Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2007/0242(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0166/2008

Ingivna texter :

A6-0166/2008

Debatter :

PV 07/05/2008 - 18
CRE 07/05/2008 - 18

Omröstningar :

PV 08/05/2008 - 5.5
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0191

Debatter
Onsdagen den 7 maj 2008 - Bryssel EUT-utgåva

18. Stödsystem för jordbrukare (bomullsstöd) (debatt)
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen. − Nästa punkt är ett betänkande av Ioannis Gklavakis, för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare när det gäller bomullsstödet (KOM(2007)0701 – C6-0447/2007 – 2007/0242(CNS)) (A6-0166/2008)

 
  
MPphoto
 
 

  Mariann Fischer Boel, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Innan jag går in på betänkandets innehåll vill jag tacka föredraganden Ioannis Gklavakis och ledamöterna i jordbruksutskottet för det mycket bra arbete de har utfört i denna mycket känsliga fråga om bomullsreformen.

Som ni vet ogiltigförklarade EG-domstolen den bomullsreform som vi enades om 2004, eftersom den ansåg att reformen bröt mot proportionalitetsprincipen. Domstolen beslutade också att ett nytt system bör antas inom rimlig tid. Därför svarade kommissionen omedelbart på domen genom att beställa ett flertal studier, inleda ett heltäckande samrådsförfarande och göra konsekvensbedömningar.

På grundval av detta föreslår kommissionen att 35 procent av stödet även i fortsättningen ska vara kopplat, vilket räcker för att bibehålla bomullsproduktionen och respektera Greklands, Portugals och Spaniens anslutningsfördrag. Samtidigt ligger en frikoppling av 65 procent i linje med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och EU:s åtaganden gentemot sina internationella partner, särskilt i utvecklingsländerna.

Mot denna bakgrund välkomnar jag varmt stödet i betänkandet för 35 procents kopplat stöd som en balanserad väg framåt. I ert betänkande uppmärksammar ni helt riktigt den omstruktureringsprocess som bomullssektorn i Europeiska unionen genomgår. Jag förstår sektorns behov och därför är jag positiv till ändringsförslag om att stödja denna process, till exempel genom att minska den nationella basarealen och därigenom öka det kopplade stödet per hektar. På denna punkt tycker jag att era förslag är mycket förnuftiga.

Dock kräver ni också ett ökat stöd per hektar när bomullsarealen understiger den fastställda arealen på nationell nivå, och detta innebär ett problem. Jag måste säga att detta faktiskt är ett kontracykliskt system som skulle göra stödet inom den europeiska bomullssektorn mer handelssnedvridande och uppenbart strida mot vårt mandat för de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för utvecklingsrundan från Doha.

Jag kan stödja ändringsförslagen om ett nationellt anslag. Jag välkomnar särskilt den åtgärd som syftar till att omstrukturera rensningsindustrin och förbättra produktionskvaliteten. Alla omstruktureringsåtgärder bör vara förenliga med WTO:s gröna box och inte sammanfalla med åtgärder som redan finns inom politiken för landsbygdsutveckling.

Slutligen kanske det inte kommer som någon överraskning att jag är emot ett överförande av stödet för bomullsregioner från andra pelaren till första pelaren. Jag tycker att det är uppenbart – och jag har fått tillfälle att uttrycka denna åsikt vid flera tillfällen här i parlamentet – att vi måste stärka vår politik för landsbygdsutveckling. Jag vill understryka att program för landsbygdsutveckling faktiskt används på ett effektivt sätt i Spanien och Grekland, till exempel de olika miljöprogrammen för jordbruket.

Jag ser fram emot en givande diskussion om denna mycket viktiga fråga.

 
  
MPphoto
 
 

  Ioannis Gklavakis, föredragande. − (EL) Herr talman! Jag har lyssnat noga på kommissionsledamoten.

I EU finns det fyra länder som odlar bomull: Grekland, Spanien, Bulgarien och, i mycket liten skala, Portugal. När jag påbörjade detta betänkande samarbetade jag nära med ett stort antal personer, fick rekommendationer och deltog i diskussioner, så jag kan säga att detta är resultatet av ett långt och ingående samarbete.

Jag arbetade med ledamöter i mitt eget utskott, som jag vill tacka, med spanska företrädare för tillverknings- och bomullsrensningssektorerna, och naturligtvis med mina landsmän från Grekland.

Jag skulle vilja påpeka att betänkandet antogs av jordbruksutskottet med 28 röster mot 6. Detta visar en hög acceptansnivå.

Låt mig helt kort nämna förslaget från 2004 om att stödja bomullssektorn. Det ogiltigförklarades av EG-domstolen. Den krävde 35 procents kopplat stöd och 65 procents frikopplat stöd. Under de efterföljande åren minskade bomullsproduktionen, och det slutade med en 50-procentig minskning i Spanien och en 20-procentig minskning i Grekland. De spanska bomullsodlingarna krympte med 25 procent och de grekiska med 11 procent.

Syftet med detta betänkande är att bomull även i fortsättningen ska kunna odlas i Europa: EU som helhet står bara för 2 procent av världsproduktionen. Därför har vi kommit överens om att den finansiering som har öronmärkts för de bomullsodlande medlemsstaterna ska bibehållas i sin helhet.

Naturligtvis har vi begärt en liten ökning av finansieringen per hektar för att undvika risken för att bomullsodlingen ska råka ut för en nedgång eller bli olönsam, och det gläder mig att höra att ni godtar detta. En nödvändig konsekvens av detta är att den odlade arealen kommer att minska även om den totala summan förblir oförändrad. Det innebär självfallet inte att det uppstår problem om en medlemsstat skulle vilja öka den odlade arealen så mycket den själv vill utan någon fastställd övre gräns.

Förhållandet mellan kopplat och frikopplat stöd kommer fortfarande att vara 35 respektive 65 procent. Vi har dock begärt att medlemsstaterna ska ha möjlighet att ändra procentandelen för det kopplade stödet så länge inte den nedre gränsen på 35 procent underskrids.

Här vill jag dock klargöra en sak. Den nya arealen kommer inte att som förut motsvara en fastslagen taknivå vars överskridande leder till sanktioner. Tvärtom är det ett sätt att säkra det nuvarande totala stödet till sektorn. Vi anser nämligen att den föreslagna ökningen av stödet kommer att utgöra ett starkt incitament för att bibehålla grödan.

Vi föreslår också att ett nationellt anslag på 1 procent införs, vilket finansieras genom en minskning av det kopplade stödet, genom outnyttjade anslag samt genom de 22 miljoner euro som har överförts till den andra pelaren.

Vad är då syftet med det nationella anslaget? För det första är målen med anslaget ambitiösa: till exempel kommer stöd att ges till forskning om nya underarter som kräver mindre vatten och bekämpningsmedel, vilket gagnar miljön. För det andra kommer kvaliteten på den producerade bomullen att förbättras, och rensningsindustrin kommer att moderniseras.

I förslaget till betänkande tillgodoses behoven hos medlemsstaternas bomullsodlare samtidigt som det överensstämmer med EU:s mål. I förslaget hanteras frågan om den egentliga finansieringen, och samtidigt innehåller det miljöåtgärder, vilket är mycket viktigt inom EU.

Låt mig till sist nämna det utmärkta samarbete jag har haft med alla kolleger och det stöd jag har fått från dem under utarbetandet av betänkandet, vilket har gjort det möjligt för oss att införa nya idéer och rekommendationer.

Jag är övertygad om att genomförandet av den nya ordningen kommer att bidra till bevarandet av en blomstrande bomullsproducerande sektor i EU och en livskraftig rensningsindustri.

Slutligen vill jag än en gång tacka kommissionen för dess konstruktiva sätt att bemöta behoven hos de bomullsproducerande länderna. Vi har äntligen uppnått ett resultat, och vi kommer att kunna leda rådet på rätt väg.

 
  
MPphoto
 
 

  Carmen Fraga Estévez, för PPE-DE-gruppen. – (ES) Herr talman! Det är förvånande att kommissionens svar på EG-domstolens dom var ett nytt förslag till ändring av bomullsstödet, vilket praktiskt taget är identiskt med det tidigare, förutom när det gäller kopplingen mellan stödet och den skördade bomullen.

Därför välkomnar vi varmt Ioannis Gklavakis utmärkta betänkande, där han sätter fingret på de huvudsakliga problemen inom produktions- och beredningssektorn.

För det första är kommissionens förslag att behålla det kopplade stödet på 35 procent fullständigt olämpligt, vilket produktionen i t.ex. Spanien har visat under senare år, och därför anser vi att den lösning som föreslås i betänkandet, nämligen att lämna maxgränsen åt subsidiaritetsprincipen, är den mest lämpliga.

Ioannis Gklavakis har gett oss några siffror, och jag kan säga er, fru kommissionsledamot, att Andalusien, som är den viktigaste bomullsproducerande regionen i mitt land, har förlorat 65 procent av sin produktion under de senaste tre åren.

Dessutom anser jag tvärtemot vad ni sa, och jag är ledsen att behöva säga emot er, att ändringsförslag 17, som jag lade fram själv och som finns med i betänkandet, är mycket positivt eftersom det korrekt påpekas att stödet till producenterna kan öka om den odlade arealen är mindre än basarealen för produktion, vilket jag verkligen anser kommer att gynna sektorn genom att den ekonomiska neutraliteten bibehålls, samtidigt som det innebär att resurserna används till fullo och uppenbarligen skänker stor flexibilitet till sektorn.

Till sist vill jag påpeka när det gäller rensningsindustrin, som enligt min mening var den sektor som förbisågs mest i reformen från 2004 och vars omstrukturering är ett odiskutabelt faktum, att det är nödvändigt att inrätta en omstruktureringsfond, vilket nämns i Ioannis Gklavakis betänkande.

Dessutom anser jag att ändringsförslag 39, som vi lade fram på PPE-DE-gruppens vägnar, genom artikel 69 skulle kunna bidra till ett ökat stöd för denna processindustri.

Slutligen vill jag uttrycka mitt ogillande mot den överenskommelse som nåddes denna vecka av Särskilda jordbrukskommittén, eftersom jag anser att den fortfarande inte innehåller något lämplig lösning på problemen inom sektorn, och framför allt inte på problemen inom rensningsindustrin, och jag måste påpeka att jag i dag fick en skrivelse från den spanska rensningsindustrin där det står att de 27 rensningsfabrikerna måste lägga ned sin verksamhet om inte rådet ändrar sitt förslag.

Jag hoppas att rådet kommer att ändra alla dessa saker, och jag tackar kommissionsledamoten för att hon är närvarande.

 
  
MPphoto
 
 

  María Isabel Salinas García, för PSE-gruppen. – (ES) Herr talman, fru kommissionsledamot! Jag vill också instämma i de välförtjänta gratulationerna till föredraganden, och jag tackar honom för hans tillgänglighet och samarbete i alla lägen, och i synnerhet för att han träffade alla producenter i min region, Andalusien.

Jag vill först säga att anledningen till att vi arbetar med en ny reform av bomullssektorn är att mitt land Spanien, och särskilt min region Andalusien, överklagade den förra reformen i EG-domstolen, och jag vill påpeka att detta är första gången som en reform från kommissionen har ogiltigförklarats.

Det förbluffande är att, som tidigare har nämnts, kommissionen som svar på denna situation på ett oförklarligt sätt har lagt fram ett förslag som liknar det förra samtidigt som Spaniens ståndpunkt naturligtvis är oförändrad. De spanska bomullsodlarna vill – vi vill – fortsätta odla bomull. De allvarliga skador som har tillfogats min region har redan nämnts.

Vad vi behöver är en reform som skiljer sig från den förra och som kan hjälpa oss att fortsätta odla bomull. Därför anser jag att Ioannis Gklavakis betänkande är vettigt och innehåller en lösning som man måste ta hänsyn till.

Betänkandet innehåller förslag på en flexibel kopplingsnivå för det mer omfattande stödet och en ökad subsidiaritet för medlemsstaterna. Jag tycker att föredraganden har förstått den annorlunda situationen för sektorn i Grekland och Spanien. Därför anser jag att den lösning som föreslås i betänkandet kan bidra till att bomullsodlingen kan fortsätta i de två huvudsakliga producentländerna.

Det är också tydligt att vi behöver en plan för omstruktureringen av industrin. Förra gången tog inte kommissionen hänsyn till detta, som parlamentet hade bett om.

Industrin funderar på kompensation för de skador som har tillfogats, vilka är kvantifierbara, och det vore bra om man kunde ta hänsyn till detta.

Slutligen är det viktigt att stödja PSE-gruppens ändringsförslag som innehåller en begäran om en övergångsperiod för anpassning till den nya situationen. Det handlar inte om att bibehålla den rådande situationen, som är ohållbar. Jag vill påminna er om att detta inte är en GOM (gemensam organisation av marknaden). Vi måste nå en överenskommelse för att kunna fortsätta producera bomull i EU.

Även om vi tyvärr fortfarande inte har något medbeslutande hoppas jag att det arbete som har utförts och parlamentets ståndpunkt kommer att beaktas denna gång. I annat fall, och till följd av de rapporter som kommer från rådet, utesluter Spanien inte möjligheten att väcka revisionstalan mot domen om parlamentets ståndpunkt inte beaktas.

 
  
MPphoto
 
 

  Diamanto Manolakou, för GUE/NGL-gruppen. – (EL) Herr talman! EU har ett underskott på 70 procent när det gäller bomull. Sektorn bör därför få mer stöd. Detta skulle också bidra till att hjälpa hela industrin, från bomullsodling till tillverkning av tyg och kläder. I stället har vi på grund av alla kvoter och medansvarsavgifter fått en minskning av produktionen, jordbruksinkomsterna och arbetstillfällena.

Efter den senaste GJP-reformen har konsekvenserna av denna nedgång blivit mer kännbara till följd av införandet av den partiella frikopplingen från produktionsvolymen vid 65 procent. I Grekland, ett år efter genomförandet av den nya gemensamma organisationen av marknaden för bomull, har produktionen sjunkit med 20 procent, och i Spanien har den sjunkit med mer än 50 procent.

I Grekland har 11 procent av de små och medelstora jordbruken försvunnit, i Spanien är siffran 25 procent. Ett stort antal rensningsfabriker är olönsamma och håller på att stängas, och många arbetstillfällen har förlorats. Ökningen av produktionskostnaderna borde ha motsvarats av en ökning av stödet, vilket i stället har minskat.

Trots de positiva förslag Ioannis Gklavakis rekommendation innehåller löser detta inte problemet, man godtar endast kommissionens förslag. Vi håller inte med om att kvoten i Grekland bör minskas för att det ska bli en ökning av det kopplade stödet per hektar. Detta kommer att leda till att ännu fler små och medelstora bomullsodlare försvinner. Ingen annan kan räkna med att hitta en definitiv lösning på deras problem.

 
  
MPphoto
 
 

  Nils Lundgren, för IND/DEM-gruppen. – Herr talman! När helst vi kommer in på EU:s jordbrukspolitik i denna kammare, påminns den förnuftiga medborgaren om hur orimlig den fortfarande är, trots vissa förbättringar under senare år. Vi möter ständiga krav från intressegrupper på fortsatt skydd mot utländsk konkurrens. Regelsystemen har varit i kraft så länge att det har snedvridit till och med sättet att tänka och tala om dessa frågor. Det är därför föredraganden kan säga följande utan att darra på manschetten: Det är viktigt att gemenskapens bomullsproduktion förblir lönsam, med tillräckligt höga produktionsnivåer för att rensningsindustrin som sysselsätter 3 200 personer i Grekland och 920 personer i Spanien ska vara lönsam.

Om vi resonerade så på andra områden skulle Europa vara på väg mot undergången. Sanningen är ju att Spanien är ett mycket framgångsrikt industriland med en arbetskraft på omkring 20 miljoner människor. Ett sådant land kan inte ha några problem med att lotsa 920 personer från bomullsrensning till annan mer produktiv verksamhet. Föredraganden använder också utan att tveka uttryck som ”det är absolut nödvändigt att bevara bomullsodlingen, som är en lönsam del av gemenskapens jordbruk”. Detta är ett extremt exempel på contradictio in adjecto. Sunda förnuftet säger att om bomullsodlingen är lönsam, behöver den inget stöd. Den bistra sanningen är att bomullsproduktionen i EU är olönsam och därför bör läggas ned. Sådan anpassning kan vara besvärlig och kräva statligt stöd, men stödet ska då gå till förändring och inte till att skydda produktion som tydligen bäst bedrivs i andra länder utanför EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Katerina Batzeli (PSE). – (EL) Herr talman! Låt mig först gratulera föredraganden till hans arbete, och skuggföredragandena, som har samarbetat med föredraganden i utarbetandet av detta betänkande.

Tyvärr har det betänkande vi diskuterar i dag kommit till stånd till följd av EG-domstolens dom, och inte av en politisk önskan att garantera ett långsiktigt och stabilt system för bomullssektorn fram till 2013, eller för att skapa en reform som respekterar WTO:s och den gemensamma jordbrukspolitikens villkor och regler.

Det är svårt att acceptera att den stödberättigade arealen i Grekland ska minska till 270 000 hektar från förra årets 340 000 hektar uppodlad areal. Den minskade arealen kommer att leda till en ytterligare minskning av stödet. Det är också svårt att godta att rensningsfabriker ska erhålla stöd enligt den första pelaren. Vi kanske stöder en förbättring av kvaliteten, men inte för åtgärder som finns med i den andra pelaren.

Vi skulle naturligtvis föredra stabilitet, så att både det frikopplade och det kopplade stödet samt landsbygdsutvecklingen hamnar under den första pelaren och faller inom ramen för det nationella anslaget enligt bilaga VIII till rådets förordning (EG) nr 1782/2003, enligt vilken medlemsstaterna tillåts mer flexibilitet vid tillämpningen av detta direktiv.

Slutligen vill jag särskilt tacka den spanska regeringen för att den tog upp bomullsfrågan i EG-domstolen, vilket den grekiska regeringen borde ha gjort i fallet med tobaken.

 
  
MPphoto
 
 

  Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf (Verts/ALE).(DE) Herr talman, fru kommissionsledamot! Skulle ni vilja klargöra i ert svar att när det talas om 65 och 35 handlar det inte om att de 65 procenten ska strykas, utan om att företagen ska få dessa pengar? Om ingen mer bomull odlas enligt denna fördelning med 35 procent blir det mer lönsamt att enbart ta de 65 procenten och odla någonting annat, eller rentav inte odla någonting alls, för den 35-procentiga andelen räcker inte för att täcka produktionskostnaderna på ett sådant sätt att bomullen kan säljas till de priser som industrin betalar.

Om det är en fråga om arbetstillfällen i det område där produkterna bearbetas måste man utan tvekan än en gång diskutera med industrin om huruvida den har möjlighet att betala odlarna ett rimligt pris för bomullen så att bomullsodlingen blir lönsam.

Naturligtvis är det viktigt att den 65-procentiga andel som är frikopplad betalas ut till producenterna, oavsett om de odlar eller inte. Så fungerar systemet med frikoppling. Det verkar som om detta har blandats ihop något under de tidigare anförandena.

 
  
MPphoto
 
 

  Mariann Fischer Boel, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Jag har lyssnat noga på de olika farhågorna och de olika idéerna som ni har tagit upp. Jag tycker inte att vi står så långt ifrån varandra och jag är säker på att det i slutändan kommer att bli möjligt att nå en godtagbar kompromiss.

Jag menar att vi måste ha i åtanke att EG-domstolen, när den annullerade bomullsreformen, inte ifrågasatte den kopplade/frikopplade delen (35/65): inte alls. Skälet till domstolens ståndpunkt var att den drog slutsatsen att vi behövde göra en mer ingående konsekvensbedömning. Det är precis det vi nu har gjort. Detta innebär dock inte att vi har sett några skäl till att ändra den kopplade/frikopplade delen, och om jordbrukarna upphör med produktionen kommer de naturligtvis inte att använda den frikopplade delen. De kan fortsätta med sina pengar även om de inte producerar bomull i framtiden.

Jag tror att vi kan hamna i ett visst läge här, eftersom vissa av de svårigheter som sektorn har drabbats av faktiskt fanns före tiden för bomullsreformen 2004. Jag hoppas dock att resultatet av denna reform blir att vi får en bomullssektor. Det kommer förmodligen att ske med den utveckling som vi har sett – den kommer att bli mindre, men jag hoppas att den också blir mer konkurrenskraftig.

Jag anser att man kan göra en hel del – detta togs upp av Katerina Batzeli – för att förbättra kvaliteten på produktionen. Vi bidrar till att ge produkten mervärde genom ursprungsmärkningen. Jag anser att de bomullsproducerande medlemsstaterna här bör dra nytta av denna möjlighet att få ett bättre pris för sina produkter, så att vi kan bevara en blomstrande, konkurrenskraftig bomullssektor i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Ioannis Gklavakis, föredragande. − (EL) Herr talman! Såvitt jag förstår håller alla med om att bomullsodlingen måste fortsätta i EU. Vad annat kan vi göra? EU har ett underskott på 70 procent när det gäller bomull. Om bomullsproduktionen fortsätter att minska på alla nivåer, kommer det att råda underskott på allt i EU.

I EU odlar vi bara 2 procent av världsproduktionen, vilket vi måste skydda till varje pris. Vi får inte glömma bort att bomullen bara står för 0,15 procent av EU:s jordbruksproduktion. Man gör dessutom en särskild insats genom detta betänkande. Det viktigaste är att producenterna själva, i de bomullsodlande länder jag har besökt, har försäkrat mig om att de gärna producerar kvalitetsbomull.

Alla de förslag som har lagts fram bör bädda för avsevärda resultat. Jag måste dock återigen påpeka något som jag har insett att alla inte har förstått. Markarealen har minskats för att man ska kunna öka stödet, och det totala finansieringsbeloppet per land är oförändrat. Det finns inget förbud mot att öka odlingsarealen även om detta naturligtvis skulle ske till priset av minskad finansiering per hektar.

När det gäller Grekland har vi alltså ändrat från 370 000 hektar med ett stöd på 594 euro per hektar till 270 000 hektar med ett stöd på 750 euro, men om vi odlar mer än 270 000 hektar, med möjlighet upp till 370 000 hektar, som är vår fulla rätt, så kan ingen komma och säga till oss, som man brukade göra, att det finns en övre gräns eller sanktioner. Detta innebär att det i det stora hela inte finns något förbud.

(Inpass från vissa håll)

Var vänlig och ta upp saken i kammaren och förklara er. Om ni läser betänkandet kan ni se att detta är fullständigt korrekt, därför att om vi odlar mer än 270 000 hektar kommer vi att få en mindre summa än 750 euro. Ni kan själv läsa detta i betänkandet.

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: ONESTA
Vice talman

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 11.00.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy