Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2007/2265(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0151/2008

Ingivna texter :

A6-0151/2008

Debatter :

PV 07/05/2008 - 17
CRE 07/05/2008 - 17

Omröstningar :

PV 08/05/2008 - 5.9
CRE 08/05/2008 - 5.9
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0195

Fullständigt förhandlingsreferat
Onsdagen den 7 maj 2008 - Bryssel EUT-utgåva

17. Handel och ekonomiska förbindelser med länderna i Sydostasien (Asean) (debatt)
Protokoll
MPphoto
 
 

  Talmannen. − Nästa punkt är ett betänkande av Glyn Ford, för utskottet för internationell handel, om handel och ekonomiska förbindelser med Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) (2007/2265(INI)) (A6-0151/2008).

 
  
MPphoto
 
 

  Glyn Ford , föredragande. (EN) Herr talman! Först vill jag tacka kommissionsledamoten och hans personal, utskottets personal, min gruppersonal och min egen personal för det arbete som har lagts ner på detta betänkande. Jag vill också tacka skuggföredragandena för de stora politiska grupperna, som i god samarbetsanda har gjort detta betänkande till vad det är i dag. Jag tar det fulla ansvaret för betänkandet, men alla ovannämnda har lämnat sina politiska avtryck på dess sidor.

På sätt och vis önskar vi att denna förhandling mellan EU och Asean inte skulle behövas. Mitt eget utskotts prioritet är mycket tydlig: vi vill ha ett framgångsrikt avslut på Doharundan, som tyvärr just nu verkar ha sugits in i det svarta hål som utgör USA:s val av presidentkandidater och president.

Förhoppningsvis dyker det upp igen förhållandevis helskinnat om sex eller tolv månader när president Clinton, McCain eller Obama har installerats och USA äntligen har en ny handelstalesman på plats för att fortsätta dialogen. Men fram till dess ser det ut som om vi får förhandla med Korea, där min kollega David Martin var parlamentets rapportör, med Asean och med Indien om bilaterala avtal eller EU-frihandelsavtal.

Rådets mandat att inleda förhandlingar med Asean, som är EU:s femte största handelspartner, gällde endast sju av de tio medlemmarna i Asean eftersom Asean är en mycket skiftande region med allt ifrån ekonomier vars BNP är jämförbart med vissa EU-länders till tre mindre utvecklade länder, varav två ingår i initiativet ”Allt utom vapen” och en är Burmas undersåte, vilket vi har hört så mycket om i dag.

Det står klart att ett frihandelsavtal skulle kunna vara till gagn för båda sidor, öka flödet av varor och tjänster, påskynda innovationer och stärka den ekonomiska tillväxten.

Vi välkomnar undertecknandet av Asean-stadgan den 20 november i fjol vid det 13:e Asean-mötet i Singapore, och ser fram emot en snabb ratificering. Den bör bidra till att stärka den ekonomiska integrationen med Asean-länderna och i mitt betänkande uppmanar vi kommissionen att tillhandahålla teknisk och annan hjälp för att underlätta processen.

Förhandlingarna om offentlig upphandling, konkurrens och investeringar, immateriell äganderätt och statligt stöd måste vara öppna. Vi måste diskutera avskaffandet av såväl icke-tariffära hinder som andra tullhinder, speciellt när det rör bankverksamhet, försäkringstjänster och juridiska tjänster.

Från vår sida är det viktigt att förenkla ursprungsreglerna. Harmonisering av standarder för t.ex. produktsäkerhet, skydd av barn och djurskydd är ytterligare punkter vi bör eftersträva.

Vi måste skydda oss mot falska läkemedel, men samtidigt menar utskottet att det är viktigt att vi inte skadar flexibiliteten i Trips-avtalet.

Utskottet för internationell handel anser att en viktig del av ett kommande avtal är ett kapitel om hållbar utveckling inklusive en bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling. Dessutom behöver vi en parallell överenskommelse om politiskt samarbete med bindande sociala bestämmelser och miljöbestämmelser som tvingar båda sidor att ratificera Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner, och även de vanliga partnerskaps- och samarbetsavtalen om mänskliga rättigheter och demokrati.

Forum för handel och hållbar utveckling bör upprättas med arbetsgivare, anställda och medborgarorganisationer som faktiskt kan påverka inte bara förhandlingarna utan också hur avtalet senare genomförs, vilket är ännu viktigare.

I betänkandet föreslås att vi bör överväga om miljövänliga och rättvisemärkta varor ska ha företräde till EU och att tulltaxorna för dessa skulle tas bort snabbare. Men om det ska kunna genomföras måste vi naturligtvis be kommissionen att ändra tullnomenklaturen.

Det finns en del problem som rör specifika länder. I Singapore har vi problem med banksekretessen, vilket blev tydligt när utskottet var på besök och talade med parlamentsledamöter i landet. Vi välkomnar återuppbyggnaden av demokrati i Thailand. Och naturligtvis har vi gått med på att Burma ska delta i förhandlingarna, eller i varje fall sitta med, även om det står absolut klart från vår sida att det inte kan bli fråga om att skriva under något avtal med Burma förrän den nuvarande regimen är borta.

Vår tanke är att ha ett ramavtal för alla som tillåter enskilda länder inom Asean att handla på basis av sin egen aktuella situation, och öppna särskilda sektorer i en takt som är anpassad för dem. Så småningom – och jag betonar så småningom – kommer vi att ha ett gemensamt och fullständigt avtal med alla.

Så samtidigt som vi välkomnar Vietnam som ledare för processen har hela uppbyggnaden på grund av en kombination av bristande energi och vilja från vissa Asean-länder framskridit långsammare än förväntat och önskat.

Låt mig säga det rent ut. EU borde inte tillåta att enskilda Asean-stater släpar fötterna efter sig för att hindra utvecklingen. Om inget annat alternativ finns kan rådet, kommissionen och parlamentet som en sista utväg överväga möjligheten till bilaterala snarare än multilaterala avtal. Jag hoppas att regeringarna och civilsamhällena i Asean uppfattar parlamentets inställning här i dag som en uppmuntran att gå framåt, och att gå framåt snabbt.

 
  
MPphoto
 
 

  Peter Mandelson , ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag är mycket tacksam för Glyn Fords betänkande och för det allmänna stöd som uttrycks i betänkandet för kommissionens linje i förhandlingarna om frihandelsavtal med Asean-länderna.

Sydostasien förtjänar vår fulla uppmärksamhet. Förståeligt nog dras våra blickar på Asien hela tiden till Kina, men vårt partnerskap med Asean bör inte vara mindre engagerat vare sig det handlar om frågor om hållbar utveckling, samhället eller handeln. Det var därför Asean valdes ut som partner i ett av de nya frihandelsavtalen i ”Europa i världen”.

Asean-ländernas dynamiska ekonomier innebär verkligen en stor möjlighet för Europa. Möjligheterna är dock i stor utsträckning fortfarande potentiella snarare än reella. Företag inom EU som vill bedriva affärer med eller investera i Sydostasien stöter fortfarande på tulltaxor och icke-tariffära hinder och marknader med en negativ syn på utländska tjänsteleverantörer, speciellt när det gäller offentlig upphandling. Samma sak gäller utländska direktinvesterare i allmänhet. De upptäcker också att deras immateriella äganderätt fortfarande har för dåligt skydd, och att öppenheten på vissa marknader är relativt begränsad.

Dessa argument talar starkt för ett frihandelsavtal som är djupgående snarare än snabbt och lätt. Jag tror inte på frihandelsavtal som en snabb, politisk lösning. Handelsstrategin ”Europa i världen” handlar om nya handelsmöjligheter, nya exportområden och nya arbetstillfällen. Förhandlingarna inleddes efter tecken på att vi kunde uppnå detta om vi var ambitiösa.

Vi gör rätt i att avvisa tanken på ett frihandelsavtal som bara täcker vissa tulltaxor. Jag kan bara hålla med betänkandets uppmaning om ambitionsnivån i dessa förhandlingar. Vi har medvetet valt att tillämpa en strategi med interregionala förhandlingar. Jag tror att vi valde rätt. Jag anser att de bilaterala avtalen kan bli byggstenar i ett multilateralt system, där de uppmuntrar regional integration och tillväxt av regionala marknader. Vi kan betrakta dessa förhandlingar som ett bidrag till Asean-planen om en ekonomisk gemenskap.

Men, vilket helt riktigt påpekas i betänkandet, att förhandla om en så ambitiös agenda mellan två regioner är inte det enklaste, eller det snabbaste, sättet. Varje gång ett Asean-land inte kan uppfylla en viss punkt står vi inför ett resultat som bestäms av den minsta gemensamma nämnaren. Det är inte rättvist mot de andra. Det finns också resursproblem, eftersom Asean-ländernas kapacitet är ansträngd av det stora antal frihandelsavtal som de håller på att förhandla om just nu. Därför är det svårt att se att tidsramen för ett fullständigt avtal mellan regionerna skulle vara kortare än tre till fyra år, och också att vi ska kunna bevara den höga ambitionsnivån.

Samtidigt befäster våra största konkurrenter sina kontakter med enskilda länder i regionen, det ena efter det andra. Japan, Australien och USA är alla aktiva. Jag noterar speciellt den punkt i betänkandet som handlar om att arbeta bilateralt om den regionala strategin visar sig vara för svår. Jag vill inte ge upp den regionala strategin ännu, men vi håller på att införa en viss flexibilitet i det regionala ramverket, en dos variabel geometri som tar hänsyn till de olika utvecklingsnivåerna inom Asean och som kan tillåta oss att gå fortare fram med en del Asean-länder. Detta skulle vara ekonomiskt riktigt och kan bana väg för andra att gå med senare.

Faktum är att våra förhandlingsriktlinjer tillåter att vi sluter avtal med färre än 10 medlemmar eftersom de minst utvecklade Asean-länderna, Laos, Kambodja och Burma/Myanmar, inte behöver binda sig till något villkor i frihandelsavtalet men kommer att följa förhandlingsprocessen. Laos och Kambodja arbetar för tillfället med Världshandelsorganisationens anslutningsfrågor och de drar i vilket fall som helst redan fördel av företrädet till EU:s marknader genom programmet ”Allt utom vapen”. Men de har sin logiska plats i det långsiktiga avtalet, anser jag. När det gäller Burma återspeglar betänkandet EU:s inställning att även om landet ingår i Asean så förhandlar vi inte om frihandelsavtal med Burma.

Slutligen ett par ord om hållbar utveckling. Vi hoppas kunna inkludera miljöaspekter och sociala aspekter i våra förhandlingar med Asean, och vi kommer att göra detta i en samarbetsvillig anda. Vi har också anlitat en extern konsult som ska göra en bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling för att analysera den troliga effekten av det tilltänkta avtalet inom olika områden, t.ex. miljö och sociala förhållanden. Undersökningen bör åtfölja förhandlingsprocessen under de kommande 18 månaderna. Förra veckan bjöd vi också in civilsamhället att bidra till våra tankar om de tre Asean-förhandlingarna om frihandelsavtal. Vi har inte märkt av några direkta meningsskiljaktigheter från deras sida. Genom att ta hänsyn till dessa problem i avtalen redan från början kan vi se till att de åtgärdas tidigt, och kanske redan innan de uppkommer.

Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med parlamentet när vi går vidare i dessa förhandlingar. Jag kommer naturligtvis att hålla utskottet för internationell handel uppdaterat kontinuerligt. Jag är mycket tacksam för detta betänkande. Det håller den kvalitet jag förväntar mig från utskottet för internationell handel och jag förlitar mig på utskottets kunskaper och bedömningar av komplicerade handelspolitiska frågor.

 
  
MPphoto
 
 

  Francisco José Millán Mon , föredragande för yttrandet från utskottet för utrikesfrågor. − (ES) Herr talman! Tack vara Nuremberg-planen och det första mötet mellan EU och Asean i fjol har förbindelserna återupptagits.

Till exempel pågår, som vi har hört berättas, förhandlingar om ett frihandelsavtal, bilateralt partnerskap och samarbetsavtal, även om det sker långsamt.

Vi i utskottet för utrikesfrågor stödde de intensifierade förbindelserna, även inom handel och ekonomi.

Asean handlar om regional integration vilket vi välkomnar och vilket blir allt viktigare. Det sammanför över 500 miljoner invånare i tio länder som är mycket olika, som Glyn Ford sa, och som i allmänhet har en stor tillväxtpotential.

EU är Aseans näst största handelspartner. Vi borde öka försäljningen och även investeringar som görs av våra företag, och frihandelsavtalet är ett utmärkt instrument för att göra detta. Andra länder inom och utanför Europa vill ha något liknande, vilket kommissionsledamoten nämnde.

Avtalet bör vara brett och inte begränsas till enbart handelsfrågor. Det bör åtföljas av bilaterala partnerskaps- och samarbetsavtal som innefattar frågan om respekt för de mänskliga rättigheterna.

De bilaterala avtalen kan logiskt sett endast ingås med de Asean-länder som uppfyller de nödvändiga politiska och ekonomiska villkoren och det gör naturligtvis inte alla länder, särskilt inte Burma/Myanmar vars regering är föremål för restriktioner som antagits av rådet och stöds av parlamentet.

Om inte de politiska förhållandena i landet förändras står det klart att det inte kan bli något bilateralt avtal med Burma, och Burma kan inte heller ingå i frihandelsavtalet. I april upprepade parlamentet sitt fördömande av den politiska situationen och krävde frisläppande av politiska fångar.

På tal om Burma vill jag ta tillfället i akt och uttrycka mitt beklagande över de många offren i cyklonen. Jag upprepar vad talmannen sa i början av eftermiddagen.

Avslutningsvis måste EU fortsätta sina framsteg i förbindelserna med Asean. Vi erbjuder ett starkare politiskt partnerskap, nära ekonomiska förbindelser i gemensamt intresse och samarbete inom många områden. Naturligtvis stöder vi det steg som togs 2007 i integrationsprocessen, Asean-stadgan. Vi vill att de åtaganden om mänskliga rättigheter och demokrati som finns i denna stadga blir verklighet, särskilt i Burma men även i andra länder i regionen. På denna grund kommer våra förbindelser att stärkas. Tack så mycket.

 
  
MPphoto
 
 

  John Purvis, föredragande för yttrandet från utskottet för industri, forskning och energi. − (EN) Herr talman! Glyn Fords betänkande är i sin helhet vad mitt utskott ville ha. Vi är särskilt nöjda med att alla våra huvudpunkter har tagits med. Vi betonar att framtidens tillväxt för EU:s näringsliv är beroende av vår öppenhet inför utlandshandel och investeringar som regleras genom rättvisa bestämmelser. Vi betonar också att vår konkurrenskraft gentemot Asean-länderna beror på oss själva – om vi kan förbättra vår egen nivå på utbildning, yrkesutbildning, forskning, företagande och innovation.

Vi ser det vetenskapliga och tekniska samarbetet och skyddet av immateriella rättigheter som bärande inslag i framgångsrika förbindelser. Vi förväntar oss framför allt ett samarbete inom bekämpningen av piratkopior. Vi strävar efter bättre ursprungsbestämmelser, harmonisering av standarder, produktsäkerhet, barnskydd och djurens välfärd. Inom de byråkratiska rutinerna efterlyser vi insyn i statliga stöd och tullfria hinder och vi vill undanröja diskriminerande skatter.

Vi förväntar oss att att man tar upp frågan om att undvika miljöskador på grund av avskogning och utvinning av palmolja. Vi inser att vi behöver ett antidumpningssystem, men hade hellre sluppit det genom föregripande interventioner och förhandlingar.

Vi strävar efter gemensamma insatser med Asean på energisidan och efter att kommissionen genom etableringar i regionen stimulerar gemensamma forskningsprojekt.

I samma anda ser vi fram mot en ömsesidigt gynnsam och framgångsrik handel och ekonomiska förbindelser med Asean-länderna.

 
  
MPphoto
 
 

  Peter Šťastný, för PPE-DE-gruppen. – (EN) Herr talman! Först vill jag gratulera min kollega Glyn Ford som är föredragande för betänkandet. Förslaget till handelsavtal med Asean ingår i en bred strategi för bilaterala och interregionala förhandlingar med EU:s handelspartner.

Om vi ser Asean som en enhet skulle det vara EU:s femte största handelspartner, före Japan. Asean är en oerhört differentierad region där tre länder är låginkomstländer, medan en del andra har högre inkomst per capita än många EU-medlemsstater. Jag och mina kolleger i utskottet för internationell handel ger kommissionens första alternativ vårt fulla stöd, det vill säga att förhandla med regionen som helhet och stärka den regionala ekonomiska integrationen mellan Asean-länderna.

I betänkandet betonas vikten av interregionala handelsavtal som vanligtvis kan komplettera det multilaterala systemet – under förutsättning att de har bredd, är ambitiösa och går en bra bit längre än enbart sänkta tullavgifter – och av att införa sociala och miljömässiga standarder. I betänkandet uppmanas parterna att gradvis minska eller undanröja alla hinder för varor och tjänster samtidigt som de fullt ut beaktar de olika ekonomiska förhållandena inom Asean-regionen. Kommissionen uppmanas också att att garantera insyn i bestämmelserna om offentlig upphandling – immateriella rättigheter, statliga stöd och annat stöd.

Jag vill sammanfattningsvis också tacka föredraganden för hans positiva samarbete, vilket återspeglas i ett antal kompromissändringsförslag som lägger betänkandets huvudsakliga tyngdpunkt på handel och handelsrelaterade frågor, parallellt med frågor som mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. När dessa och andra ändringar antogs blev betänkandet mer nyanserat.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin, för PSE-gruppen. – (EN) Herr talman! Låt mig för det första framföra mina gratulationer till min vän och kollega Glyn Ford för ett utmärkt betänkande. Jag vill också framföra till kommissionen att jag anser att kommissionsledamoten hade helt rätt då han för några år sedan inledde undersökningar om förutsättningarna för ett frihandelsavtal med Asean för att sedan fatta beslut på grundval av denna. Asean är, vilket redan har påpekats, en viktig region för oss i ekonomiskt hänseende; det är en av de regioner som har störst tillväxtpotential om vi verkligen kan uppnå våra mål för frihandeln. I likhet med Peter Šťastný håller jag med om att det var helt rätt strategi att göra detta utifrån en regional utgångspunkt, trots de komplikationer som följer av att försöka detta.

Glyn Fords betänkande är en tydlig och konsekvent signal till kommissionen om att parlamentet vill ha ett starkt avsnitt om hållbar utveckling i alla nya generationer av frihandelsavtal.

I betänkandet finns många hänvisningar till klausuler som inte gäller handel och som glädjande nog ligger i linje med vad jag tog upp i mitt betänkande om Sydkorea. Jag gläds särskilt över att man i betänkandet betonar starka klausuler om miljö och sociala frågor.

Jag tycker det är viktigt att inte bara medlemmarna i Asean ratificerar de åtta centrala ILO-konventionerna – vilket bara Kambodja, Indonesien och Filippinerna har gjort hittills – utan också att vi inför mekanismer för att se till att de genomförs på rätt sätt.

Fackföreningarnas och arbetstagarorganisationernas roll bör formaliseras mer och jag är glad över att föredraganden har föreslagit att ett forum inrättas för handel och hållbar utveckling som kan övervaka standarder och rapportera om eventuella överträdelser.

När det gäller miljöstandarder har utskottet för internationell handel i flera av sina senaste betänkanden – till exempel Lipietzbetänkandet om klimatförändring och mitt betänkande om Sydkorea – lyft fram att internationell handel bör bidra till att underlätta spridningen av miljövänlig teknik. Jag påminner än en gång om att kommissionsledamot Peter Mandelson vid flera tillfällen har visat ett engagemang för att sänka tullavgifterna på miljövänlig teknik. Jag hoppas att kommissionsledamoten därför godkänner föredragandens förslag om att detta ska tas upp i Asean-förhandlingarna.

Alla överträdelser av sociala standarder och miljöstandarder måste föras vidare till tvistlösningsmekanismen. Med tanke på att USA har lovat att göra detta för alla sina frihandelsavtal måste EU följa liknande strikta genomförandeåtgärder.

Slutligen konstaterar jag att jag vet att vi inte kommer att ingå något frihandelsavtal med Burma, men jag hoppas ändå att Burma inte gynnas av avtalet indirekt. En eventuell utökad handel med övriga Asean-länder kan leda till att Burma ökar sin handel inom gruppen och indirekt gynnas av ett frihandelsavtal med EU. Jag hoppas därför att vi kan hitta vägar så att handelssanktionerna mot den nuvarande regimen i Burma genomförs med kraft.

 
  
MPphoto
 
 

  Nathalie Griesbeck, för ALDE-gruppen. – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Vid en tidpunkt när vi talar en hel del om Asien på grund av Kina och de problem vi känner till där, och om ett annat slags dödskatastrof i Burma, utgör det betänkande vi debatterar i kväll i huvudsak EU-medborgarnas svar, via parlamnetet, på kommissionens meddelande om den nya strategin för EU:s bilaterala och interregionala handelsförhandlingar. Asean är uppenbart tio länder med väldigt olika utvecklingsnivåer, både politiskt och ekonomiskt – vilket föredraganden nyss har påpekat. Handelsavtalet vi debatterar gäller en marknad som är värd 57 miljarder euro och med en årlig tillväxt på 4,9 procent, vilket är en mycket stor utvecklingspotential. Även om EU:s handelspolitik med handelsavtal mellan våra båda regioner kan verka självklar behöver vi tillsammans stimulera tillväxt och skapandet av sysselsättning, och vi måste fortfarande se realistiskt på svårigheterna.

Även om ekonomins globalisering bör ses som en möjlighet är våra medborgare ofta mycket oroade över vår kontinents ekonomi, på samma sätt som andra oroas över sina ekonomier. Globalieringens negativa och marginella effekter – alltför många för den som verkligen måste leva med dem – skymmer ofta de fördelar som borde följa av intelligent framförhandlade handelsavtal.

Betänkandet syftar därför till att sända en stark signal till kommissionen om att faktiskt ta hänsyn till medborgarnas oro vid förhandlingarna med Asean. Vi behöver därför skapa balans så att våra partner kan få en tillfredsställande nivå för sin ekonomiska, sociala och politiska utveckling utan att stimulera snedvridning av konkurrensen eller dumpning.

Det finns tre punkter jag vill lyfta fram och som jag anser är prioriterade. För det första bör det ur en strikt affärsmässig synvinkel påpekas att alla handelsavtal måste ingås inom en ram av ömsesidig respekt för de internationella handelsbestämmelserna. Detta innebär att man följer bestämmelserna i konkurrenskagstiftningen och i upphovsrättslagstiftningen. Ett exempel bland många är att vi i våra förhandlingar framför allt måste hitta lösningar för att till exempel bekämpa piratläkemedel, samtidigt som vi garanterar tillgången till hälso- och sjukvård för alla medborgare i enlighet med andan och synsättet i Dohaavtalet.

För det andra kan man i avtalen inte bortse från de skillnader som finns inom arbetsrätten. Våra partner måste gå med på att uppfylla ILO:s miniminormer, framför allt bekämpa barnarbete och förbättra arbets- och lönevillkoren.

För det tredje och sista är det förstås också mycket viktigt att påpeka, vilket har gjorts i flera anföranden i kväll, att nödvändiga krav på ekonomi och hållbar utveckling måste ingå i alla handelsavtal. Sydostasien är en ädelsten på vår planet och tillsammans måste vi skydda dess flora och fauna. Kommissionen är skyldig att se till att det finns garantier mot olaglig skogsverksamhet och i hanteringen av fiskekvoter, vilket kommissionsledamoten påpekade för bara någon minut sedan.

 
  
MPphoto
 
 

  Leopold Józef Rutowicz, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! I Glyn Fords betänkande betonas vikten av samarbete mellan EU och Asean inom handel och ekonomiska förbindelser.

I förhållande till yta och befolkning liknar de här staterna EU. Länderna är en viktig försäljningsmarknad för EU och de exporterar en rad viktiga produkter till vår marknad. Länderna har olika slags politiska strukturer och ekonomisk potential, vilket syns på BNP-siffrorna per capita, som i Burma uppgår till 211 US-dollar och i Singapore till 31 400 US-dollar.

Detta skapar vissa problem för samarbetet mellan Asean och EU, vilket föredraganden också betonar. Att utveckla handeln med stater från den här regionen kräver harmoniserade standarder, särskilt inom säkerhet och folkhälsoskydd. De ekonomiska och immateriella förbindelserna med Asean-länderna kan leda till ökat välstånd och fred i regionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Bastiaan Belder, för IND/DEM-gruppen. – (NL) Glyn Fords betänkande visar hur tungrodda förhandlingarna mellan EU och Asean är – vilket inte är förvånande med tanke på hur heterogen regionen är. Det europeiska näringslivet har starka intressen – till exempel i fråga om tillträde till marknader – och kräver en snabbare tidtabell.

Frågan är därför huruvida EU bör fortsätta med de multilaterala förhandlingarna eller övergå till bilaterala förhandlingar. Förslaget ligger i viss mån indirekt i ändringsförslag 5 från Glyn Ford och Erika Mann. Jag uppmanar därför kommissionen att lägga största möjliga engagemang på multilateral nivå för att få en framgångsrik avslutning av Doha-rundan. Förhandlingarna kan därefter fortsätta på bilateral nivå med enskilda Asean-länder om det visar sig att de multilaterala förhandlingarna tar för lång tid.

Detta betyder givetvis inte att jag motsätter mig ytterligare regional integration i Sydostasien. Integrationen har stor betydelse. Jag tänker här på den viktiga funktion Asean och Asean+3 kan fylla för att ytterligare integrera Myanmar i regionen. Landet som drabbades så hårt av cyklonen Nargis förra helgen behöver akut hjälp från regionen. Särskilt Asean+3 som också omfattar grannlandet Kina måste aktivt arbeta för att påverka juntan att öppna landets dörrar för omvärlden, förbättra skyddet av de mänskliga rättigheterna och skapa större manöverutrymme för oppositionen. Tack så mycket.

 
  
MPphoto
 
 

  Daniel Varela Suanzes-Carpegna (PPE-DE).(ES) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Först vill jag lyckönska föredraganden Glyn Ford till ett bra arbete och slutresultat. Med bidragen från utskottet för internationell handel och övriga utskott visade sig betänkandet bli mycket nyanserat.

Först vill jag påpeka att man i betänkandet lyfter fram den stora möjligheten att fördjupa våra handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med denna region, som har ekonomisk utvecklingspotential och god befolkningstillväxt. De enorma skillnaderna mellan Asean-blockets olika medlemsstater understryks också i betänkandet.

Jag vill betona vikten av att öppna tjänstesektorn för båda parter. Det är avgörande för både unionen och Asean: båda måste kunna kräva effektivare tjänster av högre kvalitet till bättre priser och därmed dra fördel av EU:s konkurrensfördelar och erfarenhet.

När det gäller näringslivet påpekade vi i våra ändringsförslag som har tagits med i betänkandet det dubbla behovet av att följa minimkraven för hygien- och hälsoskyddsbestämmelser. Detta är något som EU:s näringsliv kräver och som också bör krävas av den andra sidan för att stävja illojal konkurrens.

Det är också viktigt att följa internationella avtal i sociala frågor, arbetsrätt och miljö. Här vill vi också särskilt betona kampen mot barnarbete.

Vi har uppmärksammat den känsliga fiskberedningsindustrin, eftersom båda problemen finns där. Därför kan vi inte förstå socialdemokraternas ändringsförslag 11 och 12 som tunnar ut och förminskar något som redan hade antagits av utskottet. I ändringsförslaget som rör punkterna 16 och 17 stryks den särskilda hänvisningen till tonfiskbranschen som verkligen berörs av den illojala konkurrens som uppstår, liksom hänvisningen till Europaparlamentets eget betänkande om denna bransch – ett betänkande som har fått och får stöd av kommissionen.

För att att bevara det samförstånd som funnits kring betänkandet som helhet ber vi därför föredraganden och Europaparlamentets socialdemokratiska grupp att diskutera saken och överväga att dra tillbaka ändringsförlag 11 och 12, som vår grupp inte kan stödja. Kort sagt så tror jag att om så sker kan vi behålla de ändringsförslag vi har. De är mer heltäckande och bättre än dem som socialdemokraterna försöker införa.

 
  
MPphoto
 
 

  Antolín Sánchez Presedo (PSE).(ES) Herr talman! Som en reaktion på den tragedi som drabbat Burma till följd av cyklonen vill jag först framföra mitt deltagande med alla offer. Jag uppmanar landets myndigheter att bevilja tillträde för internationellt bistånd och inleda en trovärdig demokratiseringsprocess som kan bryta landets isolering och ge dess befolkning nytt framtidshopp.

Asean är en region med en enorm ekonomisk potential och med ungefär samma invånarantal som EU. I sammanslutningen ingår tio mycket olika länder. Trots att den här mångfalden gör förhandlingarna om ett frihandelsavtal mer komplicerade får detta inte hindra oss från att ta fram instrument som ger ömesidiga fördelar och kompletterar WTO:s multilaterala system. Detta gäller också förutsättningarna för att få en bra avslutning av utvecklingsagendan från Doha, vilket båda parter betraktar som en prioritet.

De mindre utvecklade länderna i regionen bör kunna behålla sina preferenser och till och med få möjlighet att omfattas av avtalet i framtiden.

Handel och ekonomiska förbindelser ingår i en bredare strategi för att konsolidera de övergripande förbindelserna mellan de båda regionerna.

Vi måste uppmuntra ytterligare framsteg inom det politiska samarbetet och säkerhetssamarbetet. Här har framför allt terrorismbekämpning och kris-/katastrofhantering betonats. Vi måste också främja samarbetet inom energisektorn, inom forskning och utveckling, miljön, klimatförändringar och hållbar utveckling, liksom på det sociokulturella området och inom utvecklingssamarbetet. Särskilt viktigt är samarbetet på folkhälsoområdet eftersom det bör bidra till att säkra livsmedelshygienen och hälsovillkoren, vilka är avgörande för konsumtionen och för att utveckla handeln. Civilsamhällets medverkan och stöd är mycket viktigt i hela denna process.

Jag gratulerar föredraganden Glyn Ford till ett betänkande där det förklaras att mänskliga rättigheter och demokrati är centrala värderingar för EU och där man kräver att de ska utgöra en del av förhandlingarna och infogas i de partnerskaps- och samarbetsavtal som bör ingås parallellt med handelsavtalet. Med tanke på att förhandlingarna utgör ett stort steg framåt för förbindelserna mellan EU och Asean hoppas vi att de blir framgångsrika.

 
  
MPphoto
 
 

  Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk (UEN). – (PL) Herr talman, herr kommissinsledamot! När jag tar ordet i den här debatten vill jag uppmärksamma er på följande frågor. För det första sammanför Asean tio länder som utvecklingsmässigt är mycket olika sinsemellan – från det rika Singapore till de mycket fattiga länderna Burma, Kambodja och Laos – och som rymmer närmare 500 miljoner människor. Detta är EU:s femte största handelspartner och här finns förutsättningar för att vidareutveckla de ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna med EU.

För det andra kommer ett frihandelsavtal med Asean-länderna med all säkerhet att ge dessa länder större fördelar än vad det ger EU. Det är därför mycket viktigt att enas om arrangmeang med länderna som går utöver handelsavtalet där dessa länder samtycker till att följa sociala och miljömässiga standarder och konsumentskyddsstandarder.

För det tredje och sista är detta den enda strategi som ger oss möjlighet att skapa en rättvis konkurrens mellan företag från Asean-länderna och EU. Först då kan dessa företag börja inkludera de sammanlagda kostnaderna för arbetskraft, miljöskydd och konsumentskydd i sina tillverkningskostnader. Detta kommer att leda till att deras produktpriser återspeglar alla kostnader för tillverkningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Jerzy Buzek (PPE-DE). – (PL) Herr talman! Jag vill gratulera kommissionsledamoten för att han har hållit i förhandlingarna och föredraganden Glyn Ford till hans betänkande. Vi diskuterar hur vi ska övervinna hindren och kunna förhandla fram ett bra frihandelsavtal med länderna i Asean. Vi betonar skillnaderna mellan dessa länder.

Jag skulle bara vilja rikta uppmärksamheten på en aspekt av dessa förhandlingar som vi inte var medvetna om för fyra år sedan. Kampen mot den globala uppvärmningen har blivit en prioritering inom EU, och EU har blivit världsledande på detta område. Vi måste öka tonvikten på denna aspekt i förhandlingarna. Även här kommer det att finnas skillnader: vi kan inte begära vad som helst av de fattigaste länderna, men när ekonomierna i de rika länderna växer snabbt måste vi uppnå en intressegemenskap när det gäller att bekämpa klimatförändringarna.

Två EU-länder, Polen och Danmark, har ansvaret för förhandlingarna om ett avtal efter Kyoto. Detta kommer att ske i år i Poznan och nästa år i Köpenhamn. Detta håller också på att bli ett ansvarsområde inom EU. Om vi inte kan förhandla fram ett gemensamt avtal fram till slutet av 2009, kommer vi att tvingas ändra vår ambitiösa politik när det gäller kampen mot klimatförändringarna. Detta vill vi inte råka ut för, för det är tydligt att vi inte kan hantera dessa förändringar och det globala hotet på egen hand. Därför är det viktigt för oss att utnyttja alla EU-förhandlingar med tredjeländer för att betona denna aspekt – ett gemensamt avtal om att bekämpa klimatförändringarna på global nivå.

 
  
MPphoto
 
 

  Pierre Pribetich (PSE). – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Som föredragande för yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi vill jag gratulera föredraganden Glyn Ford, för det första för hans … (ohörbart) på två aspekter som bör betonas enligt min åsikt. Den första gäller förfalskningar, särskilt när det gäller läkemedel, vilket är en reell fara, i första hand för framstegen och det fredliga klimatet för de ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna med länderna i Sydostasien, men också särskilt för konsumenterna, både när det gäller säkerhet och produktkvalitet. Därför är det nödvändigt att understryka och belysa behovet av att förhindra alla former av förfalskningar genom att använda avtalens restriktiva verktyg. Jag vill än en gång understryka vikten av att bekämpa förfalskningar av läkemedel av dessa två skäl: för att garantera konsumenternas säkerhet och skydda läkemedelssektorn från orättvis konkurrens som inte respekterar miljöbestämmelser eller bestämmelser om hälsa och säkerhet. Endast ett effektivt samarbete mellan alla berörda parter kommer att kunna garantera ett skydd för konsumenterna över hela världen, och särskilt dem i Europa.

Den andra aspekten handlar om utvecklingen av lagstiftning för att stimulera företagen att minska sina koldioxidutsläpp, särskilt ömsesidiga avtal om handeln med utsläppsrätter. Vi måste tänka på att EU bör undvika att bestraffa företag genom att tvinga dem att tillämpa lämpliga och logiska bestämmelser grundade på nya miljönormer som en del av klimatplanen, utan att kräva att andra länder ska anta liknande bestämmelser i gengäld.

Om vi gör dessa två punkter till en väsentlig del av våra förbindelser – både till formen och till innehållet – skulle vi kunna bibehålla de europeiska företagens konkurrenskraft samtidigt som konsumenterna skyddas, självfallet utan att klimatskyddet glöms bort. Kort sagt är det utan tvivel en fråga om att hitta en perfekt balans i våra förbindelser.

 
  
MPphoto
 
 

  Mairead McGuinness (PPE-DE).(EN) Herr talman! Jag välkomnar möjligheten att få delta i denna debatt, även om frågan inte tillhör mina käpphästar.

Jag var dock tvungen att skynda mig från kontoret när jag hörde att det talades om normer, och jag anser att punkt 10 är av särskild vikt i denna resolution, och att vi bör läsa den och kanske göra tillägg till den. Vi kanske bör lägga till livsmedelssäkerhet och spårbarhetsnormer.

Jag instämmer i kommentarerna om förfalskade mediciner, vilket är en allvarlig fråga.

Jag har just kommit tillbaka från Brasilien, och i en köttfabrik letade jag överallt efter någon sorts varningsskylt. Det fanns ingen: med andra ord fanns det inga synliga skyltar om säkerhetsbestämmelser på arbetsplatsen. Besöken på bioetanolfabrikerna gjorde mig tämligen nervös eftersom arbetstagarnas säkerhet inte heller här tillmättes någon betydelse.

Det handlar inte om att klandra andra länder. Det handlar om att vi som européer har höga standarder, och vi måste försöka få alla andra att nå upp till vår standard.

Får jag bara säga att jag vet att kommissionsledamot Peter Mandelson har hört talas om mig förut, och att han förekommer i tidningarna på Irland i dag? Om han vill kommentera dessa rapporter är jag intresserad av att lyssna.

 
  
MPphoto
 
 

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE).(PL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Både EU och Asean har en stor potential som kommer att göra det möjligt att vidta åtgärder för att bekämpa globala utmaningar som klimatförändringarna, energiförsörjningen, kampen mot terrorismen och kampen mot fattigdomen och undernäringen bland miljoner invånare i Asien.

EU:s och Aseans företrädare bör därför intensifiera sin dialog och tillsammans försöka finna lösningar på dessa svåra frågor. De bör också skapa nya former av ekonomiskt samarbete och vidta åtgärder för att öka den ömsesidiga och gynnsamma handeln. EU bör också dela med sig av sina erfarenheter och sina resultat i den regionala integrationsprocessen. Låt oss dock inte glömma att EU bör sträcka sig längre än till de ekonomiska frågorna och fortsätta att kräva respekt för de mänskliga rättigheterna och demokratin.

 
  
MPphoto
 
 

  Stavros Arnaoutakis (PSE). – (EL) Herr talman! Handelsavtal kan bidra till att stabilisera förbindelserna mellan båda sidor. Samtidigt måste man dock ta hänsyn till vissa grundläggande krav och värderingar i förhandlingarna om ett frihandelsavtal.

Låt mig föreslå följande: respekt för de mänskliga rättigheterna, varje lands ekonomiska möjligheter, skydd av immateriell äganderätt och geografiska beteckningar, harmonisering av standarder för produktsäkerhet samt samarbete i miljöfrågor och i kampen mot sjukdomar och epidemier.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE). – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! Först vill jag säga att jag instämmer i berömmet till min utmärkta kollega Glyn Ford, och jag kommer att ägna största delen av min talartid åt att välkomna Hartmut Nassauer, som är ordförande för vår delegation för förbindelser med länderna i Sydostasien.

Jag tänker på när jag var i Filippinerna. Det slår mig att vi på grund av allt detta kanske förbiser utvecklingen i dessa frågor. Jag minns resan till Kidapawan i Cotabato-provinsen på ön Mindanao, där vi såg nästan 500 jordbrukare med cirka 1,5 hektar mark som, tack vare ett ingripande från EU, kunde överleva på det som de producerade under agrara förhållanden som liknade självhushåll. Vi såg entusiasm och tacksamhet, och jag anser att vi måste ta hänsyn till denna utveckling i hela Europeiska unionens politik.

 
  
MPphoto
 
 

  Glyn Ford, föredragande. − (EN) Herr talman! Jag vill tacka alla ledamöter som har deltagit i debatten i kväll. Jag är medveten om behovet, som Jean-Pierre Audy just påpekade, av att se till att utvecklingsfrågorna inte förbises när det gäller flera länder, inte bara Filippinerna. Eftersom jag känner till Indonesien bättre än Filippinerna är jag medveten om att det finns många delar av Indonesien som inte är som Jakarta, det är ett utvecklingsland och vi måste vara uppmärksamma på vad som händer där.

Jag vill tacka Peter Mandelson för hans kommentarer, och jag vill säga att jag i en anda av samarbete och samförstånd just har talat med Daniel Varela Suanzes-Carpegna, och jag har gått med på att dra tillbaka ändringsförslag 11 – vi kommer att ta upp detta i morgon – i utbyte mot att han stöder de nya delarna av mitt ändringsförslag 12. Vi har således ett ännu större samförstånd nu än när vi inledde debatten.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

 
  
MPphoto
 
 

  Bogusław Rogalski (UEN), skriftlig. – (PL) Med tanke på att Europeiska gemenskapen i sina förhandlingar med Asean om att sluta ett andra generationens frihandelsavtal bör prioritera det multilaterala handelssystem som upprättades av Världshandelsorganisationen, är det viktigt att tänka på att Asean omfattar länder med stora skillnader sinsemellan: ett av länderna tillhör de lägst utvecklade nationerna, medan andra är högt utvecklade. Detta är huvudskälet till att dessa ojämlikheter spelar en viktig roll när det gäller att sluta ett frihandelsavtal.

En prioriterad fråga vid ingåendet av frihandelsavtal är undertecknandet av ett partnerskaps- och samarbetsavtal som innehåller människorättsklausuler som också kan genomdrivas, eftersom mänskliga rättigheter och demokrati är grundläggande EU-värderingar. Vi måste ägna uppmärksamhet åt avtalets konsekvenser för regionens små lantbrukare och att övervaka och garantera att familjejordbruken och det hållbara jordbruket stärks.

Lokala myndigheter bör också göras medvetna om kampen mot klimatförändringarna genom att motverka avskogningen och skydda de tropiska skogarna. Handeln med biobränslen bör därför begränsas enbart till de biobränslen som inte rubbar balansen i miljön. Vikten av ett fortsatt samarbete om kampen mot terrorismen och hanteringen av kriser och katastrofer bör också betonas.

Ett ramavtal mellan EU och Asean skulle kunna bidra till att främja framtida industriell tillväxt i EU, men det bör baseras på öppenhetsprincipen samt på bestämmelser om konkurrens och investeringar, immateriella rättigheter och statligt stöd.

 
  
MPphoto
 
 

  Andrzej Tomasz Zapałowski (UEN), skriftlig. – (PL) Herr talman! Många ekonomer påpekar att den sydasiatiska regionen har potential att bli ett ekonomiskt centrum i framtiden. Detta är en farlig trend, särskilt för EU, som skulle kunna förlora en betydande del av världshandeln. I EU däremot fortsätter vi dock att strama åt förhållandena för företag och jordbrukare och att handla med länder som inte ens respekterar upphovsrätten. Kan vi i ljuset av detta tala om fri och rättvis konkurrens?

Naturligtvis måste vi sträva efter att främja respekten för de mänskliga rättigheterna i de asiatiska länderna, men vi får inte göra det på samma gång som vi låter europeiska marknader svämmas över av varor som tillverkas under förhållanden som inte uppfyller europeiska konkurrensstandarder.

Just nu är vi väldigt koncentrerade på den ekonomiska konkurrensen inom EU. Här gör vi ett misstag och handlar dessutom dåraktigt. Under tiden blir vi ekonomiskt försvagade på grund av Asien, på samma sätt som Europa tidigare har försvagat Asien militärt och politiskt.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy