Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 11 mars 2008 - Strasbourg

23. Statistik om växtskyddsmedel (debatt)

  Talmannen. Nästa punkt är ett betänkande av Bart Staes, för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om statistik om växtskyddsmedel (KOM(2006)0778 – C6-0457/2006 – 2006/0258(COD)) (A6-0004/2008).

  Joaquín Almunia, ledamot av kommissionen. − (ES) Fru talman! Jag vill förstås tacka Bart Staes för hans förträffliga arbete som föredragande, och tacka utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling för deras bidrag till debatten om detta förslag till förordning.

Förslaget är del av den temainriktade strategin för hållbar användning av bekämpningsmedel. Syftet med denna temainriktade strategi är att minska bekämpningsmedlens påverkan på människors hälsa och på miljön. Det förslag till förordning som vi ska behandla idag bidrar till detta genom att man säkerställer att tillförlitliga och jämförbara uppgifter uppsamlas i samtliga medlemsstater för att möjliggöra beräkning av harmoniserade riskindikatorer. Kommissionens förslag är resultatet av många års arbete med OECD och med forskningsorgan beträffande utveckling av dessa riskindikatorer.

Vår första avsikt i kommissionen var att täcka in alla typer av bekämpningsmedel, inklusive biocider. Under lagstiftningens förberedande fas klargjordes emellertid att biocidsektorn inte är särskilt harmoniserad och att varken kommissionen eller medlemsstaterna har tillräcklig erfarenhet eller kunskap för att föreslå specifika åtgärder beträffande biocider, och att beslutet därför inte kunde omfatta denna produktkategori i det ursprungsförslag som framlagts för er att ta ställning till.

Jag vet att Bart Staes i sitt betänkande förespråkar inkludering av biocider, men det finns orsaker till varför vi beslöt att de inte skulle inkluderas. Jag vill emellertid försäkra föredraganden och alla närvarande om att kommissionen kommer att ta vara på tillfället vid den granskning av biociddirektivet som planeras till slutet av året för att lägga fram ett förslag som täcker denna sektor i alla detaljer, inklusive uppsamling av uppgifter.

Bart Staes förespråkar i sitt betänkande att förordningens omfång ska utvidgas till att omfatta icke-agrikulturell användning av växtskyddsprodukter och således ska innefatta produktions- och försäljningsstatistik. I vårt förslag beslöt vi att lämna dessa uppgifter utanför förordningens tillämpningsområde för att undvika överlappning med andra statistikförordningar om tillverkning och försäljning som skulle öka den administrativa kostnaden för att producera denna statistik. Men vi är öppna för att analys av hur vi bäst kan använda existerande tillverknings- och försäljningsstatistik till gagn för de mål vi vill uppnå med den temainriktade strategin.

Jag vill avsluta med att påminna er om den höga finansiella kostnaden för att genomföra denna förordning. Kostnaden ligger mellan 10 och 25 miljoner euro per år, i ett första överslag för EU-25. Vi rekommenderar därför att medlemsstaterna ges viss flexibilitet i sin tillämpning av denna förordning.

Förutsatt att samarbetet mellan parlamentet, rådet och kommissionen går smidigt hoppas jag att vi så snart som möjligt ska nå en överenskommelse eftersom processen med att samla dessa uppgifter är lång och komplicerad och kommer att ta cirka fem år. Det vore bra om förordningen kunde träda i kraft så snart som möjligt, och givetvis så snart som ramdirektivet för den temainriktade strategin har antagits.

Slutligen vill jag än en gång tacka Bart Staes för hans förträffliga arbete med ett förslag som är mycket komplicerat och samtidigt oerhört viktigt för miljön och för människors hälsa.

  Bart Staes, föredragande. − (NL) Jag tycker att kommissionsledamoten sammanfattade sina farhågor om ett antal punkter på ett mycket bra sätt. Kommissionens förslag till förordning om statistik och bekämpningsmedel har faktiskt en direkt koppling till den temainriktade strategin för hållbar användning av bekämpningsmedel.

Som kommissionsledamoten också klargjorde är målet en EU-omfattande harmonisering av nationell statistik om användning och försäljning av bekämpningsmedel, som måste göras på den lämpligaste nivån rent funktionsmässigt. Målet är därför – och det är ett viktigt mål – att använda dessa uppgifter för att på medellång sikt minska riskerna och inverkan på miljön och folkhälsan vid användning av bekämpningsmedel.

När jag utarbetade mitt betänkande hade jag fyra mål:

1. Att ta fram jämförande uppgifter i tillräcklig mängd.

2. Att undvika ineffektivitet i form av upprepning vid insamlingen av uppgifter.

3. Att utvidga räckvidden till att omfatta områden utanför jordbruket.

4. Att fullt ut använda uppgifter som erhållits genom en moralisk förpliktelse att rapportera.

Jag anser att jag har uppnått dessa fyra mål med tanke på omröstningen i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, men jag vet att det fortfarande finns svårigheter. Särskilt skuggföredraganden Hartmut Nassauer argumenterade för PPE-DE-gruppen att uppgiftsinsamling bör regleras på ett lämpligt och effektivt sätt när det gäller villkoren inte bara för en konfidentiell hantering av dessa uppgifter, utan även för allmänhetens tillgång och öppenhet. Jag menar att Hartmut Nassauer och jag har haft mycket konstruktiva diskussioner och att hans farhågor har besannats, däribland vid omröstningen i utskottet som nästan var enhällig.

Vi lyckades också formulera en bra text angående utvidgningen av räckvidden till att omfatta även området utanför jordbruket. Vi har nu möjliggjort uppgiftsinsamling som inte bara omfattar jord- och växtbruk, utan även yrkesmässig användning utanför jordbruket, t.ex. underhållsarbete på vägar, järnvägar och kommunala grönområden.

Tack vare den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet har hela begreppet bekämpningsmedel, som även kommissionsledamoten diskuterade, slutligen smugit sig in i betänkandet. Detta har stött på motstånd, särskilt från PPE-DE-gruppen, så jag har, tillsammans med PSE-gruppen och på min grupps vägnar, försökt att lösa detta problem genom att utarbeta två ändringsförslag som grundas på en tidigare text med anknytning till ett betänkande av Christa Klass, som antogs vid första behandlingen. Jag vet att PPE-DE-gruppen och Hartmut Nassauer fortfarande har problem med detta, men jag hoppas att det inte blir ett oöverstigligt problem vid den slutliga omröstningen. Vi försöker trots allt ta hänsyn till majoritetens uppfattning i Europaparlamentet i denna fråga.

En annan hake för PPE-DE-gruppen är miljöutskottets beslut att utvidga förordningens räckvidd från försäljning och användning av bekämpningsmedel till att omfatta tillverkning, import, export och distribution av bekämpningsmedel. PPE-DE-gruppen fruktar att detta kommer att bli en extra börda för företagen. För att vara uppriktig, herr Nassauer, är jag inte säker på det eftersom dessa uppgifter finns tillgängliga i vilket fall som helst, och det finns faktiskt inget behov av några ytterligare beräkningar i detta avseende.

I motsats till Hartmut Nassauers försäkringar är jag övertygad om att inbegripandet av dessa uppgifter kommer att säkra en bättre översikt över oönskade och t.o.m. olagliga flöden. Jag tror att denna kunskap kommer att vara användbar när det gäller att genomföra ett av målen i förordningen, som kommissionsledamoten också tydligt sade, dvs. att minska riskerna och effekterna på miljön och folkhälsan i samband med bekämpningsmedel. Jag anser också att dessa två specifika argument kommer att se till att man kan bemöta alla WTO-ärenden från tredjeländer.

Jag vill tacka mina kolleger för deras mycket konstruktiva samarbete. Jag hoppas att vi lyckas få en stor majoritet till stöd för mitt betänkande så att jag kan föra produktiva förhandlingar med rådet under den andra behandlingen. Jag vill också tacka kommissionen för dess utmärkta samarbete samt Eurostats tjänstemän som alltid fanns tillgängliga och var till verklig hjälp vid utarbetandet av detta betänkande. Tack så mycket, mina damer och herrar.

  Hartmut Nassauer, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Fru talman, mina damer och herrar! Det råder samförstånd om att vi vill minska de skadliga effekterna för folkhälsan och miljön som härrör från användning av bekämpningsmedel. För att kunna beräkna dessa effekter måste man utveckla indikatorer. För att kunna utveckla dem behöver vi uppgifter. För att bekräfta dessa uppgifter behöver vi detta direktiv. Jag betonar detta för att klargöra att det inte handlar om att ge tillstånd till bekämpningsmedel, eller användningen av dem, utan bara om att bekräfta uppgifter som är lämpliga för att utveckla bra indikatorer. Det råder samförstånd om detta.

Vi har också arbetat hårt för att nå gemensamma ståndpunkter, som Bert Staes helt riktigt har visat, och detta har också varit fantastiskt framgångsrikt. Vi har kommit överens om att tillämpningsområdet måste utvidgas till att omfatta områden utanför jordbruket. Vi har också kommit fram till en konsekvent ståndpunkt för att skydda företags- och handelshemligheter.

Det finns två saker som återstår att lösa mellan oss: den första handlar om inbegripandet av biocider. Jag stöder fullständigt kommissionsledamotens åsikt. Det finns inga grundläggande invändningar mot detta, men vi har för närvarande inte den nödvändiga kunskapen för att kunna ta detta steg på ett meningsfullt sätt. Jag har i princip inga invändningar mot det, som jag har sagt. Detta kan ske vid en lämplig tidpunkt.

Den andra punkten är viktigare. Vi motsätter oss kategoriskt det faktum att inte bara användningen utan även tillverkningen av bekämpningsmedel omfattas i tillämpningsområdet, eftersom tillverkningsprocessen i sig inte ger någon information om användningen. Produkter exporteras till tredjeländer; produkter lagras innan de används. Tillverkningen avslöjar alltså inget som skulle vara till nytta i samband med utfärdandet av detta direktiv, och vi skulle med glädje bortse från den.

I vilket fall som helst, herr Staes, vill jag säga att om kommissionen tar hänsyn till våra kompromissändringsförslag kommer vi att stödja ert betänkande vid slutomröstningen.

  Gyula Hegyi, för PSE-gruppen. – (EN) Fru talman! Jag funderade på om jag skulle tala ungerska eller engelska i samband med detta ämne och insåg att jag under arbetsprocessen främst använde engelska uttryck i sammanhanget.

PSE-gruppen hade en intensiv diskussion om betänkandet och kom överens om en kompromiss. Vissa av oss, däribland jag själv, hade mer genomgripande ändringsförslag, men gruppens gemensamma ståndpunkt är godtagbar för oss. Jag välkomnar betänkandet och gratulerar föredraganden.

Bekämpningsmedel är å ena sidan ett viktigt och nödvändigt stöd för det moderna europeiska jordbruket, men å andra sidan bär den icke-tillräckliga användningen av bekämpningsmedel och skadliga ämnen ansvaret för hälsoproblem, dödsolyckor och miljöförstöring. Beslutsfattare, myndigheter på olika nivåer, jordbrukare, icke-statliga organisationer och medborgare behöver korrekt information om användningen av bekämpningsmedel för att kunna minska och förhindra de negativa konsekvenserna i samband med användningen av bekämpningsmedel. Detta förslag till statistik om bekämpningsmedel är därför ett positivt steg framåt mot ett miljövänligt jordbruk. Med stöd av europeisk statistik kan vi övervaka och utvärdera de positiva förändringarna genom den nya lagstiftningen om bekämpningsmedel, dvs. direktivet om användning av bekämpningsmedel, den temainriktade strategin för hållbar användning av bekämpningsmedel och förordningen om godkännande av bekämpningsmedel.

Från första början föreslog och stödde jag ett inbegripande av biocidprodukter i detta direktiv, med PSE-gruppens godkännande. Som i de flesta fall används den aktiva ingrediensen i biocider också som en produkt vid växtodling. Biocider har därför nästan samma hälso- och miljöeffekter. Det spelar ingen roll efter det att ämnet har kommit ut i miljön om det framställdes som biocid eller som en växtskyddsprodukt. Det är rimligt att vi först och främst samlar in statistik endast om biocidprodukterna.

Konfidentialiteten i företag är alltid en känslig fråga, och jag är därför glad att vi alla godtar att man i detta direktiv tar hänsyn till skyldigheterna enligt Århuskonventionen om tillgång till miljöinformation. Det är därför jag stöder ändringsförslaget som innebär att producenterna tvingas tillhandahålla allmänheten korrekt information. Jag hoppas att vi efter kompromissen mellan de politiska partierna i kammaren kommer att få en bra förlikning med rådet vid första behandlingen, och inom några år kanske jag i denna kammare kan ta upp de användbara uppgifterna från den senaste statistiken om bekämpningsmedel.

  Marios Matsakis, för ALDE-gruppen. – (EN) Fru talman! Många gratulationer till föredraganden Bart Staes till ett utmärkt betänkande och för hans ansträngningar för att nå en kompromiss och samförstånd mellan de olika politiska grupperna. En EU-omfattande harmonisering av nationell statistik om försäljning och användning av växtskyddsmedel och en korrekt användning av sådan statistik skulle utan tvekan verkligen förbättra korrektheten hos konsekvensbedömningarna om användningen av sådana produkter i miljön och på folkhälsan och sålunda se till att man kan vidta korrigerande åtgärder.

För att denna harmonisering ska bli verkningsfull, och alltså till så stor nytta som möjligt, har föredraganden helt riktigt lagt fram en rad ändringsförslag, med ett kompromissavtal där de flesta grupper deltar, som täcker fyra huvudområden. För det första: framtagandet av statistiska uppgifter som är jämförbara och kompatibla i medlemsstaterna. För det andra: att undvika dubbel insamling av uppgifter för att minska kostnaderna och bördan för yrkesmässiga användare. För det tredje: nödvändigheten att ta med användning utanför jordbruksområdet inom ramen för förordningen, och för det fjärde: behovet att använda de insamlade uppgifterna i så hög grad som möjligt.

Vi anser att det absoluta flertalet av dessa ändringsförslag, som har godkänts nästan enhälligt av utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, är användbara och nödvändiga, och vi kommer att stödja betänkandet. Vi kommer bara att rösta mot tre ändringsförslag, nämligen ändringsförslagen 24, 27 och 29. Vi kommer dessutom att fullt ut stödja de fem kompletterande ändringsförslag som lagts fram av gruppen De gröna och andra.

Jag vill slutligen återigen säga att framgångarna när det gäller att nå målen med denna rättsakt i mycket hög grad kommer att bero på om den tillämpas på ett korrekt sätt, och det är då nödvändigt att myndigheterna i medlemsstaterna deltar fullt ut på ett konstruktivt och engagerat sätt.

  Hiltrud Breyer, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Fru talman! Jag vill uppriktigt gratulera föredraganden. Vi erbjuder också för närvarande råd i samband med EU:s paket om bekämpningsmedel om hur vi kan skydda människor, djur och miljön från skador som orsakas av farliga bekämpningsmedel – och detta är vårt mål. Att ha tillgång till tillräckliga uppgifter är ett grundläggande krav för att kunna nå detta mål.

Jag hoppas att denna omröstning sänder ut en stark signal till skyddet av miljön och folkhälsan. Konfidentiell operationell information berörs inte vid insamlingen och offentliggörandet av uppgifterna, men konsumenternas rätt till information och öppenhet är garanterad. Jag vill se att så mycket uppgifter som möjligt görs tillgängliga på Internet. Detta är också i linje med mitt betänkande om godkännande av bekämpningsmedel. Erfarenhet från godkännandeprocessen visar att vi behöver pålitliga siffror om användningen av bekämpningsmedel i EU och harmoniserade uppgiftsinsamlingsmetoder. Det är först när det finns pålitliga uppgifter som vi hoppas på att få färre missförstånd och mindre oriktig information.

Avslutningsvis finns det något annat som inte har tagits med i statistikbetänkandet, men som ändå ligger mig varmt om hjärtat. Vid den sista behandlingen om godkännande av bekämpningsmedel löste vi också frågan om ett bekämpningsmedelspass för grossist- och butikshandeln. Detta kräver också uppgifter om tillämpningen av bekämpningsmedlen. Grossisterna och butiksföreståndarna vill ha dessa uppgifter, och jag hoppas att medlemsstaterna inte kommer att hindra dem. Detta är också ett bra stöd för statistiken om uppgifterna angående bekämpningsmedel.

Jag hoppas att målet förenar oss och ser till att vi åstadkommer bättre skydd för människor, djur och miljö genom mer pålitliga siffror och uppgifter.

  Jens Holm, för GUE/NGL-gruppen. – Fru talman! Först vill jag tacka Bart Staes för ett bra betänkande, som vi i GUE/NGL självklart stöder. Ett av målen i detta betänkande är att minska användningen av bekämpningsmedel genom att förbättra statistiken, vilket är en angelägen uppgift. Användningen av gifter och kemikalier i jordbruket ökar i Europa. Gifterna stannar kvar i maten som vi och våra barn äter. Det drabbar oss alla. Detta är något som borde oroa alla som värnar om sin hälsa och vår miljö.

I mitt hemland har miljörörelsen ett kemikaliefritt jordbruk som långsiktig vision. Tyvärr känns det målet fjärran idag. Inte bara i EU utan även i Sverige ökar kemikalieanvändningen i jordbruket. Jag har en konkret fråga till kommissionsledamot Joaquín Almunia: Om ett enskilt land vill förbjuda en kemikalie i jordbruket, borde det inte få göra det i så fall? Tyvärr finns det fler exempel på medlemsländer som har velat förhindra användningen av vissa bekämpningsmedel. Din kommission har emellertid hindrat dem från att göra det, varför? Borde inte miljö och folkhälsa väga tyngre än kravet på total harmonisering?

  Irena Belohorská (NI). – (SK) Betänkandet om statistik om växtskyddsmedel har en nära koppling till betänkandet om en temainriktad strategi för en hållbar användning av bekämpningsmedel.

Om betänkandet ska vara förenligt med strategin är det nödvändigt att man i förslaget till förordning tar hänsyn till delar av den strategi som vi redan har kommit överens om och godkänt. Detta rör främst förordningens titel och ersättandet av termen ”växtskyddsmedel” med ”bekämpningsmedel”. Dessutom bör inbegripandet av biocider i förordningens tillämpningsområde betraktas som en del som redan har godkänts i både den temainriktade strategin och i direktivet om bekämpningsmedel. Biocider måste inbegripas i tillämpningsområdet redan innan det första betänkandet lämnas till kommissionen. Alla relevanta egenskaper hos biociderna är välkända för oss. Det finns därför inga skäl att inte inbegripa dem eller invänta ytterligare information. Detta skulle på ett onödigt sätt skjuta upp tolkningen av termen bekämpningsmedel, som innefattar både växtskyddsmedel och biocider.

Jag motsätter mig därför kraftfullt ändringsförslag 33, men kommer att stödja ändringsförslag 2 eftersom parlamentet redan har godkänt detta och endast detta ändringsförslag är förenligt med den temainriktade strategin och direktivet om bekämpningsmedel, som godkändes av parlamentet i oktober 2007.

  Christa Klaß (PPE-DE). – (DE) Fru talman, herr kommissionsledamot! Man håller på att utprova växtskyddsmedel, och statistiken är en del av ett paket som också innehåller förordningen om godkännande av bekämpningsmedel och direktivet om en hållbar användning av bekämpningsmedel. Syftet med hela paketet är att minimera effekterna av växtskyddsmedel på både folkhälsan och miljön. Konkurrenstrycket på den inre marknaden och de gränsöverskridande miljöaspekterna kräver en gemensam metod.

Livsmedel från hela världen som kommer in på vår hemmamarknad gör det emellertid också tydligt att skyldigheterna måste vara lämpliga för att vara verkningsfulla. Det skulle inte vara till någon hjälp för någon om vår frukt, våra grönsaker och vårt kött bara kom från tredjeländer på grund av att skyldigheterna skulle göra produktionen i EU för komplicerad. Vi i EU kan inte påverka livsmedel från tredjeländer. Den enda möjligheten är att fastställa de maximala återstående kvantiteterna, vilket vi i dagsläget inte kan göra på ett korrekt sätt, och vi är verkligen inte redo för ett bekämpningsmedelspass.

Det är rätt att skapa register och statistik om försäljningen av bekämpningsmedel för att kunna övervaka flödena och utvecklingen när det gäller växtskydd. Det påstådda syftet för detta är att minska risken för skadegörare. I samband med uppgiftsinsamlingen måste jämförbarhet garanteras, och skyldigheterna att inlämna en rapport måste minimeras. Registreringen av ämnesflöden är uppenbarligen missriktad, eftersom man ännu inte säkert kan fastställa om ett växtskyddsmedel, en biocid eller kanske t.o.m. ett läkemedel har tillverkats av ett visst ämne. Biocider måste behandlas separat, och här väntar vi på kommissionens förslag om godkännande och användning av biocider. Först då kommer det att bli möjligt att beakta vilken statistik som fortfarande behövs.

Den olagliga användningen av växtskyddsmedel måste granskas mer ingående. För att göra detta behöver vi en ökad övervakning av den befintliga lagstiftningen. Jag anser att statistik inte är till någon hjälp. Herr Staes! Alla som överträder lagstiftningen registreras inte heller i statistiken.

  Péter Olajos (PPE-DE). – (HU) Tack så mycket, fru talman! Det råder ingen tvekan om att de ämnen som utvecklades för att bekämpa parasiter och skadliga organismer i växter på ett genomgripande sätt omvandlande det europeiska jordbruket. Dessa kemikalier är emellertid hälsovådliga och skadliga för miljön. Särskilt skadliga växtskyddsmedel måste tas bort från marknaden, och användning av kemikalier i detta syfte måste minskas avsevärt. För att kunna göra detta behöver vi emellertid pålitlig statistik som är jämförbar och harmoniserad på EU-nivå. I detta sammanhang vill vi inte lägga någon extra börda på användarna av dessa produkter, dvs. jordbruksföretag; detta är inte vårt syfte.

Å andra sidan vill vi inte se all användning av växtskyddsmedel utanför jordbruket inbegripen i statistiken och därmed också i den framtida lagstiftningen. Låt mig ta ett exempel. I EU sprayas, eller snarare tvättas, makadammen vid sidan om järnvägsspåren, och man använder då ett växtbekämpningsmedel som kallas isopropylaminsalt. Järnvägarnas totala längd i EU är omkring 213 000 km, och den mängd kemikalier vi använder är omkring 900 000 liter. Dessa når yt- och grundvattnet tillsammans med regnvattnet och hamnar slutligen i våra kroppar. Vi har hittills inte uppmärksammat detta i tillräckligt hög grad, och situationen måste ändras.

Betänkandet på våra bord är på ett integrerat sätt kopplat till det lagstiftningspaket som vi diskuterade i fjol och bör därför behandlas därefter. Dessa är ramdirektivet om hållbar användning av växtskyddsmedel som togs upp av min kollega i PPE-DE-gruppen, Christa Klass, den temainriktade strategin om hållbar användning av bekämpningsmedel som utarbetades i fjol av Irena Belohorská och förordningen om försäljning av nya växtskyddsmedel på marknaden, i vilken Hiltrud Breyer, som är ansvarig för detta ämne i Europaparlamentet, anger den framtida inriktningen för en hållbar användning av växtskyddsprodukter. Jag gratulerar föredraganden och stöder detta betänkande. Tack så mycket.

  Paul Rübig (PPE-DE). – (DE) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Detta är det andra betänkandet i dag om statistik, och jag vill påminna kommissionen om att vi faktiskt har satt upp ett mål att minska de administrativa utgifterna med 25 procent, eftersom det, i samband med statistik, fortsätter att komma högljudda klagomål från de berörda att man inte ska tillåta alltför stora utgifter och kostnader här. Jag anser att en hållbar användning av växtskyddsmedel är mycket viktig för den framtida utvecklingen av gen- och biotekniken, och jag menar att riskindikatorerna är särskilt betydelsefulla för folkhälsan och miljön.

Vi bör emellertid inte glömma bort Lissabonagendans allmänna mål, dvs. sysselsättning och i slutändan tillväxt på dessa områden eller att skärpa kraven med byråkratiska skyldigheter som t.ex. insamling av statistik, vilket i själva verket kan uppnås mycket enkelt på många områden.

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). – (PL) Fru talman! Den viktigaste informationen som medlemsstaterna bör samla in är vilken produktkvantitet som används. Det kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att göra enskilda analyser – dvs. analyser som är förenliga med de nationella planernas syfte. Tillverkarna bör ge information om tillämpning avseende bekämpningsmedlen som är viktig att känna till. Nationella uppgifter bör samlas in i respektive medlemsstat och lämnas till kommissionen i form av kollektiv information. Sådan information är tillräcklig för ytterligare analys på EU-nivå. När vi reglerar medlemsstaternas uppgifter bör vi vara försiktiga med att hjälpa lokala institutioner med att samla in ingående information som inte bidrar med något men som får en förvirrande effekt och undergräver medlemsstaternas motivation att förverkliga direktivets ädla idé.

  Avril Doyle (PPE-DE). – (EN) Fru talman! Låt mig ställa några snabba frågor genom er till kommissionsledamoten. Kan mängden växtskyddsmedel som används utanför jordbruket, t.ex. för golfbanor, parker, flygplatser, järnvägar, vägrenar och i trädgårdar dras bort med hänsyn till de övergripande kvantiteterna, dvs. den totala kvantiteten minus produkter som används inom jordbruket?

För det andra används biocider i många olika situationer och användningsmönster, däribland i hushåll och, samtidigt som man kan samla in uppgifter om mängden biocider som säljs på marknaden, det är mycket svårt att se hur man ska kunna samla in heltäckande uppgifter om biocidanvändningen. Eller har man föreslagit att man bara ska samla in uppgifter om biocidanvändningen inom jordbruket? Och om det bara är biocidanvändningen inom jordbruket, varför ska vi då bry oss om användningen av växtskyddsmedel utanför jordbruket?

Min tredje fråga är: kan den uttryckliga bestämmelsen om statistik om produktion, import, export och distribution av växtskyddsmedel leda till förvirring och möjlig dubbelräkning av växtskyddsmedelsmängderna?

  Marios Matsakis (ALDE). – (EN) Fru talman! Jag vill bara betona betydelsen av en sak som gäller detta betänkande och det tidigare betänkandet. Saken handlar om att det inte är viktigt med statistiska uppgifter i sig. Det är tolkningen av de statistiska uppgifterna, naturligtvis, och dragandet av rätt slutsatser och genomförandet av åtgärder med vägledning av de statistiska uppgifterna som är viktigt.

I detta avseende har föredraganden lagt fram ett mycket viktigt förslag om expertgrupper som kan utvärdera de insamlade uppgifterna. Jag vill här fråga kommissionsledamoten vad han anser om denna typ av expertgrupper för att utvärdera uppgifterna.

  Talmannen. – Kommissionsledamoten kommer inte att delta i slutet av debatten. Han har informerat oss att han kommer att svara skriftligt på Avril Doyles frågor.

  Bart Staes, föredragande. − (NL) Mina damer och herrar! Tack för era uppmuntrande ord. Jag har fått mycket stöd här i parlamentet. Som kommissionsledamoten sade i sitt inledande inlägg har kommissionens, rådets och parlamentets ståndpunkter blivit allt mer lika varandra, vilket inte var möjligt att uppnå vid första behandlingen. Det var rent ut sagt omöjligt trots att jag höll två samråd med både det slovenska och det portugisiska ordförandeskapet vid två tillfällen.

Kommissionsledamotens ord om biocider är ett tecken på att ståndpunkterna blir allt mer lika. Han sade att kommissionen övervägde att se över detta direktiv. Jag vill att vi inte ska vara bundna, och jag har förstått att ordalydelsen i förslaget till förordning, som grundas på en text som redan har antagits i Klassbetänkandet, är icke-bindande. För det andra har jag naturligtvis uppmärksammat kommissionens erbjudande att på bästa sätt använda den statistik som redan finns tillgänglig om produktionen av bekämpningsmedel, vilket är ett viktigt bidrag till diskussionen, och då menar jag även i samband med andra behandlingen. Mina damer och herrar! Tack återigen. Jag ska inte uppehålla er längre. Det är redan sent, och jag tycker att vi alla har förtjänat lite vila.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 12.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Daciana Octavia Sârbu (PSE), skriftlig. – (RO) Förslaget till förordning syftar till att minska effekterna av användningen av växtskyddsmedel på folkhälsan och miljön genom att skapa en mekanism för beräkning av riskindikatorer och övervakning av de mål som har fastställts i den temainriktade strategin för hållbar användning av bekämpningsmedel. Som skuggföredragande bedömde jag att det var nödvändigt att säkra förenlighet mellan definitionerna i bekämpningsmedelspaketet och föreslog att man inbegrep biocider i förslaget till förordning för att därmed ge ett förbättrat skydd för användarna. Genom detta förslag vill vi förbättra systemet för uppgiftsinsamling och stödja harmoniseringen av befintlig statistik mellan medlemsstaterna, för att kunna fastställa utvecklingen på området och genomföra åtgärder som är nödvändiga för att vi ska kunna nå målet att minska riskerna med bekämpningsmedel. Tillgången på officiell statistik över hela EU borde dessutom öka öppenheten på marknaden och förbättra bekämpningsmedelsbranschens konkurrenskraft. Samtidigt kommer en minskning av användningen av bekämpningsmedel samhället till gagn genom förbättring av livsmedelskvaliteten, minskning av föroreningen av dricksvattnet, miljöskydd och hållbart bevarande av naturtillgångarna. EU måste förvissa sig om att medborgarnas hälsa inte äventyras av dessa farliga ämnen och måste stimulera en ny miljöeffektiv praxis på jordbruksområdet.