringen nu får oavsedda konsekvenser för den globala livsmedelsförsörjningen och till och med den biologiska mångfalden.

Är inte detta en av svårigheterna för oss människor när vi ska ta itu med klimatförändringen: att vi kan göra fel?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Det är ett bevis på att vissa frågor tidigare kanske inte fick den uppmärksamhet som de förtjänade. Det är klart att en helt oreglerad, obegränsad produktion av biobränslen kan få negativa följder för miljön, den biologiska mångfalden, livsmedelspriser etc.

Jag anser att vi måste ägna särskild uppmärksamhet även åt denna aspekt. Med andra ord bör vi uppmuntra produktionen och konsumtionen av biobränslen i syfte att minska snarare än att öka påfrestningarna på miljön. Jag anser att detta bör vara en grundläggande riktlinje i EU:s politik för att uppmuntra användningen av biobränslen.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

Fråga nr 9 från Jim Higgins (H-0977/07)

Angående: Lägga ribban över BNP

Kan rådet redogöra för hur det avser att gripa sig an kommissionens förslag om att lägga ribban högre än BNP som riktmärke för regional sammanhållning. Har rådet beslutat om några slutliga framtida åtgärder för att kunna mäta en regions prestationsnivå på ett mer korrekt sätt?

Frågeställaren ersätts av Mairead McGuinness.

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Jag skulle vilja be Jim Higgins och Mairead McGuinness om ursäkt för mitt svar som måste bli mycket kort, eftersom rådet endast kan diskutera dessa frågor på grundval av ett förslag från kommissionen.

Något sådant förslag har inte lagts fram, och det har inte heller lagts fram något förslag om några andra ändringar av riktmärkena för regional sammanhållning. Innan ett sådant förslag har lagts fram kan rådet inte diskutera det eller ta ställning till några andra riktmärken för social sammanhållning.

 
  
MPphoto
 
 

  Mairead McGuinness (PPE-DE). – (EN) Herr talman! På Jim Higgins vägnar ber jag om ursäkt för att han inte kan närvara i kväll. Han känner sig lite dålig. Jag tackar er för ert korta svar. Jag antar att detta även kommer att kopplas till planer på att omdefiniera de missgynnade områdena i medlemsstaterna. Skulle jag bara kunna få föreslå att ni så fort ni har någon information om någon av indikatorerna vidarebefordrar denna till Jim Higgins.

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Tack, jag ska försöka. Jag upprepar att det främst beror på kommissionen och kanske, kanske – men bara kanske – kommer vi att få möjlighet – men det är inte säkert – att diskutera både riktmärkena och den översyn av sammanhållningspolitiken som det slovenska ordförandeskapet för närvarande planerar. Det beror på kommissionen och inte på rådet. Givetvis skulle vi vilja veta vad kommissionens bidrag till debatten om översynen av sammanhållningspolitiken kommer att bli, vilken är en av de viktiga uppgifterna för vårt ordförandeskap.

 
  
MPphoto
 
 

  Reinhard Rack (PPE-DE). – (DE) Herr talman! Till och med Europaparlamentet respekterar kommissionens initiativrätt, som rådet precis har förklarat. Men vi bör därför alltid låta kommissionen få veta vad vi anser är särskilt betydelsefullt. Kriterier som arbetslöshet eller större migration skulle utan tvekan vara ämnen som skulle kunna ingå i denna diskussion. Eftersom ni talade om de slovenska brunbjörnarna i samband med förra frågan skulle jag, eftersom jag kommer från Steiermark, vilja tacka er för denna export och jag hoppas att den öppna Schengengränsen kommer att leda till ännu mer invandring.

 
  
MPphoto
 
 

  Avril Doyle (PPE-DE). – (EN) För att mer exakt kunna mäta en regions resultat måste man verkligen fråga sig om BNP är ett bra mått. Har ni övervägt, eller kommer ni att överväga (eftersom ni bara har innehaft ordförandeskapet i en vecka) att byta ut BNP mot BNI? Den stora svårigheten just nu är att vi inte mäter samma sak, vilket gör det väldigt svårt att mäta resultat mellan olika regioner – och mellan olika länder, det gäller inte bara mellan regioner – eftersom det för närvarande saknas standardiserade grunder eller indikatorer.

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Jag har svårt att uttala mig för kommissionens räkning och jag har inga ambitioner att göra det eftersom jag inte skulle klara av det. För tillfället verkar det emellertid som om kommissionen inte har hittat något bättre riktmärke än BNP. Om kommissionen hade hittat ett bättre riktmärke skulle den säkerligen ha föreslagit ett sådant. Jag upprepar att översynen av sammanhållningspolitiken även innebär en möjlighet att ta upp denna fråga. Det kommer ännu fler möjligheter när vi diskuterar den fullständiga reformen av EU:s budget. Redan nu vet vi att kommissionens samlade analys för 2008 och 2009 kommer att ligga till grund för denna diskussion.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

Fråga nr 10 från Mairead McGuinness (H-0979/07)

Angående: Undersökningar om vårdhem i Bulgarien

BBC sände nyligen en dokumentär om Bulgariens övergivna barn (”Bulgaria’s Abandoned Children”) där man beskrev de fruktansvärda förhållandena för barn som bor på ett vårdhem i Mogilino, Bulgarien. Producenten av programmet har offentligt sagt att detta hem inte är det värsta fallet i Bulgarien. Intrycket ges att även om ett problem med vårdinrättningar för barn och unga vuxna med funktionshinder uppenbarligen existerar så verkar man inte ha tagit itu med detta.

Skulle rådet, med tanke på att EU antagit stadgan om de grundläggande rättigheterna och att vi just haft Europeiska året för lika möjligheter för alla, kunna uttala sig i denna mycket känsliga fråga?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Rådet har inte antagit någon ståndpunkt om det särskilda fall som Mairead McGuinness tar upp. Trots det gläder det mig att kunna säga att rådet den 5 december 2007 antog en resolution om att fortsätta med Europeiska året för lika möjligheter för alla. Det var 2007, dvs. förra året, vilket enligt detta beslut, dvs. denna resolution, inte kommer att vara ett årligt evenemang utan kommer att fortsätta.

I den aktuella resolutionen uppmanas medlemsstaterna och kommissionen att öka sina insatser för att förhindra diskriminering på grund av funktionshinder eller av andra skäl, att stärka kampen mot denna typ av diskriminering, att inkludera frågan om funktionshinder i all relevant politik och att fortsätta processen med att ingå, underteckna och ratificera FN:s konvention om funktionshindrades rättigheter. I och med denna resolution uppmanar rådet dessutom medlemsstaterna och kommissionen att arbeta tillsammans med de gemensamma utmaningarna och försöka hitta en lösning inom ramen för genomförandet av denna konvention, dvs. FN-konventionen.

Låt mig understryka att rådet och Europaparlamentet nyligen mottog en kommissionsrapport om statusen för personer med funktionshinder i EU. Rapporten innehöll även den europeiska handlingsplanen för 2008 och 2009. Det slovenska ordförandeskapet anser att detta dokument bör ge värdefull vägledning för ytterligare insatser för att stärka funktionshindrades rättigheter, särskilt barn med funktionshinder. Rådet håller fortfarande på att analysera detta kommissionsförslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Mairead McGuinness (PPE-DE). – (EN) Herr rådsordförande! Tack för er diplomati. Jag hoppas att ni förstår om jag inte är diplomatisk för jag tror inte att ni inser omfattningen av den ilska och upprördhet som väcktes, särskilt i Storbritannien och Irland, när denna dokumentär visades.

Jag tror – och jag beklagar att jag måste säga detta – att om detta var en djurskyddsfråga skulle rådet ha en ståndpunkt om den. Vi talar om barn som inte kan göra sin röst hörd. Att vi är sena att agera i fall som detta skadar verkligen bilden av EU i medlemsstaternas och EU-medborgarnas ögon.

Jag tycker att det skulle vara underbart, och vi skulle få fantastiska reaktioner från våra medborgare, om vi agerade snabbare, för detta är en oförlåtlig historia. Bilderna talar för sig själva.

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Jag kan inte och vill inte gå in på några detaljer i denna fråga, som ni – förmodligen med rätta – har starka åsikter i. Jag skulle emellertid vilja betona att enligt rådet är det viktigt att respektera och ta hänsyn till befogenhetsfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna. I detta sammanhang kan jag bara uttala mig i egenskap av företrädare för rådet – och jag är inte diplomatisk här utan talar bara inom gränserna för mina befogenheter och rådets behörighet, och givetvis med respekt för rörelserna inom dessa ramar.

 
  
MPphoto
 
 

  Jim Allister (NI). – (EN) Herr rådsordförande! Jag måste också uttrycka besvikelse över hur bristfälligt ert svar var.

När vi diskuterade Bulgariens anslutning var behandlingen av människor på institutioner en levande fråga. Men misstaget som gjordes var att när vi i december 2006 skulle fastställa riktmärken – och tittade tillbaka på hur Bulgarien hade uppfyllt sina åtaganden – hade denna punkt mystiskt nog strukits från riktmärkena.

Varför? Och går det nu att återinföra denna punkt? Om inte, vilka andra åtgärder kan ni realistiskt vidta så att rådet och kommissionen kan få se de flagranta brott som sker inom denna sektor?

 
  
MPphoto
 
 

  Elizabeth Lynne (ALDE). – (EN) Talaren har helt rätt. Jag tycker inte heller att rådets svar var tillräckligt. Före anslutningen uppmanade vi de länder som ville bli EU-medlemmar att följa EU:s regelverk: Jag vet att Bulgarien har undertecknat FN:s konvention om funktionshindrades rättigheter, men det har inte ratificerat den. Kan ni sätta press på de länder som inte har ratificerat denna konvention att göra detta? Jag vet att de bulgariska myndigheterna försöker ta itu med frågan, men vi måste hålla uppe trycket.

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Jag måste verkligen upprepa att det inte hör till rådets behörighet, eller ens till vanligheterna, att rådet antar en ståndpunkt om ett enskilt tv-program eller kommentarer i detta. Även om detta givetvis inte gör det problem som ni tar upp mindre allvarligt.

Personligen anser jag att lösningen ligger i just det som ni sa i er fråga, dvs. ratificeringen av FN:s konvention om funktionshindrades rättigheter. Det var just därför jag i mitt ursprungliga svar nämnde den resolution som rådet antog i december 2007, i vilken medlemsstaterna uppmanas att ratificera konventionen i fråga.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen.

Fråga nr 11 från Bernd Posselt (H-0982/07)

Angående: Datum för förhandlingsstart med Makedonien

Ser rådet några chanser att redan i år, alltså under det slovenska eller det franska ordförandeskapet, fastställa ett datum för när anslutningsförhandlingar med Makedonien kan inledas?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Jag vet fortfarande inte. Ibland skjuts det upp och ibland inte. Jag ber om ursäkt för detta.

Naturligtvis bortser rådet inte från, och kan inte bortse från, den möjlighet som Bernd Posselt anger i sin fråga.

Som alla känner till beslutade Europeiska rådet vid sitt möte i december 2005 att tilldela f.d. jugoslaviska republiken Makedonien kandidatstatus. I enlighet med rådets beslut av den 12 december 2005, dvs. ett par dagar före Europeiska rådets möte, var detta land skyldigt att till fullo ha genomfört stabiliserings- och associeringsavtalet. Kommissionen har på grundval av detta utarbetat framstegsrapporter, och i rapporterna för 2006 och 2007 saknas rekommendationer om att inleda anslutningsförhandlingar. Skälet till detta är att lämpliga åtgärder fortfarande inte har genomförts.

Under 2008 förväntar sig ordförandeskapet att ledarna för alla politiska fraktioner i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien ska samarbeta för att öka insatserna för att nå resultat på de olika områden där det krävs framsteg. Med tanke på vad som har hänt i landet, framför allt de framsteg som har gjorts den senaste månaden, anser jag att det skulle vara möjligt att redan i år komma ett steg närmare ett beslut om att inleda anslutningsförhandlingar.

Det slovenska ordförandeskapet vill väldigt gärna inleda förhandlingar, vi vill väldigt gärna se framsteg. Men detta beror på Makedonien och hur framgångsrikt det är med att genomföra åtgärderna och vilka framsteg som görs i reformarbetet.

 
  
MPphoto
 
 

  Bernd Posselt (PPE-DE). – (DE) Tack så mycket för detta utomordentliga svar. Låt mig som ett undantag göra en personlig kommentar. När Slovenien blev självständigt 1991 deltog jag i självständighetsfirandet i Ljubljana – som den ende EU-medborgaren tror jag. Under kriget i Ljubljana, som tacksamt nog var kort, och senare som Europaparlamentets föredragande stödde jag dessutom associeringsavtalet.

Allt jag vill säga är att i dag är det en historisk dag för mig. Jag är väldigt glad. Förlåt mig för denna inledande personliga kommentar.

Nu över till en ännu kortare fråga: Anser ni att namnfrågan mellan Makedonien och Grekland är en bilateral fråga, och kan en bilateral fråga ha någon inverkan på anslutningsförhandlingarna?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Jag tackar Bernd Posselt för att han har stött oss ända sedan vår självständighet. Precis som Europeiska rådets ordförande påpekade i morse har Slovenien verkligen kommit långt.

För att övergå till er fråga är namnet i huvudsak en bilateral fråga. Men vi vet alla att för att lösa denna i grunden bilaterala fråga finns det en FN-mekanism med en särskild representant, Metju Nimec, som har åtagit sig att medla mellan de två sidorna för att nå en lösning.

Slovenien, dvs. det slovenska ordförandeskapet, ställer sig bakom dessa ansträngningar och förväntar sig att båda sidor ska samarbeta på ett konstruktivt sätt i denna process tills man finner en ordentlig lösning. Under tiden anser vi att denna fråga inte bör påverka, än mindre hindra, f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens integration i internationella organisationer.

 
  
MPphoto
 
 

  Avril Doyle (PPE-DE). – (EN) Jag har en fråga till det slovenska ordförandeskapet. Jag vet att det stöder uppfattningen att vi måste prioritera varaktig fred och stabilitet i Sydosteuropa och på Balkan, och ekonomisk utveckling går hand i hand med detta. När det gäller Makedoniens möjligheter att inleda anslutningsförhandlingar – om vi bortser från namnfrågan (hur viktig den än är) – hur anser ordförandeskapet att Makedonien står sig jämfört med andra länder i den omedelbara omgivningen när det gäller att nå fram still startlinjen för att få inleda anslutningsförhandlingar? Vi vill att ni alla ska bli medlemmar, men vissa kommer att vara mer förberedda än andra. Hur stora chans anser ni det är att Makedoniens anslutning kommer att prioriteras?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Fru Doyle! Tack så mycket för er följdfråga. Det slovenska ordförandeskapet klassificerar länderna på västra Balkan utifrån den nivå som de har uppnått. I detta hänseende är f.d. jugoslaviska republiken Makedonien det mest avancerade landet i regionen eftersom det är det enda land som har tilldelats kandidatstatus. Kroatien undantas på grund av att det ändå borde vara i en annan kategori – nämligen i utvidgningskategorin – eftersom man redan förhandlar om medlemskap.

Jag upprepar att vi under vårt ordförandeskap önskar att alla länder, inklusive det aktuella landet, ska göra framsteg på sin väg mot EU-medlemskap. Detta kommer inte att ske snart, dvs. om ett år eller två, utan det krävs mer tid och mer ansträngningar. Det slovenska ordförandeskapet ser detta som en av sina främsta prioriteringar.

Det är emellertid viktigt att dessa länder behåller ett europeiskt perspektiv och gör framsteg mot detta mål. Jag upprepar att det skulle glädja ordförandeskapet om framstegen fortsatte under vårt ordförandeskap. Jag upprepar dessutom att dessa framsteg till stor del är beroende av länderna i regionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Nikolaos Vakalis (PPE-DE). – (EL) Herr talman! Jag skulle vilja gratulera rådets tjänstgörande ordförande till hans mycket detaljerade svar. Som grekisk Europaparlamentsledamot skulle jag vilja säga att vi har ett särskilt intresse av att samliga stater på västra Balkan blir EU-medlemmar så snabbt som möjligt. Problemet måste emellertid lösas. Jag tycker dessutom att Grekland tydligt har visat sina goda avsikter och fortsätter att göra detta varje dag i diskussionerna om ett kompromissnamn. Därför anser jag att man bör ta hänsyn till det stora mått av god vilja som en medlemsstat visar i denna fråga.

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Tack för er kommentar. I morse nämnde rådets ordförande den betydelsefulla insatsen under det grekiska ordförandeskapet 2003, när Thessalonikiagendan för västra Balkan antogs. Det slovenska ordförandeskapet använder fortfarande Thessalonikiagendan som bas för sina ansträngningar att integrera västra Balkan. Därför räknar vi särskilt med Greklands stöd i våra insatser för länderna på västra Balkan.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Fråga nr 12 har dragits tillbaka.

Fråga nr 13 från Nikolaos Vakalis (H-0990/07)

Angående: Momssänkning för energisnål teknik och produktion

Håller rådet med om att gemenskapens momslagstiftning behöver anpassas så att det blir möjligt att införa lägre momssatser även för teknik och tillämpningar som bygger på förnybara energikällor och energieffektivitet, förutom det som redan i dag föreskrivs om el- och naturgasförbrukning? Finns det någon tidsplan för att fatta några sådana beslut? Vilka initiativ kan vi förvänta oss av rådet i denna fråga, och när kommer de att tas?

 
  
MPphoto
 
 

  Janez Lenarčič, rådets tjänstgörande ordförande. − (SL) Vid sitt möte den 4 december 2007 antog rådet ett beslut om att anordna en diskussion om de ekonomiska effekterna av sänkta skattesatser och huruvida sänkta momsskattesatser är ett passande redskap för att nå de sektorspolitiska målen. Man enades om att denna fråga skulle debatteras igen någon gång under 2008, inte nödvändigtvis under första hälften av året.

För närvarande arbetar det slovenska ordförandeskapet hårt för att hitta den effektivaste strategin för att fortsätta diskussionen om momsskattesatser, vilka inte är enhetliga. Tack vare kommissionens rapport vet vi att denna diskussion inleddes under det portugisiska ordförandeskapet. Under denna reflektionsperiod, som jag hoppas ska bli så kort som möjligt, kan vi inte ge Nikolas Vakalis ett närmare svar. Men jag skulle vilja understryka att detta är en viktig fråga som ordförandeskapet kommer att hantera med den uppmärksamhet som den förtjänar.

 
  
MPphoto
 
 

  Nikolaos Vakalis (PPE-DE). – (EL) Herr talman! Jag tycker att jag fick ett tillfredsställande svar och jag skulle bara vilja ta tillfället i akt och gratulera det slovenska ordförandeskapet till en lyckosam start. Jag önskar det all lycka med resten av ordförandeskapet.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Den tid som avsatts för frågestunden är nu slut. De frågor som på grund av tidsbrist inte hade besvarats skulle erhålla skriftliga svar (se bilagan).

Frågestunden är härmed avslutad.

(Sammanträdet avbröts kl. 19.30 och återupptogs kl. 21.00.)

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: COCILOVO
Vice talman

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy