Talmannen. − Nästa punkt är ett betänkande av Etelka Barsi-Pataky, för utskottet för industrifrågor, forskning och energi, om ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo), (KOM(2007)0535 – C6-0345/2007 – 2004/0156(COD)) (A6-0144/2008).
Radovan Žerjav, rådets ordförande. − (SL) Jag är glad att kunna vara med vid dagens plenarsammanträde som ägnas debatten om genomförandebestämmelser för Galileoprogrammet.
Vi är alla mycket medvetna om den geostrategiska och ekonomiska betydelse som Galileoprogrammet och Egnos har för Europeiska unionen. Men innan jag tar upp den text som lagts fram skulle jag kortfattat vilja nämna de avgörande händelser som de båda programmen har råkat ut för under det senaste året.
I juni 2007, under det tyska ordförandeskapet, fattade rådet det modiga beslutet att avbryta de fruktlösa förhandlingarna om koncessioner. Detta initiativ följdes av Europaparlamentets resolution som gav starkt stöd för att dessa två program ska fortsätta under Europeiska unionens överinseende och med entydigt krav på att hela finansieringen skulle säkras genom EU:s budget.
När kommissionen senare, i september 2007, lade fram ett antal förslag för att styra in projekten mot 100-procentig finansiering från offentliga sektorn återfanns en förordning om genomförandebestämmelser bland förslagen. Tack vare den överenskommelse som nåddes i november förra året mellan Ekofinrådet och Europaparlamentet om en resolution, samt ett allmänt beslut som rådet (transport, telekommunikation och energi) fattade en vecka senare, genom slutsatser om den framtida utvecklingen för Galileo, har vi lyckats få loss de båda programmen från den återvändsgränd de befann sig i och återbördat dem till den offentliga sfären.
När man försökte nå en kompromiss om den rättsliga grunden så att nytt liv kunde blåsas i Galileoprojektet som helhet gläder det mig att alla tre institutionerna engagerade sig i ett konstruktivt samarbete. Jag vill särskilt framföra min tacksamhet till föredraganden, Etelka Barsi-Pataky, och till Angelika Niebler, ordförande i utskottet för industrifrågor, forskning och energi. Det slovenska ordförandeskapet kan med stolthet konstatera att vi gjort vad som krävdes för att en överenskommelse skulle nås vid den första behandlingen.
Jag anser att resultatet av våra förhandlingar är en balanserad text. I den text vi har framför oss specificeras det budgeterade belopp som krävs för programmen under perioden 2007–2013, och även förvaltning och genomförande av GNSS-programmen, bl.a. principerna och strukturen för den offentliga upphandlingen. Vi har alla påtagit oss det ansvar som Europaparlamentet i egenskap av budgetmyndighet har gentemot medborgarna.
För att underlätta genomförandet av de olika uppgifterna i samband med programmen har vi tillsatt en interinstitutionell kommitté för Galileo. Kommittén ska övervaka hur genomförandet av dessa program fortskrider, de internationella avtal som gäller för dessa program, bearbetningen av marknaderna, styrningsåtgärdernas effektivitet samt den årliga översynen av programmen.
Jag anser inte att det är nödvändigt att särskilt betona de europeiska satellitnavigeringsprogrammens betydelse för skapandet av nya arbetstillfällen och Europas konkurrenskraft. De båda programmen ligger helt i linje med Lissabonstrategin och övrig gemenskapspolitik, och de kommer att göra det möjligt för oss att utveckla och försvara europeisk know-how, i synnerhet på tillämpningsområdet, något som medborgarna direkt kommer att kunna dra nytta av.
Jag vill tacka för uppmärksamheten och, framför allt, för det konstruktiva samarbetet i samband med detta viktiga europeiska projekt.
ORDFÖRANDESKAP: SIWIECVice talman
Jacques Barrot , kommissionens vice ordförande. – (FR) Herr talman, herr minister, mina damer och herrar! Denna sammanträdesperiod är verkligen av mycket stor vikt. Jag anser att vi tillsammans kan ta åt oss äran av att Galileo äntligen framträder som ett betydande och genomförbart europeiskt projekt.
I slutet av november 2007 fattades två viktiga politiska beslut till förmån för detta omfattande europeiska projekt. Väl medvetna om vikten av att bestämmelser för en fortsättning av programmen Egnos och Galileo snabbt antas har Europaparlamentet och rådet sedan dess granskat kommissionsförslagets text för att den skulle kunna antas vid den första behandlingen.
Jag skulle vilja ge de tre institutionerna, och i synnerhet parlamentet, en eloge för deras konstruktiva arbete. Tack vare de insatser som gjorts av dessa institutioner, var för sig och tillsammans, har vi gjort enorma framsteg i de olika trepartssamtalen, och vi har idag ett utkast till förordning framför oss som såväl Europaparlamentet som rådet och kommissionen är nöjda med. Vid sitt sammanträde den 7 april 2008, under ert ordförandeskap, herr minister, ställde sig rådet generellt positivt till förslaget. Det är därför ytterst viktigt att även parlamentet uttalar sitt stöd här idag.
Jag kan bekräfta att förslaget innebär en finansiering av programmen som ligger helt i linje med den budgetöverenskommelse som nåddes i november 2007 mellan Europaparlamentet och rådet. Jag vill än en gång framföra mitt varma tack till Europaparlamentet för den framträdande roll som det har spelat för att detta resultat skulle nås. I texten fastläggs även en tillfredsställande styrning av programmen. I förslaget föreslås en strikt arbetsfördelning mellan kommissionen, tillsynsmyndigheten och Europeiska rymdorganisationen, med kommissionen som ägare och Europeiska rymdorganisationen som förvaltare.
Den kommande förordningen omfattar även frågor gällande systemens säkerhet och tillförlitlighet. Denna aspekt på programmen har, trots att den är så viktig, inte tidigare tagits upp på ett så tydligt och tillfredsställande sätt. Kommissionen kommer att ansvara för programmets förvaltning, med permanent och värdefullt stöd från medlemsstaterna, som besitter den sakkunskap som krävs.
I detta sammanhang kan jag bekräfta att Galileoinfrastrukturen är utformad för att kunna fylla de fem funktioner som beskrivs i bilagan till den kommande förordningen. De säkerhetskrav som framförs i texten inverkar inte på något sätt på de syften som anges i denna bilaga. Varje ändring som skulle kunna underminera Galileoprogrammets civila karaktär bör medföra att förordningen revideras. Vi har varit medvetna om frågan om vilken upphandlingspolitik som bör följas. Vi behöver göra en bedömning av befogenheterna hos näringslivsaktörerna i varje medlemsland, samtidigt som vi, givetvis genom konkurrens på lika villkor, begränsar riskerna för att merkostnader och förseningar uppstår.
Vad gäller frågan om grundläggande äganderätt för de tre gemenskapsinstitutionerna anges i förordningen att Europeiska gemenskapen ska ha exklusiv äganderätt till samtliga materiella och immateriella tillgångar som uppkommer inom ramen för programmen Egnos och Galileo.
Slutligen ligger såväl bestämmelserna för kommittéförfarandet som de särskilda ramar som utarbetats i samband med förordningen i linje med parlamentets önskningar att fortlöpande få information om hur arbetet med programmen fortskrider. Med tanke på den roll som parlamentet hittills har haft är det naturligtvis helt klart att föredra och även av yttersta vikt att parlamentet, i egenskap av budgetmyndighet, är nära involverat i uppföljningen av programmet. Ett snabbt antagande av den föreslagna texten skulle utgöra en första fas i översynen av programmens styrning. Kommissionen bör lägga fram ett förslag till ändring av förordningen om de europeiska GNSS-programmens förvaltningsstruktur. Vi kommer att anpassa förordningen till de nya myndighets- och tillsynsroller som blir resultatet av den text som ni har förhandlat fram med rådet. Jag kommer personligen att se till att parlamentet blir nära involverat i samband med denna den andra fasen i översynen av den offentliga styrningen av systemen.
Herr minister, mina damer och herrar! Vi räknar med att ni stöder Galileo och banar väg för ett snabbt och effektivt genomförande av detta omfattande gemenskapsprojekt. Under de närmaste månaderna kommer vi att ha möjlighet att gå igenom alla de många tillämpningsområden som Galileo kan komma att ha, och en handlingsplan med avseende på detta kommer att läggas fram av kommissionen. Men för att dessa tillämpningsområden ska kunna bli verklighet måste förstås Galileo först ta konkret form. Och tack vare Europaparlamentet, och tack vare det portugisiska och det slovenska ordförandeskapet, har Galileo nu alla chanser att bli en framgång, enligt min uppfattning.
Etelka Barsi-Pataky, föredragande. − (HU) Herr talman, herr rådsordförande, minister Žerjav, herr vice ordförande Barrot, mina damer och herrar! Europaparlamentet har gett sitt fortlöpande och positiva stöd för Galileoprogrammet ända sedan första början. I november förra året (2007) var Europaparlamentet djärvt nog att plocka fram programmet från den tynande tillvaro det då förde, och i december godkände man finansieringen av en utveckling av GNSS-programmen från en reviderad gemenskapsbudget.
Det vi nu diskuterar är en förordning om genomförandet av GNSS-programmen Galileo och Egnos som ett resultat av framgångsrika informella trepartssamtal vid den första behandlingen. Finansieringen, som helt ska ske via gemenskapsbudgeten, förutsätter ett särskilt ansvar inför de europeiska skattebetalarna och den noggranna reglering som åtföljer detta. Detta gäller i synnerhet finansieringen, programstyrningen, förfarandena för offentlig upphandling och säkerhetsfrågor. Vi har lärt oss så mycket de senaste åren då vi ställts inför så många problem. Även vad gäller regleringar har vi slagit in på en helt ny väg. Man skulle kunna säga att vi röjt helt ny mark, eftersom detta är den första gemensamma europeiska infrastruktur som vi bygger tillsammans och som står under gemensam europeisk äganderätt.
Finansieringen – i Europaparlamentet är man införstådd med att utvecklingskostnaden för programmet uppgår till 3,4 miljarder euro, som säkerställs av budgetmyndigheten. Kommissionen kommer också att uppmanas att före 2010 lägga fram ett förslag om finansieringen efter 2013, i synnerhet om åtagandena i samband med den gemensamma äganderätten. Jag vill erinra om hur extremt viktigt det är att tidtabeller hålls och ytterligare förseningar undviks för att man ska kunna säkra programmens ekonomiska framgång.
Principerna för prissättning kommer att fastställas efter ingående analys av användningsskedet, varvid man bör betänka att konsumenterna kommer att få högkvalitativa tjänster. Programmets förvaltning kommer att utformas utifrån tydligt uppdelade befogenheter. Kommissionen ansvarar för programmets genomförande och förvaltning och kommer att genom ett kommittéförfarande bistås i sitt arbete av en programkommitté. Europeiska rymdorganisationen (ESA) står som huvudentreprenör, och det bör framhållas att avtalet mellan kommissionen och ESA kommer att bli avgörande för programmets framgång. Efter en långdragen debatt ska tillsynsmyndigheten (dvs. Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet) svara för programsäkerheten.
Europaparlamentet, rådet och kommittén är införstådda med att nya samarbetsformer måste hittas för att programmet ska bli en framgång. I enlighet med det uttalande som återfinns i bilagan kommer vi att via den interinstitutionella panelen kvartalsvis följa upp hur genomförandet av programmet fortskrider, och arbetsprogrammet kommer att ses över årligen. Bestämmelserna om förfarandet för offentlig upphandling utgjorde en betydande del av föredragandens betänkande i november, och de viktigaste punkterna har inlemmats i rådets förslag. Vi stöder helt och fullt detta förslag. Med Galileoprogrammet hoppas vi på ny teknik, utveckling, nya möjligheter till företagande och arbetstillfällen, och vi vill särskilt lyfta fram möjligheterna för de små och medelstora företagen i samtliga 27 medlemsländer. Bestämmelserna möjliggör detta.
Parlamentets förhandlingsdelegation, under ordförandeskap av Angelika Niebler, tillika ordförande i utskottet för industrifrågor, forskning och energi, och med deltagande av skuggföredragande och företrädare för utskott som avgett yttranden, lade inför industriutskottet fram den text som antagits vid den första behandlingen som ett led i de informella trepartssamtalen. Industriutskottet antog texten enhälligt. Vi överlämnar nu dessa bestämmelser till Europaparlamentets plenarförsamling. Slutligen vill jag uttrycka min tacksamhet till det slovenska ordförandeskapet för dess engagemang för detta program, till kommissionen för det expertarbete man utfört, samt till mina kolleger för deras stöd, som gjort det möjligt att nå en överenskommelse. Tack ska ni ha.
Margaritis Schinas, föredragande för yttrandet från budgetutskottet. − (EL) Herr talman! På budgetutskottets vägnar vill jag uttrycka min tillfredsställelse med de resultat som vi har uppnått. Situationen är förstås mycket ovanlig; det brukar ju vara budgetutskottet som anmodas hitta pengar till ett visst program, men här har det varit fråga om det omvända. Pengarna hade vi redan; det var strukturen på programmet som vi försökte komma fram till. Efter att ha suttit i samtal med rådet i cirka 40 dagar lyckades vi till slut med detta.
Det slutliga godkännandet av Galileo anser jag visar på tre viktiga fakta. För det första: Samtidigt som Europa beskylls för att sakna ambitioner, för att befinna sig i tumult, visar vår villighet att hitta resurser till en sådan tekniskt sett ambitiös plan att EU mer än väl klarar av att få kritikerna på skam när det gäller att gynna medborgarna och företagen.
För det andra: Som kommissionsledamot Jacques Barrot har påpekat hade det inte blivit något Galileo utan Europaparlamentet. Europaparlamentet har haft en nyckelroll vid förhandlingarna med rådet om att hitta finansiering, i synnerhet med tanke på att den privata sektorn inte bidragit med några pengar, trots tidigare löften.
Och för det tredje: vi har nu ett program som är helt gemenskapsfinansierat. Detta program finansieras helt och hållet av de europeiska skattebetalarna, och detta innebär att särskilda krav ställs på Europaparlamentet och på programmets förvaltare, dvs. Europeiska kommissionen, Europeiska rymdorganisationen och tillsynsmyndigheten för Galileo.
Vi kommer inte att undandra oss detta ansvar. Fram till 2013 kommer vi att mycket noggrant övervaka programmets förvaltning. Det rör sig om mycket pengar, vilket gör vårt ansvar särskilt tungt.
Tack så mycket, och jag gratulerar alla dem som har arbetat för att nå detta mycket fina resultat.
Anne E. Jensen, föredragande för yttrandet från utskottet för transport och turism. − (DA) Herr talman! Jag vill som transportutskottets ordförande också uttrycka min stora tillfredsställelse med det resultat som vi har nått idag. Galileo kommer i framtiden att kunna garantera effektivare, säkrare och miljövänligare transporter. För alla typer av transporter på vägar, på järnvägar, i luften och till sjöss kommer detta system att ge bättre styrning och kontroll. Detta gäller privata företag, det gäller myndigheter och det innebär bättre information till oss som medborgare.
Många har frågat: Vad ska vi med Galileo till när vi redan har GPS? Men GPS har vi ju bara till låns. EU har ingen makt över den tekniken, och i takt med att satellitnavigering blir allt viktigare för vårt samhälle bör EU ha såväl en egen infrastruktur som omfattande kunskaper och kompetens. När vi nu skickar dessa 3,5 miljarder euro av skattebetalarnas pengar ut i rymden till Galileo måste vi säkerställa att de önskade resultaten uppnås. Därför är det viktigt att parlamentet får inflytande över den fortsatta utvecklingen.
Jag vill gärna tacka Etelka Barsi-Pataky för det fina arbetet i samband med detta betänkande. Jag vill även tacka Margaritis Schinas och Angelika Niebler, i hennes egenskap av ordförande i utskottet för industrifrågor, forskning och energi, för det goda samarbetet och för att vi har varit ett team vid förhandlingarna. Jag vill även tacka kommissionsledamot Jacques Barrot för hans insatser för att få de sista pusselbitarna att falla på plats. Sist men inte minst vill jag ge det slovenska ordförandeskapet en eloge för att vi nått ett sådant fint resultat.
Angelika Niebler, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Herr talman, herr minister, herr vice ordförande, mina damer och herrar! Det är en bra dag för Europa idag. Vi ger grönt ljus för ett av Europeiska unionens viktigaste projekt – för satellitnavigeringssystemet Galileo. Precis som föregående talare vill jag också börja med att uttrycka ett stort tack: tack till vår föredragande, Etelka Barsi-Pataky, och tack till medlemmarna i budgetutskottet och i transportutskottet för det utmärkta samarbetet. Jag tycker att vi som parlament har arbetat mycket bra tillsammans i denna fråga och att vi tillsammans med rådet och kommissionen har nått ett verkligt fint resultat.
Frågan om vi alls behöver ett europeiskt satellitnavigeringssystem har diskuterats vid upprepade tillfällen. Anne E. Jensen har berört detta: Vi har ju ändå det amerikanska GPS, ryssarna har Glonass, och kineserna håller på att bygga upp någonting. Men detta visar ju bara på att även vi bör investera i ett eget, europeiskt satellitnavigeringssystem. Vi måste ha denna teknik i Europa.
Vi behöver know-how för att själva kunna bygga liknande system i Europa, och vi måste också göra någonting för våra medelstora företag, våra små och medelstora företag, som när infrastrukturen finns på plats kommer att kunna dra nytta av detta genom att ta fram tillämpningar på många olika områden som vi idag kanske inte tänker på: på logistikområdet, inom vägtransporter, sjöfart, järnvägs- och flygtransporter och på säkerhetsområdet. Det finns så många tillämpningsområden, och jag hoppas att vi här idag har åstadkommit ett bra förarbete för just våra små och medelstora företag.
Galileo har en lång historia. Jag tänker inte gå in på den nu; jag vill bara betona att parlamentet alltid har stött Galileoprojektet. Förra året säkrade vi finansieringen via de europeiska skatteintäkterna, och genom omröstningen imorgon kommer vi att på ett avgörande sätt bidra till att säkerställa att projektets genomförande går smidigt här, att genomförandeprocessen är genomblickbar till sin utformning och att vi i egenskap av parlament och medlagstiftare i EU är involverade i projektets fortsatta utveckling och genomförande.
Norbert Glante, för PSE-gruppen. – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot! Galileo skulle också kunna ha undertiteln ”Sagan utan slut”. Jag hoppas att denna undertitel inte längre kommer att vara relevant efter dagens debatt och morgondagens omröstning. Sagan utan slut håller nu på att bli verklighet.
Jag skulle uttryckligen vilja tacka Etelka Barsi-Pataky för det goda samarbetet, inte bara nu vid trepartssamtalen, utan även under de senaste åren. Hon har alltid varit en korrekt partner, och vi har nått förnuftiga och sunda kompromisser. Tack naturligtvis även till ordförandeskapet och framför allt till ordförandeskapets företrädare som har hållit de fem trepartsförhandlingarna med oss. En mycket kompetent och engagerad kvinna, som säkert inte haft lätt att få igenom dessa kompromisser i rådet, misstänker jag.
Min grupp, socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, har alltid stött Galileoprojektet, och ställer sig även nu bakom det resultat som har uppnåtts. Jag kan försäkra er om att det inte kommer att bli några röster emot imorgon från vår grupp; vi kommer alla att rösta för förslaget. Noteras bör även – men jag vill be er att bara i förbigående notera detta, och det ska inte med i protokollet – att några av de tyska företrädarna varit tvungna att ta en eller annan strid med den egna regeringen för att ro detta i hamn. Angelika Niebler ler, för hon vet vad jag syftar på.
Vi har med denna förordning lyckats fastställa tydliga strukturer, en tydlig ansvarsfördelning mellan kommissionen, tillsynsmyndigheten och ESA. Vi har den interinstitutionella panelen där Europaparlamentet, rådet och kommissionen kommer att kunna följa framstegen inom projektet. Vi kommer att ha möte fyra gånger per år fram till 2013, och vi räknar alla med att 2013 är en tidsgräns som vi också kommer att hålla och att 3,4 miljarder är den budget som vi kommer att hålla oss till, annars blir det svårt att hitta argument.
Galileo är – som min kollega Angelika Niebler nyss påpekade – inte bara ett satellitnavigeringssystem som gör det möjligt för en del medborgare att kanske snabbare komma fram till sin destination. Galileo utgör en betydande teknisk utveckling för oss i Europa, och vi måste upprätthålla vårt know-how inom rymdforskningen, inom navigationstekniken och inom elektroniken. Det är därför viktigt för oss att detta projekt genomförs här.
Framför allt är det nu viktigt att kommissionen slutför anbudsförfarandet före sommaren. Detta kommer att bli en mycket svår uppgift. Det blir en avgörande uppgörelse. Vi måste ge näringslivet en andra chans, och näringslivet måste ta denna andra chans. Jag hoppas att näringslivets företrädare vet vad det här innebär för dem. Vi har inte råd med ännu ett misslyckande som ett resultat av problem med näringslivet. Jag ser med stort intresse på förslaget, på kommissionens handlingsplan och framför allt på budgetramen efter 2014.
Låt oss till slut än en gång slå fast: De offentlig-privata partnerskapen har för den skull inte havererat totalt. Från och med 2013/2014 kan vi återigen använda oss av offentlig-privata partnerskap när modellen tillämpas. Jag skulle inte vilja avfärda offentlig-privata partnerskap helt och hållet.
Anne Laperrouze, för ALDE-gruppen. − (FR) Herr minister, herr kommissionsledamot, fru föredragande, mina damer och herrar! För experter inom rymdsektorn kan namnet Galileo förknippas inte bara med en italiensk astronom, utan även med en amerikansk rymdsond som byggdes av NASA för att utforska Jupiter och dess dyner och som sköts upp från rymdfärjan Atlantis den 18 oktober 1989. Uppskjutningen hade försenats ordentligt på grund av det stopp som infördes för rymdfärjor efter olyckan med Challenger.
Framgången för Galileouppdraget inom Jupiters system blev till slut enorm. Det finns likheter mellan detta Galileouppdrag och det europeiska Galileoprogrammet. Programmet har drabbats av förseningar. Jag hoppas att vårt program kommer att bli precis lika framgångsrikt. Men det jag hoppas mest av allt är att namnet Galileo från och med nu kommer att förknippas med det europeiska programmets framgångar.
Vi minns den svåra tiden i samband med misslyckandet med de offentlig-privata partnerskapen, men nu måste vi med samlade krafter se till att detta projekt får luft under vingarna. Europaparlamentet har velat lära av tidigare misstag och ta sitt ansvar i egenskap av gemensam budgetmyndighet. Jag ser det som viktigt att Europaparlamentet till slut gick med på att behålla en tillsynsmyndighet. Expertkontroll behövs, inte minst med tanke på att Galileoprogrammet är det första i sitt slag för Europeiska unionen.
Det här är första gången som Europeiska unionen har investerat i sin egen infrastruktur. Europeiska kommissionen kommer att stå som ”beställare”, och Europeiska rymdorganisationen blir den genomförande parten. Dessa befogenheter måste klart och tydligt definieras och fördelas, men även underställas adekvat kontroll. Eftersom parlamentet är nära involverat i projektet är det inte mer än rätt att parlamentet också involveras i uppföljningen av programmet. Jag välkomnar därför den interinstitutionella övervakningsgruppen som kommer att bestå av företrädare för parlamentet, rådet och kommissionen och som kommer att göra det möjligt för var och en av institutionerna, och i synnerhet vår, att utöva sina befogenheter i samband med detta projekt. Projektet måste bli en framgång. Europeiska unionens trovärdighet internationellt sett och, ännu viktigare, trovärdigheten hos medborgarna hänger på detta.
För att uppnå detta anser jag att ESA måste lita till nätverket av europeiska experter och omge sig med den expertis som krävs. Man måste samordna de företag som konstruerar de olika delarna för att kunna säkerställa systemets säkerhet och för att ha kontroll över kostnaderna.
Jag tar mig friheten att uttrycka en mer personlig åsikt vad gäller Galileos militära tillämpningar. Europaparlamentet har tvingats att allvarligt begränsa möjligheterna till militära tillämpningar. Detta är beklagligt, men när programmet väl har fått mogna till sig kanske det kommer att visa sig att detta verktyg lämpar sig för en väl avvägd militär användning. Galileo har inneburit vetenskapliga framsteg, men har indirekt även medfört framsteg inom filosofi och andra tankeområden. Galileo kommer att få betydande konsekvenser med avseende på tillämpningsområden, med avseende på vår kontinents oberoende, men även med avseende på Europeiska unionens åtaganden.
David Hammerstein, för Verts/ALE-gruppen. – (ES) Herr talman! Jag vill tacka Etelka Barsi-Pataky för att hon haft en sådan öppen inställning och lyckats integrera alla oss som deltagit i processen.
Det förra Galileoprojektet, med privata investeringar, havererade, och vi har nu ett projekt framför oss med enbart gemenskapsfinansiering. Detta innebär ett större socialt ansvar för projektet.
I detta avseende kan vi välkomna att Galileo innebär ett åtagande att erbjuda högkvalitativa tjänster till ett rimligt pris, ett rimligt pris för att säkerställa att de offentliga investeringarna kommer medborgarna till del, så att de inte tvingas betala två gånger för dessa tjänster.
Dessutom är det mycket positivt att Galileo kommer att bli driftskompatibelt med det nuvarande amerikanska GPS-systemet, och att man således måste lära av denna typ av driftskompatibla tjänster.
Viktigt är också att skyddet av personuppgifter och rätten till personlig integritet har införlivats tekniskt i Galileo. Kort sagt, Galileo har fått nytt liv. Vi hoppas kunna dra nytta av detta tillfälle att erbjuda användbara och innovativa tjänster till samtliga invånare i Europa.
Vladimír Remek, för GUE/NGL-gruppen. – (CS) Herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! I egenskap av skuggföredragande gläder jag mig åt att vi har löst huvudproblemen som låg i vägen för ett genomförande av Galileosystemet. Jag vill betona hur viktigt Etelka Barsi-Patakys arbete varit; hennes sakkunskaper och diplomatiska skicklighet bidrog till att den reviderade remisstexten kunde förhandlas fram. Jag säger detta även i egenskap av deltagare i de trepartssamtal med rådet och kommissionen som leddes, enligt min mening med stor framgång, av Angelika Niebler för Europaparlamentet.
Det är inte första gången som jag talar om Galileo här. Precis som tidigare kan jag inte förneka att detta är ett projekt som inte bara är ambitiöst och kostsamt, utan även – eller just därför – kontroversiellt för flera av mina gruppkolleger. Med hänvisning till mina erfarenheter från kosmonautiken är jag för min del fortfarande övertygad om att vi i Europa är på väg i rätt riktning. Men de bästa argumenten för projektet är definitivt om Galileo fungerar så snabbt och så bra som möjligt. Efter att försöket med att förlita sig på ett konsortium av privata företag havererat nådde man till slut fram till en väl genomtänkt lösning. Förväntades vi här i Europa avstå från chansen att inta en position som teknologisk spjutspets? Skulle vi ha sagt nej till möjligheten att få en produktivitetsökning inom tillverkningsindustrin, ökad säkerhet inom alla transportslag, sänkt bränsleförbrukning, snabbare ingripanden vid industriella och andra katastrofer eller till andra fördelar som Galileo erbjuder? Jag är övertygad om att svaret är nej.
Texten i fråga ger också svar på ofta ställda frågor, exempelvis om skyddet av personuppgifter och rätten till personlig integritet, eller om garantier för konkurrens på lika villkor. Den tar även upp de små och medelstora företagen som bör få åtminstone 40 procent av underleverantörsuppdragen. Galileo blir inte billigt, men å andra sedan bör det ge cirka 140 000 nya arbetstillfällen i EU:s medlemsländer. Jag är övertygad om att när Galileo väl är i drift, då återkommer den privata sektorn för att vara med och tjäna på projektet. Jag har redan bjudit in den myndighet som förvaltar Galileo att besöka oss i Prag. Vi är fortfarande intresserade, och inbjudan gäller fortfarande. Tjeckien, som är ett av de mindre länderna inom EU, ser Galileoprojektet som en möjlighet för framtiden.
Jeffrey Titford, för IND/DEM-gruppen. – (EN) Herr talman! Låt oss vara ärliga. EU:s satellitradionavigeringsprogram är en fullständig katastrof. Privata sektorn vädrade snabbt grisen i säcken och gav Galileo kalla handen. Men är Europeiska unionen beredd att inse det självklara och överge projektet? Nej, långt därifrån. Istället har vi detta betänkande där man inte bara propagerar för att projektet bör köra på, utan även för att de europeiska skattebetalarna är de som bör stå för hela notan. Man ber i detta fall om en massiv ökning i budgeten, från 120 miljoner pund sterling till 715 miljoner pund sterling. Vi ser alltså början till en situation med löpande räkning för detta skamliga projekt.
USA har ett eget system – GPS – och därför måste EU också ha ett; det är huvudprincipen bakom Galileo. Detta är politik på dagisnivå som strider mot allt sunt förnuft, saknar trovärdig ekonomisk grund och är moraliskt och miljömässigt korrupt.
Denna institution ägnar mycken tid åt att diskutera miljön och presentera åtgärder av modellen tagelskjorta utformade för att tvinga in människorna som bor i Europa i en tillvaro präglad av ständigt dåligt samvete för koldioxidutsläppen. Och ändå vill vi här lansera ett projekt vars miljöpåverkan blir i det närmaste okalkylerbar. Har någon stannat upp och tänkt på vilket koldioxidutsläpp som blir följden av att man skickar upp de 30 satelliter som Galileosystemet förutsätter och som innebär en förbränning av enorma mängder raketbränsle? EU:s trovärdighet på miljöområdet ifrågasätts redan med tanke på de skövlingar som sker p.g.a. den gemensamma fiskeripolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken, för att inte nämna de dubbla byggnader som parlamentet helt i onödan håller sig med, den här och den i Bryssel.
Jag anmodar alla ledamöter här idag, inte minst dem som anser sig vara miljökämpar, att rannsaka sitt samvete och ta avstånd från denna enorma ekonomiska belastning. Vi behöver inte kopiera tjänster som redan finns tillgängliga via det amerikanska GPS, och vi bör definitivt inte utsätta vår miljö för så stor mängd koldioxidföroreningar helt i onödan.
Ján Hudacký (PPE-DE). – (SK) Till att börja med vill jag tacka föredraganden Etelka Barsi-Pataky, som har varit verksam inom området sedan länge och har gett ett betydande bidrag till gemensamma beslut och överenskommelser för ett framgångsrikt genomförande av Galileoprogrammet.
I mitt anförande vill jag betona två viktiga aspekter som är viktiga för att framgångsrikt kunna genomföra de europeiska satellitnavigeringsprogrammen. Jag är mycket glad över den gemensamma överenskommelsen och beslutet om dessa program och att ytterligare medel hittades sedan modellen med partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn för finansieringen av Galileoprogrammet misslyckats. Jag anser att det var ett mycket ansvarsfullt och rationellt beslut av alla EU-institutionerna. Vi såg detta som en mycket positiv utveckling i vårt utskott för industrifrågor, forskning och energi och i kammaren.
Jag anser att Europeiska unionen måste använda sina offentliga medel och delta i sådana program och i utvecklingen av denna sektor, som har en betydande potential för utveckling av nya tjänster med högt mervärde och som behövs inom praktiskt taget alla samhällsområden.
Den andra aspekten av genomförandet av programmen är upphandlingsförfarandet under Galileoprogrammets utvecklingsfas. Även här är jag nöjd med förslagen om ett brett deltagande på alla nivåer, inbegripet deltagande av små och medelstora företag i alla medlemsstater.
Uppdelningen av upphandlingen av infrastrukturen i sex arbetspaket samt ett antal ytterligare arbetspaket kommer också att ge fler leverantörer möjlighet att delta i den offentliga upphandlingen, vilket bara kan vara till fördel för hela genomförandeprocessen.
Jag vill ta tillfället i akt att uppmana alla berörda institutioner både på EU-nivå och nationell nivå att inleda en framträdande upplysningskampanj för att se till att alla berörda aktörer engageras både under utvecklingsfasen och när Galileosystemet tas i drift.
Gilles Savary (PSE). – (FR) Herr talman! Jag hör till dem som var med redan från Galileoprojektets start och har kanske därför bättre möjlighet att bedöma omfattningen av förseningen. Jag anser att projektet har två inneboende svagheter.
För det första är detta det första större gemenskapsprojektet för industriintervention. Det har inte varit lätt att övertyga folk om att EU skulle kunna äga ett satellitnavigeringssystem, och därför tog det lång tid att nå ett politiskt samförstånd. För det andra kan inte affärsplanen vara den ursprungliga eftersom vår främsta konkurrent GPS är ute och helt finansierat av den amerikanska regeringen.
Vi behövde lösa dessa två inledande problem och bedöma läget, pådrivna av det slovenska ordförandeskapet och Jacques Barrot, innan vi kunde uppnå ett osedvanligt samförstånd mellan de tre institutionerna. Denna trepartsdialog har fört oss fram till den punkt där vi nu har ett dokument och en text. I morgon kommer vi att få se Galileo komma igång, innan den andra satelliten skjuts upp från Baikonur på lördag.
Tobias Pflüger (GUE/NGL). – (DE) Herr talman! Det finns en hel del upprymdhet över Galileo. Det finns dock två stora bekymmer.
För det första de höga kostnaderna, som EU:s skattebetalare ensamma får bära under tiden. Det talas om minst 3,4 miljarder euro, men det kommer säkert att bli mer än så.
För det andra den förutsebara militära användningen av Galileo. Galileo har alltid marknadsförts som ett civilt alternativ till GPS. Dess uteslutande civila användning har till och med avtalats. Den finansiering som nu planeras i EU-budgeten tillåter inte någon militär användning enligt gällande avtal. Somliga väntar därför på Lissabonfördraget, vilket skulle göra detta möjligt, men som förhoppningsvis kommer att avvisas vid folkomröstningen på Irland. Militär användning planerades dock för länge sedan. Här hoppas vi på att medel ska bli tillgängliga för Galileo från krigsmaterielsektorn. Den fjärde funktionen för Galileo, att erbjuda en offentligt reglerad tjänst, planeras uppenbart som en tjänst med dubbla användningsområden för militära operationer, liksom för polis, kustbevakning och underrättelsetjänster. Säg något om detta!
Ingen behöver ett andra militärt satellitprogram, såvida det inte används för EU:s geostrategiska och militära intressen. Därför bör Galileo vara ett rent civilt projekt.
Romana Jordan Cizelj (PPE-DE). – (SL) Det skulle vara svårt att hitta ett europeiskt program som gör det möjligt att fullfölja Lissabonstrategins mål lika bra som verksamheterna inom europeiska globala satellitnavigeringssystemet gör. Dessa inbegriper forsknings- och utvecklingsarbete inom ett område med ytterst sofistikerade tekniker, tillskapandet av nya möjligheter för de unga, nya och bättre arbetstillfällen, utveckling av företag, och jag skulle kunna fortsätta …
Genomförandet av systemet är så krävande att ingen medlemsstat kunde genomföra det på egen hand. Detta är exakt där mervärdet av den europeiska integrationen blir uppenbart. Genomförandet av systemet ger Europa större oberoende och en konkurrensfördel.
Tills helt nyligen var projektet praktiskt taget begravt på grund av finansieringssvårigheterna. Jag gratulerar därför föredraganden Etelka Barsi-Pataky och ledaren för Europaparlamentets förhandlingsgrupp Angelika Niebler, som har gjort ett utmärkt arbete. Jag vill också gratulera det slovenska ordförandeskapet för Europeiska rådet till överenskommelsen med parlamentet.
Genomförandet är nu flera år försenat. Jag önskar att de kommande etapperna, som innebär konkreta verksamheter, ska genomföras så snart som möjligt, och jag vädjar om att så ska bli fallet. Syftet med systemet är att genomföra ett av de mest krävande och mångsidiga tillämpningsområdena. Jag vet att i vissa medlemsstater ingår de mest genomförbara tillämpningsområdena redan i etablerade politiska strategier. I Slovenien till exempel har en handlingsplan för ett vägtullsystem för fria trafikflöden antagits, och jag hoppas att vi ska använda de europeiska satelliterna i stället för andra länders satelliter för detta ändamål.
Slutligen måste vi inrätta en tillsynsmyndighet och dess huvudkontor. Medlemsstaterna bör komma ihåg rådets beslut från 2003 och att de bör ge en av de nya medlemsstaterna, som ännu inte har några EU-institutioner, huvudkontoret för tillsynsmyndigheten. En sådan kandidat är Ljubljana, Sloveniens huvudstad. Detta kandidatförslag har betydande stöd, och i hopp om att det ska bli framgångsrikt har det noga och grundligt förberetts.
Inés Ayala Sender (PSE). – (ES) Herr talman! Sanningen är den att vi i dag har gratulerat oss själva som européer, eftersom vi har haft den stora turen att framgångsrikt kunna genomföra ett så symboliskt betydelsefullt projekt som Galileo, vilket gör önskan om europeisk förbättring inom alla områden, inbegripet rymden, transport och kommunikationer, mer synliga. Det är också en plattform för flera tjänster i framtiden som vi i dag bara kan föreställa oss.
Jag vill gratulera er och tacka föredraganden Etelka Barsi-Pataky för hennes hjälp med att starta och säkerställa dess fortsättning under överinseende via denna interinstitutionella grupp, som jag anser är en mycket positiv innovation som kanske kan antas för andra frågor.
Jag vill särskilt gratulera kommissionen och dess vice ordförande Jacques Barrot, för hans uthållighet och lägliga temperamentsutbrott, som tveklöst har bidragit till att övervinna betydande ekonomiska hinder och nationella reservationer och själviskhet.
Slutligen vill jag framhålla det slovenska ordförandeskapet och genom det rådet, som också har bidragit till att uppnå detta och komma fram till en överenskommelse, liksom befolkningen i Spanien, mitt land, eftersom vi har en hel del tilltro till det här projektet och en önskan om att kunna bidra med allt vad vi mäktar och har möjlighet att göra.
Allt som kvarstår är att säkerställa och garantera att det som har överenskommits, och det som parlamentet kommer att rösta om i morgon, kommer att tillämpas, och ännu en gång erinras jag om den grupp som Etelka Barsi-Pataky har startat.
Talmannen. − Rådets företrädare, Radovan Žerjav, har sagt mig att han måste lämna oss före kl. 18, och därför har jag frågat honom om han vill tala. Jag är inte klar över om vilket slags anförande det kommer att bli, eftersom en kommissionsledamot och rådet har rätt att sammanfatta, men den här debatten är ännu inte över. Hur som helst är det min skyldighet att låta rådets företrädare tala, vilket jag härmed gör.
Radovan Žerjav, rådets ordförande. − (SL) Jag vill uppriktigt tacka för den konstruktiva debatten och be om ursäkt för att jag lämnar sammanträdet tidigt eftersom jag är tvungen att återvända hem.
Sammanfattningsvis skulle jag om jag får lov vilja påminna er om att Galileoprojektet är föremål för offentlig granskning. Framgången för de europeiska GNSS-systemen angår inte enbart Europa. Resultaten kommer också att märkas på internationell nivå.
Jag instämmer i att det är den första gemensamma europeiska strukturen. Därför får vi inte slösa bort dyrbar tid, och vi måste ge grönt ljus till ett skyndsamt genomförande av dessa program. Vi är medvetna om att antagandet av genomförandeförordningen är ett viktigt steg mot förverkligandet av Galileoprojektet. Därför har vi mycket gemensamt arbete framför oss, och vi är övertygande om att vi kommer att vara lika framgångsrika i framtiden som vi har varit i det förflutna.
Ulrich Stockmann (PSE). – (DE) Herr talman! Jag vill släppa ytterligare smolk i glädjebägaren. Efter den stora krisen har vi ett bra och balanserat förslag till en förordning som enligt min mening kommer att trygga uppbyggnadsfasen. För att kunna göra detta får vi dock inte överskrida tidsplanen. Projektet är fem år försenat, och driftsfasen planeras börja 2013. Vår industripolitiska strategi håller därför på att misslyckas när det gäller att ligga före GPS 3 på marknaden med Galileo och sätta standarderna över hela världen. Jag anser därför att vi fortfarande behöver en ingående analys av den kris som kommissionen själv har orsakat eftersom vi måste lära oss från sammanbrottet när det gäller modellen för offentligt-privat partnerskap, eftersom Caesar ger en annan modell.
Nu behöver vi inte längre ha ett konkurrensföreträde med Galileo, eftersom det uppenbart blir allt svårare att marknadsföra systemet. Därför måste vi i tid diskutera de offentliga kostnaderna för driftsfasen efter 2013, och vi bör koncentrera oss på hur vi kan fastställa offentligt finansierade system för Galileo, exempelvis avgifter, eCall och Caesar. Slutligen behöver vi redan nu ett program för den kombinerande användningen av Galileo och GPS-signaler. Vi måste koncentrera oss på detta eftersom det är där som mervärdet finns.
(Talmannen avbröt talaren.)
Teresa Riera Madurell (PSE). – (ES) Herr talman! Jag hör till dem som anser att vi i dag bör gratulera oss själva till den beslutsamhet med vilken gemenskapens institutioner har tagit sig igenom projektets upp- och nedgångar. Till sist kan vi med tillförsikt börja planera installationsfasen av Galileo.
Vi är tacksamma för de insatser som gjorts för att säkra ett så brett deltagande i programmet som möjligt. Samtidigt vill jag framhålla något viktigt: projektets civila natur, som är ett viktigt villkor för att garantera insyn i verksamheterna.
Systemets oberoende kommer att göra det möjligt att certifiera de tjänster som användarna erbjuds och kommer att ge garantier för dess kvalitet, vilket är förutsättningar för att utveckla ett brett utbud av nya kommersiella tillämpningar som erbjuder stora möjligheter för våra små och medelstora företag och som också har stor miljömässig och social potential: navigering för blinda, planering av den lättast tillgängliga vägen för rullstolsburna osv.
Christine De Veyrac (PPE-DE). − (FR) Herr talman! Precis som Egnos symboliserar Galileoprogrammet den europeiska andan: genom att förena våra krafter kan vi gå vidare.
Mer än något annat projekt återspeglar Galileo en gemenskapsanda i stället för nationell egoism. Idén om en finansiering baserad på nationella bidrag, om än partiella, var inte någon bra idé. Lyckligtvis har detta argument i dag lagts åt sidan till förmån för en fullständig finansiering från gemenskapens budget.
Jag vill tacka Europeiska kommissionen för att ha hittat en alternativ lösning i avsaknad av en överenskommelse mellan företag och för att ha arbetat för ett förslag om att tilldela kontrakt på ett sätt som kan förena alla medlemsstater och Europaparlamentet.
I dag har vi äntligen fått finansiell insyn. Det är bra att vår institution och rådet är beredda att komma överens utan dröjsmål. Forskningsvärlden och alla som arbetar inom rymdfartsindustrin – och jag har träffat många i min egen region Toulouse – väntar sig stordåd från oss. Låt oss inte göra dem besvikna.
Pierre Pribetich (PSE). – (FR) Herr talman! (ohörbart) Galileo, den första gemenskapsinfrastrukturen, kräver att alla aktörer har samma mål: framgång.
Denna utmaning bekräftar att det behövs ett sådant stöd, vilket vi ju redan visste. Jämfört med konkurrenten GPS har en rad bakslag tyvärr hittills stoppat framstegen. Med detta ändrade betänkande ger vi oss själva redskapen för framgång grundat på ett gemensamt beslut. Vårt nya mål när vi bygger detta globala navigeringssystem måste vara att se bortom komplikationen av förordningar, den nya arkitekturen, klargjorda ansvarsområde och ny ledning.
Därigenom kan vi undvika att spä på den femåriga försening som föreligger. Vi har ett gemensamt ansvar att övervaka den verkliga tillämpningen och att engagera oss i och stimulera marknadsabsorptionen genom att stödja dess utveckling. Elektronik- och programvarubranschen har allt att vinna på framgången för ett radionavigeringssystem. Att se till att det tar ledningen över det befintliga systemet kommer att bli en svår kamp.
Zuzana Roithová (PPE-DE). – (CS) Mina damer och herrar! Låt mig koncentrera mig på frågan om lokaliseringen av Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet. Mitt svar är att Tjeckien är det bäst förberedda landet, och dessutom att det är en medlemsstat där det än så länge inte finns något EU-organ. Prag är strategiskt beläget mitt i Europa, och den byggnad som föreslagits som huvudkontor hyser för nuvarande ministeriet för informationsteknik i det tidigare militära området Klecany. Dessutom är Tjecken ett land med hög säkerhet och vars forskningssektor är minst i nivå med Europeiska unionens industriländer. Ett projekt som syftar till att utforska fyra tillämpningsområden för systemet inom järnvägar, flygplatser och transport av farligt gods har pågått i Tjeckien sedan 2001. Den tjeckiska tekniska högskolan i Prag samordnar ett projekt för markmottagare, som kan bli jämförbart med både det amerikanska och det ryska navigeringssystemet. Dessutom är Prag också ett väletablerat och vackert mål för europeiska kongresser.
Andrzej Jan Szejna (PSE). – (PL) Herr talman! Galileoprogrammet är äntligen klart. Det är ett strategiskt medel för Europeiska unionens framtid med tanke på projektets bidrag till sådana viktiga aspekter av integreringen som forskning och innovation, europeisk rymdpolitik och EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Det är ett kraftfullt medel som kommer att göra det möjligt för EU att spela en viktig roll på internationellt plan.
I fråga om det förslag som lagts fram i dag bör vi komma ihåg att parlamentet introducerade en mycket tydlig uppdelning av uppgifter och ansvarsfördelningen mellan Europeiska kommissionen, Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet och Europeiska rymdorganisationen. Kommissionen förutses enbart ansvara för projektledningen, medan alla verksamheter och uppgifter som vidtas av Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet och Europeiska rymdorganisationen ska genomföras utanför kommissionens behörighetsområde.
Parlamentet har vidare gjort det mycket klart att i framtiden kommer inga förseningar att tolereras, vilket inrättandet av den interinstitutionella panelen för Galileo kommer att bidra till. När parlamentet överväger om det ska stödja förslaget måste det beakta att inrättandet av en infrastruktur för satellitnavigering kommer att överstiga medlemsstaternas finansiella och tekniska potential, vilket är skälet till att det är en gemenskapsåtgärd.
Reinhard Rack (PPE-DE). – (DE) Herr talman! Jag vill förena mig med mina parlamentskolleger som särskilt har berömt kommissionsledamoten Jacques Barrot och våra föredragande Etelka Barsi-Pataky och Angelika Niebler för deras uthållighet.
Vi behöver ett fungerande Galileosystem snarast möjligt, och dessutom behöver vi vårt eget europeiska system. Vi har mängder av uppgifter som vi vill hantera med det här systemet. Vi vill kontrollera våra trafikflöden mer effektivt, både på land och till sjöss, och vi vill också organisera vår luftfart på ett sådant sätt att vi sparar så mycket kraft som möjligt genom bättre organisation, så att vi gör vad som är praktiskt möjligt för att hejda klimatförändringen.
Mot denna bakgrund är varje månad som vi kan påskynda en fördel för oss alla. Vi bör därför fortsätta på den inslagna vägen på ett mer koncentrerat sätt.
Jörg Leichtfried (PSE). – (DE) Herr talman! Jag anser att Europeiska unionen är på rätt spår med det här systemet. Vi måste vara mycket uppmärksamma på de farhågor som bland annat Tobias Pflüger har framfört. Vi måste givetvis ta reda på vilka imponerande samlingar av satellitnavigeringssystem som är i drift för närvarande och hur beroende vi redan har blivit av Förenta staterna på detta område. Det kommer därför att vara bra när vi kan jämföra detta med något.
Det är särskilt bra och viktigt att systemet antas i stor skala när avgifter införs på tunga lastbilar och när trafikflöden förs över från väg till järnväg eftersom det finns så många möjligheter med det. Vi kan införa avgifter beroende på antalet transportkilometer eller beroende på typ eller så kan vi införa enhetliga avgifter i hela Europa. Jag anser att det är viktigt för transporterna inom Europa och viktigt för oss alla.
Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. – (FR) Herr talman! Den text som ni kommer att anta kommer att göra det möjligt för Europeiska unionen att möta utmaningen att utveckla en av de viktigaste teknikerna under det här århundradet.
Jag vill särskilt tacka alla som bidragit till denna framgång här i parlamentet. För det första vill jag tacka Etelka Barsi-Pataky som i utskottet under ordförandeskap av Angelika Niebler aldrig sviktade i sin tro på Galileo samtidigt som hon fortsatt att ställa höga krav, och jag vill också tacka Angelika Niebler för hennes avgörande roll i slutförandet av trepartsdialogen.
Jag vill också tacka budgetutskottet och Reimer Böge, som inte är här i dag. Ledamoten Skynas var dock föredragande, eftersom vi vid den tidpunkten behövde parlamentets stöd för att säkra finansieringen.
Fru Jensen! Tack för att ni är en så ivrig förespråkare för Galileo i utskottet för transport och turism. Som Angelika Niebler sa, detta är en bra dag för Europa.
Jag kan inte svara alla talare. Jag har gjort en noggrann lista och antecknat. Det som jag vill säga är att vi nu måste närma oss våra små och medelstora företag i medlemsstaterna så att dessa förberedelser kan genomföras och så att vi kan slutföra Galileos tillämpningsområden. Jag kommer att få möjlighet att återkomma till er för att beskriva alla dessa tillämpningsområden, vilka inbegriper både transporter och civilskydd. Under alla omständigheter kommer Galileo att bli mycket mer effektivt än det nuvarande GPS.
Jag skulle vilja upprepa min ambition att få till stånd en interinstitutionell övervakningsgrupp, vilket är ett annat sätt att engagera våra institutioner i detta projekt.
Jag vill nu berätta något för er om det arbete som ligger framför oss. Tack vare Europaparlamentets röstning har vi nu en budget, en rättslig grund, klar styrning och en upphandlingsplan. Den planen var inte enkel, eftersom målet var att dela upp arbeten mellan olika stora rymdbolag i våra medlemsstater, samtidigt som vi organiserar det användande av underleverantörer som många av er med rätta har efterlyst. Våra små och medelstora företag måste också engageras i byggprocessen. Det är därför som vi har reserverat 40 procent för underleverantörer i upphandlingsplanen.
Kommissionen kommer att underteckna ett avtal med Europeiska rymdorganisationen. Vi hoppas att detta kommer att ske före sommaren och att vi kan utfärda anbudsinfordringar för de sex huvudpaket som har identifierats. Vi vill kunna skriva kontrakt i slutet av året så att byggandet av satelliterna och satellitsystemet kan komma igång så snart som möjligt i början på nästa år. Byggandet av de återstående 26 satelliterna kommer att ta mellan två och tre år. Sedan kommer det att ta ett eller två år till före starten. Därför måste Galileoplanen följas mycket noga.
Jag måste säga att ingenjörerna och teknikerna arbetar hårt. Som Gilles Savary sa tidigare har jag nöjet att tillkännage att den andra Galileosatelliten, Giove-B, kommer att skjutas upp med en Sojuz rymdraket i Baikonur i Kazakstan kl. 0.15 på lördag den 27 april 2008 (kl. 4.15 lokal tid). Giove-B är redan i Baikonur och kommer att genomgå de sista testerna före uppskjutningsdagen. Satelliten ska placeras i sin slutliga omloppsbana sju timmar efter uppskjutningen, och den kommer att styras direkt från kontrollcentralen i Fucino i Italien. Vi måste alla hoppas att Giove-B kommer att bli lika framgångsrik som Giove-A, särskilt som Giove-B har all teknik på plats.
Herr Remek! Får jag lov att tacka er för att ni kommit hit, eftersom ni vet vad som finns på rymdområdet.
Jag har tackat parlamentet upprepade gånger, men det är verkligen inte tomma ord, lita på det. Jag menar verkligen det. Om detta europeiska projekt ser dagens ljus i dag kommer parlamentet att ha gett ett verksamt bidrag. Därför tackar jag er igen. Tillsammans kommer vi att se till att Galileo lyckas.
Etelka Barsi-Pataky (PPE-DE). – (HU) Herr talman! Jag kan inte nog framhålla att europeiska ingenjörer och utvecklare har genomfört ett enastående arbete och som kommissionens vice ordförande berättade väntar vi på uppskjutningen av Giove-B. Europeiska kommissionen, företrädd av sin vice ordförande Jacques Barrot, har lagt fram ett nytt förslag om ett intensivt ettårigt program för diskussion, och Europeiska gemenskapen har genomfört en ny struktur och utlovat den nödvändiga finansieringen. Galileoprogrammet är redo för sin nya START, med andra ord har projektet nått ett slut. För att vara exakt har vi fortfarande många svåra uppgifter framför oss. Jag vill betona att GNSS-programmets karaktär av ”made in Europe” inte har genomförts uteslutande i den ena eller andra medlemsstatens intresse eller den ena eller andra industrikoncernens. Under genomförandet av programmet måste detta alltid hållas i minnet. Herr talman, om ni tillåter en personlig kommentar – när Galileoprogrammet lanserades var Ungern där jag valdes 2004 ännu inte medlem av EU, och det var Slovenien inte heller. Jag är därför särskilt glad över att vi samarbetar om den nya uppskjutningen den 27. Galileo är ett mycket viktigt steg i skapandet av ett starkt Europa. Tack.
Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.
Omröstningen kommer att äga rum i morgon.
Skriftliga förklaringar (artikel 142)
Janusz Lewandowski (PPE-DE), skriftlig. – (PL) Som vittne till och deltagare i den utdragna processen att komma överens om den finansiella grunden för Galileoprogrammet följer jag med intresse de åtgärder som Europeiska unionen vidtar för att genomföra programmet. Finansieringsmetoden, som är en viktig nyorientering från de ursprungliga principerna, ökar vårt gemensamma ansvar för programmets framgång. Det offentlig-privata initiativet slutade med fiasko. Vi är ansvariga för ett förnuftigt utnyttjande av de europeiska skattebetalarnas pengar, utan något riskdelande med den privata sektorn.
Därför är projektledningssystemet så viktigt. Det är lämpligt att ha en klar ståndpunkt, så som i förslaget till betänkande, om att Europeiska gemenskapen ensam äger alla materiella och immateriella tillgångar som skapas inom ramen för Egnos och Galileo. Saker och ting utvecklas tyvärr i långsam takt – 11 år har gått sedan Europeiska kommissionen lade fram sitt första meddelande om ett europeiskt satellitnavigeringssystem. Förseningarna har helt klart mångfaldigat kostnaderna för programmet och ökat risken för dess konkurrenskraft genom att andra initiativ har dykt upp på globalt plan. Världen står inte still!
Programmets rent EU-mässiga och offentliga karaktär berättigar Europaparlamentets krav på grund av dess demokratiska mandat för stärkandet av dess kontrollmakt och operativa inflytande i den förberedande och genomförande fasen av Galileosystemet.