Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 9 april 2008 - Bryssel

28. Rättighetsbaserade förvaltningsinstrument för fisket (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är ett betänkande av Elspeth Attwooll om rättighetsbaserade förvaltningsinstrument för fisket (A6-0060/2008).

  Elspeth Attwooll, föredragande. − – (EN) Fru talman! Jag tackar skuggföredragandena och hela fiskeriutskottet för att ha tagit fram ett välbalanserat betänkande om vad som är en mycket komplex och på många sätt känslig fråga.

I vissa delar av den offentliga debatten jämställs rättighetsbaserade förvaltningsinstrument med användningen av individuellt överförbara kvoter. Betänkandet har ett mycket bredare perspektiv och här ses termen som att den täcker varje form som rätten att fiska kan ta sig, då dessa former ses som en gemensam allmän tillgång. Så sett är det uppenbart att det för närvarande finns en mängd olika former för verksamheten i EU. Omfattningen av rättigheten kan exempelvis specificeras i förhållande till området där fisket bedrivs, mängden fisk som tas upp, tillåten insats eller en blandning av dessa. På samma sätt finns det olika begränsningar härvidlag, även om fångsträtten underförstått är överförbar. Exempelvis är överföringen från gemenskapen till medlemsstaterna villkorad genom principen om relativ stabilitet. Vidare tycks det finnas en betydande rad sådana begränsningar. En särskild form av skillnader mellan medlemsstater är i vilken omfattning det är tillåtet med överföring av ekonomiska skäl, antingen formellt eller informellt, och därmed utgör en rättighet som det går att handla med.

Den centrala frågan är då hur fiskeförvaltningen ska agera för att upprätta fångsträtten och bäst uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken. Kommissionens meddelande väcker frågan om i vilken grad ett gemensamt system kan införas antingen på gemenskapsnivå eller genom harmonisering av medlemsstaternas verksamhet. I fiskeriutskottets betänkande redogörs för en rad aspekter avseende de negativa effekter vissa typer av rättighetsbaserade förvaltningsinstrument kan ha, men tar också upp hur några av dessa kan förebyggas. Här anges också de positiva effekter vissa typer av rättighetsbaserade förvaltningsinstrument kan ha, om de utformas på lämpligt sätt.

I betänkandet konstateras att ett stort antal rättighetsbaserade förvaltningsinstrument för närvarande tillämpas, att de olika formerna av rättigheter blandas i hög grad och att de frågor det rör sig om är komplicerade. Därför är man med rätta försiktig när det gäller tanken på att gå över till ett gemensamt system Utöver behovet att skydda de småskaliga flottorna tar vi upp frågan om huruvida samma system på en mer allmän basis skulle vara lämpligt för både fiske efter specifika målarter och för flerartsfiske. Vi avslutar med att be kommissionen ta upp ett antal olika frågor i sin studie och att, mot bakgrund av allt som behöver beaktas, tillåta längre tid för debatten.

Jag vill sammanfattningsvis gå djupare in på en aspekterna i betänkandet. Även om rättighetsbaserade förvaltningsinstrument främst är ett juridiskt begrepp, har jag intrycket av att mycket av ansträngningarna för att diskutera detta har kommit från ekonomer.

Jag tror inte att någon här skulle ifrågasätta att fiskeförvaltningen måste ta hänsyn till hållbara ekonomiska principer. I betänkandet anges också några av de positiva resultat som den ekonomiska effektiviteten kan ge upphov till.

Men denna effektivitet måste ses som ett gott instrument. Som det konstateras i betänkandet är den värdefull då den främjar målen för den gemensamma fiskeripolitikens. Jag hyser personliga tvivel om huruvida denna ekonomiska effektivitet är tillräcklig i sig själv för att främja alla dessa mål i önskad utsträckning, och jag misstänker att den i vissa aspekter kan visa sig vara kontraproduktiv.

Jag ber därför om en försäkran om att kommissionen kommer att göra en uppriktigt grundlig ansats både när det gäller innehållet och resultatet av studien.

  Joe Borg, ledamot av kommissionen. − (EN) Fru talman! Låt mig först av allt tacka föredraganden, Elspeth Attwooll, och alla ledamöter i fiskeriutskottet för ett mycket grundligt betänkande, vars innehåll jag nästan helt skriver under på.

I betänkandet erkänner man att den viktigaste fördelen med det rättighetsbaserade förvaltningsinstrumentet är en stärkt ekonomisk grund inom fisket. Detta är en avgörande fråga i detta sammanhang där låg ekonomisk utveckling snarare är regel än undantag. Strävan efter högre ekonomisk effektivitet har i allmänhet haft mycket positiva effekter på överkapaciteten och därigenom på fiskeverksamhetens hållbarhet.

I betänkandet pekas emellertid även de möjliga negativa effekterna ut noggrant. Enligt min mening kan dessa effekter hållas tillbaka, om inte avlägsnas, genom att bestämmelser införs för att begränsa en koncentration av rättigheterna, ta itu med frågorna om fördelningen och som föreslås i betänkandet, skydda de småskaliga flottorna. Dessa frågor hanteras på olika sätt i tredje land där rättighetsbaserade förvaltningssystem i allmänhet och individuellt överförbara kvoter i synnerhet, har använts ganska länge. Dessa system är, såsom påpekas i betänkandet, en komplex fråga, men svårigheterna är inte oöverstigliga.

På det hela taget anser jag att fördelarna överväger de eventuella negativa effekterna. Jag skulle ändå vilja intyga än en gång att kommissionen inte har några avsikter att föreslå något gemensamt förvaltningssystem. Det är inte heller kommissionens avsikt att främja ett särskilt och allmänt rättighetsbaserat förvaltningsinstrument. Olika typer av fiske kräver olika system. Jag är också fullt medveten om hur känslig denna fråga är i förhållande till den relativa stabiliteten.

Kommissionen kommer att fortsätta att arbeta på frågan. På kort sikt strävar vi efter att öka den allmänna kunskapen om rättighetsbaserad förvaltning och fastställa bästa metoder som ska spridas till medlemsstaternas nationella eller regionala regeringar med fiskerikompetens. Vi kommer också att överväga att ge ut riktlinjer eller liknande stöddokument i detta avseende.

Resultaten av samrådsprocessen, som naturligtvis också inkluderar Europaparlamentets betänkande, och resultatet av den pågående studien om rättighetsbaserade förvaltningssystem i medlemsstaterna samt erfarenheterna från tredjeland, kommer att utgöra viktiga faktorer i denna process.

På medellång sikt är rättighetsbaserad förvaltning ett av de ämnen vi kommer att arbeta med inför nästa reform av den gemensamma fiskeripolitiken.

Kommissionen kommer att hålla er informerade om den framtida utvecklingen, och jag ser fram emot kommande fruktbara debatter med er om denna viktiga fråga.

  Carmen Fraga Estévez, för PPE-DE-gruppen. – (ES) Fru talman! För mer än tio år sedan övervägde parlamentet möjligheten att införa fiskerättigheter i den gemensamma fiskeripolitiken genom ett initiativbetänkande om den framtida översynen av den gemensamma fiskeripolitiken.

Vi kan därför inte annat än att uttrycka vår tillfredsställelse över kommissionens beslut att äntligen undersöka möjligheterna med detta fiskeförvaltningsinstrument, även om det enligt min åsikt är på ett förenklat och ytligt sätt, som utan tvivel kommer sig av en rädsla att släppa loss rådets raseri i dessa frågor.

De som hårdast motsätter sig förändring och är minst handlingskraftiga, både i fiskerisektorn och i rådet, har alltid fruktat varje förändring av förvaltningssystemet även när den är till det bättre. Det innebär inte att dessa sektorer och medlemsstater befinner sig i en bättre situation, eller ens i samma situation som för 30 år sedan, utan snarare att de drar med sig de mer dynamiska sektorerna in i en återvändsgränd.

Det är sant att förvaltning genom fördelning av fiskerättigheter väcker frågor när det gäller genomförandet. Men det är också sant att de länder där fisket är en viktig framtidssektor har löst problemen och därigenom visat att åtminstone för de delar av flottan som har förmåga att utvecklas i riktning mot modernare, effektivare och mer hållbara strategier har systemet påtagliga fördelar.

Vi välkomnar därför också Elspeth Attwools betänkande, där hon vid sidan de olika problemen också har lyckats återge de möjliga fördelarna. Dessa skulle kunna vara förbättringar av kontrollen, en minskning av kapaciteten, minskade fångster som kastas över bord och mindre beroende av offentliga bidrag.

Jag vill säga till Elspeth Attwooll att fiske verkligen är en ekonomisk verksamhet, och den måste vara lönsam. Den har börjat förlora lönsamhet och därför kanske vi behöver fler ekonomer inom fisket än vi har nu, för att analysera dessa frågor mer i detalj.

Med detta önskar jag kommissionen stor framgång i denna debatt, och jag hoppas att den förvaltningsmodell som har varit ett misslyckande kan förändras i framtiden.

  Luis Manuel Capoulas Santos, för PSE-gruppen. – (PT) Jag vill gratulera Elspeth Attwooll för det hårda arbetet med att uppnå en så stor enighet som möjligt kring hennes betänkande. Detta är en komplicerad och kontroversiell fråga men den är oerhört viktig för alla som bryr sig om hållbarheten för resurserna, och det inbegriper hållbarheten för den mest värdefulla resursen för alla de som utgör Europas oräkneliga fiskesamhällen.

Jag anser därför att detta betänkande har nått exakt rätt balans mellan de olika ståndpunkterna. Resultatet av omröstningen i fiskeriutskottet med 21 röster av 24 för, bekräftar det jag har sagt. Det är viktigt att inte undvika debatten men lika viktigt att inte fatta ett förhastat beslut. Som ledamot vald i en medlemsstat där småskaligt fiske och flerartsfiske, som dominerar i södra Europa, är mycket viktigt oroas jag över införandet av förvaltningssystem som involverar handel med fiskerättigheter, något som kan ge fördelar för redare med stor köpkraft till förfång för mindre redare.

Jag är också rädd att ett allmänt införande av ett sådant system kan bli kontraproduktivt och eventuellt också leda till högre fångster för att kompensera kostnaderna för att komma över fiskerättigheten. Jag upprepar därför att jag stöder slutsatserna i betänkandet i stort, med innebörden att inga beslut ska fattas förrän vi har studier som täcker alla medlemsstater och de olika typer av fiske som bedrivs, samt efter en omfattande debatt för att kunna bedöma alla aspekter av denna fråga.

  Pedro Guerreiro , för GUE/NGL-gruppen. – (PT) Jag skulle vilja börja med att tacka Elspeth Attwooll för att ha tagit fram ett balanserat betänkande om en så grundläggande fråga som medlemsstaternas suveränitet när det gäller förvaltningen av sina fiskeresurser och fastställandet av privata äganderätter för tillträde till och utnyttjande av den allmänna tillgången.

Men även om vi uppskattar punkt 11 så innehåller betänkandet många punkter där vi är helt oense, exempelvis om vi ser denna debatt som en försmak av de nödvändiga förändringarna av den befintliga förvaltningspolitiken, eller tar med de punkter där man mer eller mindre tydligt argumenterar för att anta rättighetsbaserade förvaltningsmekanismer på gemenskapsnivå.

Enligt vår syn ska varje medlemsstat ansvara för förvaltningen av sina havsresurser, särskilt som ett sätt att säkra sin egen livsmedelsförsörjning. Vi avvisar därför varje steg för steg-process som i framtiden kan leda till inrättandet av ett rättighetsbaserat förvaltningssystem i gemenskapsfisket, det vill säga handel med fisketillstånd, dagar till sjöss eller kvoter, vilket oundvikligen skulle leda till att allmänna tillgångar överförs till och koncentreras i privata händer.

  Jim Allister (NI). – (EN) Fru talman! Detta är ett mycket komplicerat område och jag lovordar Elspeth Attwooll för hennes betänkande och ansträngningar med detta.

Jag representerar en region där de allmänna erfarenheterna från den gemensamma fiskeripolitiken har varit långt ifrån positiva. Jag måste säga att min naturliga böjelse går starkt emot införandet av något EU-baserat förvaltningssystem. Jag är snarare ganska klar över att medlemsstaterna borde vara i stånd att besluta vilket förvaltningssystem som fungerar bäst för dem.

Dessutom är jag rädd att stabiliteten skulle äventyras i hög grad inom denna industri om oreglerade överförbara kvoter införs, och särskilt skulle de enskilda och småskaliga aktörerna hotas. Det vore enligt min mening betydligt bättre att ge verklig makt över fisket till medlemsstaterna och koncentrera sig på att få till stånd genomförbara lokala förvaltningssystem som de berörda kan känna tilltro till.

Jag är också rädd att den nya studien kommer att visa sig bli ännu en långdragen ursäkt för att skjuta upp verkliga och användbara förändringar. Jag hoppas att det inte ska bli så, men vi har sett det hända förr.

  Paulo Casaca (PSE). – (PT) Jag skulle också vilja gratulera vår föredragande, Elspeth Attwooll, och säga att enligt min mening borde det naturliga havsarvet bevaras och användas på ett hållbart sätt av de fiskesamhällen vars liv traditionellt sett är knutna till denna miljö. Det kan inte betraktas som bara en industri vilken som helst. Jag delar därför inte synen på de marina ekosystemen och de dithörande fiskesamhällena som en marknad där man fritt får handla med fiskerättigheter, kanske till och med på en slags börshandel. Detta skulle naturligtvis leda till en industrialisering av fisket och innebära ett hot mot ekosystemens och fiskesamhällenas balans. Dessutom anser jag att vi helt enkelt inte får tillåta någonting att äventyra principen om relativ stabilitet och menar därför att kommissionen ska vara så försiktig som möjligt i denna debatt.

  Avril Doyle (PPE-DE). – (EN) Fru talman! Jag skulle vilja tacka Elspeth Attwooll för hennes arbete och välkomna detta betänkande då det har lett till en mycket behövlig debatt om alternativa förvaltningsåtgärder.

Jag instämmer helt med påpekandena i betänkandet om att det nuvarande förvaltningssystemet för fiske i EU, särskilt när det gäller högst tillåtna fångster och kvoter, inte svarar mot våra problem och att det är nödvändigt att föra en omfattande debatt om detta.

I sin grönbok om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken slår kommissionen fast följande: ”Alternativa förvaltningsmekanismerna kan spela en viktig kompletterande roll i gemenskapens fiskeförvaltning.” Jag vill dock våga mig på att föreslå att alternativa förvaltningsåtgärder borde och måste få en obligatorisk roll i framtiden då vi behöver ta itu med en rad faktorer, bland annat klimatförändringen och uppdaterad havs- och fiskeforskning baserad på sund vetenskap.

Som jag påpekade i mitt nu överflödiga yttrande för fiskeriutskottet om betänkandet från det tillfälliga utskottet om klimatförändringen, hyser jag inga tvivel om att klimatförändringen kommer att påverka EU:s fiskebestämmelser, då fördelningar av kvoter baserade på historiska fångstmönster måste revideras som ett resultat av den förändrade fördelningen av fiskebestånden. Vidare måste fiskeförvaltningen i högre grad baseras på anpassningsbara metoder då historiska data kommer att vara mindre värda.

Klimatförändringen och andra faktorer påverkar våra fiskebestånd i allt högre grad, och vår förvaltning kommer att kräva en flexibilitet baserad på en sund granskande vetenskap för att anpassa den till de nya förhållandena och säkerställa resursernas hållbarhet.

  Joe Borg, ledamot av kommissionen. − (EN) Fru talman! Jag tror att vi alla delar ett gemensamt mål: att uppnå en balans mellan den ekonomiska effektiviteten i sådana system men samtidigt att skydda det småskaliga fisket.

Jag instämmer i vad föredraganden sa, nämligen att fisket inte kan betraktas uteslutande ur ekonomisk synpunkt. Jag måste här betona att ämnet är långt ifrån enkelt. Jag håller verkligen med om att sådana här system är en komplicerad fråga. Som jag sa tidigare måste vi i våra reflektioner ta hänsyn till möjliga begränsningar av koncentrationen av rättigheter, lösningen av tilldelningsfrågor och åtgärder för att skydda det småskaliga fisket, och vi måste ta itu med detta successivt.

På kort sikt måste vi lära oss mer. Vi måste fastställa bästa metoder och studera var rättighetsbaserade förvaltningssystem har fungerat framgångsrikt i vissa medlemsstater och titta på erfarenheterna från tredjeland.

Allt detta kommer givetvis att bli en viktig fråga att debattera inom ramen för nästa reform. Jag ser förvisso fram mot fiskeriutskottets bidrag i denna fråga. Jag har noterat alla kommentarer från de ledamöter som har talat i ämnet.

  Elspeth Attwooll, föredragande. − (EN) Fru talman! Jag kan inte säga att jag är helt lugnad av kommissionsledamotens svar. Det tycks mig som att han i sitt svar faktiskt gav företräde för en särskild form av rättighetsbaserad förvaltning, medan vi i betänkandet eftersträvar en granskning av alla olika typer för att bedöma deras förtjänster och brister.

Jag tror att vi alla håller med om att den gemensamma fiskeripolitiken behöver reformeras. En tidning i min valkrets som tog upp Europaparlamentets pressmeddelande om betänkandet nämner mig som försiktig angående reformen av den gemensamma fiskeripolitiken. Det är definitivt inte så om man menar att jag hyser några tvivel om behovet av en reform. Jag är försiktig, vilket jag tror att vi alla är, för att vi vill vara försäkrade om att reformen går i rätt riktning.

När jag skrev detta betänkande föll det mig exempelvis in att fråga hur förenliga de olika sätten att fastställa omfattningen av fiskerättigheter är. Min känsla var att medan begränsningar i kvoter och ansträngningar båda är lätt att förena med geografiska restriktioner, är de inte särskilt lätta att kombinera med varandra. Detta fick mig att inse att hur tekniskt ett betänkande om rättighetsbaserad förvaltning än verkar på ytan är frågan det väcker något som går rakt in i hjärtat på den gemensamma fiskeripolitiken.

Jag välkomnar inriktningen på den nuvarande reformen i allmänhet, men jag hoppas ändå att debatten kan utlösa en radikalare omprövning av de instrument vi använder för att uppnå bästa möjliga balans mellan ett förbättrat livsuppehälle för dem som arbetar inom fiske, genom en hållbar marin ekologi där fiskbestånden bevaras, och ett upprätthållande av livsdugligheten hos de fiskeberoende samhällena. Jag vill inte tänka att några beslut har fattats om hur man ska uppnå den bästa balansen redan innan en ingående studie genomförts.

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad. Omröstningen kommer att äga rum i morgon, torsdag.